Yoghurt
För många år sedan fanns det reklam på de svenska yoghurtförpackningarna som sade att man skulle bli mycket gammal om man åt yoghurt. Kanske det stämmer, inte vet jag. Men jag äter yoghurt varje dag till frukost eftersom det är en bra start på dagen för mig.
Som vanligt finns det skillnader mellan Sverige och USA. Svensk yoghurt är mycket tunnare i konsistensen än vad den amerikanska yoghurten är. Den svenska kan man hälla. Det kan man inte med den amerikanska. Den får man ta med sked från förpackningen. Numera tycker jag faktiskt bättre om den amerikanska yoghurten. Den svenska känns litet tunn.
I Sverige säljs oftast yoghurten i Tetra Paks "fyrkantiga" förpackning. Här är det oftast runda "plastburkar" som gäller.
De flesta yoghurttyperna här i USA är smaksatta med alla möjliga fruktsmaker och honung. Och de innehåller mycket socker. Men som tur är finns det även helt neutrala yoghurttyper som faktiskt smakar yoghurt och som man själv kan smaksätta med "riktig" frukt. Jag brukar skiva banan i min. Något som också är rätt vanligt är ett lager med grädde på toppen av yoghurten. Att hitta fettsnåla produkter är inte alltid det lättaste. "Cream top yoghurt" är något som amerikaner gillar. Därav kanske de stora midjemåtten. :)
Det märket jag brukar köpa heter Nancy's och de har faktiskt en "non-fat" yoghurt som inte har någon smaktillsats. Den lär bara innehålla skim milk (kan nog jämföras med fettfri mjölk), nonfat dry milk och nyttiga bakterier. Trots att den är fettfri smakar den inte alls så. Den är lika god som de med "cream top".
Det känns bra att ha hittat en fettsnål, god yoghurt men jag är fortfarande på jakt efter en fettsnål, god ost. Den jakten har pågått i 13 år. :)
21 comments:
Du måste fortfarande ha bott i Sverige när Yoghurten introducerades på 70-talet och då såldes den ENBART i dessa runda plastmuggar.
Jag tycker det är svårt att hitta god Yoghurt här som inte är sötad till orimlighet som allting annat här i USA. Amerikanen är sockerförgiftad och verkar inte ens veta om det.
Jag saknar filmjölk från Sverige. Det tycker jag är faktiskt godare än Yoghurt. Det närmaste som jag kommer är en naturell Yoghurt som kallas 'Bulgarisk' yoghurt.
Men den tjocka amerikanska yoghurten utan fett - hur kan den vara så tjock utan tillsats av t ex gelatin eller annan "konsistensgivare". Om jag ställer egen yoghurt av mjölk med litet "ymp" av yoghurt blir den ju tunn.
Här finns numera flera goda naturella sorter men de går som sagt att hälla. Numera har vi också den turkiska eller grekiska som är riktigt tjock men den har 10% fett. Den använder jag till mycket istället för gräddfil.
Jag äter A-fil till frukost med ekologiska boveteflingor och någon frukt. Det står man sig minst lika länge på som på gröt (hu!).
DE smaksatta söta filerna eller yoghurtsorterna är gräsliga!
Jag håller med dig om att de flesta yoghurt i USA är för söta, jag kallar den inte ens för yoghurt.
Konsistensen av yoghurten är också knepig. hittills har jag inte hittat någon yoghurt jag gillar. Imorgon flyger jag tillbaka till Kalifornien igen, min svärmor köper alltid yoghurt till min frukost och jag äter av artighet, lite.
Här på Filippinerna kan vi köpa Nestles produkter och den Europeiska yoghurten finns dagligen på mitt frukostbord.
Jag tycker detsamma! Att yoghurten smakade lite skumt till att börja med...men sen vande jag mig och gillade den. Amerikans yoghurt är lite "slemmig" till konsistensen, eller hur? Och mycket söt. Jag ska se om de har Nancys i New York när vi flyttar tillbaka. Bra tips, tack!
Lars: Visst bodde jag i Sverige i början av 70-talet - var bara en tjej i 11-12 årsåldern då. :) Var såldes dessa? Har inget som helst minne av runda plastburkar. Kanske jag inte åt yoghurt på den tiden. Jag vet att det nuförtiden finns mindre små runda plastförpackningar men den jag köper är på ca 900 g (32 oz). Där sade du ett sant ord - sockerförgiftning tror jag råder i USA. Den jag köper är riktigt god tycker jag. Faktiskt godare än den svenska yoghurten. Måste erkänna att jag inte saknar filmjölk nuförtiden.
Olgakatt: Jag önskar att jag hade ett bra svar på din bra fråga. :) Vet inte hur det går till men till och med Nancy's hemsida talar om att de inte använder gelatin (vilket tydligen en del yoghurttillverkare gör). Här är en länk till deras information:http://www.nancysyogurt.com/making_our_products/nothing_artificial.php
Jag kanske får prova litet nya varianter när jag kommer till Sverige i mars. Visst är de söta filerna och yoghurtsorterna osmakliga. Alldeles för söta. Nancy's yoghurt talar också om att de bara använder honung, agave och white grape juice och ingen cane juice. Jag planerar att skriva om söta sylter framöver - blev chockad när jag köpte en för ett tag sedan och läste innehållsförteckningen och förstod vad det egentligen var.
Katarina: Jag tror (precis som Lars är inne på) att man i USA är sockerförgiftad eftersom så många matvaror är otroligt söta (tårtor, yoghurt, sylt, kakor osv). Jag gillar som sagt den tjockare konsistensen. Måste erkänna att jag har litet svårt för den tunnare, svenska varianten nuförtiden. Vad intressant att ni har europeiska yoghurtsorter i Filippinerna.
Trillingnöten: Slemmig vet jag inte om jag skulle kalla den. Svårt att riktigt hitta en bra beskrivning. I början tyckte jag det var helskumt att den var så tjock. Saknade då den svenska typen. Ja, kolla in om de har Nancy's. De har också många varianter som inte är fettfria och har olika smaker men som jag skriver till Olgakatt har de mer naturliga sötningsmedel och riktig frukt.
Jag tycker numera att den amerikanska yogurten är godare...
Se så tillband jag blivit...
Och jag kanske är sockerförgiftad eller ngt för jag älskar light and fit frpn Danon, och viktväktarnas yogurt...Sötade med fruktos.
Sött och så gott i min mun...
När jag är hemma har jag lite svårt att äta yogurt för den är så annorlunda.
Rätt eller fel finns väl knappast...
Det är en ren smaksak.
Den som saknar filmjölk kan ju testa buttermilk...
Kram!!
Jag gör min egen yoghurt, och den blir tjock, så Olgakatt och jag måste göra på olika vis. Fast jag gör alltid på 3 procentig mjölk. Vet att en del har ett par skedar mjölkpulver i för att få den tjockare - Nancy gör kanske något liknande, det kan ju knappast betraktas som artificiella tillsatser.
Om socker och amerikaner kan man tala hur länge som helst! Använder jag amerikanska recept ta'r jag högst hälften av den angivna sockermängden - inte ens amerikaner klagar på resultatet. Tror att det är mycket slentrian i sockeranvändandet - man tror att det måste vara 3 koppar socker i kakan. Jag har diskuterat det med amerikaner som aldrig reflekterat över mängderna.
Men visst är det skrattretande när ett recept kallas "light" för att det inte innehåller fett - att det finns osunda mängder socker gör inget, är det "light" så kan man äta dubbelt så mycket!
Margaretha
Anne-Marie,
Yoghurten som vi köpte på 70-talet var från Arla som då var den enda leverantören av Mjölkprodukter i Mälardalen där jag bodde. Kanske Arla inte fanns i Stockholm där du bodde på den tiden. Jag vet att mjölkindustrin var mycket mer diversifierad på 70-talet med egna tillverkare i varje län. Tyckte som bar att det var så konstigt när vi åkte på semester någonstans i Sverige och mjölkpaketen såg helt annorlunda ut i Norrland eller södra Sverige jämfört med hemma.
De små Yoghurt-muggarna tyckte många vuxna på 70-talet var perfekta till att diska ur och använda som engångs kaffekoppar när man stannade och fikade vid vägkanten, kommer jag ihåg.
Yoghurt i de litet låga, vida plastmuggarna kom nog redan på 60-talet, i alla fall i Malmö där jag växte upp, för jag minns dem hemifrån och jag flyttade hemifrån -65. Det var rejält tjock och syrlig yoghurt, 3%, tror jag. Jag älskade den. Numera är den naturella yoghurten mildare och, som sagt, tunnare i konsistensen även om den är lika fet.
Oj, vad det blev många kommentarer till yoghurt! Bra ämne, Anne-Marie!
Annika: Jag antar att jag också blivit tillvand. :) Gillar helt klart den amerikansk yoghurten bättre än den svenska. Men den skall vara naturell. Gillar inte det söta. Buttermilk har jag aldrig provat - men jag är egentligen inte en filmjölksperson. När jag kommer till Sverige nuförtiden brukar jag ofta äta något som heter Onaka. Litet tunt för mig men vad gör man. Kram!
Margaretha: Ja, inte vet jag hur Nancy's bär sig åt men de säger att de inte har några tillsatser som till exempel gelatin. Tjock är den i alla fall. Det där med socker börjer verkligen gå upp för mig hur mycket mer som ingår i maten här i USA. Eftersom jag gör det mesta av min mat på egen hand lagar jag ju mat som jag gjorde i Sverige. Men som jag skrivit om här på bloggen verkar t ex tårtorna vara väldigt söta - och de som kommenterade höll med mig. Nu är det yoghurten. Och vi skall inte tala om sylt. Hualigen så sött. :) Amerikaner har verkligen inte någon riktigt bra matkultur tyvärr. Och det ser man runt omkring sig varje dag med folk som är så överviktiga att man undrar hur de klarar sig.
Lars: Du har helt ny information för mig. Vilken tur att bloggläsarna har så mycket intressant att dela med sig av. :) Nej, jag tror inte att det fanns så många runda burkar i Stockholmstrakten. Och inte minns jag att mjölkindustrin var så diversifierad på den tiden. Jag var nog för ung att ens tänka på sådana saker. Och inte visste jag att man använde de små burkarna som kaffemuggar. Men det kanske beror på att vi inte hade någon bil i min familj.
Olgakatt: Jaha, så yoghurten var tjockare en gång i tiden. 65 var jag bara fyra år så det var kanske litet för tidigt att ens reflektera över sådana detaljer. :) Ja,kul med alla intressanta kommentarer. Man lär sig alltid något nytt. Kul!
Kollade innehållsförteckningen i Nancys nonfat naturella yoghurt. Mycket riktigt em! så innehåller den mjölkpulver!
Jag älskar också amerikansk yoghurt. Den svenska vaniljvarianten är dock god att hälla över fruktsallad med mandlar och russin i ;-)
Kram!
Hallå! Vilken härlig diskussion om yoghurt! Själv blev jag brydd när du skrev att du har problem att hitta fettfria produkter. Trodde amerikanarna med sina paradoxer älskade non fat. Eller är det bara en LA grej? Trevlig blogg, du skriver bra! Lycka till med ostjakten.
Olgakatt: Kanske mjölkpulvret är det "magiska" i Nancy's yoghurt. :)
Maria: Har av någon anledning alltid haft litet svårt för de smaksatta yoghurttyperna. Kul att du också gillar den amerikanska yoghurten. Kram!
Emma d: Välkommen hit! Och kul att du gillar bloggen - tack. :) Amerikaner har många paradoxer, glad att fler än jag upptäckt det. Har de alltså många non-fat varor i LA? Här i mitt område är det ont om non-fat. Och man ser resultatet runt omkring sig. Tragiskt med alla överviktiga personer.
Trader Joe's (vet inte om de finns i CA) har 3 bra fettsnåla ostar. Jag käkar det som mellis nästan dagligen. Man får fina naglar!
Vad gäller yoghurten så är jag lite ledsen på att den alltid är för söt. Jag vet att de sa på hemkunskapen att man ska blanda själv, men jag gillar portionsförpackningarna... Hur som helst, jag köpte nån som skulle vara osockrad och höll på att få upp den, de hade haft i sukralos. Det var något av det mest vedervärdiga jag någonsin har ätit. Mår tamej17 illa nu bara av att tänka på det. BLÄ!!
Suddrik: Trader Joe's finns i alla fall inte i mitt område - vet inte hur det är i övriga Kalifornien. Usch, det låter inte alls bra med den söta yoghurten. Den jag äter har absolut inget socker och den smakar yoghurt. Sedan kan man ju själv ha frukt i den - jag brukar som sagt skiva en banan. Smakar riktigt gott.
Naturligtvis är det sockret som gör Amerikanerna feta. Barnmaten var förskräckligt söt. Det börjar där. Naturligt fett blir man inte tjock av. Det är insulinhöjande produkter som gör oss feta.
Är det någon som hittat en slätare yoghurt i Nordamerika? Activias är nästan vad jag vill ha men inte riktigt.
Den bästa yougerten i Sverige heter Dofilus om man vill ha det bästa för mage.
Undrar om det finns något liknande i USA?
Billy Nygren
Post a Comment