Thursday, June 6, 2013

Att ta hänsyn till sig själv

Att bli litet äldre kan ju ibland innebära att man blir litet visare och klokare. :) Man hoppas ju det i alla fall.

För några veckor sedan skrev jag om att skolan bara skulle ha öppet under 4 dagar/vecka under sommaren. Den här veckan var den första. Eftersom inga fackföreningar "lagt sig i" och förhandlat fram några andra avtal under sommaren skulle vi ha 10-timmarsdagar om vi inte tog semester.
Eftersom vi ju inte alls har några 5 veckors semester hade jag tänkt att snåla och jobba långa dagar.
Förra helgen tänkte jag mycket på dessa maratondagar och bara kände att "nej, jag varken vill eller orkar att arbeta så långa dagar". Motivationen ligger ju inte direkt i topp efter alla nedskärningar och lönesänkningar.

Så i måndags pratade jag med min chef (som för det mesta är en mycket klok och förstående person) och hon tyckte att jag gjorde helt rätt i att ta semestertimmar så att jag "bara" behövde arbeta 8 timmar/dag.
Även om jag kommer att använda en hel del semestertimmar - våra veckor med 4 arbetsdagar kommer att pågå under ett par månader - kändes det helt rätt att jag faktiskt tog hänsyn till mig själv och inte skulle vara "Bror Duktig". Vill absolut inte gå in i någon "vägg". Jag har lärt mig av förra sommaren när jag var helt utmattade på grund av alla sena nätter när jag fick stanna uppe och ringa samtal till Sverige för min mammas räkning. Det gör jag absolut inte om.

För några veckor sedan fattade jag också ett beslut beträffande min mammas situation. Jag har gjort vad jag kan just nu. Hon kommer inte att få ett annat boende ännu och det finns ingen anledning att jag skall "stånga mig blodig". Att släppa taget litet och inse att det får vara som det är just nu var litet av en befrielse.

Att ta hänsyn till sig själv har absolut inget att göra med att vara egoistisk. Man måste kunna se vad som är bäst för en själv samtidigt som man hjälper till där det behövs. Den insikten har jag kommit till och lever efter så gott jag kan.

Så i morgon, fredag, är jag ledig men det blir en fullmatad dag och ingen sovmorgon. :)
Kommer nog heller inte att kunna lägga mig alltför tidigt eftersom det är VARMT - mycket varmt fortfarande trots att klockan nu är runt 22.30. Det var runt +35 idag. Hett, hett!

Tog det här fotot för ett bra tag sedan när berget fortfarande hade en del snö. För mig symboliserar Mt Shasta någon slags uråldrig visdom. Det är bara att "suga i sig" eftersom jag ser berget varje dag var jag än är. :)

24 comments:

Desiree said...

Jag tycker du gjorde helt rätt Anne-Marie. Det där är jätteviktigt att faktiskt ta hänsyn till sig själv. Nog blir man klokare ju äldre man blir. Jag tycker du gjorde ett klokt val. Jag tror inte heller att jag hade varken velat eller orkat med 10-timmars dagar i flera veckor. Så nu kommer du alltså jobba 8 timmar om dagen måndag till torsdag?
En annan sak som jag också tycker du gjort väldigt klokt i är situationen med din mamma. Jag tror att det är det bästa ibland att bara låta saker vara som de är. Jag tror inte heller att du kan påverka så pass mycket att din mamma kommer att kunna få annat boende. Hon har det bra nu och så får man ta en dag i taget och se hur det blir med allt. Good for you!
Bilden på berget var en av de vackraste jag sett. Helt fantastiskt med både snön, det vita molnet och den djupt blå himmelen.
Kram och trevlig helg.

Malix said...

Halllååå vad klok du är, För det är ju något av det viktigaste du kommit på, att faktisk ta hänsyn till sig själv. Gör vi inte det så kommer vi ändå inte kunna hjälpa göra eller vad det nu är vi gör, för går vi under själva så gör vi ju inget alls. egoistiskt är väl mera om man sätter sig själv på någon onåbar pinne där man inte ens hör, ser eller lyssnar. Tror vi slutar lyssna om vi inte först lyssnar till vad vi själva säger till oss. Klokheten den lånar jag ska jag ha med mig i mina tankar. Berget ja vilken underbar bild så full av hemligheter, nästan så bilden viskar om dess kunskap, Tänk va många historier berget har att berätta. Det är som om det har någon magisk kraft.

Pettas said...

Du är onekligen ett bevis på att man blir klokare när man blir äldre:). Kloka beslut. Det är ingen som helst vits att gå in i väggen

kramar

Maria Northcutt said...

Bra gjort! Otroligt vacker bild :) Kramar till dig!

Annika said...

Det var klokt gjort.
På alla plan.
Kramar från mig
PS, ditt berg är magiskt. HOPPAS att jag ska få se det ngn ggn. Kanske nästa år då Peter och jag ska bila LA-Vancouver?

Gunilla N said...

Klokt beslut..att jobba till utmattning aer det ingen som vinner nagot pa. Din mammas situation kommer att loesas sa smaningom..men foerstar att avstandet goer att det kaenns extra jobbigt just nu.
Och sadan tur att vi faktiskt blir
visare med aren..iaf nagot som aer positivt med att bli aeldre.
Trevlig weekend (trots vaermen)!

Kram Gunilla N

Lotta i USA said...

Klokt att känna efter och följa din inre röst och känsla!
Det måste vara balans, på alla plan.

Det blir bra!

Så vacker Mt Shasta är. Härlig energi att ha omkring sig.


KRAM och trevlig helg

Lotta

Anne-Marie said...

Desiree: Tack vännen! :) Man måste lyssna till sin kropp och sitt inre och följa det man hör. Att arbeta 10 timmar skulle ha varit väldigt jobbigt, framför allt då jag måste flytta nu under sommaren. Man kan inte vara produktiv under så många timmar per dag. Vi har faktiskt en hel del att göra trots att det är sommar - mest arbete med skolans hemsida. Det stämmer att jag jobbar 8 timmar/dag måndag-torsdag.
Min mamma kommer inte att få något annat boende just nu. Det är bara att inse. Om något allvarligt händer kan det givetvis bli andra beslut men just nu har hon hjälp 5 ggr/dag och verkar klara sig relativt bra även om hon sade senast vi talades vid att hon blir så ledsen och arg över att hon glömmer så mycket. Men det går ju tyvärr inte att göra något åt eftersom hon har demens. Det var en lättnad att faktiskt säga "okej, jag har gjort vad jag kunnat, nu får jag se framtiden an och ta en dag i taget".
Visst var molnet speciellt. Inget "riktigt" lenticular men nästan.
Kramar och ha en fin helg i Paris!

Anne-Marie said...

Malix: Tack för dina ord. :) Det stämmer ju helt och hållet det du säger att om man glömmer bort sig själv kan man ju inte finnas där för andra. Nej, egoistisk kan man ju inte vara om man tänker på sig själv utifrån vad som är bra för mig själv. Det är ju minst lika viktigt att jag mår bra som att jag finns där för min mamma. Ibland kommer sådana där insikter som gör att man kan lugna ner sig litet.
Berget ser väldigt "omagiskt" ut just nu med mycket mindre snö (har nog nästan aldrig sett så litet snö i början av juni) men det står där. Stort och imponerande.
Ha en fortsatt fin helg!

Anne-Marie said...

Karin: Tack! :) Ibland vill jag så mycket och vill kunna hjälpa till men man måste inse sina begränsningar.
Väggen undviker jag gärna. :)
Kramar!

Anne-Marie said...

Maria: Tack! :) Jag velade flera timmar i måndags vad jag skulle göra men till slut fanns det bara ett beslut - att inte jobba maratonpass.
Berget är magiskt och vackert men det vet ju du. :) Hoppas att vi kan ses precis som du och Tammy gjorde.
Kramar!

Anne-Marie said...

Annika: Tack! :) Det känns som om beslut, när de kommer från ens inre (intuitionen, magkänslan osv) har bra känslor och blir bra.
Det var ingen dålig bilresa ända från Los Angeles till Vancouver. Om jag skulle vara kvar här - du vet ju att mina planer är att inte bo kvar i det här området - måste vi givetvis ses! :) Det vore så roligt. Annars får jag komma till dina trakter. Kramar till dig Annika!

Anne-Marie said...

Gunilla: Jag kände en stor lättnad när jag fattade beslutet betr. min mamma och beslutet betr. mitt arbete. Och jag visste att jag fattat rätt beslut. :)
Jag tror i alla fall att jag är litet klokare och visare nu än när jag var 25. ;)
Det är hett idag också. Det kommer att fortsätta till början av nästa vecka. Pust! Ha en fin helg!
Kram!

Anne-Marie said...

Lotta: Den där inre känslan och rösten är den enda som vet vad som är bra för mig. :) Ja, det har vi ju "pratat" om. Tur att den finns.
Förra sommaren var det absolut inte balans och det fick ju mindre roliga effekter med sjukdom osv.
Allt löser sig på ett eller annat sätt.
Berget har sin egen energi helt klart och det är nog mycket den folk dras till när de kommer hit.
Ha en fin helg! Kram!!

Desiree said...

Ja jag tror det här blir jättebra Anne-Marie.
Trevlig helg.
Kram!

Mimmi said...

Helt rätt gjort! Och visst blir man klokare med åren, det tycker jag absolut. Att ta hänsyn till sig själv är inte det minsta egoistiskt, och det finns många som borde ta mer hänsyn till sig själva än andra - det är lätt att man "glömmer" bort sig själv. :o)

Fantastisk bild (som vanligt)!

Respelion said...

Går det inte någon där uppe på berget..?

Hur högt är det förresten?

Anne-Marie said...

Desiree: Tack!
Hoppas ni fick en fin Paris-vistelse. :) Kram!

Anne-Marie said...

Mimmi: Härligt att du fattar vad jag pratar om. :) Ibland får jag en känsla av att - kanske framför allt kvinnor - tycker att man verkar litet egoistisk om man tar hänsyn till och tänker på sig själv. Kanske det är därför så många i Sverige går in i "väggen"?
Roligt att du tyckte om bilden. :)

Anne-Marie said...

Respelion: Välkommen hit!
Vet inte riktigt vad du menar med om det går någon däruppe på berget. En del klättrar upp till toppen - det har jag aldrig gjort. Man kan åka/köra upp på berget och vandra på skogsvägar.
Berget är 14,179 feet eller 4322 meter högt.

My beautiful daughters' mom said...

Hej Anne-MArie,

Helt rätt att du känner efter vad du orkar. Vi kvnnor tenderar ju att ställa upp på allt och att vara duktiga vilket vi sedan får betala för i hälsa. Jag har insett att här i Sverige är det så vanligt med utbrändhet. Folk går in i väggen helt enkelt och blir sjuka då de bara inte orkar mer.

Jag skall undervisa i Svenska för invandrare hela sommaren, ett beslut som jag nu börjar känna kanske inte var så klokt. Jag skulle nog ha behövt sommarlov och vila.

Ta hand om dig!

Kram

Anne-Marie said...

Hej Anneli!
Jag kände att det var helt rätt beslut att inte arbeta riktigt långa dagar. 10 timmar är väldigt lång tid och man orkar inte vara produktiv under så många timmar. Också beslutet betr. min mamma kändes helt rätt.
Det intressanta tycker jag är att man i Sverige talar mycket om utbrändhet medan man i USA nästan aldrig hör talas om detta "fenomen". Och då jobbar ju många i USA väldigt mycket och kanske till och med har flera jobb för att få ekonomin att gå ihop.
Hoppas att du orkar med sommarens undervisning trots allt. Sköt om dig!
Kram!

Christina said...

Väldigt bra skrivet. Jag är alldeles för bra på att vara duktig flicka men jag försöker stanna upp och faktiskt ta hänsyn till mig själv också. Att gå in i väggen finns ju inte här och nu är jag en del av en startup kultur när man jobbar mest hela tiden.
Jag tampas också hela tiden med om jag borde göra mer för min mammas situation hemma, vårdapparaten verkar inte alls fungera, ingen har någon helhetsbild. Nu verkar det som vi ska åka hem några veckor i sommar så vi får se.
Kram!!!

Anne-Marie said...

Christina: Tack! Blir glad att du tyckte om det jag skrev. :)
Jag försöker "träna mig" att bli mindre duktig men det är inte alldeles lätt. Man tar små babysteg och att inte jobba 10 timmar/dag var ett sådant steg.
Och att släppa taget om att försöka förändra systemet i Sverige.
Hoppas att du kan ha en fin vistelse i Sverige trots att din mammas situation är utmanande.
Kramar!!