Varm i fleece

Nu när vintern har kommit har jag tagit fram mina fleecekläder. Jag gillar verkligen fleece - det är varmt, mjukt och lätt. Helt klart en bra uppfinning som inte fanns när jag var liten.

Här i USA är fleece stort. Det finns hur många jackor, tröjor, vantar, mössor osv som helst som är gjorda av fleece. Polartec heter det ursprungliga märket som slog igenom i början av 80-talet.

Numera tillverkas fleece till viss del av återvunna plastflaskor! Svårt att tro faktiskt. Företaget som uppfann fleece ville imitera ull men utan att materialet skulle vara så tungt och de ville även ge allergiker chansen att ha kläder som de annars skulle vara allergiska mot.

För inte så länge sedan kom en fleece filt med ärmar ut på marknaden. Det har gjorts en massa reklam för den här filten på TV - Snuggie heter den. Den finns både för människor och hundar! Det finns helt klart en massa töntig reklam och den här ligger definitivt i toppen. :)

Bacillskräck

Har amerikaner bacillskräck? Det är lätt att tro det när man ser den ena reklamen efter den andra för produkter som skall rengöra, desinficera och döda både virus och bakterier - upp till 99.99%.

När jag var liten överlevde vi utan sprejer, våtservetter, luft- och handrengörare. Jag tror faktiskt att folk var minst lika friska som vi är nuförtiden. Kanske till och med friskare. Visst är det viktigt att ha det rent men jag tror på att göra allt med måtta.

Här i USA skall allting rengöras och desinficeras: dörrhandtag, telefoner, madrasser, soffor, leksaker osv. Vissa sprejer skall neutralisera lukter som kan finnas i luften.

Hur det här tänkandet går ihop med alla heltäckningsmattor har jag inte riktigt förstått. Heltäckningsmattor går ju inte att få rena. Min lägenhet har heltäckningsmattor överallt utom i kök och badrum. Idag dammsög jag och tänkte att det egentligen aldrig blir riktigt rent.

Kanske amrisarna vill ha en steril miljö men en del bakterier behöver vi för att vara friska. Och som någon sade en gång "Litet skit rensar magen". :)

Bilden från Lysol.com hemsida.

Happy Thanksgiving

Idag har det ätits kalkon i USA. Ungefär 45 miljoner kalkoner har hamnat på de amerikanska middagsborden. Eftersom jag ofta äter kalkon som smörgåspålägg gjorde det inget att jag åt en vegetarisk Thanksgiving middag idag.

Min vän J hade bjudit in några vänner på Thanksgiving knytkalas. Hon är vegetarian, som så många är i Mt Shasta området. Jag hade kokat en linssoppa och det bjöds på ris och tofu"bollar" och annat gott. Alltså ingen traditionell "turkey dinner" men god ändå. Vi fick pumpapaj och några kakor som bakats med en frukt som heter persimon. Eftersom jag aldrig hört talas om denna frukt kollade jag på Wikipedia. Tydligen kallas den också dadelplommon. En helt ny frukt för mig men den smakade gott i kakorna.

Kalkonen är som sagt fokus för Thanksgiving middagen. Mindre känt kanske är att det finns tre orter i USA som heter Turkey - den största har ca 500 invånare och ligger i Texas. En obekräftad uppgift påstår att vi i Kalifornien äter mest kalkon i hela USA under Thanksgiving.
En annan huvudingrediens för en "riktig" Thanksgiving middag är cranberry jam - eller tranbärssylt. Man använder tranbärssylt på liknande sätt som vi använder lingonsylt.

I morgon är det "Black Friday" när julhandeln startas och folk kommer att köa från tidiga morgonen för att handla. Många affärer öppnar redan 5 på morgonen. Vissa stora affärskedjor som Wal-Mart kommer att ha öppet under 24 timmar med start idag.

Happy Thanksgiving!

Ledighet

Åh vad skönt att det är kort arbetsvecka. I morgon är det Thanksgiving (USAs största helg) och även på fredag är skolan stängd. Jag har inga planer på att resa bort utan kommer att vara hemma och ta det lugnt. Skall till en vän i morgon på Thanksgiving knytkalas. Annars är Thanksgiving en helg då många, många amerikaner är på resande fot.

Eftersom jag inte haft någon semester egentligen sedan jul- och nyårshelgen förra året då jag var i Sverige blir de här fyra dagarnas ledighet ett välkommet avbrott. Att arbeta inom skolvärlden i USA är nog annars rätt bra med tanke på semester. Inte har vi några fem veckor men vi har helt klart mer semester jämfört med många andra yreksgrupper.

Vi får inte gå över ett visst antal semestertimmar/dagar. Gör vi det försvinner den tiden. Det gäller att ha koll på hur man ligger till. Jag börjar närma mig det antalet timmar/dagar och kommer att ta en semesterdag om ett par veckor så att jag håller mig på rätt sida om gränsen. Eftersom skolan är stängd under rätt lång tid för jullov behöver vi inte ta någon semester. Det är inte alla som har en sådan förmån.

När jag bodde i Oregon var jag på väg att få ett jobb, precis innan Michael gick bort, och hade jag börjat arbeta där hade det dröjt ett helt år innan jag hade rätt att ta ut någon semester. Och det hade bara varit en veckas semester. Uppenbarligen har jag valt rätt plats att arbeta på med tanke på att jag behöver litet längre ledighet när jag skall åka till Sverige. :)

Något som jag faktiskt inte kände till förrän nu är att USA inte har någon lag som säger att företag/myndigheter måste ge arbetare semester. Tydligen har till och med Kina lagar som säkerställer semester. Dags för en förändring i USA tycker jag. Visst behöver vi alla semester!

Kamera beställd

Efter att ha kollat på olika recensioner bestämde jag mig i förra veckan äntligen för en digitalkamera. Det känns nästan som ett "historiskt" tillfälle. :)
Kameran har fortfarande inte dykt upp, det blir nästa vecka. Men det känns roligt att den är på väg.
Nu gäller det bara att klura ut alla finesser så att jag kan lägga upp litet egna bilder här på bloggen.

Det finns några bra hemsidor där man kan läsa vad folk tycker om elektronik och de har jag kollat på. Eftersom det är en "djungel" med hur många märken och modeller som helst måste man nästan ha litet vägledning. Och att få "vanliga" personers omdöme är nog det bästa. Här är några bra internetsajter:

• Newegg.com
• Amazon.com
• CNET.com
• ZDNet.com
• PCMag.com

Kameran jag köpte är en Canon och den var till försäljning just nu. Affären jag köpte den från har toppbetyg från kunderna - B&H Photo Video i New York - och de var litet snälla med frakten vilket jag uppskattade. Ibland lönar det sig att ringa istället för att beställa via internet. Ett par av tillbehören jag ville ha (minneskort, batteriladdare) hade inte fri frakt, vilket kameran hade. Genom att jag ringde gav de mig faktiskt fri frakt på allting. Verkligen uppskattat!

Skall bli roligt när paketet dyker upp i början av nästa vecka.

Rena hotellrum

Varje dag åker jag förbi ett hotell i Weed som annonserar att de har "clean rooms". Här i USA är det väldigt vanligt att hotell just annonserar att deras rum är rena. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin sett det i Sverige.

Standarden på hotell i USA varierar helt klart mer än vad den gör i Sverige så det finns många fler hotell med lägre standard än vad vi är vana vid från Sverige och Europa. Men nog skulle jag reagera om jag såg samma slags skylt i Sverige om rena rum. Jag har faktiskt bott på hotellet i Weed som annonserar om "clean rooms" och det var ett helt okej hotell.

Ett problem som tydligen blir vanligare och vanligare i USA både på hotell och i lägenhetshus är så kallade "bed bugs" eller vägglöss. Till och med förstaklasshotell börjar få problem med vägglöss. I USA var vägglusen i stort sett utrotad under lång tid men den är tillbaka. Man tror att den "liftat" med folk som kommit på besök från andra länder.

Många hotellgäster har berättat om bett de fått även om de bott på "fina" hotell. Vägglöss är tydligen svåra att upptäcka. Man kan kolla madrassen och sängen och ser man små, svarta prickar är det ett varningstecken. Givetvis måste det vara en perfekt plats för vägglöss eftersom de alltid har mat i överflöd. De suger blod från intet ont anande hotellgäster.

Det här var något vi hade i Sverige för länge sedan men tydligen är vägglusen på starkt intåg igen här i USA. Och nu när jag har skrivit det här kliar det precis överallt. :)

Bilden från Wikipedia - vägglus.

Torka tvätt

Ett säkert vår- och sommartecken, när jag var barn, var när vi kunde börja hänga ut tvätten utomhus. Den luktade så gott efter att ha hängt ute under några timmar. Riktigt friskt och fräscht.

Här i USA är det tyvärr inte lika självklart att man kan torka sin tvätt utomhus på en tvättlina. Idag läste jag en artikel på Yahoo News om invånare i olika samhällen som slåss för rätten att kunna hänga tvätt utomhus. Ungefär 60 miljoner amerikaner bor i så kallade "housing associations" - de består av "condominiums" (andelslägenheter) och "townhouse communities" (hus som har flera privatägda bostäder som gränsar till varandra, troligen litet som bostadsrätter) och många av de här organisationerna har så kallade "no hanging rules", dvs man får inte hänga sin tvätt utomhus. För mig som är svensk låter det väldigt främmande med sådana här regler men tydligen tycker många amerikaner att det ser fult ut och "skräpar ner" ett område.

Sex stater (Florida, Utah, Maine, Vermont, Colorado och Hawaii) har hittills skapat lagar som skall hindra lokala organisationer att stoppa privatpersoner att hänga tvätt på tvättlina. Fler stater är tydligen på gång med liknande lagar.
Lake Shastina, där jag bor, är en mycket reglerad "kommun". Man får i stort sett inte göra någonting utomhus utan att be om lov. Jag tror inte att man skulle få hänga tvätt på tvättlina där jag bor eftersom det är ett område med "townhouses".

Jag brukar inte torka min tvätt i torktumlare eftersom jag tycker kläderna slits otroligt. Sedan tänker jag också på att jag ju sparar en del energi genom att torka kläderna på en ställning och inte i torktumlare. Just det argumentet hoppas man nu skall slå igenom i "right to hang"-rörelsen.

Inte visste jag att tvättlinor och tvätt som torkar utomhus kunde ge upphov till så starka reaktioner. En man i Pennsylvania hade blivit bötfälld $100 för att han hade hängt upp en tvättlina! Det är bara att hoppas att "right to hang"-rörelsen får medvind.

Bilden från Metronews.ca/Toronto

Fördragna gardiner

Jag har märkt att hus och lägenheter där jag bor ofta har fördragna gardiner och neddragna persienner även under dagen. Många fler än vad jag någonsin såg i Stockholm.

Jag har funderat över detta flera gånger när jag varit ute och gått och idag frågade jag faktiskt min chef om kände till detta amerikanska "fenomen". Tyvärr kunde hon inte klargöra någonting egentligen, troligen mest beroende på att hon själv, hennes familj och de hon känner inte gör så. De gör som de flesta svenskar gör, drar upp persiennerna och drar ifrån gardinerna på morgonen. Jag hade hoppats på någon förklaring men det fick jag alltså inte.

Något som min chef sade var att vissa kanske vill behålla värmen inomhus. Det kan nog ligga något i det eftersom en del hus här fortfarande har enkelglasfönster. Många tror jag helt enkelt inte vill ha insyn. Men vad trist att aldrig få in dagsljus.
Jag är så van vid att alltid ha dagsljus som kommer in genom fönstren och skulle aldrig kunna leva i en bostad som alltid var mörk. I min lägenhet där jag nu bor har jag en massa stora fönster och det är underbart med allt dagsljus. När jag bodde i Kärrdal i Sollentuna hade jag "öppet" under dagen trots att min lägenhet låg precis vid en liten väg där folk gick, cyklade och åkte bil. Det var bara på kvällen, när mina lampor var tända, som jag drog ner mina persienner.

Undras just om det är så här även i andra delar av USA? Det kan väl inte bara vara i Mt Shasta området folk är "ljusskygga"? :)

Kiss My Face

Kiss My Face är ett amerikanskt företag som har tillverkat olika ekologiska kroppsvårdsprodukter under mer än 25 år. Nej, jag får ingen kommission för att rekommendera deras produkter. :) Jag gillar helt enkelt de jag provat och använder.

Eftersom jag försöker använda så naturliga kroppsvårdsprodukter som möjligt är Kiss My Face perfekt. Min erfarenhet är att många tvålar torkar ut huden trots löften om motsatsen. Den tvål jag nu använder heter "Pure Olive Oil Soap". Den innehåller bara olivolja, vatten och salt. Mer naturligt kan det väl knappast bli. Och jag tycker faktiskt att huden inte känns lika torr som när jag till exempel använde Dove.

Även den hudkräm jag använder tillverkas av Kiss My Face. Om man har känslig hud är det en mycket bra hudkräm. Den innehåller bland annat olivolja och aloe vera. Man kan använda den både i ansiktet och på kroppen. Jag har använt den i flera år och gillar den verkligen.

Alla Kiss My Face produkter tillverkas utan att testas på djur vilket känns viktigt. Jag sökte på Google och det finns faktiskt ett företag i Sverige som nu säljer i alla fall vissa av deras produkter. De heter L-import och ligger i Götene. Här i USA kan man köpa Kiss My Face sortimentet från många olika internetbutiker och även i hälsokostaffärer och andra välsorterade affärer.

Bilderna från Kiss My Face.

Tårtor

Då och då bjuds det på tårta på skolan. Igår var det dags igen för tårtkalas eftersom en av vicecheferna skall sluta.
Alla på skolan bjuds in och får komma om de har tid. Det finns egentligen inga organiserade fikapauser, vilket ju ofta är "standard" i Sverige. Tyvärr kunde jag inte gå igår men en av lärarna var snäll och tog med sig en tårtbit.

Många av de tårtor som vi fått på skolan är givetvis variant större och de har oftast varit fyrkantiga. Jag minns inte att det fanns så många fyrkantiga tårtor när jag bodde i Sverige. Något annat jag också märkt är att många amerikanska tårtor måste ha i stort sett alla färgtillsatser som finns. Och de är väldigt söta.

Jag äter tårtor väldigt sällan men igår saknade jag faktiskt en svensk klassiker som marsipantårtan. Den har jag inte ätit på väldigt länge. Efter att ha kollat på en del svenska tårtrecept märkte jag att nästan alla innehåller vaniljkräm och vaniljsocker. Vaniljsocker är ovanligt utomlands. Det som finns t ex här i USA är vaniljextrakt.

Håll till godo med några fantasifulla tårtor från Cake Central.com

Betala med check

Om man betalar med check idag i Sverige anses man nog mer eller mindre som ett "förhistoriskt fossil". :) Här i USA och i mina trakter är det fortfarande väldigt vanligt att betala med check.

Varför checkar har levt kvar vet jag inte men det är uppenbarligen en del av den amerikanska kulturen. Jag betalar de flesta av mina räkningar via internet men min hyra betalar jag med check. Eftersom uthyrningsföretaget ligger i Weed brukar jag gå in på deras kontor och betala. Då vet jag att de får min check i tid. De har inte ens möjligheten att kunna betala via internet.
När jag handlar mat betalar jag också ofta med check. Och jag är inte alls ensam om att göra det. Har sett många andra som gör det.

För 1,5 månad sedan lade hårddisken av i min ena dator och jag fick en oväntad utgift eftersom jag ville byta ut hårddisken. Mannen som lagade datorn skickade mig en räkning via posten och det fanns ingen möjlighet att betala förutom via check. Vi hade säkert kunna mötas personligen och jag hade kunnat betala honom kontant men han verkade inte riktigt vara "uppsatt" för kreditkortsbetalning. Jag lade på mitt brev här i Lake Shastina i den utgående post"luckan" och efter ett par veckor märkte jag att han inte löst min check. Jag ringde upp honom och han sade att han inte fått min check. Han borde ha fått den inom 1-2 dagar. Uppenbarligen hade mitt brev försvunnit. Eftersom det var en litet högre summa jag ställt ut checken på ville jag givetvis att ingen annan skulle kunna lösa in checken så jag fick stoppa betalningen - vilket givetvis kostar pengar. Uppenbarligen en nackdel med att skicka checkar via posten.

Det finns en hel "industri" i USA med olika slags utseende på checkarna. Jag har skrivit om det tidigare här på bloggen och man kan få olika bakgrunder på checkarna, alltifrån en liten hund till den amerikanska flaggan.

Jag känner mig faktiskt litet som "kusinen från landet" när jag kommer på besök till Stockholm nuförtiden. :)

Bilden från The Styles Check Company.

Vänner på avstånd

Här i USA har jag aldrig fått samma sorts vänskapskrets som jag hade i Sverige (i mina trakter finns det ingen "svenskkoloni" som det kan finnas i andra områden i USA). Har diskuterat det en del både med svenskar här i USA och med en amerikansk kompis som numera bor i Stockholm. Alla tycks vara ense om att svenskar och amerikaner ser litet olika på det här med vänskap. Visst finns det alltid undantag så det jag skriver blir säkert litet generaliserat.

När en amerikan säger att han eller hon är vän med någon verkar det som om det ibland kan vara något helt annat än när en svensk säger samma sak. Jag tror att vi svenskar ofta skapar litet djupare vänskapsband. Det finns säkert många amerikaner som också har djupa vänskaper men min uppfattning efter att ha bott här i snart 13 år är att det ofta är litet ytligare än vad jag i alla fall är van vid.

Nu behöver man ju inte alltid ha vänner som man träffar. Jag har fått en riktigt god vän som bor i Colorado som jag faktiskt aldrig träffat. Hon är rätt mycket äldre än mig men det verkar inte spela någon roll. Vi fick kontakt med varandra efter det att Michael gått bort (hon var en av hans klienter). Eventuellt skulle vi ha träffats nu under hösten men tyvärr gick det inte av olika anledningar. Vi har kontakt via telefon och det känns som om vi verkligen känner varandra. Själssystrar brukar vi kalla varandra. :)

Även de vänner som jag fortfarande har regelbunden kontakt med i Sverige är ju numera vänner på avstånd. Visst är det litet annorlunda eftersom vi lärde känna varandra genom att vi träffades men det är helt klart möjligt att ha en vänskapsrelation på långdistans under många år.

Jag ser fram emot att under våren nästa år få träffa mina svenska kompisar eftersom jag troligen kommer att åka till Stockholm då.

Gifta sig i USA

Jag var aldrig gift när jag bodde i Sverige. Det behövdes tydligen en amerikan för att det skulle bli av. :) I augusti 2002 gifte Michael och jag oss. Vi gifte oss i Reno, Nevada. Ja, i spelstaden Reno. Vi hade en borgerlig ceremoni och den gick så fort att jag efteråt undrade om vi verkligen var gifta. :)

Alla stater i USA har olika regler för giftermål. Nevada har väldigt enkla regler och det finns många andra stater som har lika enkla regler. Vissa stater kräver emellertid till exempel ett blodprov och/eller en läkarundersökning innan man kan gifta sig. Här är en hemsida som ger rätt bra information: US Marriage Laws.

Eftersom Nevada har så enkla regler var det ingen väntetid från det att vi ansökte om en så kallad "Marriage License" tills dess att vi gifte oss. Vi kom sent på kvällen till Reno och gick till ett par kasinon (tyvärr vann vi inga större summor) efter det att vi först fått vår licens från det kontor som utfärdar "marriage licenses". Dagen därpå begav vi oss till ett annat kontor där vigseln förrättades. Vi fick ett så kallat "marriage certificate" och om man gifter sig med en amerikan och senare vill immigrera är det ett mycket viktigt papper. Innan man skickar in kopior till USCIS (U.S. Citizenship and Immigration Services) skall man se till att man får det påskrivet och stämplat.

Eftersom jag behöll mitt flicknamn var det enkelt eftersom jag inte behövde meddela en namnändring. Tar man mannens efternamn eller har ett dubbelnamn måste man givetvis meddela namnändringen till alla myndigheter och företag som berörs.

I USA finns det inte alls samma sambolagar som vi har i Sverige. Vissa stater erkänner "common law marriage" vilket påminner om att vara sambo. Vill man däremot immigrera till USA måste man vara gift.
Michael och jag hade nog helst fortsatt att leva samboliv, men det gick ju lika bra att vara gift.

Just nu pågår ett TV-program som heter The Amazing Race 15 och de befinner sig i Sverige! Jag fick litet längtan efter Stockholm eftersom de visade en del fina vyer därifrån. Men Stockholm får vänta ett tag, troligen till nästa vår.

Spanska i Kalifornien

Igår fick jag besök av en man som skulle kolla den torktumlare som finns i min lägenhet. Han jobbar för uthyrningsföretaget och reparerar hushållsapparater. Jag hade blivit förvarnad att han hade en mycket stark brytning och det var nog det minsta man kunde säga. :)

Jag har fortfarande en viss brytning på svenska men det verkar som om alla jag pratar med förstår vad jag säger. Den här mannen pratade spengelska. :) Jag hade stora svårigheter att förstå vad han sade och jag visste inte om han verkligen förstod vad jag sade. Tala om risk för missförstånd. Eftersom han inte kunde avsluta arbetet igår skall han komma tillbaka idag. Om vi förstod varandra.
Han påminde mig faktiskt litet om Manuel i Fawlty Towers.

Kalifornien har en mycket stor spansktalande befolkning. Ungefär 12 miljoner människor har spanska som sitt huvudsakliga språk. Det bor ungefär 35 miljoner människor i Kalifornien. Många har kommit från Mexiko, både legalt och illegalt. När man ringer till företag och myndigheter får man i stort sett alltid möjligheten att lyssna på menyerna även på spanska.

Det mexikanska inflytandet märks här i Kalifornien. Det finns många mexikanska restauranger och när jag åkte till Arizona förra julhelgen med Greyhoundbussen var det nästan som om jag befann mig i Mexiko på grund av alla mexikaner som troligen skulle åka hem och fira jul.

Precis när jag skrev detta dök reparatören upp så vi förstod faktiskt varandra. :)

Immigrantvisum - spouses and immediate relatives

Vill fortsätta att skriva litet om att immigrera till USA. I mitt förra inlägg skrev jag att om man vill flytta/immigrera till USA och bo där permanent krävs ett så kallat "immigrant visa". Den första kategorin heter "Spouses and immediate relatives". Den innefattar:

Make/maka till en amerikansk medborgare
Förälder eller styvförälder till en amerikansk medborgare som är 21 år eller äldre.
En amerikansk medborgares barn eller styvbarn som är under 21

Dessa tre grupper är de enda som kan räkna sig till denna "gräddfil" - vilket det faktiskt är beroende på att det finns ett obegränsat antal immigrantvisum. Eftersom jag gifte mig med en amerikansk medborgare hade jag turen att höra hit.

Det första den amerikanska medborgaren måste göra är att skicka in en blankett som heter I-130 - Petition for Alien Relative. Om den utländska partnern (vid giftermål) befinner sig lagligt i USA kan man även göra något som heter Adjustment of Status. Det gjorde jag och det innebar att jag inte behövde åka ut från USA utan kunde stanna här hela tiden min ansökan handlades. Att gifta sig med en amerikan har jag redan skrivit om här men jag kommer troligen att skriva litet mer om det eftersom det finns fler sätt att kunna immigrera genom giftermål med en amerikan.

När I-130 ansökan har godkänts sänds den vidare till något som heter "National Visa Center" (NVC). NVC sänder sedan den sökanden bland annat en detaljerad lista som talar om vilka papper som behövs för att ansöka om immigrantvisumet.
När alla papper fyllts i sänder NVC vidare hela ansökan till den amerikanska ambassaden i Stockholm. Där kommer den sökanden också att ha en intervju.

Detta är givetvis en mycket kortfattad version av hur det går till. Alla ansökningar är unika och har olika sätt att handläggas.

Här är ett par länkar som ger litet allmän information:

http://stockholm.usembassy.gov/consulate/iv5.html
http://travel.state.gov/visa/immigrants/types/types_1310.html

Adventsljusstake

Något jag har saknat sedan jag flyttade till USA är alla fina adventsljusstakar som lyser i fönstren under den mörka årstiden. Visst kan det finnas vanliga ljusstakar här och där men inte alls på samma sätt som man ser t ex i Stockholm.

Nu har jag bestämt mig för att "slå till" och skaffa en traditionell svensk adventsljusstake. Jag har en liggande i min mammas lägenhet men den fungerar ju inte i USA på grund av skillnaden i strömstyrka.

Här i Mt Shasta området finns givetvis inga affärer med skandinaviska julprydnader men jag har hittat flera internetbutiker som säljer adventsljusstakar. En affär ligger i Lindsborg i Kansas. Den heter Hemslöjd och säljer allt möjligt som har med Sverige och Skandinavien att göra.

De har både adventsljusstakar och adventsstjärnor. Jag gillar den litet mer klassiska varianten på adventsljusstake så deras verkar passa perfekt.

Lindsborg i Kansas kallas också Little Sweden USA. Staden grundades av svenska immigranter som kom från Värmland. Det finns flera svenska affärer i staden och man firar även svenska helger. Lucia firas stort i Lindsborg.

Det är tur att det finns några "oaser" för oss utvandrade svenskar. :)

Bilden från Hemslojd.com

Svininfluensan i USA

Det blev ett litet miniuppehåll här på bloggen men nu känns det dags igen för ett nytt inlägg.

Ingen har väl kunnat undgå alla skriverier om svininfluensan. Här i USA finns den i alla stater vad jag känner till och fler och fler får denna influensa. Tydligen är de flesta fallen rätt milda även om vissa personer uppenbarligen blir riktigt sjuka. Som med alla influensor finns det tyvärr människor som inte klarar av sjukdomen utan avlider. Det man ofta inte skriver om är hur många som dör i "vanliga" influensor - tydligen rör det sig om ca 36,000 i USA/år.

Jag kommer inte att ta vaccinationen eftersom jag tycker det känns alldeles för osäkert och otestat. Många amerikaner känner samma sak och verkar inte vara intresserade. I New York kom det bestämmelser som sade att alla som jobbade inom sjukvården skulle tvingas att bli vaccinerade. Det rörde sig om ca 500,000 människor. För ett par veckor sedan hävdes det beslutet efter starka protester.

I Mt Shasta området får tydligen fler och fler svininfluensan. Det är bara att hålla tummarna för att man klarar sig. Det har satts upp "stationer" med så kallad "hand sanitizer" i alla byggnader på skolan. Att tvätta händerna är ju viktigt och man vill underlätta för elever och anställda. Jag tror att tvål och vatten också fungerar bra. Att ta extra tillskott är också något jag gör och jag har litet extra saker jag kan ta om jag skulle känna mig dålig. Som tur är finns det ingen Socialstyrelse här i USA. :)

Igår ställde vi om klockan i Kalifornien och det var skönt att få en extra timmes sömn. Det var trevligt att det var ljusare i morse när jag gick till bussen. De senaste dagarna har vi faktiskt haft sensommar här och det är bara att tacka och ta emot.