Mycket små hus - Tiny houses

Som kanske framgått på bloggen har jag ett intresse för litet mer ovanliga boendeformer. Nu har jag faktiskt bara bott i helt "vanliga" hus och lägenheter hela mitt liv, men jag skulle mycket väl kunna tänka mig att bo i en mer "alternativ" bostad.
Häromdagen skrev jag om husbilar och jag har tidigare nämnt att Michael och jag troligen skulle ha bott i små, runda hus ("yomes") när vi bodde på Hawaii.
Nu är det dags att avhandla mycket små hus - "tiny houses". :)

Första gången jag hörde talas om "tiny houses" var för några år sedan när en bloggläsare tipsade om en annan blogg som skrivs av en amerikansk kvinna som bor i mina trakter. Hon och hennes man bor i Shasta Valley som ligger norr om Weed. Sedan dess har jag följt Tammys blogg som numera inte handlar så mycket om deras lilla hus utan mer om fotografering och olika tänkvärda ämmnen.

Tiny houses har blivit litet av en rörelse i USA. Fler och fler amerikaner verkar bli intresserade att minska på antalet ägodelar och ha en mindre bostadsyta. I vissa städer och delar av USA finns det MYCKET stora hus. Igår tittade jag på HGTV-kanalen (Home and Garden Television) och där var det en familj på 3 personer som köpte ett hus på ungefär 470 kvadratmeter. Jag undrar - vad skall man med så stora ytor till om man är en liten familj?
Att inte ha en massa ägodelar är också något som fler och fler verkar intresserade av. Har man ett tiny house kan man verkligen inte ha mycket men man behöver inte så många saker. Jag vet. :)

Det finns olika sorters tiny houses: redan tillverkade, sådana man bygger själv eller hus som man skapar utifrån till exempel gamla bilar, järnvägsvagnar osv. Självklart måste man ha mark som man kan ha dessa hus på. Ibland kan man även hyra mark. Husen byggs ofta på "plattformar" och har hjul som gör att de lätt kan transporteras. Det går att ha rinnande vatten, elektricitet och kylskåp/frys (modell mindre förstås) även i dessa hus. Ofta lever tiny house-ägare "off the grid" och får elektricitet genom solceller och man har komposttoaletter. Dessa hus är permanentbostäder som är isolerade och kan värmas upp. En annan slags livsstil är det helt klart.

Dessa små hus är ofta relativt billiga och gör att människor kan äga sin bostad även om man inte har råd att köpa ett traditionellt, större hus.
Min lägenhet i Kärrdal i Sollentuna var en enrummare på ungefär 42 kvadratmeter och den räckte gott och väl till för mig. Många av de här små husen ligger på ungefär hälften av detta. Det är intressant att fundera på hur man skulle kunna ha ett boende på en såpass liten yta. De som bor i tiny houses har verkligen tänkt igenom vad de behöver och hur de skall organisera.

Här berättar AOL om tiny house trenden: http://realestate.aol.com/blog/2011/03/22/tiny-houses-big-trend/

Bilden från Wikipedia / Tammy Rowdykittens. Ett exempel på ett tiny house.

Mors Dag - två olika dagar

I morgon (söndag) firar vi Mors Dag här i USA. I Sverige dröjer det ytterligare ett par veckor innan de svenska mammorna blir firade. Väldigt många länder firar Mors Dag just den andra söndagen i maj, det vill säga i morgon.

Nu har jag ingen mamma längre som jag kan fira mer än i tanken. Jag vet att hon har det bra nu och det känns tryggt och fint. Allt som oftast känner jag tacksamhet över att hon inte längre behöver vara förvirrad, ramla och kanske slå sig och ha en kropp som inte mår bra. Och jag känner också tacksamhet över att jag inte längre behöver oroa mig för henne från andra sidan jordklotet.

Och att vara kvar själv - utan föräldrar och syskon - har blivit något jag inte funderar så mycket på länge. Självklart slås jag ibland av att det inte finns någon riktigt nära släkt men det är inget jag känner oro för.

När jag var och handlade i Mt Shasta litet tidigare idag såg jag inte särskilt mycket som påminde om Mors Dag. Det fanns litet ballonger i mataffären Ray's men det kändes som om dagen inte uppmärksammades så mycket där. Annars är ju alla sådana här dagar tillfällen för affärsmännen att tjäna litet extra pengar.

Den gångna veckan har varit behaglig med litet omväxlande sol och moln och en del regnskurar. Idag regnade det och snöade det omväxlande när jag var i Mt Shasta. Jag ser inte många blommor här i Weed. Många blommande träd har redan blommat över och andra blommor tycks inte ha kommit upp ännu. Nu till veckan skall det bli högsommarvärme igen med uppemot +30. Fortfarande känns det alldeles för tidigt.

Jag hittade inga blommor jag kunde plåta i närheten av min bostad utan det får bli litet fina kottar och rönnblommor som avslutning. Som en hyllning till min mamma.

Go RVing

Kanske en litet kryptisk rubrik. :) RV = Recreational Vehicle eller husbil/husvagn på svenska.
"Go RVing" är alltså att ge sig ut med sin husbil/husvagn.

Husbilar är stort i USA. Man har husbilar dels som semesterbostäder men en hel del människor bor också i dessa bilar. En helt annan livsstil som fascinerar tycker jag. Man är fri att åka precis vart man vill och behöver inte ha hyreskontrakt eller äga en fast bostad. Det knepiga dock är att hitta platser där man kan "bo" utan att komma i bråk med "lagens långa arm".

Det finns "RV Parks" där man kan stanna längre eller kortare tid men det kostar givetvis en slant. Men det är en plats som är okej att parkera på. De som bor i sina husbilar i mina trakter har tidigare kunnat stanna ute i skog och mark under den varmare årstiden. Numera har dock "United States Forest Service" - som märkligt nog också har personal inom så kallad "law enforcement", dvs de kan fungera som poliser - börjat varna dessa människor och kan utfärda mycket stora straff om man överskrider gränsen för hur länge man kan stanna i National Forests. Böter på $5000 eller 6 månader i fängelse är straffet. US Forest Service personal kan till och med bötfälla bilister numera som kör för fort på vägar inom deras områden.

Att bo i husbil i mina trakter under vintern skulle bli mycket kallt (normala vintrar) så de som är RVers beger sig oftast söderut. Arizona är en populär stat för dessa "snowbirds". Snowbirds är personer som "flyr" sin mer nordliga bostadsort under vintern och reser söderut. De är ofta pensionärer.

Jag kom mer i kontakt med denna livsstil när jag lärde känna R. Han har bott i sin husbil under lång tid och trivs så länge som han inte behöver oroa sig för att bli tillsagd av den alltmer polisliknande Forest Service-personalen. Han brukar resa söderut när vintern kommer och han har varit många vintrar i just Arizona. Quartzsite är en ort som väldigt många snowbirds åker till. Jag besökte Quartzsite 2007. Den gångna vintern tillbringade han också i staten Nevada där det inte alls blir lika kallt som vi kan ha det. Nu tillbringar han större delen av tiden i södra Oregon eftersom det verkar litet mera avslappnat ute i skogarna med kontroller.

Känslan att kunna resa vart man vill tycker jag är rätt tilltalande och att leva på en mindre yta tror jag verkligen går om man bara vill. Man måste vara minimalist såvida man inte har en husbil som är nästan lika stor som ett mindre hus. Det finns sådana också.
Om man bara använder sin husbil under semestern kan man ju faktiskt ta med sig en del saker hemifrån som kan vara bra att ha. Och då rör det sig ju oftast om kortare tid man är ute och reser så problem med parkering borde inte vara något att bekymra sig för.

Numera har också en hel del amerikaner blivit tvingade att leva i till exempel husbilar eftersom de helt enkelt inte har råd med vanliga bostäder. Som jag skrivit här tidigare - det finns många, många som är fattiga i dagens USA.

Den här typen husbil har R. Av någon anledning har jag inget kort på hans husbil utan det får bli en lånad bild. Rs bil börjar bli gammal och har en del "krämpor". Vi får se hur länge han kan ha den kvar.

Bilden lånad från nätet.

Montague - pipeline för att få dricksvatten?

I mars besökte jag "my old hood" ;) Lake Shastina. Ville se hur mycket som fanns kvar av sjön Lake Shastina. Det var verkligen dåligt med vatten då och troligen är det ännu mindre vatten nu. Här finns bilder från detta besök. http://bo-i-usa.blogspot.com/2014/03/konstgjorda-sjoar.html

Hela Kalifornien har nu officiellt i torka. Jag kommer att låta länken i högerspalten ligga kvar. Länken visar en karta över USA och hur omfattande torkan är - man kan klicka på den. Där ser man också att Siskiyou County - där bland annat Weed ligger - har "extreme drought".

Ungefär 4 mil från Weed ligger en ännu mindre stad som heter Montague. Jag har egentligen bara passerat genom Montague, inte stannat där. En gång i tiden lär Montague ha varit den största staden i det här området.

Montague har helt plötsligt blivit litet av en kändis eftersom denna lilla stad är en av de städer i Kalifornien som troligen kommer att vara utan vatten nu under sommaren på grund av torkan. När jag läste det blev det väldigt påtagligt vad som händer i "the golden state".

Montague får sitt dricksvatten under vintern från en flod som kommer till sjön Lake Shastina och under den varmare årstiden får de dricksvattnet från själva sjön. Det här är första gången på kanske 100 år som en stad i det här området kan komma att vara utan vatten.
Och om inga drastiska åtgärder vidtas kommer Montague att vara utan dricksvatten under sommaren. Tydligen har Kaliforniens guvernör, Jerry Brown, utfärdat en andra "emergency drought declaration" som förhoppningsvis kan hjälpa Montague.
Man lär hålla på att försöka bygga någon slags pipeline för att skicka dricksvatten från andra delar till Montague. Ett projekt som i vanliga fall kanske skulle ta flera år men som nu kan komma att ta bara några månader. Går inte detta kommer man att få skicka bilar med vatten och vatten på flaska. Det här är en bra länk: http://hereandnow.wbur.org/2014/04/28/montague-california-water

Tanken att inte kunna vrida på kranen hemma och ha vatten är främmande. Jag har alltid levt på platser där det funnits tillräckligt med vatten. Och man pratar på nyheterna om att människor i olika delar av Kalifornien och även södra Oregon sparar på vatten.

Något jag också läste om häromdagen var att man numera har "vattenpoliser" i olika städer i Kalifornien för att få människor att sluta slösa vatten. https://news.yahoo.com/few-california-cities-start-water-waste-patrols-141645456.html

När det blir riktigt torrt kan bränder snabbt spridas. Det kommer troligen att bli enorma skogsbränder i Kalifornien i sommar. Men även husbränder kan bli farliga. För någon vecka sedan brann ett hus i Weed men som tur var spred det sig inte alls till andra hus. Det var ett litet äldre hus som ligger relativt nära min bostad och tydligen klarade sig de collegeungdomar som hyrde huset med en hårsmån från att brinna inne. De kunde som tur var springa ut på gatan och även deras hund klarade sig. Så här utbränt blev dock huset.

Pengar med posten

För någon vecka sedan fick jag ett litet kort med posten som sade att jag skulle få en enkät litet senare. Den kom under helgen. Det var en "förenkät" för en mer omfattande enkät som man senare kan bli utvald till. Tydligen skall mina TV-vanor utredas.

Jag deltar aldrig i enkäter eller i bedömningar av nätbutiker. Jag sätter heller aldrig mitt namn på någon lista som vill samla in namnunderskrifter.
Vi känner redan till att "storebror" vet alldeles för mycket om oss. Och, som jag skrivit tidigare, allt på nätet är offentligt. Så om jag kan undvika att bli ännu mera "känd" gör jag vad jag kan.

När jag öppnade kuvertet med förenkäten fick jag titta till ett par gånger eftersom det låg två 1-dollarsedlar tillsammans med försändelsen. Jodå, de hade helt korrekt sänt pengar för att motivera mig - och andra - att fylla i enkäten.
Två dollar är inte mycket pengar - ungefär 13 svenska kronor - men jag tar gärna emot den lilla slanten och slänger enkäten glatt i papperskorgen. :)

Något som nästan alltid finns i enkäter, blanketter för myndigheter och andra instanser här i USA är frågor om ras (race). Undrar hur det skulle ses i Sverige - tänker då på mitt förra inlägg? Kanske folk skulle sätta kaffet i vrångstrupen och känna sig kränkta. ;) Jag har vant mig nu även om det fortfarande känns litet konstigt med dessa frågor om ras. Tydligen finns det många olika anledningar till att denna fråga ställs.

Det har blivit litet svalare i Weed vilket jag bara uppskattar. Och våren fortsätter med vackra blommor och blommande träd. Nu vore det också väldigt bra om det kunde regna litet mer. Läste något rätt uppseendeväckande i fredags om den lilla staden Montague, som ligger 2-3 svenska mil från Weed, och att de kan komma att vara utan dricksvatten nu under sommaren. Det kanske får bli nästa inlägg. :)

Den blomstertid nu kommer

Om bara några veckor är vårterminen slut i min skola. Vi har ingen gemensam skolavslutning utan det är bara de som tar en examen som har en avslutningsceremoni. Den var jag med om när jag tog min Associate Degree.

Minnen av skolavslutningar i Sverige gör sig påminda. Finklädda elever med blommor, vackra svenska sommarsånger och psalmer som sjöngs, tal som hölls.
Och när jag "googlar" kanske en av de vackraste sångerna som vi sjöng när vi hade skolavslutningar - "Den blomstertid nu kommer" - ser jag att denna sång/psalm numera kan anses vara rasistisk. Hur kan en psalm vara rasistisk? Om man sjunger den kan elever från andra länder känna sig utanför. Och kanske till och med kränkta. Varför? Kan de inte uppskatta en vacker sång precis som vi som är födda i Sverige gör? Jag har inga bra svar men får frågor inombords när jag läser sådana saker. Jag hoppas att det inte är så omfattande som det låter när jag läser olika hemsidor.

Ibland blir jag påmind om hur otroligt mycket Sverige förändrats sedan jag flyttade därifrån. Det är inte alls samma land som det land jag bodde i. På gott och ont.
Men när jag läser om hur svenska symboler och traditioner förbjuds och anses fula då förstår jag inte riktigt hur man tänker numera.

När jag växte upp var det många som hade flaggstänger och flaggor. I vår trädgård hade vi en stor flaggstång där vi hissade den svenska flaggan på flaggdagar, namnsdagar och födelsedagar. Under andra tider på sommaren hade vi en vimpel med den svenska flaggans färger. Det var inget konstigt eller fult eller att man ansågs vara en rasist.
Numera förknippas den svenska flaggan tyvärr ofta med nazister, nationalister och andra med suspekta motiv. Är inte det konstigt att det blivit så? Att ens tänka tanken att man här i USA inte skulle våga ha en amerikansk flagga är mycket främmande. Jag ser en bil köra förbi ibland med en stor amerikansk flagga. Visst ser det litet komiskt ut men inte är det något som anses suspekt.

Att läsa om svenska skolavslutningar där man knappt vågar sjunga traditionella, svenska klassiska sånger och psalmer eftersom man kanske anses vara rasist eller nationalist känns lika främmande för mig. Hur många andra länder anpassar sig så till den milda grad till de som invandrat att man ändrar på långvariga traditioner? Jag har mycket svårt att tänka mig att man här i USA skulle göra allt man kunde för att ingen skulle känna sig kränkt eller utanför bara för att man sjöng en "uramerikansk" sång. Jag har anpassat mig under 17 år till hur det är här i USA.
Eftersom jag inte bott i Sverige på så länge har jag troligen missat något kring hur folk tänker nuförtiden. Är det inte bra att berika sin tillvaro på olika sätt? Och det gäller alltså inte bara för de som bor i Sverige utan även för de som kommer till Sverige.

Jag förespråkar inte alls att man skall använda symboler och musik på "fel" sätt men att kunna hylla en skolavlsutning med vacker musik tycker jag är självklart. Man behöver ju inte omvända en person från ett annat land bara för att man sjunger en svensk psalm.

Och numera kan till och med pepparkaksgubbar anses vara rasistiska. Andra kan känna sig kränkta. Vad har hänt med Sverige?

Nu får det vara nog med "predikandet" här på bloggen ;) och i stället får två svenska, vackra psalmer/sommarsånger avsluta för denna gången.

Psalmen "Den blomstertid nu kommer"



Sången "Idas sommarvisa".

Första maj / Loyalty Day i USA

Tänk att april redan är slut. I morse vände jag blad i mina almanackor för maj.

Första maj har varit en helt vanlig dag här i USA. Ingen ledighet och en lång dag med besök hos bilmekanikern på förmiddagen. Och nu jobb till sena kvällen.

Det har tydligen snöat och varit kallt på olika håll i Sverige. Här har det varit +28-29 idag. Rekord slås på löpande bana eftersom det inte "skall" vara så varmt så här års.

Jag kör med amerikanska och svenska almanackor hemma och även en som kombinerar båda länderna. I min amerikanska almanacka såg jag två beteckningar för den första maj: Loyalty Day och National Day of Prayer.
Eftersom jag är nyfiken av mig var jag ju tvungen att ta reda på vad det var för dagar eftersom jag aldrig hört talas om dessa.

Loyalty Day beskrivs så här av Wikipedia " It is a day set aside for the reaffirmation of loyalty to the United States and for the recognition of the heritage of American freedom."
Den började uppmärksammas redan på 20-talet och man avsåg att den skulle ersätta firandet av Internationella Arbetardagen. På 50-talet gjordes den till en "legal holiday" men det tycks inte som om någon egentligen firar denna dag eller ens vet om att den finns. Eftersom man haft en rädsla för "Ryssen" och "kommunismen" i USA skulle denna dag vara en motvikt och dagen kallades till att börja med "Americanization Day".

National Day of Prayer är en dag "when people are asked to turn to God in prayer and meditation". (Wikipedia). Den inträffar inte alltid första maj utan den första torsdagen i maj. Varje år gör USAs president ett uttalande denna dag och så även i år.

Bara att titta i en almanacka gör att man kan lära sig nya saker. :)

Nu slår det ut med raketfart - träd, gräs och blommor. Kaliforniens statsblomma är California Poppy (poppy = vallmo) - som också kallas "golden poppy, California sunlight, cup of gold", kärt barn har många namn antar jag :) - har börjat slå ut. Hittade några blommor utanför en bank här i Weed.

Faran med att äta vallmofrön fick Elaine hos Seinfeld vara med om.