Sunday, September 7, 2014

Svensk mat

Har tagit en liten paus här på bloggen under några dagar. Ibland känns det som om man måste ta små pauser från den "sociala närvaron". :)

Denna helgen har luften varit ovanligt klar från brandrök men jag såg rökbanken i norr igår. Dock kom den aldrig fram till Weed. Branden i Happy Camp är enormt stor nu. Tror inte att jag sett en så stor brand i detta område sedan jag kom till USA. Den är 3 gånger större än staden Uppsala! Och de har bara 30% kontroll över den.
Torkan i Kalifornien är katastrofal vid det här laget och den kommer troligen att fortsätta. Nu talar man om en möjlig, flera decennier lång torka. Blir det så kommer givetvis den här staten att få överges till stora delar. Grundvattnet sjunker med en alarmerande hastighet och vi har fortfarande runt +30 om dagarna. Jag är redo att ge mig av härifrån. Gör man det inte nu blir det kanske av tvång framöver. Inga prognoser tyder på regn inom den närmaste månaden. Jag längtar efter regn! Nog om detta för idag men jag får säkert anledning att återkomma till läget i Kalifornien.

Häromdagen såg jag denna intressanta artikel i Dagens Nyheter, http://www.dn.se/ekonomi/maten-som-sverige-vill-skydda/. Den handlar om unik, svensk mat som redan har ett speciellt EU-skydd och annan mat som man eventuellt vill kunna ge detta skydd framöver. Jag visste inte ens om att denna typ av skydd fanns inom EU. Den mat som redan är skyddad är: Kalixlöjrom, upplandskubb, sveciaost, spettekaka och bruna bönor från Öland. Har aldrig provat på kalixlöjrom, upplandskubb eller de bruna börnorna från Öland men de andra två har avsmakats.
Och den här listan visar alla produkter som man kartlagt och möjligen vill kunna ge detta skydd framöver. http://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd2d9b6/1409816073798/Gastronomiska+Sverige+produktf%C3%B6rteckning+20140902.pdf

Efter en genomläsning av listan insåg jag att jag ätit bara några få av dessa rätter som är specifika för olika landskap. Däremot har jag avnjutit många av de som finns spridda över landet.
När jag läste listan insåg jag att det finns mycket god svensk, mat som jag inte kunnat äta på många år. De olika sorternas lax är något jag alltid saknat. Lingonsylt hade vi tidigare i hälsokostaffären i Mt Shasta. Den var svindyr men det var den svenska varianten. Tänk så många olika sorters god fisk som finns i Sverige. Böckling fanns med på listan och jag kände nästan hur det vattnades i munnen av tanken på rökt böckling. :)

Numera har jag anpassat mig till maten som finns här i USA men visst tog det ett tag innan saknaden av viss mat avtog. I början var jag på jakt efter det jag var van vid att äta när jag bodde i Sverige men insåg snabbt att det bara var att gilla läget och försökta hitta bra, amerikansk mat.
Eftersom jag lagt om min mathållning så mycket under de senaste 1-2 åren och numera äter nästan bara ekologisk mat blir det inte särskilt mycket typisk amerikansk mat. Jag äter potatis (red potatoes för det mesta), ris, pasta, lokal köttfärs, en mycket god ekologisk korv, kyckling, olika slags grönsaker (morötter, gurka, avocado osv) och frukter (äpple, banan, päron osv) och dessa kan man givetvis hitta även i Sverige - då självklart som svenska varianter. Det tycks finnas mer mat i lös vikt här i USA vilket jag tycker om. Det blir billigare och man slipper förpackningar.

Mat är en av de saker som tar litet tid att vänja sig vid när man flyttar utomlands. Det är som med helger och den känsla man får när man växer upp i ett land - det bara finns inombords hur det känns och smakar. :)

Rökt lax och dillstuvad potatis var en av mina favoriträtter i Sverige. Laxen som säljs här i mina trakter är inte som den svenska, rökta laxen - den vi kan köpa har mycket mera tuggmotstånd. Det finns något som heter "lox" som liknar den svenska, rökta laxen men är mycket dyr. Dillstuvad potatis kan jag givetvis göra men den hör till den svenska, rökta laxen. :)


Bilden lånad från coop.se

35 comments:

olgakatt said...

Efter två dagars ekorunda i Skåne är förråden ganska fulla med godsaker. Vi hann med åtta gårdar av de tjugo som var med i år och nu har jag hittat en råmjölksleverantör! Det var ett antal år sedan jag hade någon sådan så att jag kunde laga kalvdans.
Det längsta jag varit varit hemifrån i ett sträck är ett år och då längtade jag efter salt sill med potatis, gräddfil och gräslök så jag kunde bli tokig! Och den godaste mat jag ätit utomlands var i Georgien i Kaukasus. Andra orsaker gör att jag inte vill åka dit igen.....

Charlie sa ... said...

Mat! Ett outtömligt ämne som engagerar. Jag har de senaste åren också ändrat vad jag äter och är mycket mer försiktig. Är glad för det lokala och närodlade alternativen som finns i närheten. Har en hel del godsaker hemma som är självplockat eller handlat av bonden ;)

Skönt med paus ibland, håller helt med dig.

Kram!

FREEDOMtravel said...

Jag kommer från Skåne och kände väl igen några av sakerna på listan från min uppväxt: blodkorv, klenätter, skånsk senap och spettekaka. Men just det skulle jag väl inte direkt sakna. Lax däremot, som den serveras i Sverige, och inlagd sill. Det skulle jag sakna! Sedan finns det förstås massor av god mat utomlands att ta till sig också!

My kids' Mom said...

Hej Anne-Marie,

Hoppas allt ar bra med dej.

Jätteintressant ämne! I Sverige är ju ekologiskt och närproducerat på tapeten i många kommuner och man försöker även få in det i skolor, sjukhus, och på på ålderdomshem. Hoppas det skulle vara lite mer så här nu i USA efter alla år men det verkar fortfarande inte vara focus på det, utan hellre på billig mat. Synd!

I början när jag bodde utomlands fick min mamma skicka en massa mat hit men nu känns det inte lika viktigt. Blir dock glad att hitta lite kaviar på IKEA och så beställer vi ostbågar av alla som kommer från Sverige.

Jag hörde att torkan även har effekt på sprickan under Kalifornien och kan leda till fler jordbävningar...kanske dags att flytta :-)

Ha det gott.

Kram,
Anneli

Anne-Marie said...

Olgakatt: Vad spännande att ni har så många ekologiska gårdar. Finns de framför allt i Skåne eller finns de överallt i Sverige numera?
Intressant att det faktiskt finns råmjölksleverantörer.
Fick "googla" kalvdans. Något jag aldrig smakat.
Inlagd sill kan jag sakna ibland. Vi har det inte här utan jag får i så fall köpa via nätet.
Det finns mycket god mat i många länder. Amerikansk mat är inte särskilt mycket att hänga i julgranen faktiskt eftersom det är mest "fast food" här.

Anne-Marie said...

Lotta: Mat är vi omgivna av hela tiden och den är helt klart en del av våra liv.
Du verkar ha hur mycket som helst spännande och trevligt när det gäller närodlat och ekologiskt där du bor. Är litet avundsjuk. ;)
Litet paus mår man bara bra av ibland men så kommer längtan att se vad alla håller på med. :)
Kram!!

Anne-Marie said...

Freedomtravel: Ser att du fokuserar på FREEDOM nu. :) Kul!
Uppland hade väldigt litet faktiskt som var specifikt för den delen av Sverige - det är ju där jag är uppväxt och har bott.
Lax och sill är saker jag alltid saknat här i USA. Framför allt den rökta laxen.

Anne-Marie said...

Hej Anneli,

Det är varmt här. Antar att du har det rätt varmt hos dig också.

Vad bra att man vill föra in mer ekologisk mat inom olika områden i Sverige. I USA är mycket av maten rent patetisk faktiskt. Fast food är det som gäller. Och skolan skall vi ju inte bara prata om. Antar att du läst om att föräldrar som skickar med sina barn egen lunch blir anmälda. Helt otroligt.

Kalles Kaviar saknar jag. Och den rökta laxen och inlagda sillen. Men längtan är inte lika stor numera. Man vänjer sig.

Jag tror att det kommer att bli fler jordbävningar pga att man tar ut så mycket grundvatten. Läste att marken på vissa håll sjunkit ca 30 cm!

Ha det gott du också! Kram!

Annica said...

Mat är, liksom vädret, något vi aldrig tröttnar att tala om. Mat ger oss ju både liv och njutning. Det jag längtade mest efter när jag var i USA var potatis, men där fanns mest bara sötpotatis. I Sverige är ju potatis vanligt till de flesta kött- och fiskrätter. Och så naturligtvis alla rätter som är baserade på "knölarna".
Det första jag åt när var tillbaka på svensk mark var sill och potatis. Ljuvligt! Som jag hade längtat!
Här i Norrbotten äter vi mycket mandelpotatis, en delikatess. Och ett måste på matbordet.
Åtminstone där jag var i USA åt man grönsaker till kött/fisk istället för potatis. Och så minns jag att man ofta hade Jell-O till kötträtter. Ungefär som vi använde gelé förr. I mitt föräldrahem fanns det alltid mammas hemmagjorda lingongelé till söndagssteken. Och som måltidsdryck, läskande god lingondricka. Åh, vilka matminnen från barndomen som bubblar upp!
Plommonspäckad fläskkarré (lagade jag själv häromdagen); palt, kroppkakor (en älsklingsrätt!); bruna bönor med fläsk (barndomens älsklingsrätt); stekt sill med löksås; kokt lax; småplättar med hallonsylt och en klick grädde; lutfisk (älsklingsrätten på julbordet!); leverkaka med lingonsylt, o.s.v. i all oändlighet. Och då och då gärna brylépudding till efterrätt.

Endera dagen kommer det att på mitt köksbord serveras mandelpotatis, surströmming, hackad lök och frasigt tunnbröd. Då blir smaklökarna euforiska och dansar en glädjehambo! :D

Kram från (mandel)potatis-landet!

Anita said...

Det vi saknar mest är lingonsylten. Det blev dyrt att köpa på IKEA så vi hittade ett recept på cranberrys som smakar exakt som lingonsylt. När det blir tummen upp från barnbarnen så är det ett bra recept :)

1 cup (200 g) sugar
1 cup (250 mL) water
4 cups (1 12-oz package) fresh or frozen cranberries

Koka tills bären spricker och häll upp i burkar.

Anonymous said...

Hej Anne-Marie,
Det låter som om du har ett mycket begränsat utbud av matvaror just där du bor.
Här i södern hittar jag det mesta av allt man behöver och vill ha. Kött fisk skaldjur och massor med frukt. Fin kvalitet. De stora butikerna har allt även lingon sill och lax om man så önskar.
Fast food ställen finns det i massor men dit går vi bara när det inte finns lust att laga middag. Lata dagar finns det ibland. Det jag saknar här är svenska havskräftor och svenska räkor men man kan ju inte få allt.
Ha en fin vecka.
Kram
BM

Mimmi said...

Mmm... Vad gott med dillstuvad potatis. Har inte ätit det på många herrans år - sist var nog sommaren 2008 i Stockholm. Måste ta och göra det nån dag. :)

Anonymous said...

Vad jag verkligen saknar är hårt bröd; riktigt Siljans- eller rutbröd. Har hittat småpaket av Wasabröd, men det är inte som det man får i Sverige. Cranberries smakar lingon, men om man får svensk lingonsylt är det helg. Och jag saknar fil! Och strömming; min favoritfisk i Sverige.
Stuvad potatis med stekt falukorv. Yum!
Pytt i panna!
Nä, nu får det vara nog. Sängdags.
Som sagt - mat kan man prata om hur länge som helst.

Tråkigt med den stora skogsbranden
i Happy Camp. Min make brukade vara i de trakterna för geologiskt "field work" på 50-talet.

Ruth i Virginia

Anne-Marie said...

Annica: Sötpotatis är inget jag riktigt fastnat för.
Potatis hör verkligen till den svenska husmanskosten.
Jag brukar också alltid äta inlagd sill, potatis och gräddfil när jag kommer till Sverige.
Har nog smakat på mandelpotatis någon gång men det var mycket länge sedan. Här äter man nog ofta french fries i mina trakter. Att bara koka potatis som jag gör tror jag är rätt ovanligt.
Jell-O tror jag att jag aldrig smakat och heller inte vill smaka. :)
Min mamma kokade alltid lingonsylt (inte gelé) på hösten. Åh, så god den var.
Plommonspäckad fläskkarré var oerhört länge sedan jag åt men minns att den var god. Palt och kroppkakor har jag aldrig ätit. Bruna bönor var mycket länge sedan.
Småplättar med hallonsylt och grädde är gott.
Jag kommer gärna och hälsar på och kanske får smaka på någon av dina godsaker. :)
Tack för din lyriska och trevliga matkommentar - jag är nu hungrig igen. ;)
Kram!

Anne-Marie said...

Anita: Välkommen hit! :) Ser att du bor i Kalifornien - får ta och titta in hos dig litet mer.
Lingonsylt tycks vara djupt rotat i den svenska folksjälen. Visste inte att cranberries kan smaka så lika lingon i en sylt.
Tack för recept!
Om barnbarnen gillar sylten - då är den säkert god. :)

Anne-Marie said...

Hej BM!
Med 3000 i Weed och 4000 i Mt Shasta blir matutbudet därefter. Hur många lever där du bor? Du har säkert skrivit till mig privat om detta men minns inte. Säkert några fler. :)
Tror också att det är stor skillnad mellan västra USA och östra/sydöstra delen. Det verkar som om mathållningen skiljer sig en hel del.
Fast food äter jag faktiskt inte längre. Mår dåligt av den sortens mat.
Svenska räkor saknar jag mycket. Det är något jag alltid äter när jag kommer till Sverige.
Ha det gott och tack för mail! Kram!

Anne-Marie said...

Mimmi: Ja, det var ett tag sedan. :) Jag åt nog dillstuvad potatis för ett par år sedan i alla fall.
Du har säkert mer fiskutbud hos dig än vad vi har med tanke på till exempel lax.

Anne-Marie said...

Ruth: Vi har faktiskt runda Leksands(knäckebröd) här - de stora runda "kakorna". Mycket konstigt egentligen med tanke på vårt dåliga utbud. Och vi har även mindre Wasapaket som jag brukar köpa.
Svensk, hemlagad lingonsylt är "heaven". ;)
Fil klarar jag mig faktiskt utan. Tycker den är litet väl tunn och "rinnig". Gillar den tjockare konsistensen på yogurt här i USA.
Jamenvisst - falukorv och stuvad potatis med kanske spenat. Gott!
Och pytt i panna.
Ruth - nu har du gjort mig hungrig. :) Hade glömt bort alla goda rätter.
Branden i Happy Camp är enormt stor och tragisk för skogen och de som bor där. Spännande att din mat arbetat där.

Channal said...

Pausar från bloggen är naturliga! Jag skriver när jag har lust!

Så hemskt med branden! Hur länge kan det hålla på! Ett rejält höstregn borde komma till er.

Mat är kultur! Så många olikheter! Ta bara det där med frukostar! Eller tider! När vi är i Frankrike då tar de kaffe o crossiant till frukost!! Middag äter de tidigast 21.00!! När de fikar tar de aldrig något sött till!! Eller när vi var i USA! Då använde de nästan aldrig kniven. De åt med gaffeln i högerhanden!! Såg så barnsligt ut. Första pizzerian i min stad kom 1973. I tjugo år åt man pizza med kniv o gaffel. Nu äts den med händerna precis som med pommeftitsen. Så äckligt!! Haha ha!! Kul o spännande!

Mums, älskar Kalix löjrom! Spettekaka gillar jag inte. Jag föredrar fisk o skaldjur. Så gott!

KRAMAR!! Anna

Marina said...

Kul artikel - tack för den, jättekul att se vad det är som är typiskt för varje landskap. Sedan kan jag inte låta bli att fundera över det där "värmländska skogsfåret", undrar vad det är...

Första året i Hjo said...

Intressant. Kalifornien verkar ha och få det besvärligt med klimatet. Inget vidare att behöva lämna sin stad/by på grund av det.
Och intressant om den svenska maten. Kollade in Västergötland där grynkorv, Vätternröding, Wrångebäcksost och kålpudding ätes frekvent hos oss. Ja, Wrångebäcksosten mer sparsamt eftersom den är mycket exklusiv.

Annika said...

Visst är det kul med mat.
Saknar inte så mkt längre, det mesta kan jag återskapa med det som finns här. Vi har ju ett enormt stort matutbud där jag bor.
Lingonsylt finns i samtliga mataffärer, men den är DYR!!
Jag saknar räkor (de svenska), kaffebrödet, osten (det finns mkt ost här, men inte prästost och Västerbottens, mums!!), brödet hemma (eller mest det finska brödet, om jag ska vara ärlig).
Ska till IKEA imorrn, men deras utbud är ju inte vad det varit i matväg längre.

Äter en del ekologiskt, men skulle kunna bli bättre på det.
Uppskattar alla de farmers market vi har.

Kramar!

Anne-Marie said...

Anna: Man skall bara skriva när man har lust - den filosofin har jag också.
Branden kan nog komma att pågå länge eftersom det inte finns tillstymmelsen till regn i prognoserna framöver.
Matkulturen säger verkligen mycket om ett land. Minns det där med söta saker till frukosten i Frankrike. Minns också att middagarna äts sent på kvällen.
Nej, kniv använder man egentligen bara till att skära med i USA. Och jag måste faktiskt erkänna att äta med gaffeln som den "skall" användas, dvs som en sked är mycket mera praktiskt
. Det vi gör i Sverige är rätt konstigt egentligen att man lägger maten på "fel" sida av gaffeln. Mycket lättare att äta om man har den böjda delen som en sked. Om detta låter vettigt. :)
Jag kan äta pizza med händerna hemma men aldrig ute på restaurang.
Fisk och skaldjur är bristvaror där jag bor. Jag älskar också havets "skatter". :)
Kramar!!

Anne-Marie said...

Marina: Roligt att du tyckte om artikeln.
Du kanske får chans att se fåret i skogen. ;) Jag hade inte hört talas om mer än en bråkdel av maten.

Anne-Marie said...

Hans: Kalifornien kommer att ha stora problem framöver om inget drastiskt händer. Denna delen av USA var faktiskt en öken tidigare så det är ju inte omöjligt att det blir så igen.
Det enda jag provat på av "din" mat är nog kålpudding. Röding tror jag inte ens att jag ätit.

Anne-Marie said...

Annika: Du lever i en helt annan värld än vad jag gör. Att ha tillgång till många mataffärer måste vara rätt trevligt. :)
Det verkar som om cranberries kan ersätta lingon om man får tro ett par andra kommentarer. Vet faktiskt inte vad cranberries kostar eftersom jag aldrig sett dessa bär säljas där jag bor.
Ja, de svenska räkorna är fantastiskt goda. Minns alla bilder du brukar ha från Stockholm på räksmörgåsar. :)
Kaffebröd äter jag inte men osten saknar jag också. Den goda, svenska osten.
Farmers Market här i USA (inte i Weed dock) tycks vara rena "guldgruvorna". Man undrar om det finns något liknande i Sverige?
Kramar!!

Anonymous said...

Cranberry sauce, som sylt kallas här, är standard för Thanksgiviging dinner.
Måste finnas i Weed.
När jag var i Sverige åt vi filbunk, för det fanns inte vad som nu kallas fil,
men tycktes finnas bara på sommaren.
Ett av våta supermarkets brukade a Siljanbröd men, tyvärr icke längre.

Ruth i Virginia

Desiree said...

Trist att problemet med bränder fortsätter och att det inte verkar bli bättre. Dyster prognos. Men jag får hoppas att det blir bättre och att ni får lite regn.
Hade ingen aning om att det fanns EU-skydd för viss mat. Vad roligt och intressant. Synd att det är så svårt för dig att få tag på fisk. Inte ens frusen fisk? Hittar du lax färsk eller frusen så är det ju lätt att grava själv och sedan äta gravad lax med dillstuvad potatis.
Här har jag turen att faktiskt hitta det mesta. Svenskt knäckebröd finns inte så mycket att välja på men det finns iallafall. Västerbotten ost får jag köpa i Sverige och smuggla med mig men annars inte så mycket som jag saknar.
Kram!

Anne-Marie said...

Ruth: Jag menade inte den i burk utan färska cranberries. Med tanke på receptet. Jodå, till och med Weed har canned cranberry sauce/jelly. :)
Filbunke har jag hört talas om men aldrig provat.
Vi utlandssvenskar får göra så gott vi kan med mat vi saknar.

Anne-Marie said...

Desiree: Det verkar som om vädret är totalförändrat. Och ingenting tycks vara som det har varit.
Vi har knappt någon frusen fisk här. Det finns en del färsk fisk men jag är otroligt försiktig med all fisk som kommer från Stilla Havet pga Japan/Fukushima. Det rapporteras om alla möjliga sjuka fiskar troligen pga radioaktiviteten utmed hela västkusten och stora bestånd av olika havsdjur som bara försvinner.
Du som har tre länders Farmers Markets har verkligen en lyx när det gäller färsk mat. Härligt för dig. :)
Kram!!

Gunilla Nardin said...

Sa trista framtidsutsikter for Karlifonien.Det ar inte kul att lasa.
Som vanligt tog jag med mig Vasterbottenost ifran Sverige iar ocksa. Nu ar den slut och jag angrar som vanligt att jag inte
hade med mig mer.
Jag saknar annars inte sa manga svenska matvaror. Tycker det smakar godast nar det ats pa plats
sa att saga.
I Sverge gillar jag att ata sill
o rokt lax forstas, plus fisk, all
slags fisk! Smogenrakor ar ocksa delikata!
Har i Frankrike ar vi bortskamda
med bra ravaror och mycket god mat.
Det slapar efter lite med det ekologiska, men det kommer mer och mer.
Gillar att laga mat ,det larde jag mig av min svarmor,som var en
"Cordon bleu" som man sager pa franska.
Och sedan!...Rarord lingonsylt ar bara saa
mycket godare an vanlig kokt! Min syster brukar gora det, och sa tar jag med en burk hit, som jag faktiskt ater upp.


Ja AM, hoppas pa ett Mirakel,att ni far massor av regn!!
Ha en bra dag!
Stor Kram!!
Gunilla

Unknown said...

Första gången jag åt dillstuvad potatis var faktiskt i Kalifornien (hos svenska kompisar förstås). Lustigt att jag aldrig ätit det i Sverige, men nu är det nog snart dags.
Jag har som flera andra kört med tranbärssylt istället för lingonsylt. Jätteenkelt, bara att koka ihop bär, socker och lite vatten. Enda skillnaden jag märker är att bären är större, så ibland grovhackar jag dem innan jag kokar dem.

Unknown said...

Första gången jag åt dillstuvad potatis var faktiskt i Kalifornien (hos svenska kompisar förstås). Lustigt att jag aldrig ätit det i Sverige, men nu är det nog snart dags.
Jag har som flera andra kört med tranbärssylt istället för lingonsylt. Jätteenkelt, bara att koka ihop bär, socker och lite vatten. Enda skillnaden jag märker är att bären är större, så ibland grovhackar jag dem innan jag kokar dem.

Anne-Marie said...

Gunilla: Kalifornien tror jag har levt över sina tillgångar. Och det var en öken för länge sedan. Vi får se vad som händer.
Jag tycker att det finns väldigt många goda ostar i Sverige. Man kan inte ens jämföra de amerikanska och svenska. Det mesta av osten som finns här är sk "processed cheese" vilket inte är "riktig" ost.
Jag tror att vi i Sverige har en helt annan tradition när det gäller att äta fisk om man jämför med hur det är här i nordligaste Kalifornien. Här tycks det vara väldigt mycket kött (steak) som äts.
Vi utlandssvenskar tycks vara överens om att sill, räkor och lax är saker vi tycker om och gärna äter. :)
Frankrike har väl alltid varit känt för sin goda mat med bra råvaror. Litet förvånande att de ekologiska inte är så framträdande där.
Du har ett "matarv" låter det som. :)
Regnmirakel kan man alltid hoppas på. Idag var det mycket brandrök igen och branden i Happy Camp växer för varje dag.
Stor kram!!

Anne-Marie said...

Unknown: Det var litet lustigt med den stuvade potatisen. :) Jag har inte ätit dillstuvad potatis på väldigt länge.
Tror inte att jag sett tranbär (själva bären) säljas i mina trakter. Men det verkar som om det är ett bra alternativ till lingonsylt om man får tro kommentarerna.