2015

2014 lämnar USA djupfryst från norr till söder. Det är egentligen bara i Florida som det är varmt just nu.
Hos oss har det varit kallt de senaste två dagarna och jag klär mig i många lager. Från och med i morgon skall det börja bli litet mer "normala" temperaturer.

2015 står för dörren och i kväll avges många nyårslöften. Jag brukar inte avge några sådana löften. För mig känns det bättre att göra förändringar successivt under året när de behövs. Och att "arbeta" med mig själv är något jag alltid gör, 365 dagar om året. Att förändras är naturligt. Nästan som att andas. Att dessa förändringar sedan inte alltid märks i det yttre med en gång är en annan sak.
Det känns som om 2015 kommer att innebära förändringar men exakt hur de kommer att se ut har inte riktigt utkristalliserats ännu. Timing är viktigt när man går på sin magkänsla och intuition.

Ledigheten har gått alldeles för fort känns det som. Jag börjar arbeta igen redan på fredag denna veckan. En dag kan räcka till att börja med. :) Veckan därpå kommer nog de allra flesta att vara tillbaka eftersom skolan börjar med lektioner den 12 januari.

Nyårsafton går litet mer obemärkt förbi i USA än vad den dagen gör i Sverige. Det brukar vara några få fyrverkerier som syns och hörs här i Weed. När jag var liten gick vi upp på övervåningen i villan i Enebyberg vid midnatt för att se på alla vackra fyrverkerier som avfyrades. Vi hade en bra utsikt därifrån.

Tack till alla som läser och kommenterar här på bloggen och ett riktigt Gott Nytt År!

Berget upphör aldrig att förvåna mig med sitt skiftande utseende så här års. Det mörka och det ljusa - precis som livet är.

42 biljoner liter vatten

... skulle behövas för att Kalifornien skulle börja återhämta sig från torkan som går in på sitt tredje år. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sokes-42-biljoner-liter-vatten_4195305.svd

Trots att vi haft mycket regn i december är den nederbörden bara en liten hjälp. Nu har vi haft mycket uppehåll under de senaste 1-2 veckorna och prognosen för den närmaste tiden ser solig ut.

Kylan har däremot tagit ett stadigt grepp om i stort sett hela USA med mycket kallt i de nordligaste staterna mitt i landet. Vi hade också kallt den gångna natten och stundande natt skall bli ännu kallare.
Hus i Kalifornien är inte byggda för sträng kyla. Eftersom jag bara har elektrisk uppvärmning blir det mycket dyrt om man skall ha det behagligt varmt inomhus. Därför har jag väldigt många lager kläder och svalt. I morse var det mycket svalt inomhus. Men den värsta kylan skall ge med sig om ett par dagar så jag får nog stå ut. En vedspis eller öppen spis vore det bästa för uppvärmning men det finns inte där jag bor nu. De väggfasta elementen som vi är så vana vid i Sverige finns inte i Kalifornien. Dessa svenska element har jag saknat under 17 år. :)

Hittills i år har vi inte sett någon snö förrän i går eftermiddag. Det låter absurt att skriva att vi inte haft någon snö tidigare under 2014 men så är det. Den enda snön vi fick förra vintern kom i december 2013. Vi som annars kan ha enorma mängder med snö under januari, februari och mars.

Jag besökt staden Yreka igår för att handla en del och på vägen tillbaka till Weed åkte jag via Lake Shastina för att hälsa på N. Det var henne jag bodde hos när jag kom tillbaka från Hawaii 2005.
Medan jag satt i hennes vardagsrum med en fantastisk utsikt över omgivningen och berget (som inte syntes igår på grund av moln) började det snöa ymnigt. Det är ovanligt i Lake Shastina. Det snöade ordentligt hela vägen tillbaka till Weed och jag var tacksam för mina dubbdäck. Tyvärr frös snöblasket på under natten så igår kväll och natt var det glashalt. Och idag är det bara 1-2 plusgrader under dagen. Den kommande natten skall bli mycket kall. Jag trippade fram som en gammal tant ;) när jag gick mellan bilen och banken och posten idag eftersom jag absolut inte kan ramla igen. Det är snart två år sedan jag föll på isen på skolans parkeringsplats och stukade fotleden otroligt illa och jag är fortfarande inte som jag var innan fallet.

En anledning till att jag ville åka till Lake Shastina var att se hur mycket vatten som kommit in i sjön där. Det var en del vatten men mycket långt från de nivåer som fanns 2005-2006 när jag bodde hos N. Då var sjön helt fylld. Det var härligt att se vatten igen i sjön men jag insåg då att torkan fortfarande är mycket påtaglig här i Kalifornien trots att det är mitt i vintern.

De två sista bilderna är från Ns hus.

Tre månader sedan branden

Den 15 september 2014 kommer nog att alltid vara ett datum som vi i Weed minns. Det var dagen då den katastrofala branden bröt ut och spreds med blixtens hastighet i den torra marken och den kraftiga vind som blåste just den dagen.
En ung man var orsak till branden och hans dåd gjorde att många blev utan hem och ägodelar. Märkligt nog var det inga människor som omkom under branden även om en del fick lämna sina hus springande.

Man har röjt och "städat" och forslat bort rester av hus och träd. Tydligen fanns det en hel del asbest i byggnaderna så specialstyrkor fick kallas in för att specialsanera en del tomter.

Under ett par månader var de delar av Weed där det brunnit, avstängda för allmänheten. För någon månad sedan öppnades åter vägarna och idag bestämde jag mig för att göra ett besök i en del av Weed för att se hur det såg ut nu. Jag har tidigare bara sett bilder som togs precis efter branden.

Solen sken och det var en riktigt fin dag så jag parkerade bilen vid postkontoret och tog en promenad utmed gator där jag tidigare gått medan Weed såg ut som en "vanlig" stad. Det sägs att ungefär 1/3 av Weed försvann i och med branden.
Kullarna kring ett område där det brann som värst har sett märkligt öppna och bara ut. Där det tidigare stod träd och hus har man sett rester av brunna träd och man har skymtat berget där det tidigare inte syntes.

Ett par stora hus som kantade gatan där jag gick var helt borta. Allt som fanns kvar var en del träd, litet annan växtlighet och brunbränd mark.
Trots att så många hus brann ned till grunden blev jag överraskad av att många hus stod kvar, helt intakta med trädgårdar och träd. Men det var märkligt öppet och man såg långt där det tidigare stod hus tätt, tätt. Många av de hus som brann var hus som byggdes för de som arbetade inom timmerbruket. Trähus som var det "perfekta" bränslet för branden. Timmerbruket finns kvar och även om jag vet att det skadades såg jag inga stora förändringar på avstånd.

När jag kom hem gick jag in på Google Maps och deras "street view" för att se hur det såg ut för några år sedan. Det var ett bra tag sedan jag var i de områden jag promenerade i idag och när jag fick se Googles bilder förstod jag hur många hus som faktiskt försvunnit. Två kyrkor är helt borta eftersom de befann sig mitt i brandens väg. Märkligt nog stod ett hus kvar och allt runtomkring det var borta. Och på Googles karta fanns det huset redan 2007 när Googles bil körde runt i Weed och tog bilder.

Weed High School som skadades men står kvar. Ingen dålig utsikt de har därifrån. :)

Gatan från Weed High School som till stor del såg ut som den gjorde tidigare.

Här har jag kommit till ett område där branden härjade. En stor öppen yta där det tidigare låg hus.

Och på ena sidan av gatan ser man spåren av branden mycket tydligt.

Här är min bild av hur det ser ut idag med huset som står kvar trots att inget annat finns kvar runtomkring.

Det här är Googles Street View bild som jag lånat. En av kyrkorna fanns här och bortom kyrkan finns huset som syns i min bild.

En av kullarna där det tidigare fanns några riktigt stora hus. De jämnades med marken.

Många kommer att bygga upp sina hus igen men tydligen låg husen så tätt att de inte följer de byggkrav som finns idag. Man arbetar tydligen på att lösa detta nu. En av kyrkornas medlemmar kommer till skolan och har gudstjänster där. Jag ser deras bilar varje söndag. Livet går vidare i Weed och kanske det blir en ny anda som kommer till den lilla staden med framtidstro och förhoppningar.

Det här med helger

I Sverige råder fortfarande helg - Annandag Jul. I USA har vi en vanlig fredag eftersom Annandag Jul inte finns här. I och med Juldagen/Christmas Day är julen över hos oss.
Jag fick litet julstämning igår när jag var med på knytkalaset i Mt Shasta. Vi var runt 20 personer som samlades och hade några trevliga timmar med mycket god mat, musik och umgänge. Kalkon fanns och andra godsaker i en härlig mix.

Efter att ha bott i USA så många år som jag gjort (blir 18 år under 2015) har jag nog helt ställt om mig till att vi har mindre sammanhängande ledighet under helger än vad man har i Sverige. Annandagar finns till exempel inte i USA. Knappt "dagar" ;) utan mest aftnar.
I Sverige minns jag vissa år när julledigheten, nyårsdagarna och trettonhelgen (som inte heller finns i USA) låg så att man kunde få en mycket lång ledighet utan att behöva ta mycket semester överhuvudtaget. Eller så stängde man bara kontoret vilket hände när jag jobbade inom ett amerikanskt företag i Stockholm och vi fick ledigt utan att ta semester.

Under helgerna är Sverige väldigt tyst och "stängt". Trots att vi har helger när många är lediga är affärer och kontor fortfarande öppna i mycket större utsträckning i USA. Hälsokostaffären i Mt Shasta skulle ha stängt igår men annars är de flesta litet större affärer öppna. Kanske det har blivit mera så även i Sverige numera.

Kundtjänstcentra är däremot öppna under många fler timmar i USA. Vill man ringa till sitt kreditkortsföretag klockan 23 på juldagen går det nog i de allra flesta fall. Att kundtjänsterna har öppet större delen av dygnet är vanligt hos kreditkortsföretag, större företag som säljer via nätet osv. Så verkar det inte vara i Sverige och det är en påtaglig skillnad jag märkt de gånger jag besökt Sverige. Där får man ofta se till att passa tiderna 8-17 vilket känns litet "snävt" faktiskt. Skall villigt erkänna att jag gillar de litet mer generösa amerikanska öppettiderna. :)

Ni i Sverige har fortfarande en hel del helgdagar att se fram emot nu i slutet av december och början av januari. Vi har nyårsafton (som inte alls firas på samma sätt som i Sverige) och nyårsdagen, som faktiskt är en helgdag även i USA.

När jag kom till Mt Shasta igår blåste det riktigt kallt. I Weed var det vindstilla märkligt nog. Oftast är det tvärtom. Jag tog en liten kort promenad innan knytkalaset satte igång och såg ett mycket vitt Mt Shasta. Förra året när jag också var på detta årliga knytkalas var berget i stort sett bart. Tydligen skall det bli riktigt kallt nu under min ledighet. Blir att ta på sig många lager eftersom det blir kallt inomhus.

Berget från Mt Shasta-sidan.

Berget i morse från Weed. Jag tycker berget är mycket häftigare från Weed. Ser mer imponerande ut. :)

God Jul ... endast Tomten är vaken

Underbart med jullov! Ingen väckarklocka som väcker i mörkret. Nio dagar som vi är lediga när skolan har stängt. Ingen semester som behöver tas ut och vi får betalt. Litet "plåster på såren" kanske med tanke på våra låga löner.

Jag firar julafton själv. Det går alldeles utmärkt.
Har kokat den traditionella risgrynsgröten på arborioris. Fungerar väldigt bra och blir lika gott som med svenskt grötris.
Och Karl-Bertil Jonssons julafton hör också till att titta på. :)

Eftersom jag inte är någon traditionsbunden person saknar jag inte alls den svenska julen och att inte ha några andra svenskar att fira tillsammans med. Inte ens när Michael och jag levde tillsammans firade vi jul.

Christmas Day (juldagen) är ju den "stora" dagen i USA när man firar som mest och i morgon kommer jag att åka till ett stort knytkalas i Mt Shasta. Det har börjat bli en tradition med detta knytkalas - har varit där flera gånger under årens lopp.

Alldeles nyligen kom ett kuvert från Sverige med något jag beställt via Ebay. Det var en svensk julduk eller som den hette på engelska Swedish Vintage Christmas Doilie.
När min mamma gick bort förra året och jag bara hade 3 veckor på mig att göra allt som skulle göras i hennes lägenhet var jag kanske litet väl "hård" med att inte spara på nästan någonting, men jag var onekligen litet överväldigad av allt som var på gång. Min mamma hade en hel del juldukar - mindre och större - som var från 40, 50, - och 60-talen och det hade varit roligt att spara på ett par. Men nu fick jag ta till Ebay. Så nöjd jag blev med den lilla duken och den passar under min adventsljusstake. :) Den har samma stil som en del av min mammas juldukar och är helt klart "vintage" (av gammal årgång).

Jag har inga stora planer för ledigheten utan kommer att ta dagarna som de kommer. Har funderingar på att göra en ny design för bloggen. Inget fel på den jag nu har men det vore roligt med ett nytt utseende på bloggen då den sett likadan ut under flera år. Får se hur långt jag kommer med det projektet.

Förra året lade jag ut dikten Tomten av Viktor Rydberg här på bloggen. Jag tänker faktiskt upprepa mig i år eftersom jag tycker om den. En riktigt God Jul till er alla!

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,

grå mot den vita driva,

tittar, som många vintrar förr,

upp emot månens skiva,

tittar mot skogen, där gran och fur

drar kring gården sin dunkla mur,

grubblar, fast ej det lär båta,

över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,

skakar huvud och hätta ---

»nej, den gåtan är alltför svår,

nej, jag gissar ej detta» ---

slår, som han plägar, inom kort

slika spörjande tankar bort,

går att ordna och pyssla,

går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,

känner på alla låsen ---

korna drömma vid månens ljus

sommardrömmar i båsen;

glömsk av sele och pisk och töm

Pålle i stallet har ock en dröm:

krubban han lutar över

fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,

ser, hur de sova där inne;

går till hönsen, där tuppen står

stolt på sin högsta pinne;

Karo i hundbots halm mår gott,

vaknar och viftar svansen smått,

Karo sin tomte känner,

de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se

husbondfolket det kära,

länge och väl han märkt, att de

hålla hans flit i ära;

barnens kammar han sen på tå

nalkas att se de söta små,

ingen må det förtycka:

det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,

ren genom många leder

slumra som barn; men varifrån

kommo de väl hit neder?

Släkte följde på släkte snart,

blomstrade, åldrades, gick --- men vart?

Gåtan, som icke låter

gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:

där har han bo och fäste

högt på skullen i höets doft,

nära vid svalans näste;

nu är väl svalans boning tom,

men till våren med blad och blom

kommer hon nog tillbaka,

följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om

månget ett färdeminne,

intet likväl om gåtan, som

rör sig i tomtens sinne.

Genom en springa i ladans vägg

lyser månen på gubbens skägg,

strimman på skägget blänker,

tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,

livet där ute är fruset,

blott från fjärran av forsens fall

höres helt sakta bruset.

Tomten lyssnar och, halvt i dröm,

tycker sig höra tidens ström,

undrar, varthän den skall fara,

undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

gott intill morgontimma.

Månen sänker sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

Vintersolståndet/First Day of Winter med sommartemperaturer

I USA kallar man vintersolståndet (Winter Solstice) också för First Day of Winter. Igår var det årets mörkaste dag här i Kalifornien men vintern kändes temperaturmässigt avlägsen. Även i Sverige vänder det och blir långsamt ljusare. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nu-blir-det-ljusare-igen-1/
Min termometer visade +16 på eftermiddagen vilket påminner mer om en svensk sommardag än december. Medford i södra Oregon satte ett nytt rekord med +18 vilket slog det gamla från 1940 som var +17.

Vintersolståndet har gamla traditioner och anor över hela världen när man firar "återfödelsen" av ljuset med de längre dagarna.
En av de platser som har anor ända tillbaka till druidernas tid är Stonehenge i England. Där firade man vintersolståndet med dans, trummor och sånger igår. http://www.bbc.com/news/uk-england-wiltshire-30573434
Exakt varför Stonehenge byggdes tror jag inte att någon vet men det är en plats med mycket mystik och magi.

Stonehenge ligger "utslängt" på den engelska landsbygden och drar massor med besökare varje år. Sommaren 1994 gjorde jag och några andra en resa till olika "kraftplatser" i södra England, bland annat Stonehenge. Våra två reseledare hade hyrt hela Stonehenge under ett par timmar så det var bara vår lilla grupp som fick vara där. En häftig upplevelse som jag fortfarande minns mycket väl. Alla upplevde vi något magiskt bland de urgamla stenarna.

Bilden lånad från Wikimedia - "By garethwiscombe [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons"

Det är lugnt och stilla på jobbet så tar mig friheten att skriva det här inlägget medan jag lyssnar på musik. En vacker julsång som passar nu i midvintermörket är "Stilla Natt, Heliga Natt"/"Silent Night".

Jullov

Det är inte riktigt dags för jullov ännu för oss anställda. Eleverna gick på jullov idag men vi jobbar även måndag och tisdag nästa vecka. En del har tagit semester och får en riktigt lång ledighet men några - jag hör till dem - jobbar fram tills dess att skolan stänger för jullov den 24 december.
Eftersom jag inte skall åka någonstans kändes det onödigt att ta ledigt och det kommer säkert att vara lugnt så att man inte behöver stressa.

Skolan har sedan stängt till och med den 1 januari då alla är lediga. Under den tiden behöver vi inte ta semester och får betalt som vanligt - något att vara tacksam för.

Många elever har lämnat skolan och Weed och har åkt hem till sina familjer på olika håll i Kalifornien och andra stater. Det är märkbart tystare och lugnare på min gata.

Jag har inga stora planer för ledigheten utan tar dagarna som de kommer. Litet saker har jag tänkt hinna med och förhoppningsvis skall jag träffa några vänner. Det blir mest skönt att inte behöva vakna till en väckarklocka och att inte ha tider att passa.

Det blir nog litet jullov till och från här på bloggen. Många andra bloggare tycks ha samma tanke.

Litet julstämning i en av skolans byggnader.

Julminnen från Hawaii

Det är 9 år sedan jag flyttade från Hawaii. Jag flyttade själv därifrån tillbaka till Mt Shasta-området eftersom Michael och jag hade bestämt att vi skulle leva på olika håll. Vi var fortfarande gifta och goda vänner men vi hade insett att det inte fungerade så bra att bo tillsammans. Min flytt gick i augusti 2005 och bara ett par månader senare flyttade Michael till Oregon.

Vi tillbringade bara en jul på Hawaii och det var onekligen en litet annorlunda jul med palmer och tropisk grönska.
Julgranarna utanför Walmart i Hilo såg något malplacerade ut. Men man firar jul också i tropiska områden så självklart skall det finnas julgranar även där. Julpyntet fanns också i överflöd i affärerna men själva julstämningen ville inte riktigt infinna sig.

Det hus Michael och jag hyrde var väldigt litet så det fanns absolut inte någon plats för varken julgran eller julpynt. Och att julpynta när det är +25 och samma väder som det var under sommaren kändes inte riktigt motiverat. Eftersom Hawaii ligger norr om ekvatorn har man samma "årstider" som norra halvklotet har. Det är bara det att det alltid är sommar. :) Jag skall villigt erkänna att jag föredrar årstider. Att alltid ha samma väder och samma temperatur 12 månader om året var inget för mig.

Jag har visat den här bilden tidigare - det var vår "gata" där vi bodde. Så här såg det ut året runt. Bildkvaliteten är inte den bästa då jag scannat ett papersfoto.

Michael lyssnade ofta på radio och när vi satte på radion på annandag jul fick vi höra nyheterna om den enorma tsunamin i Indonesien. Först fattade vi inte hur stor jordbävningen och tsunamin var men snabbt stod det klart att väldigt många människor, inklusive svenskar, hade omkommit. Det kändes lika ofattbart som när Estonia sjönk.

För flera år sedan visades ett dokumentärprogram i TV om jordbävningen och vad som egentligen skedde på havsbottnen. Eftersom jag hade lärt mig en del geologi när jag var elev här i USA var det intressant att se vad som faktiskt hänt. Havsbottnen hade helt enkelt "brutits itu" och det blev en förskjutning vertikalt av de tektoniska plattorna. Man har tydligen uppmätt en nivåskillnad på 40 meter på havsbottnen efter jordbävningen 2004. Det är dessa enorma förskjutningar som ger upphov till tsunamin. Ute till havs ser tsunamin inte så stor ut men när den kommer in mot land blir det ofta stor förödelse.

För inte så länge sedan såg jag en film som heter "The Impossible" som baseras på upplevelserna av en amerikansk familj under och efter tsunamin. Jag tyckte den var klart sevärd.

Minnen från Hawaii kom också den senaste veckan när man berättade att lavaflödet kommit ännu närmare den lilla staden Pahoa där vi brukade handla och gå till posten. Ett köpcentrum ligger tydligen i riskzonen för lavan och man har stängt affärer och en bensinstation både för gott och kanske litet mera tillfälligt. När jag såg bilder på mataffären "Malama Market" kom både tankar och känslor tillbaka. Där handlade vi många gånger när vi bodde strax utanför Pahoa.

http://www.usatoday.com/story/news/nation/2014/12/18/voices-volcano-hawaii/20460247/



I och med idag är höstterminens slutprov avklarade och jag jobbar ytterligare några dagar innan jullovet startar.

Välsmakande julklappar

Julafton kom tidigt i år eftersom tomten dök upp med välsmakande julklappar redan igår. :)

Tidigt på morgonen trotsade min chef N snålblåsten och regnet mellan skolbyggnaderna och överraskade med ett fat som var fyllt med choklad och två enorma päron från Harry and David (ett känt företag här i USA som säljer "fruit and food gifts"). Inte nog med det, hon hade också tänkt på att lägga med litet svenskt - servetter och ett julkort med svensk text.

Tidigare i höstas besökte N staden Lindsborg i Kansas där det finns många affärer som säljer svenskt och skandinaviskt. Lindsborg är även känd som "Little Sweden" och byggdes upp till stor del av svenska immigranter. Redan 1869 kom värmlänningar med pastorn Olof Olsson i spetsen. Idag lär runt 30% av befolkningen i Lindsborg ha svensk härkomst. Stadens hemsida säger till och med "Välkommen to Lindsborg, KS".
Min elektriska adventsljusstake köpte jag via nätet från Hemslojd.com som ligger i Lindsborg. De har många fina saker i sin nätbutik.

Efter jobbet knackade en av lärarna på hos mig innan hon skulle ha sin "final" i byggnaden där jag jobbar - det är "finals week" med slutprov innan höstterminen tar slut. Hon och jag pratar ofta privata saker när hon kommer till Weed för sina videokonferenskurser, som jag och min kollega supportar, och varje år brukar hon ha någon trevlig julklapp. Likaså i år.
Jag fick faktiskt två julklappar - en välsmakande och en väldoftande.

Den välsmakande var en så kallad "Marzipanstollen" som är en tysk specialitet kring julen. Så här säger Wikipedia "Stollen is a fruit cake containing dried fruit and often marzipan and covered with sugar, powdered sugar or icing sugar." Jag har aldrig ätit denna typen kaka/längd tidigare men den kommer absolut att avnjutas. Mycket mäktig och större delen av längden lades in i frysen eftersom jag insåg att den får avätas i mindre portioner. Intressant med dessa tyska bröd och kakor som dyker upp helt plötsligt.

Den väldoftande var ett litet rosmarin"träd" som står i en kruka. Först trodde jag att jag skulle få känning av mina allergier eftersom det doftade mycket intensivt men av någon anledning tycks doften inte spridas direkt inomhus. Jag kan till exempel tyvärr inte ha julhyacinter eftersom de doftar alldeles för starkt.
Rosmarin"trädet" lär inte vara alldeles lättskött så vi får se hur jag klarar av att sköta om det. Får njuta av det nu i alla fall. Vet inte om man till och med kan använda "bladen" som krydda. Har någon erfarenhet av dessa små "träd"?

Jag antar att jag varit snäll eftersom tomten kom med så fina julklappar. ;)

Pumpernickel och jicama

Ofta äter jag samma sak känns det som (samma "meny" varje vecka) och i och med att jag numera försöker äta mest ekologisk mat blir det ytterligare litet mera begränsat. Vi har, som bekant, inget stort utbud av mataffärer och de som finns har relativt dyr mat. Men jag kostar på mig eftersom jag mår bättre av den ekologiska maten. Trots att vi har få mataffärer finns det en hel del ekologisk mat här, troligen mycket beroende på att de som bor här - framför allt i Mt Shasta - är relativt hälsomedvetna.

Jag köper för det mesta mitt matbröd och har hittat ett mycket gott dinkelvetebröd som ibland tar slut i hälsokostaffären. I lördags hade det tagit slut så jag fick hitta något annat. I den "vanliga" mataffären Ray's hade de fått in ett helt nytt slags bröd från Tyskland - pumpernickel. Så här säger Wikipedia om pumpernickel - "ett grovt surdegsbröd gjort på grovmalen råg och har sitt ursprung i Westfalen".

Det var skillnad i konsistens på det brödet och mycket annat bröd som säljs här. Kompakt och mycket mättande. Det var länge sedan jag åt den typen bröd men nu har jag en liten limpa i frysen. Brukar alltid frysa in mitt bröd så att det håller sig. Kul också med ekologiskt bröd från Tyskland.

I fredags hade skolan en liten julfest efter jobbet. Det var långt från vad jag skulle kalla julfest med tanke på de julfester jag varit med om i Sverige. Vi brukade alltid gå ut och äta ett julbord på någon restaurang - oftare litet finare typ Operakällaren, Stallmästaregården osv - och efteråt blev det ibland fortsättning någonstans.
Skolans "julfest" var litet tilltugg i en av skolans byggnader med en del av de anställda. Väldigt många var inte där och det kändes litet avslaget. Men jag har ju nära hem så det var okej.

Ett av tilltuggen som serverades hette jicama. Det var något som jag faktiskt tidigare aldrig provat på. Konsistensen var litet som vattenkastanjer och den hade en litet sötaktig, mycket god smak. Jag frågade min kollega D, som också var på julfesten, om han visste var man kunde köpa jicama. Den fanns hos Ray's sade han och mycket riktigt, när jag var där i lördags, hittade jag denna rotsak som kommer från Mexiko. Den kallas också "Mexican yam" eller "Mexican turnip". Tydligen kan den vara litet svår att hitta i Sverige men hos oss finns den alltså.

Enligt MåBra-tidningen är jicama "supermat, supertrendigt, supernyttigt och superbra" ;) så jag antar att det är bra för kroppen. Jag kommer nog att fortsätta att köpa jicama då och då. http://mabra.com/lista-har-ar-den-nya-supermaten/

Det lär komma litet mer regn och kanske snö denna veckan. Kallt är det också - bara några få plusgrader. Så är det uppe i bergen i Kalifornien. Tror att ingen har något emot vätan i år.

Lucia med musik - 12/13/14

Den här Luciadagen har varit fylld med musik. Love it.
Och den har ett litet kul datum när man skriver datumet som vi gör i USA med månaden först - 12/13/14.

Lucia - denna fina svenska högtid med ljus och stämning. En dag som vi utlandssvenskar tycks sakna nästan mest av alla svenska högtider och helger. Jag har varit både Lucia och tärna i skolan och på jobbet och det finns minnen och känslor kring den här dagen.

Tack och lov att Luciaprogrammet i svensk TV även kan ses utomlands. Ingen landbegränsning som tur är. Och jag borde nog se till att jag skaffar mig någon slags VPN-tjänst så att jag kan se fler svenska TV-program. Väldigt många är blockerade för oss som bor utomlands och kommer in med till exempel en amerikansk IP-adress.
Som vanligt var det stämningsfullt och vackert och de gamla traditionella sångerna är de jag tycker allra bäst om. Sånger jag själv sjungit och spelat på piano.
http://www.svtplay.se/video/2537994/lucia

Jag har precis kommit hem nu på kvällen från en konsert som skolan anordnade - "Songs of Peace" med flera olika körer. Skolan har en ny musiklärare och han hade verkligen lyckats med många olika slags sånger för körerna. Skolans "vocal jazz ensemble" var fantastiska. Vilka röster och vilken tonsäkerhet. De sjöng bland annat den amerikanska klassikern "Let it Snow! Let it Snow! Let it Snow!"

Jag lyssnar ibland på Sveriges Radios Bjällerklang - julmusik 24/7 under hela december. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3034
Några låtar som spelats och som fastnat hos mig, passar bra tycker jag så här tiden fram till jul.

Länkarna till Grooveshark.com ger mycket bättre ljud än YouTube-videorna men har ju inga bilder så länkar till både och. :)













Dagens bild på Mt Shasta som nu lever upp till sitt namn "White Mountain". Det var mycket länge sedan berget hade så här mycket snö.

Hjälper regndanser?

Ja, det kan man fråga sig efter de senaste två dygnen här i nordligaste Kalifornien - och utmed hela USAs västkust för den delen - med en "epic storm" som lett till strömavbrott, fallna träd och översvämningar.

De indianstammar som tidigare bodde i Mt Shasta-området finns inte kvar men deras namn och inflytande finns fortfarande. Att utföra regndanser var en del av deras traditioner.
Dessutom finns det en hel del människor i Mt Shasta som fortsätter denna tradition och som under en längre tid har dansat för att få regn.

Hela USAs västkust fick känna på två "pineapple express"-oväder under två dygn. Och jag känner mig litet utmattad efter två nätter när jag inte sovit särskilt bra. Vindar och regn kan vara väldigt högljudda.

Som tur var slog de värsta prognoserna inte in här i Weed med tanke på vindstyrkor. Det var inga orkanstyrkor som uppmättes tack och lov men visst blåste det - mycket och länge - både igår och idag. Utmed kusten uppmättes däremot orkanstyrkor.

Det som var ännu mera påtagligt var regnet. Jag vaknade den gångna natten av att det fullkomligt vräkte ner och det blåste horisontellt ibland på grund av vinden. Mindre sjöar började bildas på marken men som tur är sluttar marken inte in mot huset jag bor i.
Enligt väderhemsidorna fick Mt Shasta - och troligen även Weed - runt 120-130 mm regn på 24 timmar! Det är imponerande siffror tycker jag. Jag var inne på alla väderhemsidor jag känner till och följde det hela under många timmar. Tänk så fantastiskt egentligen att man kan följa via radar och satelliter och få aktuell information hela tiden. En hemsida som jag följde heter WindAlert där olika stationer visar vindstyrkor.

Huset jag hyr står kvar och taket tycks ha klarat sig utan några märkbara skador. Men nog var jag litet nervös när vindarna tog i och det kändes som om taket skulle lyfta ibland. Och med så mycket regn kan det ju säkert även bli läckage ibland.
Staden Dunsmuir söder om Mt Shasta har tydligen fått evakuera vissa delar som ligger nära Sacramentofloden på grund av allt regn. Och det är översvämningar litet överallt vad jag har förstått.

Trots allt regn så säger man att torkan i stora delar av Kalifornien bara fått en liten hjälp. Hos oss är det litet bättre som tur är. Jag läste idag att från den 1 oktober till och med idag har nordligaste Kalifornien (där jag bor) fått lika mycket nederbörd som vi fått under de tidigare 12 månaderna. Nu hoppas jag på fortsatta fronter men kanske litet snällare. :)

Vill också korrigera mitt tidigare inlägg - som en uppmärksam bloggläsare så riktigt påpekade - att vindstyrkan i Sverige inte var 29 km/h utan 29 m/s. Och med omräkningar mellan svenska och amerikanska mått verkar det ha blåst ungefär lika mycket i Weed som i Sverige.

Så här såg berget ut häromdagen innan stormarna drog in. Molnen är tecken på annalkande oväder.

Självklart kunde jag inte ta bilder utomhus så det fick bli genom mina fönster. Så här såg det ut i morse utanför mitt hus.

Storm och orkanbyar

Har haft väldigt mycket på jobbet att göra de senaste dagarna och på kvällarna har energin inte riktigt funnits - då blir bloggen litet lidande. Både egna inlägg och att läsa hos andra.

Har sett att Blogger hittat på något konstigt med verifiering trots att jag inte alls har det på min blogg. Jag själv kan svara på kommentarer utan att behöva skriva in siffror eller bokstäver men jag vet inte om andra kan det. Hur som helst, jag har inte "stängt ner" bloggen med verifiering utan Blogger tycks ha hittat på detta alldeles på egen hand. Väldigt underligt.

Läste precis hos Dagens Nyheter att det är storm i Sverige med kraftiga vindar, regn och snöblandat regn. Och så skrev man att det har uppmätts vindar på 29 km/h. Eftersom vi också har ett par monsteroväder som är på väg in över USAs västkust idag och i morgon var jag tvungen att se vad våra vindar just nu (kring nio på morgonen) redan är i Weed-området. Vi har vindbyar redan på uppemot 50-55 km/h. Och de skriver på väderhemsidan att det kan bli vindbyar på uppemot 110 km/h!!!! Det är orkan i stort sett. Med stora skador som följd. Ingen skriver om detta i amerikanska medier att vi har dessa vindstyrkor och det tycks vara mindre nyheter när det händer på västkusten jämfört med östkusten här i USA. Den amerikanska östkusten tycks vara viktigare på olika sätt än västkusten. Bland annat när det gäller vädret. Kanske beroende på att det bor så många fler där?

Om det kommer att blåsa så mycket som de befarar kommer säkert skador uppstå på hus, träd och kraftledningar här i Weed. Och jag blev faktiskt litet traumatiserad efter det att delar av taket blåste bort på det hus jag tidigare hyrde. Jag bor på helt fel plats eftersom Weed kan få enorma vindar. Har aldrig tyckt om blåst även som liten. Känns oroande på något sätt med starka vindar.
Alla väderprognoser säger "High Wind Warning" för Shasta Valley - där Weed ligger - men man talar specifikt om Weed som det värsta området för vindarna.

Man talar nu om oväder som kommer att "dränka" Kalifornien med regn. Ja, vi behöver regn men om det regnar så intensivt kan det bli mer skador än vad regnet gör nytta. Vissa områden lär inte ha sett de regn som utlovas på flera år. Det är områden längre söderut i Kalifornien.

Det lär vara "ananas expressen" (pineapple express) som är orsaken till stormarna och regnen. Den har sitt ursprung i Hawaii och färdas över Stilla Havet. Vi har haft några sådana under mina år i Weed men de är inte roliga eftersom de oftast har mycket starka vindar och regn som kan leda till översvämningar.

Jag har ingen aning om vad som kommer att hända med huset jag nu hyr eftersom taket även på detta hus har påverkats av tidigare oväder under årens lopp. Jag håller tummarna och vi får se i morgon hur omfattande blåsten och regnen blivit här i Weed. Och om någon har tips och förslag på platser där det inte blåser och där vädret är bra ;) får ni gärna rekommendera. Förra vintern var det högtryck över Kalifornien så då var det lugnt här i Weed.

Ni ser hur det ser ut här på västkusten de närmaste dagarna med enorma mängder med regn - det som ser rött och orange ut.

Bilden utfärdad av NOAA och lånad från NPR: http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2014/12/10/369818173/parched-west-coast-is-forecast-to-receive-a-drenching