Valborgsmässoafton

Eftersom vi inte firar valborgsmässoafton här i USA hade jag faktiskt helt glömt bort att det var den dagen idag. Men efter att ha läst några andra bloggar insåg jag snabbt att det firas i Sverige ikäll.

Tydligen grundar sig den här dagen på den Heliga Valborgs kult mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död 779. Framför allt i Finland och Sverige firas helgen genom att tända brasor och att ha fyrverkerier och smällare.

Jag minns från min uppväxt att den stora frågan just den här dagen var om det skulle bli varmt och skönt eller snö och kallt. Det blev nog 50/50 eftersom jag minns att jag hade på mig varma kläder lika ofta som mer sommarlika kläder. Där jag bodde tändes en fin brasa varje år och jag, min kompis C och mina föräldrar var där och tittade. Efter ett tag kom ett fint fyrverkeri som jag oftast blev väldigt imponerad av.

Precis som med andra svenska helgdagar har jag en viss känsla för den dagen och även om jag ju inte firar den längre är det en känsla av förhoppning och längtan att nu var det äntligen vår!

Glad valborg!

Bilden från Wikipedia

Service på kvällar och helger

Här i USA finns det ofta bemanning även på kvällar och helger på många företag. En del har till och med service 24 timmar om dygnet.
Det är väldigt praktiskt tycker jag att man inte är tvungen att till exempel ringa mellan 9 och 5. Igår beställde jag ny telefonservice till min lägenhet men glömde att beställa en visst tjänst. Det kom jag på idag och då när jag ringde fanns det någon där som kunde hjälpa mig.

De lokala företag som finns i det här området liknar mer svenska företag som kanske bara har öppet måndag till fredag. Nu har det säkert hänt mycket i Sverige sedan jag flyttade för 10 år sedan och många kanske numera har kundtjänstpersonal även på kvällar och helger. Internet har ju också gjort att man kan göra mycket själv utan att behöva prata med någon.

Något som jag inte riktigt blivit "vän med" är alla de olika val som man skall göra när man ringer någonstans. Nuförtiden är det mycket ovanligt att man får prata med en livs levande person när man först ringer till ett företag. Efter många knapptryckningar på telefonen kommer man förhoppningsvis fram till en "riktig" person. Ofta vet jag inte om jag verkligen valt rätt eftersom inget val riktigt stämmer med vad jag skall göra. Ännu svårare är det när det är en inspelad röst som vill att man skall säga vad man har för ärende, Vart tog alla trevliga receptionister vägen?

Hyresmarknaden i Mt Shasta

Som jag ju tidigare skrivit om har jag varit inneboende sedan jag kom från Oregon. Det har gått relativt bra men det är inget jag vill göra i längden. Jag har kollat annonser för hus och lägenheter i Mt Shasta området - som även innefattar några andra mindre städer. Tyvärr är det mycket dyrare här än i Oregon. Och jag har ju inget permanent jobb ännu utan jobbar fortfarande tillfälligt på mitt gamla jobb. Ännu har inget besked kommit i fråga om intervjuer och det börjar kännas väldigt segt.

Trots den osäkra situationen med jobb och inkomst kände jag att jag var tvungen att försöka hitta något eget och under den senaste veckan har jag mer aktivt ringt och kollat på olika ställen (därför har det inte blivit skrivet så mycket på bloggen). I det här området finns allt mellan lyxhus till rena ruckel. Jag hade satt upp tid med en mäklare för att titta på ett ställe men han dök aldrig upp. Tur var nog det eftersom jag fick reda på av en av hyresgästerna i huset (som höll på att fixa sin bil utanför huset) att byggnaden inte hade någon ordentlig isolering. Hualigen! På vintern var det tydligen väldigt kallt i huset. Vilka uppvärmningskostnader.

Till slut kom valet att stå mellan två lägenheter. En ligger i Mt Shasta och en i Weed (där skolan ligger och där jag förhoppningsvis kan komma att jobba permanent). Båda hade sina fördelar och nackdelar inom olika områden och jag kunde egentligen inte komma fram till något beslut. Så idag fick jag veta att jag blivit godkänd för den som ligger i Weed (den i Mt Shasta hade jag redan blivit godkänd för). Det var ett svårt beslut. Den i Mt Shasta hade precis blivit renoverad och var fräsch men litet mörk. Den hade ett eget garage och därmed ett förråd. Den i Weed ligger på 4-5 minuters gångavstånd från skolan och den var ljusare. Inte lika modern och fräsch men helt okej. Till slut bestämde jag mig för den i Weed eftersom det vore fantastiskt att kunna ha gångavstånd till ett möjligt jobb. Det hade ju varit roligt om jag vetat säkert om jag kunde fortsätta på skolan eller inte men det gör jag ju inte ännu.

Jag har redan fått nycklarna och skall flytta litet undan för undan. Det skall bli väldigt skönt att ha min egen bostad.

Nu är det bara att hoppas på ett bra jobb också!

Konsten att ha tålamod

Som jag skrev i ett tidigare inlägg blir det mycket svårare för utlandssvenskar att ansöka om pass i utlandet. Här i USA kommer det att bli tre!! platser där man kan ansöka om pass (Washington D.C., New York och Los Angeles).

Jag också berättat om min "utflykt" till Portland i januari då jag lämnade in min passansökan. Då sades det att det kunde ta upp till åtta veckor att få passet. Det tyckte jag var lång tid och jag hoppades givetvis på att det skulle gå snabbare.

Fördelen med att ansöka på ett litet konsulat, vilket Portland har, är att folk är mer flexibla. Jag hade läst att man även var tvungen att åka till konsulatet och hämta sitt pass men de sade i Portland att de skulle kunna skicka det till mig eftersom jag bodde så långt därifrån. Glad blev jag. Jag fick okej från min bank att de skulle ta emot mitt pass och utföra en ID-koll. Men eftersom jag hann flytta innan passet kom var det bara att tala med banken i Mt Shasta.

Idag, äntligen, kunde jag hämta mitt pass och det kändes skönt. Man måste ha tålamod - det tog mer än två månader att få det.

Harry

Jag har blivit med hund - för en dag. Min vän Bev (som kom till Union under några dagar när Michael hade gått bort) har en härlig hund som heter Harry. Jag har varit hundvakt förut så vi känner varandra. Jag kommer att sova över hos Bev och stanna till i morgon eftermiddag. Imorgon blir det promenad i Mt Shasta.

Tänk vad annorlunda det är med en hund jämfört med katter. Den största skilladen är att jag inte är direkt allergisk vilket är en befrielse men också att en hund är så mycket mera tillgiven än en katt. Jag känner till många som tycker att katter är trevligare eftersom de är mer självständiga men jag gillar hundar bättre. Ända sedan jag var liten har jag velat ha en hund. Min pappa var allergisk så det blev inget när jag bodde hemma och sedan har det helt enkelt inte passat. Man blir ju helt klart otroligt bunden om man har ett djur. Men någon gång vore det roligt att ha en hund.

Här i USA är många hyresvärdar mycket restriktiva när det gäller husdjur. Många annonser för hus eller lägenheter som hyrs ut säger att man inte kan ha något husdjur. Litet trist men de tycker kanske att det blir för "stökigt" med ett husdjur.

Så i kväll och i morgon är jag "downtown" Mt Shasta och har gångavstånd till det mesta. Något som är väldigt påtagligt när man är i Mt Shasta är de tåg som passerar genom staden flera gånger per dygn. Amerikanska tåg är inte som de svenska. De drivs inte med el utan med diesel (rätta mig om jag har fel). De verkar mycket tyngre än svenska tåg eftersom marken skakar när de passerar. Där jag är inneboende går tågspåret riktigt nära och man får nästan hålla i sig när tågen går förbi. Konstigt nog vänjer man sig.

Trevlig helg!

Mitt liv utan TV

Att inte kunna se på TV är något nytt för mig. Visst har jag varit utan TV då och då när jag varit på semester men inte under någon längre tid. Nu när jag är inneboende har jag fått hitta på andra saker - vilket ju inte är helt fel, men ovanligt.

Jag har hyrt några filmer och då slipper man ju all reklam vilket är otroligt skönt. När jag bodde i Sverige hyrde jag nästan aldrig filmer men jag vet att det är dyrt. Och det har säkert blivit mycket dyrare på 10 år. Här i Mt Shasta finns det ett par välsorterade butiker där man kan hyra en film för en dollar. Det är billigt! Jag har hyrt tre eller fyra filmer åt gången och då får man ha dem i lika många dagar.

Här kommer några tips på filmer eftersom alla jag hyrt faktiskt varit riktigt bra:

Maria Full of Grace - en colombiansk tjej lämnar livet i sin by för att smuggla droger. Var tydligen nominerad för en Oscar.

Connie and Carla - två kompisar som kämpar för att jobba i showbiz. De blir vittnen till ett mord och flyr till Los Angeles där de blir drag queens. En mysig och rolig film.

Broken Flowers - Bill Murray spelar huvudrollen som en åldrande Don Juan. En dag får han ett brev som berättar att han har en son. Detta får honom att besöka gamla flickvänner och han får anledning att se på sin relation till kvinnor. Litet långsam men jag gillar Bill Murray.

Det kanske blir fler filmtips eftersom jag troligen inte kommer att ha TV på ett tag.

Mitt gamla jobb

Innan jag berättar om mitt gamla jobb måste jag bara komma med en uppdatering om min mobiltelefon från Tracfone.

Jag fick faktiskt en telefon för några dagar sedan och lyckades få mina minuter överförda från min gamla telefon. När man programmerar en ny telefon från Tracfone skall man slå in flera koder med 20-30 siffror. Det är en utmaning att få med alla siffror men jag lyckades.
Idag kom ytterligare en telefon! Varför den kom vet jag inte. Nu skall jag skicka tillbaka min gamla telefon och den som kom idag och förhoppningsvis kommer inga fler telefoner. Kanske det är som att öppna dörren till en skattkammare. Tracfone skickar telefon på telefon.

Över till mitt gamla jobb. Innan jag flyttade till Oregon jobbade jag på ett college som heter College of the Siskiyous. Jag arbetade på avdelningen för distansundervisning och hade ett deltidsjobb. Jag trivdes där och var litet ledsen att sluta. Innan min man gick bort hade jag varit i kontakt med min tidigare chef och hon sade att de inte anställt någon. Eftersom jag inte fått något nytt jobb i Oregon och var litet osäker på om jag verkligen ville vara kvar där lät det ju intressant. Veckorna gick och ingenting hände och jag började undra om de verkligen skulle anställa någon. Samma dag som jag bokade min flytt tillbaka till Mt Shasta kom annonsen ut! Tala om timing och synkronicitet.
Trots att jag gjort jobbet under ett år skulle jag få gå igenom samma procedur som andra som sökte jobbet. Tala om byråkrati. Jag skickade in min ansökan och för ca 1,5 vecka sedan gick ansökningstiden ut. Idag ringde min tidigare chef och sade att det varit så få sökande att de skulle förlänga ansökningstiden. Men under tiden skulle hon verkligen behöva någon - hon har gjort sitt jobb och mitt gamla jobb under snart 5 månader. Så nu skall jag jobba tillfälligt i mitt gamla jobb och så får vi se vad som händer. Egentligen räcker inte ett deltidsjobb eftersom allt är så dyrt här och hyrorna är höga men det är ju bättre än ingenting. I morgon blir det att stiga upp tidigt eftersom jag skall var på plats före 8.

Att jobba inom skolvärlden i USA har sina fördelar. Ofta har de litet högre löner och mer semester och sjukledigt. Nackdelen är att byråkratin är otrolig. I samma klass som immigrationsverkets byråkrati. Vilken tur att jag var här nu och inte flyttade en månad senare!

Att flytta mellan olika stater

När man kommer som turist till USA har man oftast ingen aning om hur olika staterna i USA är. Sådant märker man först när man bott här ett tag. I Sverige är det ju så att bara för att man flyttar från t ex Uppland till Dalarna behöver man inte ändra en massa olika praktiska saker som t ex bilskyltar. Här i Kalifornien går det inte att köra omkring med Oregonskyltar och ha sin bilregistrering i Oregon om man planerar att bo här.

Jag förnyade min registrering några månader innan jag flyttade till Oregon och när jag kom till Oregon fick jag registrera min bil där. Nu när jag har flyttat tillbaka till Kalifornien var det dags igen. Det börjar bli litet tjatigt!

Jag fick emellertid en trevlig överraskning idag när jag gick till DMV kontoret i Mt Shasta och det visade sig att min bil av någon anledning fortfarande var registrerad i Kalifornien. Jag berättade för chefen för kontoret varför jag flyttat tillbaka till Kalifornien så snart och han sade att vi kunde göra en annan sorts registrering av min bil och jag behövde bara betala $17 och behövde heller inte göra en s k "smog check" av min bil. Här i Kalifornien görs det för att kolla att bilavgaserna är inom vissa värden. Jag fick nya "plåtar" och glad var jag när jag gick ut från DMV. Nu skall jag bara kolla med DMV i Oregon om jag kan få tillbaka några pengar för min registrering som jag gjorde i januri. I Oregon är den på två år. I Kalifornien får man inte tillbaka några pengar men det skadar ju inte att pröva.
Det var dagens solskenshistoria.

Igår pratade jag min kompis M i Sverige och av någon anledning började jag tänka på hur det var när jag bodde i Sollentuna. M och jag lärde känna varandra för ungefär 14 år sedan och det visade sig att vi bodde i husen bredvid varandra. Vi hade båda ettor - min var litet större än hennes. Vi åkte på semester tillsammans, gick på promenader, sjöng i en kör och gjorde en massa andra roliga saker. Jag saknar den tiden ibland. Vi bodde i ett område som heter Kärrdal och alla människor i det området bor på Lomvägen. Man har hur nära som helst till skog och natur och det saknar jag verkligen här i USA. Jag gick ofta skogspromenader och det finns också en sjö, Rösjön, som jag hade nära till. Under en period hade jag fem kompisar som bodde på Lomvägen. Jag fick litet hemlängtan igår.

Lista från Annika

Annika hade för några dagar sedan en lista med olika kul saker. Hon uppmanade andra att kopiera listan så här kommer min version:

Tio första:
Första bästa kompis: Christina. Vi lärde känna varandra i första klass. Vi har fortfarande kontakt någon gång då och då.
Första bil: Jag ägde ingen bil i Sverige. Hade inte ens körkort. Så min första bil är den jag har nu - en vit Chevrolet Metro som heter Jen.
Första kärlek: Min pappa.
Första husdjur: Akvariefiskar.
Första semester: På Gotland när jag var ca 2.5 år gammal. Vi hyrde en liten stuga på en bondgård under några veckor.
Första jobb: På något som heter LIC (Lärarnas Inköpscentral) i Stockholm. Samma sommar jobbade jag också i en bokhandel.
Första köpta skiva: Minns inte vilken det var. Men det kan ha varit någon skiva med blandade poplåtar. Det var ju helt klart när det fanns LP-skivor.
Första riktiga kärlek: En kille som var en bekant till familjen. Det blev aldrig något men jag tyckte han var väldigt söt med stora bruna ögon.
Första piercing: Hål i öronen som jag tog när jag var 25. Jag är en "late bloomer" som Michael (min man) alltid sade.
Första konsert: Det var nog på Skansen när det var Oppåpoppa med Claes af Gjeijerstam. Vilken massa folk det var där.

Nio senaste:
Senaste alkoholdrycken: Dricker ingen alkohol mest för att jag inte tycker det smakar särskilt gott.
Senaste bilfärd: Igår när jag åkte in till Mt Shasta.
Senaste filmen du såg: "The Joy Luck Club" som handlar om fyra kinesiska kvinnors bakgrund och deras mammors och mormödrars kamp för drägliga liv. Mycket bra film.
Senaste ringda telefonsamtal: Till min kompis Marianne i Dalarna.
Senaste bubbelbadet: Har inte tagit bad på evigheter.
Senaste spelade cd: Minns inte.
Senaste kyss:Det var ett bra tag sedan.
Senaste gången du grät: När jag såg filmen "The Joy Luck Club"---den var så stark och rörande.
Senaste måltiden: Kyckling och pastasallad.

Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar: Nästan.
Blivit arresterad: Nej.
Blivit kär vid första ögonkastet: Nej.
Fastnat med blicken i någons urringning: Nej.
Fått ditt hjärta krossat: Litet grand.
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej.
Haft ett one night stand: Nej.
Busringt till någon: Minns inte. Kanske för jättelänge sedan.

Sex saker du gjorde igår alt. idag
1. Promenad
2. Suttit vid datorn
3. Gått till min bank.
4. Hämtat paket på posten.
5. Läst mina favoritbloggar
6. Ringt till Tracfone (Indien igen) och programmerat min nya telefon.


Fem favoritsaker utan rangordning
(förutom familjen)
1. Mina två laptop (en PC och en Mac)
2. Min bil
3. Att kunna se favoritprogram på TV (vilket jag ju inte kan nu. Typiskt)
4. Min säng - en Select Comfort säng
5. De flesta av mina saker som nu är nedpackade i lådor

Fyra personer du kan berätta allt för
Michael (när han fanns här), min mamma, min kompis Marianne, min kompis Indra

Tre val
Blått eller rött? Rött
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Choklad

Två saker att göra innan du dör (och det vill man ju tänka på redan, NOT!)
1. Arbeta med något som verkligen ger mig mycket och som också kan ge en inkomst.
2. Utvecklas så mycket jag kan som människa


En sak du ångrar
Kommer inte på något speciellt nu.

Att ringa till Indien

Jag har pratat med Indien flera gånger den gångna veckan. Inte för att jag speciellt gärna ville ringa till Indien utan för att många företag här i USA har lagt ut sin kundtjänst till länder som har billigare arbetskraft.

Så när man ringer ett s k "toll-free" telefonnummer (motsvaras troligen närmast av Sveriges 020-nummer) - här i USA börjar de oftast med 800, 866 eller liknande - så kopplas samtalet till t ex Indien. Man hör på en gång att man inte befinner sig i USA eftersom personen man talar med har en tydlig brytning och oftast är kvaliteten på telefonlinjen inte särskilt bra. De som jobbar i kundcentret har fått engelska namn troligen för att man som kund skall ha en chans att uppfatta namnet. Indiska namn är nog inte alltid särskilt lättstavade.

Jag har en mobiltelefon som jag egentligen inte använder mer än om jag verkligen måste. Det är en s k "prepaid" telefon och den kommer från ett företag som heter Tracfone. Tracfones kundtjänst ligger i Indien. Det jag trodde skulle bli ett enkelt ärende utvecklades till en "kamp" för att få rätt information. Jag trodde att jag bara skulle kunna ringa och ändra telefonnummer eftersom jag flyttat från Oregon till Kalifornien. Men nej, så enkelt var det inte. Personen jag först pratade med sade att min telefon inte längre skulle kunna användas. Exakt varför förstod jag aldrig. Tracfone skulle sända en ersättningstelefon som skulle komma inom några dagar. Ett par dagar efter mitt första samtal ringde jag igen eftersom jag ville ha ett s k "tracking number" så att jag skulle kunna ha koll på när min nya telefon skulle komma. Jag fick ett nummer men efter att kollat på DHLs hemsida stod det att det inte var ett giltigt nummer. Jag ringde igen till Tracfone och för att göra en lång histora kortare har jag under den senaste veckan talat med mer än fem olika personer som alla har gett mig olika historier om vad som var på gång. Det har varit allt från att telefonen redan skulle ha kommit (vilket den ju inte hade) till att försändelsen hade avbeställts och ju fler jag pratade med desto mer frustrerad och uppgiven blev jag. Till slut trodde jag inte på vad någon sade och efter att ha läst recensioner om andra personers erfarenheter blev jag inte särskilt uppmuntrad. Många hade haft dåliga erfarenheter av Tracfones ersättningstelefoner och de hade hört samma undanflykter som jag fick höra.

Döm om min förvåning när jag gick till postkontoret i Mt Shasta idag och det fanns ett paket där med min nya telefon. Den hade inte sänts till gatuadressen vilket alla kurirföretag brukar göra utan till en postbox. Jag blev i alla fall glad att den kommit. Nu gäller det bara att få alla de minuter jag hade på min gamla telefon att föras över till den nya telefonen. Det blir säkert några fler samtal till Indien.

Även det försäkringsbolag som har hand om min bilförsäkring verkar ha lagt ut sin kundtjänst till Indien. Jag ringde dit idag och hörde den välbekanta indiska brytningen på engelska. Tur i alla fall att man inte behöver betala internationell telefontaxa.

Bilden från Tracfones hemsida

Fredag den trettonde

Är det läge kanske att ligga kvar i sängen idag och inte ge sig ut utanför huset?

Idag är det fredag den trettonde och den dagen påstås vara otursdrabbad. Har inget minne av att något speciellt hänt tidigare gånger då det var den trettonde men man vet ju aldrig.

Bäst kanske att inte gå under stegar, lägga nycklar på bordet och spotta om man ser en svart katt.

Man får väl ha med sig en fyrklöver och en hästsko så att man klarar sig.

Trevlig fredag!

Att vara inneboende

Jag har aldrig varit inneboende tidigare men är ju det nu under en tid. Den person jag bor hos har ett hus i utkanten av Mt Shasta och det har en härlig tomt. Huset är inte särskilt stort så det gäller att samsas om både kök, badrum och telefonlinje.

Min "hyresvärdinna" leder flera yoga-kurser inne i Mt Shasta varje vecka så hon är borta en hel del men hon är pensionerad och har alltså inte något "vanligt" arbete. Hittills har det varit okej att bo så här men jag har bara ett litet sovrum och de flesta av mina saker finns förstås nedpackade i mina flyttlådor.

Något som verkligen är annorlunda för mig är att det inte finns någon TV här. Jag har aldrig tidigare levt utan TV och det känns litet konstigt måste jag säga. Och inte kan jag titta på mina favoritprogram. Men det får gå så länge jag bor här. Det kanske till och med kan vara nyttigt att inte sitta framför TVn varje kväll.

Det finns två katter här - en bror och syster - som jag tyvärr inte kan umgås så mycket med eftersom jag är allergisk mot katter. Men de är onekligen charmiga.

Idag sken solen och jag gick på en promenad i området. Det är alltid spännande att se alla olika hus och tomter. Många har s k naturtomter här och det är ju rätt praktiskt att inte behöva göra så mycket.

Måndag i Mt Shasta

När jag kom till Mt Shasta i förra veckan var det full sommar. Nu har det blivit svalare och är nog mer som en "normal" vår här. Fortfarande finns det otroligt mycket snö uppe på berget Mt Shasta. När jag åkte härifrån i slutet av november fanns det i stort sett ingen snö alls. Det brukar ta ett bra tag innan snön uppe på berget smälter. Det finns alltid några glaciärer kvar men förra sommaren som var så otroligt het gjorde att det var mycket litet kvar av snö och is.

Idag var det dags att göra litet ärenden på sta'n. När man bor på mindre orter och flyttar mellan olika stater finns det oftast inte samma banker. Den bank jag hade i Oregon finns inte här så det var bara att hitta en ny bank och öppna nytt konto. Här i Mt Shasta finns det förvånansvärt många banker för att vara en så liten ort.

Nu när jag är tillbaka i Kalifornien blir det dyrare igen med allt möjligt. Oregon är billigare när det gäller det mesta. Min bilförsäkring kommer att bli dyrare igen men det är bara att acceptera. Något som också är positivt i Oregon är att de inte har någon "sales tax". Här i Kalifornien är den 7.25% och det blir ju en del om man gör större inköp.

Det finns en hel del skillnader mellan de olika staterna och det är något man märker när man bor här under en längre tid. Som turist hade jag ingen koll alls på dessa skillnader.

Glad Påsk - Happy Easter

I torsdags kväll kom jag till Mt Shasta. Det kändes både bra och litet konstigt att vara tillbaka här igen. Det är ju bara 4 månader sedan jag flyttade till Oregon. Har svårt att verkligen fatta att det bara är 4 månader - det känns snarare som 4 år. Så mycket har hänt och förändrats att det nog kommer att ta ett tag för mig att verkligen känna mig som mig själv igen.

Resan gick bra även om den kändes väldigt lång. Det var sommarväder och det var skönt. Inget regn och ingen snö.

När jag kom hit på torsdagskvällen sade min vän (som jag kommer att bo hos ett litet tag) att flytt"gubbarna" redan hade ringt och frågat om de kunde komma. Från början skulle de ha kommit på fredagen. Så alla mina saker kom ungefär samtidigt som jag anlände.

Har haft ett par dagar när jag försökt komma i ordning så gott det går. Måste erkänna att jag börjar bli litet trött på att flytta nu. Och det blir ju en flytt någon gång framöver då jag hittat mitt eget boende.

Som flera andra bloggare skrivit så firas inte påsken egentligen här i USA. Idag, söndag, är det Easter Day (Påskdagen i Sverige) och det är väl den dag som firas mest i USA. Jag har aldrig firat påsk i USA så jag har bara minnen från mina svenska påskhelger. Glad Påsk!

Nu bär det av

Den här dagen har känts otroligt lång. Det har nästan varit som när man var barn och väntade på julklapparna. Jag väntar på att få ge mig av.

I morgon runt 8.30 på morgonen kommer flyttfirman och skall lasta mina saker. När de har åkt skall jag packa in en del saker i min bil och dammsuga en sista gång. Sedan bär det av.

Eftersom det är en resa på ca 95 mil kommer jag, som jag tidigare skrivit om, dela upp den på två dagar. I morgon kommer jag att åka härifrån till Burns. Det var där M tidigare bodde under ett halvår. Burns ligger "utslängd" mitt ute i ingenstans. Det är långt åt alla håll om man skall komma till någon annan stad. Det enda som växer under många, många mil är salviabuskar och några få träd. Det är ett otroligt öde område.

Efter en övernattning i Burns fortsätter jag på torsdag mot Mt Shasta. Jag räknar med att komma dit sent på eftermiddagen eller tidiga kvällen. På fredag skall sedan flyttfirman komma.

Det blir nog ett litet uppehåll i bloggandet under några dagar men jag återkommer och då från Mt Shasta.

Vår och vitsippor

Som jag nog tidigare nämnt brukar min mamma skicka en svensk almanacka varje år som julklapp. Det är lika roligt varje gång att se vilka bilder som finns. Det brukar vara mycket fina foton på svensk natur.


Bilden för april fick mig att sakna den svenska våren. Att se en skogsstig och ett hav av vitsippor fick mig att minnas hur det var att gå i skogen där jag bodde. När jag var liten brukade jag alltid plocka vitsippor och det var något speciellt att ha en liten vas med dessa fina blommor. Mamma brukade också få en bukett eller två.

När jag bodde i Sollentuna bodde jag i närheten av Edsviken och det fanns ett område där det växte en massa vitsippor och alldeles i närheten fanns det hela backar med blåsippor. Det var otroligt fint och jag brukade promenera utmed vattnet och titta på vårblommorna.

Efter att ha skrivit det här är jag nästan redo att boka en biljett och åka till Stockholm och vara med om den svenska våren. Men det får nog vänta till ett annat år.

Bilden från Ängelholm.se

April, april

Har någon lurat dig idag? Den första april är traditionsenligt en dag då det är tillåtet att luras och det gör man i många länder. I USA heter 1 april "All Fools Day" eller "April Fools Day".

Många tidningar lägger in en artikel som är ett skämt och idag hade DN en artikel som handlade om EU och nya semesterregler som skulle innebära att om svenskar ville ha semester i juli och augusti skulle de behöva anmäla det redan nu.

Här kommer ytterligare några aprilskämt som tydligen hade stor genomslagskraft:

Den 1 april 1950 skrev Göteborgs-Posten att Öland hade lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten.

Innan det fanns färg-TV i Sverige sändes den 1 april 1962 ett inslag i TV-nyheterna, där det berättades att man nu installerat ny utrustning i TV-huset, som gjorde att man inte skulle behöva köpa ny TV för att få bilden i färg. Det skulle räcka med att klippa upp en nylonstrumpa och sätta fast över bildrutan på den gamla svartvita TV:n.

Den 1 april 1980 skrev DN att sommartiden hade införts i smyg. Alla klockor gick fel, ingen visste vad klockan egentligen var, och totalt kaos rådde överallt.

I Sverige brukar vi säga "April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill".
I Holland säger man "April april, katten skiter var den vill" och i Skottland "April april, jaga göken en mil till".