Tuesday, May 27, 2014

Columbiafloden och Portland

Nu är jag hemma i Weed igen efter några händelserika dagar i norra Oregon. Ögonen känns litet trötta efter ca 8,5 timme på Greyhoundbussen och tidig uppstigning i morse. Men allt gick bra med hemresan och jag är verkligen glad att det blev av med mitt besök hos C.

I söndags hade vi en heldag - mest i bilen faktiskt - utmed Columbiafloden. Denna mycket stora flod går utmed gränsen mellan staterna Oregon och Washington. På ena sidan av floden befinner man sig i Oregon och på den andra i Washington. Columbiafloden är den största floden i "the Pacific Northwest" och är ungefär 2000 km lång. Den "besöker" 7 olika stater i USA och en provins i Kanada.
Jag hade tidigare sett denna flod när Michael och jag bodde i nordöstra Oregon och imponerats av hur stor den var men då var det vinter och helt andra vyer än vad det var nu i slutet av maj.

Vi skulle ha besökt ett vattenfall i början av vår utflykt men folk satt till och med i långa, långa bilköer för att komma dit. Vi gav upp till slut eftersom tiden gick och bilarna rörde sig i snigelfart. Så vi körde utmed floden och såg den skymta fram ibland mellan all grönska. Den är onekligen imponerande med sin bredd och långa sträcka. Tyvärr fanns det knappt några platser där man kunde stanna och fota så det blev inte mycket av det. Innan det började regna hann jag i alla fall ta en bild.


Igår (Memorial Day) besökte vi Portland, som är Oregons största stad, (dock inte huvudstaden - den heter Salem) och promenerade i delar av staden. C ville visa tågstationen som var väldigt vacker och sedan blev det också en promenad utmed Willamettefloden som går genom staden (denna flod förenas senare med Colubmiafloden). Det fanns en bro där både Amtraktåg (som går utmed hela västkusten), lokala Portlandtåg och fotgängare och cyklister kunde korsa Willamettefloden - vilket C och jag också gjorde. När vi var mitt på bron hördes en röst som sade att en del av bron skulle stängas av för att lyftas upp så att båtar kunde komma fram. Som tur var hann vi över!






Jag kan förstå att många skandinaver bor i the Pacific Northwest (Oregon och Washington) eftersom naturen verkligen påminner om den vi har i Sverige. Självklart är det en del andra slags träd och växter men det är otroligt lummigt och vackert med många lövträd, grönt gräs och blommor. Så annorlunda jämfört med Mt Shasta-området.

Nu skall jag fortsätta att njuta av min ledighet under ytterligare ca 12 dagar. :)

16 comments:

Gunnel said...

Det är så kul att titta på dina foton. Oregon kommer jag säkerligen aldrig att besöka eftersom jag inte känner någon som bor där. Blommorna i ditt förra inlägg var helt underbara. Kram

Första året i Hjo said...

Columbiafloden är mäktig och bred ser jag. Kommer just hem efter en promenad med hunden längs Hjoån. Det du!

Anonymous said...

Vad trevligt att läsa om en del av världen jag inte vet mycket om. Vackra bilder också!

Anonymous said...

Synd att ni inte kunde se fallet, är ju inte så stor men det var vackert att se. Vi var där i Februari, och då var vi ensamma. Sedan om man åker den "övre"vägen så har man riktig fina vyer över floden. Vi åkte utmed floden österut (skulle till Pullman) och när man åkt en bit är det inte så skandinaviskt lägre, bara prärie..
/T

Annika said...

Vid den floden har jag färdats då jag var i Oregon och Washington State. FIN!!!
Underbara vyer där.
Ja, nu har du ledigt. Trist att du inte kommer till denna kust. Hoppas att det blir av vid annat tillfälle.
Kramar!!

Gunilla Nardin said...

Jag gillar Oregon , efter vad du har visat pa bloggen. Skulle garna besoka staterna norr om Kalifornien.
Fina bilder AM! Du tycks ha haft en trevlig séjour.Och floden ;sa stor och kraftfull.
God fortsattning pa din semester!

Stor Kram!!
Gunilla

Annica said...

Välkommen hem efter många mil med buss! Det kan vara ganska tröttsamt att åka buss "en hel arbetsdag".
Jag förstår av text och bilder att du haft en mycket trevlig resa med massor av fina upplevelser. Att träffa goda vänner och uppleva nya miljöer är rena rama vitamininjektionen. ;)
Det är så intressant att titta på dina bilder. En mäktig flod, den där Columbia. :) Och vilken häftig fackverksbro!
Fortsatt skön semester!

Anne-Marie said...

Gunnel: Oregon är en vacker stat - i alla fall den västra delen. Den östra är väldigt torr och är en s1" kallad "high desert".
Roligt att du tyckte om bildern -tack. :)
Kram!

Anne-Marie said...

Hans: Columbiafloden är verkligen imponerande och den tycktes ha mycket vatten till skillnad från torkan i Kalifornien. Oregon har fått mycket mer regn än Kalifornien de senaste 6 månaderna.
Hjoån är kanske inte fullt så stor men alla vattendrag är fina tycker jag.

Anne-Marie said...

Lena: Det är detta som gör bloggvärlden så trevlig tycker jag. Man lär sig om olika delar av världen. Roligt att du tyckte om bilderna.

Anne-Marie said...

T: Eftersom det var Memorial Day weekend var det totalt packat med folk. Vi såg vattenfallet från I-84 när vi åkte i bilen och det var inte så imponerande som jag trott.
Nej du, östra delen av Oregon är allt annat än lummig. Jag tycker inte om den delen alls. Bodde ju där innan MIchael gick bort under 4 månader. High desert med bara buskar och torrt gräs är inte min "melodi".

Anne-Marie said...

Annika: Visst är floden imponerande. Nu var det mest mulet när vi åkte där så det såg litet allmänt grått ut. Hade solen glittrat i vattnet hade det varit annorlunda.
Jag kommer Annika. Exakt när det blir vet jag inte men jag vill absolut se hur du bor och träffa dig och din familj. :)
Kramar!!

Anne-Marie said...

Gunilla: Oregon - den västra delen - är en trevlig del av den staten. Det är där i stort sett alla människor bor också. Den östra delen är rätt trist med mest låga buskar, torrt gräs och väldigt torrt klimat. Jag bodde ju i den nordöstra delen en kort tid innan Michael gick bort.
Min vän C och jag brukade göra en hel del tillsammans när hon och hennes man bodde här. Vi var grannar under ca 1-1,5 år.
Roligt att du tyckte om mina bilder. :)
Jag saknar inte alls skolan. :)
Stor kram!!

Anne-Marie said...

Annica: Eftersom det är många stopp och folk skall stiga på och av hela tiden blir det litet tröttsamt. Dessutom kan man aldrig boka sittplats utan man får hitta en ledig plats och vet aldrig var man kommer att sitta. Det är märkligt med Greyhound att det inte går att boka en sittplats. Man har sin biljett, det är allt och man är fortfarande inte garanterad en plats på bussen. Det hände mig en gång när jag hade biljett men inte kom med bussen!
Det var trevligt att komma bort från Weed ett tag. Blir lätt litet "instängt" i en mindre stad.
Bron tyckte jag verkligen var intressant. Och att den håller för all denna trafik. Den såg dock rostig ut och jag undrade i mitt stilla sinne hur allvarligt det egentligen var.
Tack - semestern kommer säkert att gå alldeles för fort. :)

Anonymous said...

Oregons Willamette Valley är mycket vacker med vinodlingar och "hops"; (tror att det är malt som används vid öltillverkning). Kusten är vild och vacker. Förutom Portland har vi Eugene, som är en universitetsstad och en riktig trädgårdsstad. Tjusig. Portlands botaniska trädgård var enastående.

För 6-7 år sen flög jag till Seattle. Efter sight-seeing där och på Vancouver Island hyrde jag en bil och körde ner till San Francisco Peninsula. Såg en hel del av Oregon inkl. den lilla huvudstaden, Salem, på den turen.

Det är så kul att köra omkring och titta på platser man inte sett. Sååå mycket att se i USA.

Jag hoppas verkligen, att du kan komma hit. Jag har ett gästrum som står färdigt. Du är hjärtligt välkommen. Jag MENAR det! Annika bor inte långt härifrån. Hon kan ta dej på sight-seeing, for är hennes forte. Hösten är en fin tid här ute på högra sidan. :)

Ruth i Virginia

Anne-Marie said...

Ruth: Willamette Valley är en mycket vacker plats. Fantastiskt lummig och grön.
Greyhoundbussen passerade genom Eugene och det verkar också vara en trevlig stad. Har dock aldrig besökt den mer än per buss på genomresa.
Du har verkligen gjort mycket trevligt. Låter som en fin bilresa du fick göra. Salem såg jag inte mycket av.
USA är ett STORT land. :)
Tack Ruth! Jag tar tacksamt emot din inbjudan. Och Annika vet att jag gärna vill komma. Er del av USA är något helt annat än "the Wild West". :)