Tuesday, April 2, 2013

Our menu options have changed

Precis som i Sverige kommer man aldrig numera direkt till en telefonist när man ringer företag och myndigheter utan får gå igenom otal med val - som oftast inte passar. Det är då jag envist säger "agent" i luren för att komma till någon överhuvudtaget.

Här i USA har de allra flesta litet större företag och olika myndigheter gratisnummer fortfarande. Jag minns att det, när jag bodde i Sverige, fanns gratisnumret 020 till de allra flesta medan man numera får vara med och betala. Så om det tar ett tag när man ringer här i USA gör det inte så mycket eftersom det är gratis.

Något som har slagit mig är att det nästan alltid sägs i luren innan man får börja göra alla sina val "Please listen carefully as our menu options have changed." Man kan ju då tro att det faktiskt blivit förändringar alldeles nyligen men det är alltid samma meddelande som kommer - varje gång man ringer. Oavsett om man ringer med en veckas eller flera veckors mellanrum eller ett halvår. Ibland händer det att jag ringt till samma företag eller myndighet flera gånger och varje gång hör jag detta meddelande även om det absolut inte varit några ändringar i deras menyer.

Det här har tydligen även andra reagerat över och här kommer en möjlig förklaring - som självklart skall tas med humor. ;) "Dear caller. We don't enjoy being bothered by people like you so we've created this complex menuing system which, while it hasn't been updated in years, claims it does because we're on the other end placing bets as to how long you're willing to continue pushing buttons before hanging up in frustration."

Det här är en av telefonkulturens "underligheter" i USA som jag inte blivit riktigt klok på. ;) Sägs det något liknande i Sverige när man ringer? Jag minns faktiskt inte.

Jag tror nog mer på den här varianten. ;)



Bilden lånad från nätet.

10 comments:

Malix said...

Ja du, tror inte bara det är i USA man kan tröttna på dessa mentala långtråkiga röster som repar av ett antal knappar man ska trycka rätt. Även på det svenska språket kan det vara frustrerande att bara ringa till telia. Spelar ingen roll hur tydlig man är ibland. :) Våren har kommit till stan, fast det är klart jag bor i en by men våren har i alla fall kommit.

olgakatt said...

Att valen skulle ha ändrats har jag aldrig hört i en svarare här.
Numera är det också sällan jag inte får ett vettigt alternativ att trycka på. Vad som däremot stör mig är t ex att jag inte kommer till min lokala bank när jag ringer lokalnumret utan kanske 100 mil bort. Så jag kan inte få besked om när den jag söker är ledig för samtal utan måste lämna ett meddelande som jag vet aldrig kommer fram.
Röststyrda svarare förekom för några år sedan, bla på SJ när man ville beställa biljett. Det gick inte alls när man pratade skånska, inte ens om man försökte härma stockholmska. Jag vet inte hur många gånger jag jag skrek NEJ när maskinen frågade "är detta riktigt? och förslog nåt helt annat än jag sagt. Nu beställer man på nätet. Där kan jag stava på rikssvenska, haha.

Desiree said...

Jag blir smått galen varje gång jag hamnar i en sådan där elektronisk meny. Ibland känns det som man bara snurras runt där utan att komma någonstanns. Tyvärr verkar det ju bli vanligare och vanligare. Trist.
Kram!

Fullblodsekologen said...

Höll på att få psykbryt när jag en gång ringde till Barcelonas flygplats för att bli kopplad till SAS. Svarsmaskinen bad mig säga namnet på flygbolaget för att bli kopplad till detta. Tjatade alla möjliga och omöjliga varianter av SAS men hamnade hos allt från Sabena till Singapore airlines, ja allt utom hos SAS.

Anne-Marie said...

Malix: Telefonmenyer verkar vara ett globalt "fenomen" - det jag reagerat inför är just dessa ständiga meddelanden att "menu options have changed" vilket verkar helsnurrigt att ha om ingenting ändrats.
Hur som helst så är det en annan telefon"kultur" både i Sverige och USA jämfört med för 20-30 år sedan.
Härligt att du börjar få vår nu. :) Vi har faktiskt uppemot +20 idag. I morgon lär det regna igen.

Anne-Marie said...

Olgakatt: Tror inte att jag heller hört det där med ändrade menyval när jag varit i Sverige men jag är ju där så kort tid vanligtvis.
Här kan man faktiskt fortfarande ringa till en lokal bank om den är lokal och komma till kontoret. Svarar ingen inom 3-4 signaler blir man kopplad till en central plats men det går ju alltid att ringa tillbaka.
Det där med röststyrda val gör mig galen ibland. Det verkar som om mitt uttal inte lyckas heller. Telefonbolaget har röststyrt system och jag bara fortsätter med "agent" tills jag kommer till någon. Det brukar lyckas.

Anne-Marie said...

Desiree: Du kanske också minns det där med ändrade menyval sedan din tid i USA. Det var framför allt det jag tänkte på när jag skrev det här inlägget. Och det absurda i att höra det här meddelandet varje gång man ringer även om inget ändrats.
Visst kan man bli tokig ibland när man inte kommer någon vart, men "agent" eller nollan brukar leda till en livs levande person. :) Kram!

Anne-Marie said...

Annelie: Kunde inte låta bli att småle åt det du berättar. Det är ju inte roligt medan det pågår men det där med uttal och hur tokigt det kan bli med röststyrda menyval är något i "hästväg".
Får man trycka på en siffra är det ju i alla fall litet enklare.

Anonymous said...

Det har skapats många långa och opersonliga telefonvägar i vårt avlånga land. Jag tycker det är en trist utveckling och kan aldrig vara en förbättring när det gäller kontakten mellan människa och människa. Sedan får de skriva vad som helst. Billigare går jag med på. Jag tycker mest synd om äldre människor som får problem med något de kunde klarat själva högre upp i åldern. Det började med att någon okänd svarade på en helt annan plats i Sverige. Nu får man vara glad om det är i Europa. :)
Händer det att du längtar hem? Var ifrån Sverige kommer du?

Anne-Marie said...

Bosse: Välkommen hit! Ser att du och din fru har ett bokförlag. Min pappa och jag drev ett bokförlag under många år där vi översatte böcker från engelska till svenska. Tyvärr fick vi lägga ner det när min pappa gick bort 2001.
Tror också att äldre drabbas värst av dessa telefonsystem som kan driva en till vansinne ibland. Hör man illa dessutom blir det ju ännu värre.
Jag känner nog att USA är mitt hem nuförtiden även om jag självklart saknar vissa saker och familj/vänner i Sverige. Jag växte upp i Enebyberg utanför Stockholm och bodde i Stockholmsområdet tills jag kom till USA 1997.