På förekommen anledning ;)

När jag kom till USA 1997 fanns det inga sociala medier direkt och internet var fortfarande i sin linda. Michael hade "dial-up" - ni vet med den där välbekanta lilla "truddelutten" - och det gick att gå ut på internet men det var givetvis ett mycket mindre nät än vad det är idag.

Hade bloggar funnits när jag kom till USA skulle omställningen för mig varit enklare. Det tog ett tag för mig att verkligen acceptera hur olika Sverige och USA faktiskt är. När jag började blogga i november 2006 kom jag i kontakt med andra svenska USA-bloggare och insåg att mycket av det jag hade känt och upplevt var helt normalt och inget unikt för mig.

Nu har rätt många av de bloggar jag först kom i kontakt med lagts ned och det är bara några få som fortfarande håller på att skriva. Några bloggare har jag haft förmånen att få träffa "på riktigt" och oftast har de personerna varit så som jag trodde att de var. Om man följer en blogg under en längre tid lär man givetvis känna personen till viss del. Olika bloggar har olika profil och hur personliga de blir. Jag har försökt gå någon slags "medelväg" med min blogg. Skriver en del mer personliga saker men försöker ändå hålla en viss distans för att det inte skall bli alltför "intimt".

En rätt stor del av den jag är visar jag faktiskt aldrig på bloggen eftersom det känns litet väl utlämnande och ingenting som är av intresse för den typen blogg som just den här är. En del små "glimtar" syns kanske här och där men den här bloggen visar bara en bråkdel av den jag är och vad jag tror på och känner är sant. Vill inte "skrämma bort" alltför många - haha. ;)
De som läser bloggen bildar sig säkert en uppfattning om vem jag är och hur jag ser på tillvaron men, som sagt, det finns mycket mer som jag väljer att inte skriva om.

Några nyckelord som beskriver mig: att alltid fortsätta att utvecklas som människa, att se varje utmaning som något jag kan lära mig från, att världen består av mycket mer "than meets the eye", naturen är mitt "heliga rum" och "You take the red pill—you stay in Wonderland, and I show you how deep the rabbit hole goes." (citat Morpheus från filmen The Matrix). :)

Tankar mellan jul och nyår

Nu har the Thomas Fire bekräftats som Kaliforniens största brand i modern historia. Först i januari tror man att den skall vara under kontroll. Inget regn och ingen snö syns till hos oss eller i södra Kalifornien. Torkan är uppenbarligen tillbaka.

Nu när jag har litet mera tid har jag börjat fundera på vad nästa steg möjligen kan bli. Något som jag funderat på ett bra tag är att ha en mindre RV/van och kanske kunna leva mer av ett “nomadliv". Av någon anledning har antalet litet äldre RVs som är till försäljning minskat i antal de senaste 1-2 åren och de som säljs nya kostar ofta som ett vanligt hus.

Genom min vän R har jag lärt mig en hel del om att bo i en RV/van även om jag själv aldrig bott i en under någon längre period. Tror dock att jag skulle kunna anpassa mig till att bo på en relativt liten yta utan större problem.

I USA finns många som är så kallade “snow birds", det vill säga människor som bor i RVs och reser söderut under vintern. Många från Kanada reser till staten Arizona till staden Quartzsite och stannar under vintern. R befinner sig nere i Quartzsite nu men har, av någon anledning, inte alls sett lika många “snow birds" som han brukar under vintern. Jag besökte Quartzsite under skolans jullov vintern 2007 och fick uppleva denna litet speciella stad som lever upp just under vintern på grund av dessa “snow birds".

Ett problem med att ha en RV är att det har blivit svårare och svårare att parkera på olika platser om man inte vill parkera i en RV Park eller liknande. R har oftast parkerat ute i naturen vilket han fortfarande kan göra i Quartzsite. Här i nordligaste Kalifornien och i södra Oregon har “forest service" och annan “law enforcement" som patrullerar i skogarna blivit mycket hårdare än vad de var för bara 5 år sedan.

För ett par år sedan hittade jag den här hemsidan och har läst alla tips och “how to’s" som finns där. Mycket intressant man som levt länge i sin RV/van och som kan denna sortens livsstil på sina fem fingrar.
http://www.cheaprvliving.com/

Den här sortens RV/van är en typ som jag har funderat på. Tyvärr har de blivit rätt dyra de senaste 2-3 åren men de lär vara väldigt hållbara och den sortens storlek skulle även jag kunna köra utan problem. :) Ja, vi får se men tankarna finns.



Jag kokade litet risgrysngröt på julafton och tittade på Karl-Bertil Jonsson via SvT Play. Kalle Ankas Jul bryr jag mig inte om längre.
Igår höll jag mig faktiskt hemma och blev fullständigt övertygad om att jag inte kan bo med grannar nära inpå. Mina grannar (fem personer och två hundar i två rum och kök!!!) har låtit sina hundar skälla utomhus en hel del vilket hörs väldigt väl in till mig också. Igår slog de dock ett nytt rekord - 9 timmar utomhus med skällande hundar vilket helt förstörde allt lugn. Jag ringde min hyresvärd idag och lämnade ett meddelande. Inte okej. Framför allt då jag hade kontaktat hyresvärden för ett par veckor sedan och nämnt skällandet. Hon tyckte inte heller att det var okej. Kanske dags att ta in på hotell. ;)

Torka och bränder i december

Inspirationen har legat på sparlåga den senaste tiden. Mycket beroende på att jag känt mig slutkörd efter höstens intensiva termin med många möten varje vecka och mycket annat som hänt inom vår avdelning.
Nu har skolan stängt från och med idag och den kommer att vara stängd under 11 dagar. Jag ser fram emot att kunna ta det litet lugnt.

Hur konstigt det än låter har vi torka här i Kalifornien i vintermånaden december. Förra året hade vi redan fått mycket snö uppe på Mt Shasta och om jag inte minns fel fick vi en hel del snö just under skolans jullov. Inte så i år. Efter en hel del regn i november har december fört med sig den välbekanta torkan och med den följer tydligen bränder mitt i vintern. För ca en vecka sedan hade vi brandrök här i Mt Shasta-området som kom ända från södra Kalifornien.

För ca 2 veckor sedan startade flera mycket stora bränder kring Los Angeles-området. De mindre har de fått under bra kontroll men den allra största, the Thomas Fire, brinner för fullt och är på väg att bli den största branden i modern historia här i Kalifornien. Det finns mycket märkligt kring dessa bränder som jag inte tänker gå in på här på bloggen men går man in på YouTube finns det en hel del videor som visar hur områden ser ut som bränderna drabbat. Inget som är “normalt" för bränder med mycket kraftiga vindar.

The Thomas Fire har ödelagt ett område som är 19 gånger större än Manhattan i New York! Mer än 1000 byggnader har brunnit ner och många fler (ca 18,000) är fortfarande hotade. Man räknar med att branden kommer att vara under kontroll först i januari nästa år och ca 8500 brandmän bekämpar den.

Vi får se om det kommer regn och snö framöver eller om det blir ytterligare en vinter med torka. Nästa sommar kommer i så fall troligen att bli en sommar när brandröken ligger tät över hela Kalifornien.

Nu när jag har litet mer tid när jag är ledig kommer jag att på allvar se vilka möjligheter jag har att ta ett nytt steg ut i något troligen helt okänt. Jag skojar inte när jag säger att Kalifornien mest troligt kommer att bli omöligt att bo i framöver med tanke på klimat, bränder, skatter, illegala invandrare osv.

Så här såg det ut vid en av motorvägarna kring Los Angeles när en av bränderna startade.



Berget har fortfarande en del snö efter regnen vi hade under november och för några dagar sedan när jag var inne i Mt Shasta hade berget en fin “hatt" av moln. :)

"Ugly" kläder :)

Jag hade tänkt skriva det här inlägget för ett par dagar sedan men då skolans hela nätverk (telefoner, internet, email osv) brakade ihop blev det litet väl stressigt. Det var inget min avdelning kunde göra något åt men vi drabbades eftersom våra videokonferenskurser behöver tillgång till internet. Förhoppningsvis håller sig nätverket litet mera stabilt framöver.

Klädkulturen i USA och Sverige skiljer sig en hel del åt tycker jag. Självklart är det olika i olika delar av USA och hur folk klär sig. Det skiljer sig även åt mellan storstäder och mindre städer. Vi i glesbygden klär oss annorlunda än de som bor i till exempel New York.

Något som finns och som man kan skratta åt och förundras över är “ugly" kläder :) Det finns både "ugly suits" och "ugly sweaters" som är populära så här års. Jag vet inte vilka människor som köper den här typen kläder men uppenbarligen köps dem eftersom detta är ett fenomen i USA. Jag har inte sett "ugly" kläder här i Mt Shasta-området men kollar man på nätet finns det ett stort utbud och i större städer finns den här typen kläder även i vissa affärer.

Dessa kläder tycks framför allt komma kring julen och de har en historia som sträcker sig en bra bit bakåt i tiden. Efter en period när de inte var så populära fick de en comeback i början av 2000-talet och nu tycks de ha en etablerad plats i det amerikanska samhället.
Den här länken ger litet bakgrund till "ugly"-fenomenet. http://newsfeed.time.com/2011/12/22/a-brief-history-of-the-ugly-christmas-sweater/

Eftersom man i Sverige gärna tar efter amerikanska fenomen och högtider undrar jag om även denna trend kommer till mitt gamla hemland. Jag är dock tveksam eftersom jag har svårt att se människor i till exempel Stockholm våga klä sig så här med tanke på hur modemedvetna folk är där och hur noga det är att man inte skall avvika från trenderna. ;) Men man vet aldrig.

Den här videon dök upp i mitt Facebook-flöde för någon vecka sedan och nog har dessa "ugly suits" något visst. :)

Hundar som springer lösa

...tycker jag inte om!
Senast idag fick jag använda min “arga röst" eftersom en av grannhundarna var ute och sprang omkring utan att ägarna fanns i närheten och den kom in på “min" tomt och började morra. Den fick höra några “väl valda ord" och gav sig av som tur var.
För några veckor sedan vaknade jag av att det var ett väldigt skällande mitt i natten och när jag tittade ut såg jag denna stora, aggressiva hund som var ute i grannskapet och “terroriserade" förbipasserande.

Jag ringde faktiskt till polisen eftersom skällandet pågick under lång tid och jag blev litet rädd av att se hur hunden förföljde folk som var ute och gick och cyklade. Blev dock litet förvånad att så många människor var ute och rörde sig mitt i natten vid 1-2-tiden. Folk ligger tydligen inte och sover som jag gör.

Så sent som förra helgen såg jag hunden igen ute på gatan och i grannskapet och den hade helt klart skrämt några barn som var ute och gick med en hund. Idag bestämde jag mig för att det var jag som var “in charge" och inte hunden. Förhoppningsvis fattade den att den inte kunde bete sig hur som helst.

Vad jag lyckats läsa mig till är att lösa/okopplade hundar inte är tillåtna inom Weed. Det är dock många som fuskar med det och jag har sagt till folk vid mer än ett tillfälle när jag varit ute och gått och hunden kommit fram till mig (utan koppel). Jag utgår från att främmande hundar är något jag måste vara vaksam inför även om ägarna säkert tycker att hunden är den snällaste i hela världen. Man kan inte veta vad en främmande hund hittar på och väldigt många har inte kontroll över sina hundar. Ofta bryr sig hundarna inte alls när ägarna säger ifrån.

Jag har läst och hört talas om flera händelser på sista tiden där både hundar och människor blivit skadade av angripande, lösa hundar. Det finns ingen ursäkt för sådant.
Därför skaffade jag en sprej nyligen som jag skall ta med mig när jag är ute och går. Sprejen är kanske tänkt i första hand för människor men kan säkert även fungera i andra sammanhang. Eftersom jag går själv i skogen tror jag det är bra att ha med mig något som kan användas som försvar.

Här i USA finns inte alls samma stränga regler som i Sverige beträffande innehav av peppar-och försvarssprejer. Jag köpte den via eBay och den här typen sprej används till och med av poliser. Den består av pepparsprej, tårgas och “UV marking dye", det vill säga en slags färg så att man kan spåra den som blivit sprejad.
Det här företaget tillverkar den jag köpte: https://www.sabrered.com/pepper-spray-and-personal-safety-products

Kommer hunden tillbaka och är aggressiv kommer den att få känna på den här sprejen!

I morgon (söndag) kommer jag att ta fram min adventsljusstake och den lilla julduken. Väldigt många här i USA har redan tagit fram allt julpynt och dekorerat julgranen. Man börjar tidigare med julpyntet och tar bort det tidigare jämfört med Sverige. Eftersom jag inte direkt julpyntar får det räcka med adventsljusstaken. :)

Spite houses :)

För ett litet tag sedan såg jag en rätt kul länk som handlar om “spite houses," det vill säga hus som byggs nära eller på andra “konstiga sätt" för att irritera grannar eller andra som äger mark.
Visst kan det byggas trångt ibland för att det inte finns tillräckligt med utrymme men just den här typen hus finns det litet mer eftertanke bakom just för att irritera och förarga. :)

När jag hyrde villan här i Weed för några år sedan byggde mina hyresvärdar ett hus på tomten bredvid. Tanken var att kvinnans mamma skulle flytta dit och vara närmare sin familj. Nu visade det sig att hon inte alls ville flytta till Weed utan ville stanna i staden Redding där hon trivdes. Kanske hade varit bra att klargöra detta innan man bygger ett hus. ;)

Om placeringen av detta hus gjordes med flit för att irritera den som ägde huset bredvid vet jag inte men det byggdes väldigt nära tomtgränsen. Det fanns ingen anledning att placera huset så nära gränsen eftersom det är en mycket stor tomt. Kanske de två ägarna hade något otalt.

Medan jag hyrde villan köptes huset bredvid men ingen verkade flytta in. I alla fall såg jag ingen mer än några få gånger under lång tid. Numera tycks det bo någon där. Jag gick förbi “my old hood" i fredags och kollade läget. Huset som jag hyrde såg väldigt nergånget ut nu. Det gick ju i konkurs eftersom mina hyresvärdar inte kunde betala sina lån då mannen blev sjuk och inte hade någon sjukförsäkring. Jag kan föreställa mig de astronomiska sjukhusräkningar de hade och att de bara gav upp på sina hus och flyttade härifrån för några år sedan.

Den här hemsidan har några intressanta exempel på “spite houses". Huset i Alameda i Kalifornien är ju onekligen litet speciellt. :)
http://www.urbo.com/content/spite-houses-9-homes-people-built-just-to-annoy-their-neighbors/18056?rtg=higherpersp-otTc6b&param4=urbo-fni-fbss-1334-us-de-ocpm&param5=10154605183736186&param6=23842615844400776

Så här nära ligger husen varandra här i Weed. Litet spite-känsla tycker jag nog att det är. :)

Nu har de fyra lediga dagarna redan passerat - vi har en del kvar av söndagen som tur är - och nu är det bara att se fram emot jullovet då vi är lediga litet drygt 10 dagar.

Thanksgiving holiday

Idag har skolan stängt och gatan utanför mitt hus är ovanligt lugn. Thanksgiving har “svept in" över USA och folk förbereder sig för Thanksgivingluncher- och middagar.

Jag hade inga planer och var inte inbjuden till någon eller hade bjudit någon till mig tills igår. Min före detta chef N och jag har träffats några gånger, sedan hon gick i pension förra hösten, och ätit lunch. Jag skickade ett email till henne i förrgår och undrade om hon var intresserad av att äta lunch framöver. Jodå, det var hon, men hon undrade också om jag ville komma över till henne och hennes familj idag på Thanksgiving dinner. Ja tack sade jag! :) Så fram på sena eftermiddagen skall jag dit och äta kalkon med tillbehör. Hon har varit ute på flera resor sedan hon gick i pension och den senaste gick till de baltiska länderna med en avstickare till Moskva. Skall bli spännande att få höra litet mer om den resan.

Nu har vi ledigt fyra dagar och jag kommer att hålla mig hemma till skillnad mot mer än 50 miljoner amerikaner som reser till släkt och vänner. Rekordmånga lär resa i år eftersom ekonomin i USA är bättre än tidigare. Jag har inget alls emot att hålla mig hemma. Och N med familj bor inom gångavstånd så det blir en bra promenad litet senare idag.

När jag började i skolan i Enebyberg hade vi flera vikarier det första året och en av dessa var en litet äldre kvinna som hade kalkoner där hon bodde. Av naturliga skäl kallades hon “kalkonen" av oss barn. ;)
Här har vi vilda kalkoner som ibland springer över vägen som jag kör in till Mt Shasta. Kalkon är något jag äter ofta eftersom jag köper ekologiskt kalkonkött som smörgåspålägg. Jag har slutat att äta griskött och givetvis då skinka. Men jag äter inte så ofta kalkon så som den tillagas till Thanksgiving.

Avslutar med litet Thanksgivingkänsla hos “Friends". :)

En vecka med Murphy

Den gångna veckan tog Murphy över och såg till att Murphy’s lag gick på högvarv. Mycket som gick snett och väldigt litet flyt.

Det började med att min kollega ringde mig på onsdag morgon klockan 7 och sade “I am not going to be able to make it to work today." Han hade varit hängig ett par dagar med en förkylning så det var ju inte helt oväntat men saken är den att de kurser vi supportar börjar tidigt på morgonen och helt plötsligt var jag tvungen att bli klar på 15 minuter!!!!! Jag höll på att äta frukost eftersom jag egentligen skulle börja först klockan 8. Min kollega var förvirrad av någon anledning och trodde att det var en annan dag när kurserna börjar litet senare men så var det alltså inte. Han vet nu att man inte kan ringa så sent - jag är hans chef - oavsett när kurserna börjar. ;)

Konstigt nog blev jag klar - kunde dock inte äta helt klart och stressade för att klä på mig - och var på jobbet vid utsatt tid. Har man 1 minut till jobbet är det ju en klar fördel.

Dagen fortsatte i Murphy’s anda. Folk blev sura och förargade på mig utan anledning och jag fattade inte vad som var på gång. Jag gjorde så gott jag kunde och tänkte att som dagen börjat var det kanske inte så konstigt att resten av dagen var den typen av dag som man helst vill slippa.
På eftermiddagen hade en av lärarna ett möte med sin “Psychology Club" i ett av våra klassrum och helt plötsligt började hon och en person som skulle hålla ett anförande komma med krav på att ansluta utrustning till vårt videokonferenssystem. De fick kalla handen av både mig och en av IT-avdelningens personal och det gjorde ju inte saken bättre. Videokonferensteknologi är mycket komplicerad och börjar man ändra på saker och ting kan det leda till att man inte kan använda utrustningen överhuvudtaget.

Det som var mest märkligt var nog att en av lärarna som har videokonferensekurser och som jag känt sedan 2005, när jag började arbeta inom skolan, blev arg och upprörd på mig utan egentligen någon som helst anledning. Jag har ingen aning om vad som hände men jag var tvungen att säga ifrån eftersom hon blev riktigt otrevlig. Verkligen trist när folk “bryter" en tidigare bra kontakt. För mig känns det som om vår kontakt aldrig kommer att bli som den tidigare var. Trist men sant.

När fredagseftermiddagen kom och jag kunde gå hem drog jag en lättnadens suck att arbetsveckan var över. :)

Men så enkelt skulle Murphy inte ge sig. Igår hade en utomhuskran frusit och orsakat någon slags skada så vatten började komma ut på ställen vid huset som det inte skulle komma ut på. Mina hyresvärdar sköter verkligen inte det här med att stänga av bevattningen som man skall göra inför hösten. Helt otroligt. Som tur var fick min hyresvärd mitt meddelande och den hantverkare som de arbetar med kom och i alla fall tills vidare avvärjde (förhoppningsvis) ytterligare skador. Men de måste installera en ny del av vattenledningen framöver och det hade kunnat undvikas. Om jag fick ta hand om sådana här saker skulle det inte ske men som hyresgäst kan man inte göra vad som helst utan tillåtelse.

Och som avslutning hade Murphy valt att en bil som körde “bakvägen" (mellan Weed och Mt Shasta) som jag också kör, välte och låg på sidan i ena körfältet. Jag var inte där när olyckan skedde men passerade på vägen hem från Mt Shasta i lördags. Har ingen aning om vad som hänt men det hela verkade konstigt då bakvägen är en väg man inte kör särskilt fort på och dessutom var det soligt och torrt väglag.

Förhoppningsvis håller sig Murphy lugnare den kommande veckan eftersom jag inte klarar av ytterligare en vecka som den jag hade förra veckan. Jag orkade bara ta mig till jobbet och vara där och sedan försöka återhämta mig litet till nästa dag.

Vi har en kort arbetsvecka eftersom det är Thanksgiving holiday och skolan är stängd på torsdag och fredag. Det tackar vi för! :)

Grumpy cat har en litet annorlunda syn på det här med Murphy’s Law. ;)

Bilden lånad från internet.

Att vara ledig

Det var ett tag sedan vi hade ledigt inom skolan och det känns av tycker jag. Idag, lördag, är det helgdag i USA - Veterans Day när man minns de som krigat för USA. Eftersom helgdagen infaller på en lördag, hade skolan stängt igår vilket vi tackar för. :)

Att ha en extra dag ledigt behövs verkligen ibland så att man hinner med litet mer än att bara handla, städa och tvätta. Och snart är det även dags för USAs kanske största helgdagar - Thanksgiving Holiday. Den infaller om ungefär två veckor. Då har vi fyra dagars ledighet vilket jag ser fram emot.

Den gångna veckan har inspirationen legat lågt tycker jag. Dagarna har rullat på som vanligt och inget speciellt har hänt. Eftersom vi ställde om till vintertid/normaltid förra helgen har eftermiddagarna blivit kortare givetvis innan det blir helmörkt. Att ta en promenad efter jobbet är inte lika lätt nu eftersom jag gärna vill gå i skogen kring skolan. Man får använda pannlampa om man skall kunna se. ;) Och gatubelysningen är som på de flesta håll i USA långt från vad man är van vid i Sverige. Det är glest mellan lyktstolparna och mörkt.

Idag tog jag i alla fall en promenad på eftermiddagen medan solen sken. Jag gick bort till skogen men det var allt annat än tyst eftersom det var en amerikansk football-match med bland annat skolans lag. Som tur är var det den sista matchen för säsongen så nu blir nog skogen tystare igen.

I morgon (söndag) lär jag fylla år vilket inte är något som jag firar direkt. Jag har slutat att fylla! ;) Finns ingen anledning att bli äldre tycker jag. Det blir en helt vanlig dag som det verkar och det är helt okej.

Vi fick mer regn för ett par dagar sedan och berget visade sig idag och såg ännu litet vitare ut. Fortfarande är det inga riktigt tjocka lager med snö men det är i alla fall en början. Förhoppningsvis kommer det att både regna och snöa under vintern så att vi inte har en ny torka på gång.

Nu blir det ännu dyrare i Kalifornien

Det har varit tyst här på bloggen ett tag och det beror mest på att jag började få känningar av axelskadan igen. Eftersom jag sitter framför en dator på jobbet kände jag att det var bäst att ta det lugnt hemma.
Troligen berodde känningarna på en mindre bra ställning för armar och axlar under en kurs jag gick för ett par veckor sedan. Kursen var rätt bortkastad tid för mig och vi satt vid laptops (i ett rum inom skolan) som stod på vanliga bord och utan tangentbord. Hemma har jag en laptop men använder den som en vanlig dator med tangentbord och har ett skrivbord med lägre “skiva" för tangentbordet.
Det börjar kännas bättre men jag kände igen signalerna så har inte velat skriva alltför mycket.

Kalifornien är en mycket dyr stat att bo i och nu kommer det att bli ännu dyrare. I onsdags, den 1 november, steg bensinpriserna med minst 12 cent per gallon (1 gallon = 3.78541 liter) på grund av en ny bensinskatt som man påstår skall gå till att förbättra vägarna i Kalifornien. Och från och med den 1 januari 2018 kommer en ny avgift för alla som äger bil och den kommer att baseras på hur mycket bilen är värd. Eftersom jag har en gammal bil som inte är värd särskilt mycket numera kommer min avgift att bli rätt liten verkar det som. Avgifterna kommer att variera från “$25 for cars valued at $5,000 to $175 for cars worth $60,000 or more."

Vägarna i Kalifornien är verkligen inte bra så jag kan förstå att man vill få in mer pengar men frågan om man inte skulle kunna ta från andra områden som känns litet onödiga ibland i “the nanny state." (Wikipedia - “a government or its policies are overprotective or interfering unduly with personal choice."

Eftersom jag kör så litet blir det inte så märkbart för mig men för de som kör mycket kommer det säkert att kännas i plånboken. Kalifornien kostar att bo i inom alla områden och framför allt kostnaderna för bensin och bilregistrering- och försäkring.

I natt ställer vi i USA (förutom Arizona och Hawaii) om klockan till normaltid igen. Härligt! Morgnarna blir litet ljusare igen men mörkret kommer tidigare på eftermiddagarna. Som jag skrivit här tidigare på bloggen - jag skulle inte ha något emot att alltid ha normaltid. Det hade vi i Sverige fram till 1980 och det gick väldigt bra då.

Vi fick regn igår!!! Och uppe på berget hade det snöat. Så vackert att se litet mera vitt uppe på berget igen.

Det byggs i Oroville

Minns ni dammen i Oroville som jag skrev om tidigare i vintras? USAs högsta damm som var på väg att få ett katastrofalt fel och man visste inte om den skulle brista.
http://bo-i-usa.blogspot.com/2017/02/en-historiskt-blot-dag-i-kalifornien.html

Nu blev det som tur var ingen katastrofsituation och regnet slutade falla så de människor som hade evakuerats kunde återvända hem. Den “spillway" som avleder vattnet från dammen för att förhindra översvämningar förstördes och den erosion som uppstod var omfattande. Man öste på för fullt trots att det egentligen inte fanns en spillway för att dammen inte skulle brista och det gjorde att erosionen blev ännu värre.

Sjävklart var man tvungen att reparera och det har man hållit på med sedan i början av sommaren. De har en deadline som är 1 november för den största delen av reparationerna men tydligen kommer de inte att bli helt färdiga förrän nästa år.

Jag har tittat på en del videor och det är imponerande vad de håller på med. Sådant här tycker jag är intressant att följa eftersom detta var en situation som ingen trodde skulle uppstå. Den “emergency spillway" som finns hade aldrig provats förrän förra vintern. Man visste tydligen att den inte skulle hålla (beroende på hur den var konstrurerad) och ändå hade man inte gjort något för att förbättra den sedan dammen byggdes.

Den här videon visar hur det såg ut innan de började reparationerna. California Department of Water Resources har gjort många bra videor av dammen och vad som pågår där och deras drönare tar mycket högkvalitativa filmer.



Och den här visar hur det ser ut nu.



Några höstbilder från Weed och Mt Shasta. Förra året hade vi en hel del snö uppe på berget vid den här tiden. Den här veckan lär vi få sommartemperaturer. Jag vill gärna ha litet regn och svalare väder.

Gata i Mt Shasta med litet höstfärger.

Berget fick litet snö i slutet av förra veckan när det regnade.

Moln över Mt Shasta

Vi har inte haft något mera ordentligt regn sedan mitten av juni vilket är en mycket lång tid med sol, hetta och knappt några moln. Meteorologerna hade utlovat en front som skulle komma med blåst och regn idag och under kvällen.

Det blåste en del idag men inte alls så mycket som de hade sagt och det var en hel del sol trots allt. Jag såg nederbörden på radarbilder men den tycktes försvinna när den närmade sig Weed och Mt Shasta. Till slut började det i alla fall att regna! Det kommer inte att bli något långvarigt regn men det är härligt att se och höra regn efter så lång tid med torka.

Bor man med långa perioder utan regn är det en litet annorlunda känsla när det regnar jämfört med hur det är att bo i Sverige där det ju oftast regnar även under sommaren. Förra hösten började det regna redan i mitten av oktober och sedan fortsatte det under flera månader. Så tror jag inte att det kommer att bli den här vintern. Enligt långtidsprognosen är det varmare och torrare än normalt framöver. Har torkan återkommit möjligen?

Efter jobbet åkte jag till posten och mataffären och såg moln över Mt Shasta. Det var ett bra tag sedan. Inga riktiga lenticular moln eftersom fronten inte är tillräckligt kraftig men det kändes litet som höst i alla fall.
Nu till helgen utlovas det över +20 igen. Och solen verkar fortsätta att skina de närmaste veckorna. Jag njuter i alla fall av regnet i kväll. :)

Bränderna i Kalifornien

Bor man i Kalifornien måste man vara förberedd på skogsbränder varje år. Så har det alltid varit vad jag vet eftersom det blir mycket torrt under den långa tid som det inte regnar. Men bränderna har under de senaste åren blivit fler och värre. Det som skedde förra söndagen i Kalifornien var dock inte alls normalt. Jag har inte riktigt koll på hur många bränder som faktiskt startade ungefär samtidigt på söndagskvällen - har läst om allt mellan 15 och uppemot 60. Och de satte igång ungefär vid samma tid på olika platser kring the Bay Area (strax norr om) och i södra Kalifornien. Normalt? Nej, verkligen inte.

Bränderna strax norr om the Bay Area (San Francisco-området) har dödat 35 personer, förstört ca 3500 byggnader (både hem och “commercial buildings") och gjort runt 90,000 personer hemlösa och fortfarande saknas fler hundra personer. Man räknar med att skadorna i enbart Santa Rosa uppgår till ca 1,2 miljarder dollar! Och självklart kommer detta påverka alla vingårdar som finns just i dessa områden.

Staden Santa Rosa blev hårdast drabbad vad jag har förstått. Ett helt bostadsområde försvann med hundratals hus. Det ser ut som en krigszon där knappt något finns kvar. Även hotell, affärer och en brandstation brann bland annat ner i Santa Rosa.
Michael växte upp i Santa Rosa och jag har varit där på ett par kortare besök men minns inte riktigt hur staden såg ut. När Michael var barn och ungdom var det en mindre stad med stora naturområden. Jag minns att han blev chockad av att se hur stor staden hade blivit och att de stora ekarna som växte där tidigare var borta när vi kom på besök vid ett tillfälle. Santa Rosa kommer att ha en lång väg tillbaka precis som Weed har haft efter the Boles Fire.

Vindarna förväntas öka nu under helgen vilket självklart gör att bränderna fortsätter att spridas och ännu större områden ödeläggs. Luftfuktigheten har legat mycket lågt vilket också bidrar till det explosionsartade förloppet. Ingen har uttalat sig ännu om hur dessa bränder startade vilket är litet märkligt tycker jag.
Min magkänsla säger att dessa bränder var anlagda på ett eller annat sätt. Och folk har rapporterat konstiga fenomen som att vindarna (som gjorde att bränderna spreds så otroligt snabbt) satte igång utan förvarning. Från vindstilla till full storm på mycket kort tid. Andra har rapporterat konstiga blixtar/ljusfenomen i luften utan att det har funnits moln som kunde ha orsakat blixtnedslag. Något är “off" med hela den här tragedin.

Förra året hade det börjat regna redan i mitten av oktober hos oss i nordligaste Kalifornien och sedan fortsatte det större delen av vintern. Jag ser väldigt litet regn och/eller snö i långtidsprognosen tyvärr. Jag hoppas innerligt att vi inte får en ny torka under vintern i år.

Det är nu 3 år sedan the Boles Fire förstörde 1/3 av Weed. Bilderna jag nu ser påminner alltför mycket om förödelsen i Weed. Här är ett par inlägg som jag skrev då:

http://bo-i-usa.blogspot.com/2014/09/katastrofbrand-i-weed.html

http://bo-i-usa.blogspot.com/2014/09/bolesbranden-i-weed-nu-hos-aftonbladet.html

En video av branden finns i den första länken men jag lägger även ut den separat.

Kalifornien vill nu medvetet bryta mot amerikanska immigrationslagar

Jag svarar på kommentarer litet senare eftersom jag är på jobbet nu :) men ville klargöra en sak efter det att jag fick ett email från en av mina bloggvänner. Jag talar inte om flyktingar i det här inlägget utan om illegala invandrare. Stor skillnad på flyktingar och de som immigrerar illegalt. Här kan man läsa om skillnaden: http://www.cnn.com/2014/07/15/us/immigrant-refugee-definition/index.html

Kalifornien är en stat med många illegala immigranter. Runt 2-3 miljoner är här illegalt. Som legal immigrant har jag inte sett med blida ögon på när Kaliforniens guvernör skrev under en “bill" att göra Kalifornien till en så kallad “sanctuary state". Detta gjorde han i slutet av förra veckan.

Amerikanska immigrationslagar är inte knutna till en viss stat utan de finns på federal nivå, det vill säga de gäller hela landet. Kaliforniens guvernör har bestämt sig för att utmana Washington DC och säger att federala lagar inte gäller här beträffande de som är här illegalt. Självklart bryter hela staten mot federala lagar genom att göra detta.

Har man som jag, och många med mig, gått igenom hela immigrationsprocessen legalt och lagt ner massor med tid, pengar och resor känns detta väldigt fel. I och med att Kalifornien utnämner sig till en “sanctuary state" kan federala åtgärder inte sättas in som de annars kan för att till exempel utvisa illegala.

Exakt vad detta kommer att innebära vet nog ingen riktigt idag. Självklart kan det finnas kriminella personer bland dessa illegala immigranter. Får de stanna och känner att de “sitter säkert" vet nog ingen hur det kan komma att påverka städer och områden.

Kalifornien är en - i mina ögon - märklig stat på olika sätt. Man vill genomdriva en så kallad “universal health care" vilken skulle kosta mer än hela Kaliforniens budget och ingen vet hur den skall bekostas. Man beslutade också precis att minska straffet för att medvetet utsätta andra för HIV och aids. Vad har hänt med "the Golden State?" Nej tack säger jag till den här utvecklingen.

http://www.latimes.com/politics/la-pol-ca-brown-california-sanctuary-state-bill-20171005-story.html



Och idag har vi läst och hört om de ofantliga bränder som drabbat områden som ligger en bit utanför The Bay Area (San Francisco-området), till exempel i Napa-området där det finns stora vinodlingar. Bränderna startade igår och fick ett explosionsartat förlopp med starka vindar och hittills har 10 personer dött, 1500 byggnader förstörts och runt 20,000 fått fly sina hem.

Staden Santa Rosa, som Michael växte upp i, har drabbats hårt av en av bränderna. Till och med byggnader som hotell, affärer osv har förstörts inne i staden. Landmärken som alltid funnits där finns inte kvar längre. De bilder jag har sett påminner om Weed och hur det såg ut efter Bolesbranden. Och ännu tycks man inte ha någon kontroll egentligen över bränderna.

https://weather.com/news/news/california-wildfires-napa-valley-evacuations-deadly

Jag hoppas att bränderna inte kommer hit. Äntligen har vi fått klarare luft efter lång tid med brandrök från bränder i närheten.

Berget igår.

Några söta blommor som fortfarande blommar trots att det är höst.

Litet lättsamt :)

Det har varit en vecka med många omtumlande händelser - Las Vegas, lokala skjutningar och Kalifornien som gick emot Washington DC när det gäller illegala invandrare.
Jag kommer att återkomma till dessa händelser men i kväll får det bli litet lättsamt med härliga, svenska komiker.

För inte så länge sedan gick Hans Alfredsson bort. Hans “vapendragare" Tage Danielsson hade gått bort långt innan dess. En av Tages monologer har jag lagt ut här på bloggen tidigare men den är värd att lyssna på igenom. Om sannolikhet - om kärnkraftverksolyckan i Harrisburg som kanske inte hände även om den faktiskt hade hänt. ;)



Gösta Ekman jobbade med Hasse och Tage i många shower och den här sketchen tycker jag står sig även om den har många år på nacken - “Aftonbladet eller Expressen". Att vara sjuk och att inte kunna bestämma sig. :)



Robert Gustafsson har underhållit oss under lång tid och han står i en klass för sig själv. Parlamentet och Robert Gustafsson tycks ha ett alldeles speciellt förhållande. :) Ett axplock med Robert.



Johan Rehborg är Örjan Lax. “Nicklas till kassa 3"! Den här är rolig.



Nu är det dags att lägga sig här i Kalifornien efter en intensiv vecka.

Lake Shastina campground - the end of an era

Lake Shastina campground har funnits så länge jag minns. Den har varit gratis och när sjön Lake Shastina har haft mycket vatten har man kunnat campa precis vid vattnet. Campingen har inte varit öppen hela året utan under den varma årstiden.

Under helgen fick jag genom R veta att Siskiyou county stänger campingen för övernattning för gott och kommer bara tillåta besök under dagtid. Och det beror inte på att man inte har pengar utan på grund av folk som har skräpat ner och varit allmänt störande på campingen. Det är den allt större gruppen av framför allt yngre omkringdrivande personer som har kommit till vårt område allteftersom åren har gått som nu har förstört för alla andra. Jag blev uppriktigt arg när jag fick höra detta eftersom Lake Shastina är en unik camping med tanke på läget och det att den varit gratis.

Den här gruppen lösdrivare har till viss del förstört både Mt Shasta, Weed och nu även Lake Shastina. De är smutsiga, ofta kriminella, drogmissbrukare och störande. R hade pratat med den polis som patrullerar Lake Shastina camping och han hade berättat att i Kalifornien får polisen numera inte arrestera de som missbrukar droger ens om de ses med sprutor och andra “tillbehör". Kalifornien har blivit en mycket märklig stat som håller på att övergå till en fristad för illegala invandrare. Man vill bli en så kallad “sanctuary state" som helt ignorerar lagar och regler som finns på federal nivå när det gäller att upprätthålla federala invandringslagar. Som legal invandrare känner jag mig mycket kritisk till hur saker och ting håller på att utvecklas i Kalifornien.

Hur som helst, Lake Shastina campground har från och med igår stängts för övernattning och det är bara att se vart lösdrivarna tar vägen härnäst.

Jag har inte campat på rätt länge så får lägga ut några bilder som har några år på nacken.

Det här med amerikansk fotboll

Amerikansk fotboll är stort i USA. Inte lika stort kanske som för några år sedan men det är en nationalsport. Superbowl till exempel gör att USA stannar upp. Litet som det var i Sverige när Ingmar Stenmark åkte slalom.

De senaste dagarna har det blivit ett pådrag utan like efter det att spelare har gått ned på knä under det att nationalsången spelats i stället för att stå upp som de förväntas att göra. Det började för ett bra tag sedan med "knäandet" när några få gjorde det men under helgen tog det fart ännu mer.

Eftersom jag inte tittar på matcher och inte bryr mig direkt om denna sport har jag inga starka känslor egentligen kring det hela. Men många i USA har reagerat mycket starkt - antingen med stöd till de som går ned på knä eller de som tycker att det är hur fel som helst.
Detta är bakgrunden till varför spelarna började att gå ned på knä "In 2016, Colin Kaepernick, former San Francisco 49ers quarterback, sat down during the national anthem before a pre-season game. He explained his position saying: ‘I am not going to stand up to show pride in a flag for a country that oppresses black people and people of colour. To me, this is bigger than football and it would be selfish on my part to look the other way. There are bodies in the street and people getting paid leave and getting away with murder.’" (citat från tidningen Metro.uk).

Inom min skola finns det rätt många "Athlete students“, det vill säga de är med i olika lag och samtidigt läser de vanliga ämnen som engelska, matte osv. Och vi har en hel del football-spelare som troligen hoppas på att de skall bli "stora“ och kanske få spela med lag i ligorna och senare kanske även komma till NFL.
Det som dock märks är att de ofta verkar tro att de är mycket bättre än de andra eleverna och att de har någon slags "superstatus“. Spelarna inom NFL tjänar miljonbelopp varje år och är nog divor många gånger.

Sporter kan verkligen engagera och uppröra och att protestera för att föra fram olika åsikter har nog alltid funnits inom idrottsvärlden. Jag uppskattar dock när idrottsmän- och kvinnor fokuserar på att göra sitt yttersta för att vinna. Ingmark Stenmark och Gunde Svan är två idrottsmän som fängslade med sin önskan att bli bäst i sina grenar. Under Stenmarks åk stod Sverige stilla och han var överlägsen de flesta andra. Gunde tänjde på gränserna för längdskidåkningen och hade en härlig inställning till sin sport.
Jag har inga sådana ambitioner utan nöjer mig med att promenera i skogen kring skolan! ;)

En sevärd film med Sandra Bullock är "The Blind Side“ som handlar om hur tufft det kan vara att lyckas inom amerikansk fotboll.

Vår sheriff och Hmongs

Siskiyou County (där jag bor) är ett mycket stort "län" med relativt få invånare. Det lär bo runt 3 personer per kvadratkilometer vilket är glest. :)

Eftersom vi har stora, stora områden som ligger avlägset och där det inte passerar många människor har en stor grupp människor som vill odla cannabis och sälja tyvärr kommit till vårt område. Hmongs heter gruppen (de kommer från till exempel Kina, Vietnam och länder i det området) och runt 1500 har kommit bara de senaste två åren.

Från Los Angeles Times "The narcotics officer stood on a windswept ridge near the Oregon border and surveyed the fields cut into the hills below, a landscape resembling a lost piece of wine country. The terraces of Siskiyou County, however, were planted in cannabis. More than 1,500 Hmong farmers in the last two years have poured into this remote county, so vast it encompasses two western mountain ranges."

Dessa människor har köpt mark i områden som inte har varit bebodda, de betalar kontant och sedan ges dessa landområden bort som "gifts". Och det är Hmongs som är "boven i dramat". Tyvärr godkände Kalifornien att legalisera cannabis i valet 2016 "On November 8, 2016, Proposition 64, also known as the Adult Use of Marijuana Act, passed by a vote of 57% to 43%, legalizing the sale and distribution of cannabis in both a dry and concentrated form. California is one of eight states where recreational cannabis usage is legal, including Alaska, Colorado, Maine, Massachusetts, Oregon, Washington, and Nevada. Adults are allowed to possess up to one ounce of cannabis for recreational use and can grow up to six live plants individually or more commercially with a license. Licenses will be issued for cultivation and business establishment beginning in 2018." Jag citerar engelska Wikipedia.

Hmongs påstår att de enbart odlar för "personal use". Yeah right! Inte när man kan se dessa odlingar via Google Earth. Tjänstemän inom Siskiyou County tror heller inte på vad Hmongs säger och vår sheriff, Jon Lopey, har uttryckt oro över att vårt "län" nu har blivit indraget i svarta marknaden i USA för cannabis som uppgår till runt 49 miljarder dollar!

Inte nog med att Hmongs odlar olagligt de försökte även muta vår sheriff alldeles nyligen! $1 miljon var beloppet som han givetvis inte tog emot och han gick "undercover" i stället för att få fast dem. Kudos till vår sheriff som även tillhör "the constitutional sheriffs' movement" - sheriffer som är oroliga över att USAs konstitution i många fall inte följs.
Lopey har varit så orolig över situationen i Siskiyou County att han även vill "declare a state of emergency" beträffande dessa odlingar. De är inte bara olagliga utan innebär även andra faror eftersom Hmongs ofta tycks ha öppna eldar, beväpnade vakter osv.

Kasta Hmongs i fängelse är mitt förslag eftersom det de ägnar sig åt är illegalt. Jag har ingen som helst förståelse eller sympati för folk som bryter mot lagen på det här sättet.

Här är tre artiklar om någon är intresserad att läsa om laglösheten inom den här gruppen människor och hur de förstör Siskiyou County.

Los Angeles Times har beskrivit situationen mycket bra: http://www.latimes.com/local/california/la-me-hmong-marijuana-siskiyou-20170910-htmlstory.html

Den här beskriver mutförsöket: http://www.redding.com/story/news/local/2017/08/31/pot-growers-allegedly-tried-bribe-siskiyou-co-sheriff-interstate-trafficking-plan/623087001/

Artikel om arbetet för att kunna deklarera "state of emergency" i Siskiyou County: http://www.siskiyoudaily.com/news/20170920/lopey-optimistic-about-additional-resources-for-cannabis-cultivation-enforcement-effort

Berget igår med pyttelitet nysnö högst upp. Det har varit höstliknande väder den senaste veckan men den kommande veckan lär det bli uppemot +25-30! Alldeles för varmt i slutet av september.

Och härliga solrosor på skolans campus.

Jag arbetar inte som lärare

... däremot gjorde min mamma det. Under årens lopp har jag fått flera email (kom ett senast häromdagen) som undrar hur det är att arbeta som lärare här i USA. Varje gång får jag säga att jag arbetar på ett kontor och har ingen erfarenhet av att arbeta som lärare.

Även om jag arbetar nära lärare och hör en del om deras arbetssituation kan jag ju inte säga att jag vet hur det är att faktiskt vara lärare. Mitt arbete är inom Distance Learning-avdelningen och vi supportar de kurser som erbjuds med videokonferensteknologi samt att jag är med och supportar kurser som erbjuds enbart via internet. Och som jag berättat om tidigare är jag och min kollega också skolans inofficiella web masters.

Min mamma utbildade sig till folkskollärare och undervisade i olika ämnen. När jag föddes tog hon en lång paus tills jag var runt 15 då hon kände sig tvingad att ge sig ut i arbetslivet igen på grund av de stämningar som då fanns i Sverige. På 60-talet var de flesta mammor hemma med sina barn men i mitten på 70-talet var det höga röster om att kvinnorna skulle ut i arbetslivet.
Innan hon gick i pension arbetade hon i Rinkeby utanför Stockholm och undervisade utländska barn i till exempel svenska. Det var en utmanande arbetsmiljö redan då (på 80- och 90-talen) och jag kan inte ens föreställa mig hur “rörigt" det säkert är idag. Tur att min mamma gick i pension redan 1995 och inte behövde vara med om alla problem som Rinkeby nu dras med.

Många inom “min" skola här i USA tilltalar lärare med Professor eller Dr. beroende på vilken nivå på utbildningen de har. För mig känns det litet märkligt med dessa titlar men helt klart finns en annan respekt här gentemot lärare jämfört med hur det är inom vissa skolor i Sverige.

Att vara lärare innebär mycket förberedelsearbete vilket jag minns att min mamma höll på med varje dag i stort sett. Hon var lycklig när sommarlovet kom och hon kunde ta en paus. Jag minns när jag var elev inom skolan att jag tyckte det var jobbigt att alltid hålla på med läxor och förberedelser inför prov och fördelen med att “bara" jobba på ett kontor är att jag faktiskt kan gå hem och inte behöva jobba. Vid några tillfällen har jag fått göra en del “hemarbete" men för det mesta behöver jag inte det.

Det har blivit litet mer höstlikt så tillvida att det inte är +30. ;) Vi har fått mycket kallare nätter vilket är skönt och till veckan lär det bli ännu litet kyligare men sedan blir det varmt igen. Och regn får vi se om det kommer något.

Så här ser vägen fram till min byggnad ut på skolans campus. Togs i fredags.

Tisdagspromenad

Kan ni tänka er att det regnade litet igen tidigt i morse. Verkar kanske hur löjligt som helst att skriva om att det regnar men efter 3 månader utan regn känns det speciellt. Det var inte lång stund men regnet öste ner den stund det pågick.

Eftersom det “bara" var runt +26/27 på eftermiddagen tog jag en promenad i skogen efter jobbet. Där märktes det inte ens att det hade regnat men det var skönt med en promenad. På grund av hettan och brandröken har jag inte alls promenerat som jag brukar men jag hoppas att jag skall kunna göra det mer framöver. Hoppas bara att brandröken inte blir så intensiv som den var för en vecka sedan.

På vägen tillbaka hem kunde man se berget riktigt bra så det blev ett par bilder. De här är tagna från den park som ligger precis bredvid skolan.

Orkanen Irma har dragit undan från Florida men skadorna är stora på vissa håll. The Florida Keys (som ligger strax söder om själva fastlandet) har tydligen tagit stryk ordentligt. FEMA säger att upp emot 1 av 4 hus i vissa delar av The Keys har förstörts. Här kan man se förödelsen efter orkanens framfart.

https://weather.com/storms/hurricane/video/fema-1-in-4-homes-in-florida-keys-destroyed



Jag besökte The Keys hösten 2003 när jag hälsade på en familj som min pappa kände. Då besökte jag Miami men vi reste även till The Keys och såg den speciella arkitektur och livsstil som man har där. Och vi åt key lime pie som var fantastiskt god. :) Det kommer nog att ta tid att bygga upp denna del av Florida igen med tanke på hur stora skadorna är. Bor man så nära havet är det givetvis en risk man tar. Precis som folk i Kalifornien som bor precis vid havet uppe på kullar som eroderas bort vid stora oväder. Berget Mt Shasta känns rätt “stadigt" just nu faktiskt. :)

Earth changes

Veckorna går fort tycker jag. Det är full fart inom skolan och visst är det bra att inte sitta och rulla tummarna men förra veckan var det litet väl mycket “av det goda". Emailen trillade in snabbare än vad vi hann med. Trots att både jag och min kollega jobbar 40 timmar/vecka hinner vi knappt med allt som skall tas om hand.

Brandröken från alla skogsbränder var jobbig i början av veckan men som tur var lättade den avsevärt och det kom faktiskt litet regn!!! Jubel utbröt nästan bland de som såg det, i byggnaden där jag jobbar. :) Det regnade inte länge, kanske 20-30 minuter men det är det första regnet vi har fått sedan mitten av juni. Jag ser inget regn direkt i prognosen men det var härligt även om det ju inte gjorde någon större skillnad.

De stora nyheterna här i USA de senaste dagarna har varit orkanen Irma som skulle lamslå hela Florida. Nu verkar det kanske inte ha blivit fullt så illa som de trodde även om miljoner lär vara utan el och det har regnat väldigt på många platser. Vindarna var inte fullt så kraftiga som det hade förutspåtts. Och orkanen gick litet längre till väster än vad man först trott.

Och Mexiko drabbades av en mycket stor jordbävning (8,1) vilket ledde till skador och dödsfall. Alltid när det blir en större jordbävning någonstans i Nordamerika eller Mexiko börjar man tala om “the big one" i Kalifornien. Jag tror personligen att “the big one" inte kommer att komma i Kalifornien utan ute i Stilla Havet vid Cascadia Subduction Zone. Det är en plats där två kontinentala plattor möts och det skulle kunna bli en så kallad megaquake som troligen skulle orsaka en enorm tsunami. I Oregon har man varningsskyltar för tsunamis och ibland tror jag man även övar inför en eventuell tsunami. Tur kanske att bo 1000 meter över havet. :)

I morgon är det 11 september. En dag som tycks ha förändrat USA på många plan. Jag var här och upplevde dagen och de förändringar som skedde. USA är inte samma land idag kan jag helt klart konstatera. Inte alls samma öppenhet utan mycket större misstänksamhet samt kontroller och regleringar. Jag minns fortfarande att min pappa ringde och frågade om jag hade sett vad som hade skett i New York. Eftersom jag precis hade stigit upp satte jag på TVn och fick se förödelsen. Det märkliga tyckte jag var att ingen pratade om detta när jag kom till skolan. Inte ett ord hörde jag yttras om vad som pågick. Varför ingen sade något har jag inte fått någon förklaring på.

Anledningen till att jag lägger ut så få bilder är all rök vi har haft samt att det mesta är sönderbränt efter den långa perioden vi har haft med hetta och torka. Men här kommer i alla fall en dagsfärsk bild av berget - som finns kvar. ;) De senaste veckorna har det varit mer eller mindre osynligt bland all rök.

Från vänster till höger

Den senaste veckan gick i 180 km/h eftersom skolan satte igång. Jag var litet som en urvriden trasa när jag kom hem. ;)
Och hettan fortsätter i oförminskad styrka. Idag visade min termometer +33. Nu är klockan 11 på kvällen och det är fortfarande runt +25 utomhus. Hetta kan vara väldigt uttröttande. Dessutom har vi nu fått in brandrök “galore" från alla de skogsbränder som vi i stort sett är omgivna av. Hittade den här bilden på någon FB-sida och den visar rätt bra hur många bränder som finns här nu. Inte konstigt att brandröken har lägrat sig över oss. Det rapporteras även om nya bränder relativt ofta. En anledning till alla bränder är att det inte har regnat sedan mitten av juni. Jag har nog aldrig varit med om inget regn alls under så lång tid under mina 20 år i det här området.

Jag bor ungefär där väg 97 möter I-5. Bilden lånad från nätet.

Igår, den 3 september, var det exakt 50 år sedan Sverige lade om trafiken från vänster- till högertrafik. Jag är tillräckligt gammal för att ha litet minnen av detta historiska ögonblick. Eftersom vi inte hade någon bil i min familj blev vi kanske inte fullt lika påverkade som de som hade en bil, men jag har minnen av att det var konstigt att helt plötsligt promenera och cykla på “fel" sida av vägen. Norge och Finland körde på höger sida och det var en anledning till att man ville ha samma system i Sverige. Dessutom var det tydligen en hel del olyckor i Sverige då många körde bilar som hade ratten på höger sida.

Mellan klockan 1 och 6 på natten fick ingen vara ute och köra såvida det inte var trafik som var tvungen att komma fram. Klockan 4:50 på morgonen skulle alla stanna där de befann sig och sedan försiktigt byta sida på vägen, stanna igen och sedan kunde man köra igen klockan 5. På det stora hela gick det bra med omläggningen och Sverige låg i linje med de flesta andra länder. Det måste ha varit ett enormt förberedelsearbete med nya trafikskyltar och målning av vägmarkering innan omläggningen kunde ske.

För att förbereda alla på omläggningen hade en sång spelats in “Håll dig till höger Svensson" som spelades flitigt. :) Telstars sjöng denna “klämkäcka slagdänga". ;)



Jag minns de gånger jag besökt England att det var förvirrande att gå över gator och att jag hela tiden tittade åt fel håll. Min kompis C och jag gjorde en resa på 80-talet och vi tog med hennes bil till England. Det var litet utmanande eftersom jag fick kolla trafiken eftersom jag inte körde och satt så att jag kunde se.

Den här videon visar Stockholm och trafikomläggningen den 3 september 1967. Kul att se 50 år senare. :)

Getting in the grove

Den gångna veckan har varit “brutal". Förberedelserna inför skolstarten är i full gång, massor med möten för mig, en sen kväll som innebar en mycket lång arbetsdag och två dagar i rad med presentationer från administrationen inom skolan samt “grupparbeten". Plus att hettan inte vill ge med sig utan tycks fortsätta i oförminskad styrka med MYCKET stora skogsbränder som har gjort att luften varit fylld av rök den senaste veckan. Min bil hade aska som “ytlager" häromdagen.

Skolan jag jobbar inom har haft flera olika skolchefer de senaste åren vilket har gjort att arbetsmoralen och sammanhållningen inom skolan har blivit lidande. I juli fick vi en ny skolchef och han verkar vara en trevlig, litet “laid back" men samtidigt “hard working" chef som förhoppningsvis skall kunna får skolan på rätt köl igen.

I torsdags och fredags hade vi som jag nämnde dagar med presentationer och grupparbeten. På fredagen gjorde skolchefen en presentation av hur han vill leda skolan framöver. Innan han satte igång den presentationen kom hans litet mer lekfulla och humoristiska sida fram - vilket han tycks ha.

Helt plötsligt gick han upp på scenen i teaterbyggnaden där vi befann oss och började dansa! Det var nog första gången i skolans historia som en skolchef bjöd på sig själv på det sättet vilket var uppskattat. Skolchefen fick sällskap en stund av en annan person inom skolan och flera i "publiken" ställde sig upp och körde litet dans på stället. Jag var en av dem. :) Jag var litet förvånad att inte fler drogs med i musiken eftersom amrisarna ju ofta är så bra på att ställa sig upp och visa sin uppskattning. Kanske de flesta var överrumplade och litet chockade över skolchefens initiativ.
Vår “Public Relations Director" lade ut videon hos Facebook och redan har runt 1500 personer sett den. Kul och litet ovanligt med dans och det får gärna fortsätta tycker jag. :)

Jag hoppas att videon kan ses även utanför USA och att jag lyckades “klistra in" den från Facebook. Varsågoda, här kommer Cupid Shuffle med vår skolchef. Jag lägger även ut en länk till en video hos YouTube med bättre ljud än från skolans video.

The Great American Eclipse 2017

Miljontals hade rest till de platser där “The Great American Eclipse 2017" skulle äga rum idag den 21 augusti. Många hade rest till Oregon där solförmörkelsen skulle vara total på vissa platser. Här i nordligaste Kalifornien skulle vi få en “partial solar eclipse" men ingen visste hur mycket man skulle kunna se på grund av all brandrök som vi har haft de senaste dagarna.

NASA hade en “live stream" under passagen över hela kontinentala USA vilken var den första på 99 år som gick från kust till kust. “The last time such a spectacle unfolded from the Pacific to the Atlantic coast was in 1918. The last total eclipse seen anywhere in the United States took place in 1979."

Runt 10-tiden här i Weed började vi få ett annat ljus utomhus. Det var en litet mystisk känsla med ett "halvdunkel" trots att solen sken. Och brandröken var inte alls så tät som den varit de senaste dagarna.

Jag och min kollega gick ut och flera av våra arbetskamrater befann sig också utomhus. Ett par hade den typen glasögon som man måste ha för att kunna titta direkt på solen. Jag hade inga så var tacksam att jag fick låna glasögon. Och nog skymde månen en mycket stor del av solen även hos oss även om det inte var en total solförmörkelse. Och det blev märkbart kyligare utomhus. Efter en liten stund började mer av solen att synas och det var dags att återgå till kontoret.

Kul att ha fått vara med om detta eftersom jag inte befann mig i Mt Shasta för några år sedan när många hade vallfärdat hit för att se på den “partial eclipse" som då ägde rum.
Och många verkar redan planera inför nästa totala solförmörkelse som kommer redan 2024. Den kommer att synas mer i östra USA och inte här i västra USA.
https://www.greatamericaneclipse.com/april-8-2024/

Jag kunde inte ta bilder med min kamera - en del lyckades ta med sina mobiler - men det finns massor med flera timmar långa videor hos YouTube med bilder från denna historiska händelse. Här är en litet kortare variant.

Hylands Hörna och ABC-boken

Jag är tillräckligt gammal för att minnas Hylands hörna när programmet var som störst. Eftersom svensk TV bara hade en kanal i svartvitt i mitten av 60-talet var det här ett mycket populärt program och folk satt klistrade vid sina TV-apparater.
Det var i det här programmet som Per Oscarsson bjöd på striptease! :) Tydligen blev det folkstorm. Carl-Gustaf Lindstedt fanns med som “Gubben i Lådan" och gjorde lustiga kommentarer under programmet.

Jag blev påmind om Hylands Hörna häromveckan och en bok som kom till på grund av TV-programmet “Hylands Hörnas ABC-bok". Man uppmanade svenska folket att lämna bidrag på vers och den uppmaningen hörsammades. Boken kom ut 1966 och såldes genom Radiohjälpen för leprasjuka barn över hela världen. Man fick in två miljoner kronor (i den tidens pengavärde). Varje lördag, i veckans Hylands hörna, presenterades en vinnare tills alla bokstäver fått sin vers. http://www.minnenasjournal.nu/unika-abc-boken-fangade-60-talet/

Vi hade den här boken hemma i pappas omfattande bibliotek och jag minns att jag läste i den då och då. Varje bokstav fick en liten vers och den ger en kul inblick i hur folk tänkte på 60-talet.
http://www.kaswa.se/HylandsABC/hylandsabc.htm

Här kommer några exempel:

A - ASTRONAUTEN råder sonen stå i bostadskö på månen (Maud Sjöberg, Malmö)

G - GLESBYGD är en trist miljö ensam får man stå i kö (Osvald Peterson, Arild)

M - MASKULINUM är ett kön som har mycket högre lön (Elisabeth Påhlsson, Umeå)

Ä - ÄLGEN ensam satt och log i en sönderskjuten skog (Sign. "Fido")

Värmen och torkan fortsätter i nordligaste Kalifornien. Vi har inte fått en droppe regn sedan mitten av juni. Brunbränt och rökdis är hur det ser ut här just nu.

Bilden lånad från nätet.

Får ni det här att gå ihop? :)

Staden Weed har två mataffärer - Grocery Outlet (som jag har skrivit om tidigare) och Ray’s. Efter jobbet idag skulle jag åka till postkontoret och kolla min postbox samt även passa på att köpa ett par saker hos Ray’s.

De sålde ekologska jordgubbar till ett litet billigare pris så jag slog till. Det var inget jag hade planerat att köpa men jordgubbarna brukar vara dyra så det var bäst att passa på. Trots att jordgubbarna oftast odlas här i Kalifornien är de dyra.

När jag kom till kassan hade kassörskan problem att scanna jordgubbskartongen så hon provade alla möjliga och omöjliga sätt att få betalt. Jag fick “stand my ground" så att jag inte blev helt grundlurad. :)

Efter otaliga försök att scanna tog hon till ett “knep" jag aldrig sett tidigare. Hon vägde bananerna som jag också skulle köpa och tog priset för jordgubbarna som ett pris per pound (vi har ju inte kilo utan pound) så vikten gånger $4.99 (vilket var vad hela jordgubbskartongen kostade) blev helt plötsligt $10.87!!!!! Ja men så smart att försöka få mig att betala mer. Priset för bananerna per pound var bara $0.79 så det var en liten nätt vinst i så fall för Ray’s. Hon blinkade inte ens och verkade inte ha några problem att göra så. Självklart sade jag ifrån.

Nästa knep hon tog till var att knappa in några siffror på kartongen och då kom det upp $6.99 vilket säkert var ordinarie pris. Återigen fick jag säga ifrån att jag inte alls ville betala mer än vad de kostade. Till slut lyckades hon få rätt pris och verkade irriterad över att jag faktiskt sagt ifrån att jag inte ville betala mer än vad jag skulle. Milde tid! Hon var ung skall tilläggas. Det här var nog bland det mest märkliga jag varit med om i en affär eftersom det inte ens var logiskt.

Jag brukar alltid titta på vad de slår in och säger ifrån om något ser fel ut och innan jag lämnar affären dubbelkollar jag kvittot. Det är många gånger jag har fått säga till även i efterhand eftersom de ibland är väldigt snabba i kassorna så att man knappt hinner med.

Jordgubbarna var okej men inte smakade de som jordgubbarna från jordgubbslandet i Enebyberg. Min barndoms jordgubbar var väldigt söta och goda. :)

Värmen och djurparker

Förra veckan var varm. Mycket varm. Jag sov hela veckan på nedre plan och det gick bra men visst är det trevligare att sova i min riktiga säng. Igår kunde jag göra det och det blir likadant i natt. Det åskade i kväll och regnade ordentligt på vissa platser men inte i Weed. Det verkar som om ovädren går runt om oss av någon anledning.

Just nu längtar jag efter moln, regn och kyligare väder. :) Om jag anses tokig förstår jag eftersom man i Sverige har en längtan efter att alltid ha sol och värme. Även det blir tjatigt efter ett tag - jag vet. :)

Det enda jag egentligen orkade med förra veckan var att gå till jobbet (där det finns luftkonditionering), laga litet mat (åt sparsamt på kvällarna), titta litet på TV och kolla några hemsidor som inte har med jobbet att göra och sedan försöka sova tills det var dags för nästa dag med samma rutin. Inget jag vill göra under lång tid men förra veckan var det nödvändigt.

Häromdagen läste jag om en tragisk olycka i en svensk djurpark. En björn hade tagit sig in i en del där det fanns människor och attackerat. En djurskötare hade avlidit av skadorna och björnen hade tydligen avlivats.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/man-allvarligt-skadad-efter-bjornattack-i-orsa-djurpark

Jag kom att tänka på besök i djurparker jag gjort under mina yngre år. Skansen var ett självklart mål precis som Kolmården. I utlandet minns jag att jag och mina föräldrar besökte en djurpark i Tyskland. Och vid mitt första besök i USA (hos Tree People) besökte jag och en av de som jobbade som volontär hos Tree People, parken Sea World i San Diego.

Numera skulle jag nog vara rätt tveksam till att besöka en djurpark eftersom det känns fel att stäga in djur på det sättet. Ja, grisar, kor och andra “husdjur" kanske har det bättre i en park men troligen inte delfiner, björnar och vargar. Dessa djur ser jag helst ute i det fria eller på TV.

Vi har till exempel black bears och pumor i närheten här i Weed men som tur är har jag inte stött på dem hittills. :)

Idag var jag iväg till Grocery Outlet i Weed och handlade litet och passade på att ta en bild på Mt Shasta i diset från alla bränder som brinner i närheten.

Det här med vatten

Det är sent på kvällen i Weed men det går inte riktigt att lägga sig eftersom det är varmt fortfarande. Fläktarna står på i fönstren men det märks inte direkt eftersom det är varmt utomhus. Jag sov på nedre plan under den gångna natten och det kommer jag att göra i natt igen.

I staden Medford i södra Oregon finns några TV-stationer och de har väderprognoser som jag brukar titta på. En av dessa sade att det i morgon kan bli uppemot 117 grader Fahrenheit i Happy Camp som ligger ute i “vildmarken". Det brukar vara väldigt varmt där under sommaren men detta verkar extremt. 117 grader Fahrenheit är ca +47!!! Jag är glad att jag inte bor där. Det har inte varit fullt så varmt här i Weed som de sade men det ligger runt +35 om dagarna och i morgon skall det bli ännu varmare. Vi blir “välkokta" innan det förhoppningsvis blir litet svalare till helgen.

Mt Shasta är känt för sitt fina vatten och att det inte på något sätt behandlas i vanliga fall utan används som det kommer fram vid några olika källor. För några veckor sedan hade man dock upptäckt bakterier i vattnet och alla uppmanades att koka vattnet. Jag har bott här i 20 år och aldrig hört talas om något liknande. Efter bara ett par dagar gav staden klartecken att allt var bra men i förrgår kom det meddelande igen att man upptäckt nya problem och man skulle behandla vattnet med klor.

Här i Weed har jag inte hört om liknande problem ännu som tur är. Vi är helt klart litet “bortskämda" med vårt fina vatten. Många städer och orter i USA tillsätter klor och fluor i sitt dricksvatten. Fluor är inte tillåtet i Sverige och stora delar av Europa har inget fluor i sitt dricksvatten. För mig känns det obehagligt att behöva dricka fluor eftersom det faktiskt är ett gift - jag bryr mig inte om vad som sägs från officiellt håll att det är bra.

Jag är tacksam varje gång jag sätter på kranen och vet att vattnet är obehandlat. Och det smakar dessutom gott. :)

Det här budskapet finns i staden Dunsmuir som också har ett mycket bra vatten - bilden togs för några år sedan.

Nya tag och extrem hetta

Jag har varit borta från bloggen - som så många andra i bloggvärlden tycks vara denna sommar - helt enkelt för att kombinationen 10 timmar arbetsdagar och hettan vi har inte gick ihop.
Nu skall det bli rekordhetta till veckan men vi jobbar i alla fall 8 timmar per dag som vanligt under arbetsveckan.

Vi har “Exessive Heat Warnings" under i stort sett hela veckan med temperaturer upp emot +40-45!!!! Det blir tufft i lägenheten utan luftkonditionering. Min plan är att sova på nedervåningen så att jag kan ha fönstren öppna hela natten där. Min lägenhet är i två plan och sovrummet ligger på övervåningen så då kan jag bara ha öppet där - vågar inte ha fönstren öppna på nedervåningen. Det är ett måste att ha så många fönster öppna som möjligt under natten så att man kan få ner temperaturen inomhus. Men med hettan den kommande veckan kommer nattemperaturerna troligen inte vara så svala som de brukar.

Så jag kommer att pumpa upp min luftmadrass och sova på golvet vilket jag har gjort flera gånger under tidigare somrar. Men jag ser inte fram emot denna hetta. Tur i alla fall att vi inte jobbar 10 timmar inom skolan från och med denna veckan.

Annars är det en typisk Kalifornisk sommar med sol, sol och åter sol varenda dag (blir tjatigt i längden), värme/hetta och torka. Vi har inte sett en droppe regn sedan ett par månader tillbaka skulle jag tro. Allt börjar bli brunbränt som inte konstbevattnas. Skolan vattnar sin vana trogen alla stora gräsmattor så de är gröna i alla fall.

Det brinner flera skogsbränder i nordligaste Kalifornien men ännu har vi inte haft några större besvär av röken. Idag är det dock en del dis i luften som absolut kommer från skogsbränderna. Det verkar vara ett standardinslag under sommaren numera att bränderna blir märkbara och rök syns. Så var det inte alls varje sommar när jag kom hit i slutet av 90-talet.

Förhoppningsvis kan jag få litet mera tid på kvällarna att “hänga" i bloggvärlden och inte bara laga middag, diska och sedan gå och lägga mig. :)

Luftmadrass i "deflated state" ;) och min pump.

Att flyga till USA

Vissa saker tycker vi var bättre förr. Ibland stämmer det, ibland inte.
Att flyga till USA var dock mycket enklare och roligare för 20-30 år sedan. Inga övernitiska säkerhetskontroller och inget TSA.

För någon vecka sedan läste jag att DHS (Department of Homeland Security) gick ut med nya riktlinjer för alla som kommer med flyg till USA. Tidigare i somras pratade man om en så kallad “laptop ban" som skulle innebära att alla som flög med en laptop, tablet eller liknande (allt som var större än en vanlig mobiltelefon) skulle få checka in den i baggaget eller inte kunna ta den med sig. Flygbolagen fick panik eftersom det rör sig om ca 325,000 personer per dag som flyger till USA.
De nya bestämmelserna innebär hårdare regler rent generellt och gäller tills vidare. Om flygbolagen är medgörliga kommer det mer omfattande laptopförbudet mest troligt inte att träda i kraft.

https://www.dhs.gov/news/2017/06/28/fact-sheet-aviation-enhanced-security-measures-all-commercial-flights-united-states



Första gången jag flög till USA var 1985. Det enda jag minns av säkerhetskontroller var den välbekanta röntgenmaskinen som fortfarande finns på alla flygplatser, även på Arlanda i Stockholm.
Året därpå, sommaren 1986, flög min pappa och jag till USA och det var samma regler som gällde då. Även i början av 90-talet var det väldigt avslappnat och man fick till och med gå ut till gaten för att ta emot de som kom med flyget. Det var litet andra tider det. :)

Sedan kom 11 september 2001 och allt förändrades. Jag tyckte mycket om att flyga förr men nuförtiden skulle jag helst slippa om det gick.

Filmen “Airplane" är en av de mer underhållande filmer om flyg som jag har sett. :) Här kommer några scener - hela filmen verkar också ligga ute hos YouTube.