Wednesday, October 29, 2014

Beverly Hills 90210

Ser rubriken bekant ut? Det var en TV-serie som sändes på 90-talet om familjen Walsh som flyttade från Minnesota till Beverly Hills (tala om kontraster :)) och livet i denna mycket välmående del av Los Angeles-området. Var det någon mer än jag som tittade på den serien? Jag tittade på de första säsongerna bara. Senare blev det litet väl mycket drama.



Beverly Hills var faktiskt min allra första upplevelse av USA. Inte riktigt hur USA i övrigt ser ut vilket jag ju fått vara med om under mina 17 år som boende här. Som tur var fick jag se andra delar av Los Angeles, under min första resa, som visar hur de allra flesta lever.

Beverly Hills är en stad där väldigt många rika personer och kändisar bor. Jag minns att vi passerade Jack Nicholsons hus (troligen såg vi i stort sett ingenting på grund av grindar, trädgård osv) men litet häftigt var det. Och jag gjorde en utflykt en kväll med en kille till "the valley" (San Fernando Valley) där vi åkte förbi Michael Jacksons hus. Det vi såg där var en stor grind och det var allt.

Har man litet extra pengar över ;) finns det en del mycket stora och dyra hus i Beverly Hills.



Beverly Hills 90210 är postadressen där jag befann mig under tre veckor. Och gatan där jag bodde heter Mulholland Drive. En gata som förekommit i sånger, filmer och böcker. Det är en mycket lång gata - 21 amerikanska miles = ca 3,3 svenska mil - som slingrar sig upp över kullarna som omger Los Angeles. Man har en mycket fin utsikt därifrån över Los Angeles - med sin smog. ;) Smogen ligger som ett blåaktigt "täcke" över staden och jag har fått ont i halsen mer än en gång. Inte så konstigt kanske med smog eftersom motorvägarna kring Los Angeles har allt mellan 4-6 filer i vardera riktningen. Jag skulle aldrig våga köra där.

Minnena från min första resa 1985 till USA blev mer påtagliga efter det att jag nyligen såg inlägg hos Facebook som skrivits av den man som var orsaken till att jag överhuvud taget åkte till USAs västkust. Andy Lipkis som är grundaren av den miljöorganisation där jag bodde (i Beverly Hills) berättade hos Facebook om inbjudan han och hans organisation fått till Vita Huset, projekt i Los Angeles för att skapa nya lösningar för att avhjälpa torkan och en resa till Australien där Tree People skall lära sig hur Australien hanterat torkan och skapat olika lösningar som är långsiktiga. Tree People har gått från att ha varit en liten grupp som mest planterade träd i Los Angeles-området till att bli en stor och välkänd miljöorganisation som har fått utmärkelser från olika amerikanska presidenter. Tree People's högkvarter ligger inte alls bland de stora, lyxiga villorna utan i en park (Coldwater Canyon Park) och det var där jag bodde.

Jag hade förmånen att kunna umgås även privat några gånger med Andy och hans fru Kate. Bland annat var Andy och jag ute på en "frozen yogurt bar". Det var första gången jag smakade på frusen yogurt. Men det var inte bara Andy och hans fru som tog väl hand om mig utan alla som jobbade hos Tree People på den tiden såg till att jag hade en väldigt fin vistelse med utflykter och annat trevligt. Så är de flesta amerikaner - generösa, välkomnande och gästfria. Inte konstigt att jag blev "kär" i USA. :)



Hela Los Angeles-området med Hollywood, Beverly Hills och Bel Air är onekligen en mycket annorlunda värld. Kändisar, miljonärer, fattiga och hemlösa trängs i detta område. Ett område som kallas "greater Los Angeles" - det omfattar ett antal "kommuner" i och kring Los Angeles - är hem åt ungefär 18 miljoner människor! Absolut ingen plats jag skulle vilja bo på men det var en upplevelse att ha fått besöka ett par gånger. :)

31 comments:

Marina said...

Någon gång ska jag ta mig "over there" och då ska nog Beverly Hills få ett besök.

Annika said...

Ja, ja!! Jag älskade Beverly Hills!!! Såg vartenda avsnitt! OCH även Melrose Place, som ju var en spinoff av 90210.
Har sett filmen "Mulholland Drive" också.
LA har noll dragningskraft på mig. OK, jag skulle kunna se stan, men jag har ingen som helst längtan dit. Karolina har viss längtan till LA, tror jag. Men ännu större till NYC. Ja du vet, skådisen i henne...

Jag vill mer tillbaka till San Francisco och San Diego. Där var jag 90 och 91. Härligt!! Peter och jag har länge talat om en vinresa till CA. Isf skulle vi flyga in till LA och hyra bil och sen bila uppför kusten, helst hela vägen till Washington State. En drömresa. Hoppas den blir av. OM du bor kvar i Weed så skulle jag verkligen vilja träffa dig.

90210 spelades ju in igen, vet inte om den går fortfarande? Såg den aldrig i nyinspelning.

Kramar!

Desiree said...

Ja den serien känner jag väl igen liksom Melrose Place som Annika tar upp. Jag såg också bara några säsonger av Beverly Hills sedan tyckte jag att det också blev för mycket drama och inte så roligt när flera av karaktärerna börjar bytas ut heller.
Beverly Hills har jag faktiskt aldrig varit it. Jag måste hålla med Annika igen att just LA har ingen större lockelse för mig. Jag tycker mycket bättre om San Fransisco eller San Diego. Jag tycker att det är något med LA som gör att det saknar charm. Den staden känns faktiskt lite väl stor på något sätt.

Channal said...

Vad spännande du berättar. Kul! Jag hade säkert blivit kvar jag också om jag hade åkt över dit på tidigt 80-tal. Visst såg jag den TV-serien de första säsongerna som du! Men sen kom Melrose Place som var ännu bättre! Minns många bra serier från 90-talet nu. Nostalgi!!

KRAM Anna

Annica said...

Så intressant läsning! Vilket spännande liv du haft/har och vad mycket du sett och upplevt. Att resa, se sig om i världen, uppleva och bo på nya platser gör att man får ett vidare perspektiv och nyttiga erfarenheter. Man kan jämföra och ifrågasätta på ett helt annat sätt än om man vistats på samma plats i hela sitt liv. Och härligt med alla minnen man kan ta fram när man så småningom sitter där i gungstolen på "hemmet".
Jag såg bara något enstaka avsnitt av Beverly Hills 90210. Aldrig Melrose Place. "Kär" i USA har jag varit sedan jag var barn, vet inte varför. Kanske för att min mormor och flera av hennes syskon utvandrade dit. Jag hörde mycket talas om Amerika och då och då fick min familj spännande paket därifrån.
Det hade varit kul att besöka LA, men bo där? Nej tack! Utan att vare sig ha besökt LA eller San Francisco så tycker jag ändå att den senare verkar trevligare - lite mera mysig "småstad". ;) Dessutom tror jag den är vackrare. :)
Kram från ett ganska ospännande Norrbotten! ;)

Anonymous said...

Hej, jag tittade på serien. Men,
efter ett tag. Så vart serien sämre.
Dom hade några riktigt bra unga skådespelare. Att gatan, är så lång.
Det fanns ju många miljöer på den
gatan. Ja amrikaner, är kända att va
väldigt trevliga. Men det gamla usa,
var nog mycket bättre. Då va allt så,
mycket lättare. Och arbetslöshet, och
fattigdom inte så utbrett. Det var ett,
land American Dream. Hälsn. Stig.

Anonymous said...

Hej, jag tittade på serien. Men,
efter ett tag. Så vart serien sämre.
Dom hade några riktigt bra unga skådespelare. Att gatan, är så lång.
Det fanns ju många miljöer på den
gatan. Ja amrikaner, är kända att va
väldigt trevliga. Men det gamla usa,
var nog mycket bättre. Då va allt så,
mycket lättare. Och arbetslöshet, och
fattigdom inte så utbrett. Det var ett,
land American Dream. Hälsn. Stig.

Hans Nilsson said...

Visst, jag tittade på serien, men kommer inte ihåg så mycket av innehållet nu.

Låter som en svår uppgift att lösa problemet med torkan i Kalifornien.

Jasså du skulle inte trivas i Los Angeles säger du. Jag tycker det är en speciell del av världen (svårt kalla LA för stad, haha). Trevligt bo nära kusten, speciellt mellan LA och San Diego är fint tycker jag - fast säkert inte billigt bo så.
Lycka till med att ställa in kompassriktningen.
Hans

Glamour-Psykologen said...

Klart man minns Bevvan-serien, haha! Själv har jag bara varit i LA vid ett tillfälle, men jag gillade det. Fast å andra sidan gillar jag dom flesta ställen som har ett behagligt klimat... ;) Spännande att läsa om hur du kom att upptäcka och älska USA! Kramar till dig.

Gunilla Nardin said...

Saklart jag kollade Beverly Hills och aven Melrose,dock inte hela vagen.Det blev som sagt lite av en thriller i slutet.
Filmen Mulholland Drive var bra tycker jag.
Du har verkligen rest omkring i USA. Har varit i LA, men bara nagra dagar varje gang.Saa stort.
Det ar ganska latt att bli foralskad i USA,ofantligt mycket att se och trevliga manniskor.
Men skulle inte vilja bo dar permanent.I sa fall fick det bli i en lite mindre stad. Tanker
pa dar din bloggvan Annika bor tex. verkar vara ett trevligt omrade.
Kul att hora om dina tidiga USA minnen.
Ha det gott AM
Stor Kram!!
Gunilla

Stor Kram!

Anne-Marie said...

Marina: Tycker absolut att du skall ta dig över till USA någon gång. Beverly Hills är verkligen en underlig del av USA. Inte alls en "verklig" del egentligen, men litet kul att ha varit där och sett.

Anne-Marie said...

Annika: Jag tyckte nog att Beverly Hills 90210 blev litet väl dramatisk och "komplicerad" efter några säsonger. Märkligt nog minns jag inte ens om jag såg Melrose Place. Kankse några få avsnitt. Jag är ju några år äldre än dig.
Filmen Mulholland Drive har jag faktiskt inte sett. Borde nog göra det med tanke på att jag bodde på gatan. :)
Jag vara bara 24 när jag var i LA första gången. Sedan var min pappa och jag där 1986 (var 25 då) och sedan var jag faktiskt där även 1992 fast mest då i en annan del av LA-området. Jag åkte inte dit egentligen för att det var häftigt utan pga att jag hade lärt känna ett par personer som jag hälsade på. Idag har jag noll längtan dit. Och har ingen kontakt med dessa personer.
San Francisco skulle jag också kunna skriva ett inlägg om eftersom jag varit där flera gånger. Mycket trevligare stad. San Diego har jag aldrig varit i. Borde kanske åka dit och hälsa på Anneli och Saltis (när hon kommer dit) :).
Jag hoppas att jag inte är kvar i Weed men självklart att vi skall träffas - antingen här eller på östkusten. :)
Har inte sett nyinspelningen alls av 90210.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Desiree: Håller helt med dig betr. Beverly Hills 90210. När flera av de ursprungliga skådespelarna försvann blev det inte lika roligt. Melrose Place tror jag att jag bara såg några avsnitt av. Är ju litet äldre än dig och Annika.
Jag var ju rätt ung när jag var i LA (24 och 25 och senare faktiskt även 1992 då jag var litet äldre) men de senare besöken berodde på att jag blivit god vän med ett par personer. Inga jag har kontakt med idag.
Idag skulle jag aldrig komma på tanken att åka till LA. Alldeles för stort.
San Francisco är en mysig stad och där har jag varit flera gånger. Hade bland annat min green card intervju i San Francisco. San Diego väntar fortfarande på ett besök. Saltis flyttar ju dit så det vore kanske idé att hälsa på då :) och jag har en annan bloggvän som flyttade dit i början av sommaren.

Anne-Marie said...

Anna: Roligt att du tyckte om inlägget. :)
Jag blev framför allt dragen till det "högre taket" (som jag kallar det) i USA/Kalifornien. En helt annan energi och "rymd" än vad som finns i Sverige. Fortfarande tror jag att det är så.
Melrose Place (som jag skrivit till ett par andra) minns jag inte att jag egentligen tittade på. Trodde kanske det berodde på att jag var litet äldre - men du och jag är ju ungefär jämngamla.
Det har funnits många bra TV-serier under årens lopp. Kram!!

Anne-Marie said...

Annica: Mitt liv var nog litet mer spännande och intressant faktiskt medan min pappa levde. Han var den som lärde känna alla möjliga spännande personer och han kände väldigt många överhuvud taget. Min pappa var den som var orsaken till att jag lärde känna TreePeople-folket i Beverly Hills. Och min pappa var orsaken till att vi under några år kände ett grevpar på Hällekis, ett par som bodde på villa Gövik utanför Göteborg (dit tydligen kung Gustav V kom - det var dock långt tidigare) där mannen var Borneos sista "raja" och min pappa var även den som drog med mig till en prisutdelning i Stockholm där jag fick hälsa på Olof Palme. Nu känns det mera som om jag "sitter fast" i lilla Weed. ;)
USA har en helt annan energi än vad Sverige har. Det var denna energi som var det som mest hade dragningskraft för mig. Det kändes och känns mycket "högre i tak" här. Och folk har mer "go" på något sätt.
Som jag skrivit till flera var det folk jag lärt känna i LA som gjorde att jag varit där 3 ggr sammanlagt men idag skulle jag aldrig åka dit.
San Francisco är helt klart trevligare - och mycket vackrare - och där har jag också varit några gånger. Kanske borde skriva om den staden också. :)
Kram från den lilla "hålan" Weed. ;)

Anne-Marie said...

Stig: Vi tycks vara ense här i kommentarsfältet om att Beverly Hills 90210 var bättre i början. Jodå, det var flera rätt bra skådespelare som var med från början men som senare byttes ut. Så verkar det ofta vara.
Jag visste faktiskt inte innan jag skrev inlägget att Mulholland Drive var så lång. Det finns faktiskt olika slags miljöer utmed den gatan. Inte bara stora och påkostade hus.
Håller helt med dig om att USA var ett trevligare land förr i tiden. The American Dream tror folk att de kan ha även idag men jag tror att det är rätt svårt faktiskt i och med den dåliga ekonomin.

Anne-Marie said...

Hans: Nej, jag minns knappt vad Beverly Hills 90210 handlade om nu. Men det var nog en rätt populär serie när det begav sig.
Torkan i Kalifornien behöver regn! :) Men det verkar inte som om det kanske blir så även denna hösten. Vi får se hur vintern blir. Vi har i alla fall haft en del regn de senaste 1-2 veckorna.
Nej, LA är alldeles för stort. Och för många människor. Jag var ju väldigt ung när jag var där.
Kusten är vacker men fortfarande alldeles för många som bor där.
Tack! Jag gör så gott jag kan med kompassriktningen. :)

Anne-Marie said...

Glamour-Psykologen: Välkommen hit! :) Och din bloggtitel låter ju som om du egentligen skulle platsa väldigt bra i Beverly Hills. ;)
Skall kolla in din blogg.
LA är en mycket speciell stad. Uppenbarligen har den en stor dragningskraft eftersom så många vill bo där. Inte jag dock. :)
Roligt att du tyckte om inlägget.
Kram!

Anne-Marie said...

Gunilla: Melrose Place gick rätt spårlöst förbi mig faktiskt. Minns bara några få avsnitt. Tittade kanske på andra serier då. Minns Arkiv X som jag tyckte var mycket mera intressant.
Borde kanske se filmen Mulholland Drive. Har inte gjort det.
Jag reste omkring tidigare under mina år i USA. Nu är jag fast i "hålan" Weed tycks det som. ;)
Det var trevligare och enklare att flyga tidigare i USA. Nu innebär det att man får vara med om så mycket konstigt på flygplatsen att jag hellre avstår.
Annika bor i en mycket annorlunda stad än vad jag bor i. En mycket rik del av USA. Weed är ju som bekant inte riktigt lika välmående. :)
Vem vet, de kanske blir fler USA-minnen framöver.
Ha det gott! Stor kram!

Annika said...

Gunilla, antar att du menar Reston? SÅ trevligt. hela DC-området är fint.
Men som AM säger är det en helt annan del av US än Weed. OCH helt annorlunda än LA. USA har ju sådan mångfald.
Blir iaf glad över att du gillar mitt område, jag tänker bo kvar :-)

Ja, AM, ser fram emot att ses!!!

Anne-Marie said...

Annika: Jag kommenterar din kommentar till Gunilla. :) Väst- och östkusterna skiljer sig så otroligt mycket åt. Jag har ju varit på båda så vet att det är en stor skillnad. Och ja, det har ju du också.
Någonstans skall vi väl kunna ses tycker jag. Kram!

Anonymous said...

Har inte sett varken Beverly Hills eller Melrose Place. Mitt möte med LA ägde rum i slutet av oktober 1952. Jag hade levererat en begagnad bil i Las Vegas och ville givetvis till LA, så jag tog en
Greyhound bus. Anlände i LA vid 2-3 tiden på morron. Och om ni har varit på en Greyhound busstation i en storstad, kan ni tänka er hur det såg ut vid den tiden på natten. Det låg folk och sov på bänkar och på golvet. Ute var det dimmigt och fuktigt. Och här kommer en lantlolla fr Sverige med en billig resväska, alldeles ensam. Måste säja att det nog var den enda ggn jag känt mej "uneasy" under mina äventyr.
Tur nog gick det en buss till San Francisco kl. 6, så jag hoppade in i den direkt och stannade aldrig i LA.
Har aldrig varit tillbaka utom ett besök på Universal Studios på väg till Death Valley. Ingen önskan att se LA!

Ruth i Virginia1937

Anne-Marie said...

Ruth: Jag har också åkt Greyhoundbuss till LA - från San Francisco. Jodå, jag vet precis vad du pratar om betr. Greyhounds busstationer. :)
Jag kom till en bussterminal mitt på eftermiddagen för att byta till en annan buss som gick till Pasadena. När de jag hälsade på fick veta vilken station jag varit på - också ensam - blev de litet stressade eftersom de visste att det kanske inte var världens säkraste station. Jag var dock lyckligt ovetande om detta och allt gick bra.
Dina upplevelser skulle platsa i en bok. Har du planer på att skriva ner alla dina resor och platser du bott på?

Anonymous said...

"IGNORANCE IS BLISS"
- ibland -

Ruth

Anonymous said...

Hej, väderprognåser 5 dar framåt
rätt okey. Men långtids prognåser,
när det blir regn är ganska säkra.
Men att se efter sol, i en lång
prognås det är svårare. Jag har lärt mej en del om väder. Nu görs analyserna enbart av datorer. Det är,
mycket beräkningar annars. Hoppas inte,
snön på berget smälter. Det hände
nyligen i sverige. Då vart det översvämning. Hälsningar Stig.
Visst hade jag det körigt i skolan,
mina första år.

Anne-Marie said...

Ruth: Det stämmer. :)

Anne-Marie said...

Stig: Visste inte att prognoser kunde vara så olika beroende på om man förutser sol respektive regn.
Snön på berget smälter varje år så det tror jag inte att det skulle vara någon katastrof. Och de senaste två åren har vi haft så litet snö att det inte är mycket att ens fundera på.

Anonymous said...

Är väl fan ingen gata utan väg snarare. grus väg.

Anonymous said...

Jag skulle dock vilja bo i orange contry. typ newport beach eller laguna beach

Anonymous said...

Hugh hefner är en äckel gubbe för övrigt

Anne-Marie said...

Anonym: Nej det är ingen grusväg. Det är en asfalterad gata. Har du varit där eftersom du låter så upprörd?