Personlighetsförändring

Igår kväll, eller snarare natt, ringde jag till min bank i Stockholm. Att ha kontakt med svenska myndigheter eller företag på deras arbetstid är inte alltid det lättaste när det är 9 timmars tidsskillnad.

Något jag märkte när jag pratade med bankpersonen var att jag på något sätt förändrades. Inget dramatiskt men en liten lätt förändring. Eftersom jag nuförtiden i stort sett bara pratar engelska och nästan uteslutande träffar amerikaner känns det litet konstigt ibland att prata svenska med svenskar. Det kanske låter absurt men det är så det känns. Jag pratar regelbundet med min mamma och några vänner i Sverige och då är det inget konstigt alls men att ringa ett företag eller en myndighet i Sverige och prata svenska med någon där är annorlunda.

Kanske jag är ensam om den här känslan? men den blev påtaglig i natt av någon anledning. När man pratar med företag och myndigheter i USA är det mer opersonligt och inte alls så "kompisbetonat" som det är när man ringer till svenska företag och myndigheter. Som jag skrivit om tidigare här på bloggen har amerikaner en helt annan telefonkultur än vad vi är vana vid från Sverige.

Eftersom engelskan är det språk som jag pratar till 99% numera har svenskan börjat bli som ett andra språk. Jag pratar precis som jag gjorde i Sverige - det enda kan väl vara att jag inte hittar alla ord på en gång - men det jag märker är att jag faktiskt känner mig annorlunda när jag pratar svenska respektive engelska. Det är svårt att riktigt sätta fingret på vad det är men någon skillnad är det.

Något jag tänkte på häromdagen är hur mycket lättare det är att "leka" med engelska ord och uttryck utan att det låter konstigt. Vi svenskar gör vårt bästa att införliva engelska ord i svenskan men det blir inte riktigt på samma sätt. Några nya ord som tydligen blev populära 2009 var: chippa, kvittra/twittra, prokotta och sitskate. Vet inte riktigt vad jag skall säga. :)

Ett språk påverkar helt klart en kultur och vice versa. Och språket påverkar hur folk är. Att vara immigrant verkar ibland betyda att man inte riktigt vet var man hör hemma.

Mexikanska tomater och skyddade fiskar

Nog för att det finns många mexikaner och mycket mexikanskt i Kalifornien, men att bara hitta mexikanska tomater i affärerna, det är litet smått uppseendeväckande. De har i och för sig gott sällskap av andra grönsaker. De senaste veckorna har våra affärer svämmat över av grönsaker från Mexiko. Alla grönsaker har en liten "skylt" som talar om var de kommer från och många säger "Product of Mexico" - de skummaste skyltarna är de som, för samma grönsak, säger "Product of USA and Product of Mexico". Hmmmm.

När man bor i Kalifornien borde det finnas grönsaker från Kalifornien, också mitt i vintern. Kalifornien är nämligen den stat som producerar mest grönsaker i USA och det är den femte största leverantören av jordbruksprodukter i världen. Och den hör till de stater som har flest tomatodlingar. Vad är på gång?

Det var ett tag sedan jag körde genom den del av Kalifornien där alla odlingar finns - Central Valley (kartan visar hur stor den här dalen är) som är en av världens bördigaste jordbruksområden. Jag har hört från folk som kört I-5, som går rakt genom dalen, att det i somras fanns stora, stora områden som låg tomma och torra. Visst, Kalifornien befinner sig i en torka sedan några år tillbaka men här är det något annat som också är på gång.

Det finns nog mer än en förklaring till alla mexikanska tomater (till exempel NAFTA) men en anledning till att det finns färre frukter och grönsaker från Kalifornien verkar vara "The Endangered Species Act". Den kom till 1973 och har lett till det som nu händer i Central Valley. Byråkrater, politiker och extrema miljögrupper har, genom denna lag, kunnat begränsa vattentillgången i Central Valley. Det hela har en lång histora som har lett till att mycket av vattnet idag i Central Valley går till "fish and wildlife habitats" i stället för till jordbruk.

Det här är ju inget som man direkt hör talas om på nyheterna men det har fått stora effekter i Kalifornien där vissa områden har 40% arbetslöshet och många jordbruk har gått i konkurs. Och det här kommer troligen att påverka hela USA och även andra delar av världen på olika sätt.

Så de mexikanska tomaterna kommer nog att leva kvar och bli fler. Och de kommer också säkert att ha sällskap med många andra frukter och grönsaker framöver både från Mexiko och andra länder.

Sussa sött med Ambien CR

Eftersom läkemedelsförtagen har gott om pengar pumpas det ut många reklamsnuttar om olika (onödiga) mediciner. Ambien CR (som också har en alldeles egen tupp :)) har två olika skikt som gör att man sussar sött hela natten.

Biverkningar:
"While taking Ambien CR don't drive and operate machinery. Sleepwalking, and eating, or driving while not fully awake with memory loss for the event as well as abnormal behavior, such as being more outgoing or aggressive than normal, confusion, agitation, and hallucinations may occur.
Don't take Ambien CR with alcohol as it may increase these behaviors. Allergic reactions such as shortness of breath, swelling of your tongue and throat may occur and in rare cases may be fatal. Side effects may include next day drowsiness, dizziness and headache.
In patients with depression worsening of depression including risk of suicide may occur.
If you experience any of these behaviors or reactions contact your doctor immediately.
Wake up ready for a new day!" (min anmärkning - om man nu vaknar :)).

De måste räkna upp alla biverkningar - men jag tror jag säger "Nej tack!"

Känna tacksamhet

Att stiga upp innan det är ljust borde egentligen inte vara tillåtet. :) Idag var jullovet slut och en ny arbetsvecka började. Därför ringde väckarklockan vid halvsjutiden i morse. Jag har egentligen inte sovit bort mitt lov utan varit uppe rätt tidigt, men det har i alla fall varit ljust ute när jag har stigit upp.

Skolan sätter igång nästa vecka men alla kontor har öppet från och med idag. Min kollega och jag var båda där så det var litet mer liv och rörelse. Den här veckan är "lugnet före stormen".

Jag blev påmind idag om att jag är lyckligt lottad som har ett arbete. Min granne (hon som härmade mig) och jag har faktiskt fått litet närmare kontakt med varandra. Hon har varit arbetslös i några år nu och hade sökt ett jobb som hon inte ens blev kallad till intervju för. Min vän i Colorado vet inte om hon får ha sitt jobb kvar.
Det här är verkligheten för fler och fler amerikaner - att inte ha ett arbete.

Jag tror det är viktigt att kunna känna tacksamhet inför olika saker i livet. Det är inte jag alltid kommer ihåg att göra det men jag känner tacksamhet inför att ha ett arbete. I alla fall tills vidare.

Det här citatet tycker jag känns helt rätt:
"Be thankful for what you have; you'll end up having more. If you concentrate on what you don't have, you will never, ever have enough."
-- Oprah Winfrey

Bankräntor, guld och silver

Att ha pengar på ett sparkonto i Sverige verkar inte vara särskilt lönsamt just nu. Jag har fortfarande ett par konton i en av Sveriges större banker och trodde att jag skulle få litet "fria" pengar så här vid årsskiftet. Till att börja med trodde jag att det var något fel eftersom det var en löjligt liten summa som satts in på ett av kontona. Jag måste helt ha missat att följa med ränteutvecklingen i Sverige för sparkonton och det är ju helt och hållet mitt fel. Visst vet jag att räntorna är låga både i USA och i Sverige men att de i stort sett inte existerar i Sverige det hade jag missat. Efter litet "googlande" insåg jag att "min" bank har flera sparkonton utan ränta. Sparkonton utan ränta är något jag aldrig varit med om tidigare.
Även här i USA är bankräntorna låga men de verkar ligga litet högre i alla fall än i Sverige.

Här i USA talas det en hel del om att man bör köpa guld och silver. Att köpa så kallade "gold or silver bullions" (en slags mynt) har en tradition i USA. Det är också rätt lätt att köpa dessa mynt - givetvis har vi inga sådana affärer här i Mt Shasta - men de finns inom köravstånd i alla fall. Har förstått att man även i Sverige numera relativt lätt kan köpa dessa mynt.

Michael var den som först introducerade mig till guld- och silvermynt. Han misstrodde bankerna - före detta hippie som han var :) - och hade litet guld- och silvermynt. Jag följde med honom ett par gånger till affärer som sålde dessa och det var intressant att se hur många olika slags mynt som fanns.

Guld har gått upp något otroligt det här året. Ett oz (uns på svenska, motsvarar 31,1 g) guld kostar nu runt $1100! Silver ligger på ca $17/oz. Några av de vanligaste mynten som folk köper är American Eagle, Canadian Maple Leaf och Gold Krugerrands. Fina är de att titta på. :)

Bilden från GoldCoins.org - 2009 American Eagle Gold Coin

Baka med vanilj

Att baka med vaniljsocker är självklart i Sverige och andra länder i Europa. Massor med bakrecept innehåller vaniljsocker - som ger kakor och bakverk en mycket god vaniljsmak. Tänk på prinsesstårtan, vad vore den utan vaniljsocker (och vaniljkräm)? :)

I USA hittar man inte vaniljsocker i "vanliga" mataffärer. Är man lyckligt lottad och bor nära en IKEA finns det att köpa där vad jag har förstått. Här i USA är det "vanilla extract" som gäller. Blir inte riktigt lika gott som när man bakar med vaniljsocker men man får ta vad man har.

Eftersom mitt jullov lider mot sitt slut tänkte jag att jag skulle prova att baka en sockerkaka medan jag fortfarande är ledig. Har faktiskt aldrig bakat sockerkaka under alla mina år här i USA.

Min mamma gav mig ett recept hon använt många gånger och som varit lyckat. Alla ingredienser fanns i affären i Mt Shasta, förutom vaniljsocker. Men de hade vanilla extract och jag tog ungefär samma mängd som jag skulle ha använt av vaniljsockret och kakan blev riktigt god.

Trots att det inte alltid går att hitta samma ingredienser som i Sverige verkar det fungera trots allt. Kokade risgrynsgröt på julafton för några dagar sedan (också för första gången i USA) med arborioris och gröten blev minst lika lyckad som risgrynsgröt jag ätit i Sverige.

2010 - nytt decennium

1 januari 2010. Ett nytt decennium. En sak är säker, det kommer att ta litet tid att vänja sig vid att skriva årtalet 2010.

Jag avger inga nyårslöften. Har aldrig gjort det. Det verkar mer effektivt tycker jag att göra förändringar allteftersom och när de behövs.

Som jag antog gick nyårsafton spårlöst förbi i Lake Shastina. Ovädret fortsatte hela natten och när det blåser mindre orkanstyrka inbjuder det inte till att vara utomhus.

Något jag känner är att det är dags att rensa ut. Började redan idag med att gå igenom min garderob (som inte alls är stor, tvärtom) och slängde en del gamla, slitna kläder. Kommer att fortsätta gå igenom det jag har. Trots att jag har väldigt litet känns det ändå viktigt att rensa ut gammalt som inte längre fyller någon funktion. Jag har fått bra träning under mina år i USA att inte spara mycket. Flyttar man ofta är det en nödvändighet. Visst har jag mer än när jag kom tillbaka hit från Hawaii. Då var de 15 kartongerna som jag skickade från Hawaii till Kalifornien det enda jag ägde här i USA.

Det känns som om jag fått mer inspiration att skriva här på bloggen och planerar att fortsätta så länge som det känns så här. Har en hel del saker jag vill skriva om. Men jag tänkte ändå höra om de som läser bloggen har några önskemål. Har man bloggat en längre tid (är nu 3 år sedan jag startade den här bloggen) kan det ibland kännas som om man skrivit om allt man kan komma på.

Kommentarerna på mitt inlägg igår värmde. Tack! När jag först började skriva på bloggen var mitt självförtroende kring min förmåga att skriva mycket lågt. En svensklärare på högstadiet hade i stort sett krossat all min självkänsla. Nu känns det mycket bättre. :)

God fortsättning på det nya decenniet. Hälsning också från ett av Lake Shastinas många rådjur.