Vi 60-talister
För mig känns 60-talet inte alls så avlägset som det säkert gör för någon som är född senare. Visst, det var ett tag sedan och jag var bara en liten flicka men nog finns det en hel del minnen av detta årtioende.
Aftonbladet skrev alldeles nyligen om oss som är födda på 60-talet och artikelförfattaren tyckte att vi 60-talister aldrig riktigt blivit vuxna. Vet inte om jag håller med om det. Tror dock att många av 60-talisterna hade det rätt bra och fick med sig den känslan senare i livet.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/perbjurman/article21958508.ab.
När jag växte upp i Enebyberg på 60-talet var i stort sett alla mammor hemma. Det var på den tiden när en inkomst räckte och vi barn inte behövde börja på dagis. Litet Sörgårdsidyll kanske. :)
Lekskola började man i när man var 6 - eller skulle fylla 6 - och det gjorde jag också. Det var en bra inledning till den "riktiga" skolan ett år senare. Lekskolan fanns i lokaler i Enebybergs Folkets Hus. Av någon anledning revs huset 2005 trots protester. Länsstyrelsen ville ha det kvar eftersom det ansågs vara ett arkitektoniskt intressant funkishus.
På 60-talet hade vi ordentliga vintrar i Enebyberg och jag minns foton som min pappa tog (tyvärr har jag inte kvar dessa efter det att min mamma gick bort) med en liten Anne-Marie bland snödrivorna på vår tomt. :)
Eftersom det var mycket snö byggde vi snögubbar och snölyktor, åkte skidor på tomten och i skogen, pulka i en liten backe hos grannen och i en mycket större backe en bit bort och var ute och lekte som barn var på den tiden. Det fanns inga dataspel och man var utomhus mycket. Något vi också gjorde var att åka spark. Man sandade tydligen inte särskilt mycket eftersom det gick att åka på vägarna.
Det fanns bara en TV-kanal fram till 1969 så det var inte mycket TV-tittande som vi ägnade oss åt. Svårt att föreställa sig idag att det endast fanns en kanal i svartvitt som bara sände några timmar per kväll. TV2 satte igång 1969 och det var stort med två kanaler. Min familj skaffade färg-TV sent och vi tittade på TV i svartvitt under lång tid.
1969 kom programmet Partaj med massor med kända personer som inte längre finns bland oss. Svensk humor på 60-talet. :)
Radio var viktigare på den tiden och vi lyssnade väldigt mycket på radio i mitt barndomshem. P3 stod alltid på och vi hörde alla 60-tals hits med Burt Bacharach, Anna-Lena Löfgren, Jokkmoks Jokke med flera. :)
En av Burt Bacharachs stora sånger "What the world needs now is love" - ett budskap som är minst lika viktigt idag.
Några stora händelser som skedde: Berlinmuren byggdes 1961, USAs president John F Kennedy mördades 1963, Sverige gick över till högertrafik 1967 (jag minns att det var en stor kampanj när man lade om till högertrafiken och att all trafik stod stilla flera timmar en natt och sedan körde man på höger sida i stället), Martin Luther King mördades 1968, man landade på Månen 1969.
Vad har ni som läser (som är tillräckligt gamla :)) för minnen av 60-talet?
26 comments:
Jag är 50-talist och känner igen sörgårdsidyllen från min barndom och mycket annat du beskriver. En svunnen tid!
Ha en fin helg!
Född 1955 så jag minns 60-talet rätt bra. Visst var mammorna hemma -- inte min, för hon blev änka -57 och måste jobba. Började skolan -62, vi bodde precis utanför själva stadsgränsen, så jag gick första sex åren i en liten skola ute på landet. I efterhand tänker jag att det var ganska idylliskt där.
Mordet på JFK glömmer jag aldrig. Jag var åtta, vi hade inte haft TV så värst länge. Mamma jobbade, men min bror kom in i mitt sovrum och talade om det, så jag klev upp och tittade ... och grät.
Sedan var det Robert Kennedy -68, det minns jag också väldigt väl.
Jag var för ung att vara del av hela den där flower-power perioden, med Woodstock och alltihop, men jag minns den väl. En sång som för alltid är förknippad med den tiden är «If you're going to San Francisco»
Av alla världshändelserna under sextiotalet är det JFK jag minns tydligast.
Visst minns man 60-talet! Det är det årtionde jag minns bäst för jag var tonåring då och ALLT hände! De andra årtionde flyter ihop på något sätt.
Jag minns precis var jag befann mig då man hörde att Kennedy var skjuten.
Så har jag i gott minne den morgonen man tittade ut och de få bilar som var ute, körde på "fel" sida av vägen...
Har du sett programmet "Köttberget checkar ut" på SvT? Väldigt intressant tycker jag.
Hälsningar Lena
Bästa tiden att födas på. Vad vi har fått uppleva av allt det goda. En härlig tid. Älskar 60- och 70-talet. Det hände något på 80-talet. Läste också artikeln och tog den med en nypa salt och en portion humor. Har du sett adventskalendern? Gillade 60- och 70-talet. Se de avsnitten. Så kul med kläderna och alla andra detaljer.
Trevlig helg och KRAM! Anna
Jag är också 60-talist, men väldigt knappt! Född i slutet av december 1969...men jag känner igen en del. Jag åkte definitivt mer spark och pulka än jag såg på TV under mina första ... 7 levnadsår. Vi bodde i radhus och var ett helt gäng ungar som rände omkring hela dagarna utan annan vuxentillsyn än att man visste att mamma var hemma, om man skulle behöva henne för något, ett uppskrapat knä, torra vantar eller så. Allt detta var ju på 70-talet i och för sig, men ändå. När jag var sju flyttade vi till villa och allt blev annorlunda. Har inte läst artikeln om -talister som inte blir vuxna, men täntke göra det nu. Jag kan känna att det tog ett bra tag för mig, om jag ens är vuxen nu.
Lena: 50-talet var kanske ännu mera Sörgårdsidyll. I USA vet jag att 50-talet var en riktigt bra epok för många amerikaner.
Har en känsla av att människor hade litet mera framtidstro på den tiden - både 50- och 60-talen.
Ha en bra helg!
Rebekah: Du minns säkert mer av 60-talet än vad jag gör eftersom jag är född 61.
Självklart var inte alla mammor hemma men majoriteten var nog det. I alla fall i Enebyberg/Danderyd där vi bodde.
Jag minns ju inte alls mordet på Kennedy men jag minns att vi tittade på TV på månlandningen. Japp, även Robert Kennedy blev mördad.
Som vi "pratade om" på bloggen alldeles nyligen var 60-talet hippierörelsens storhetstid och här i USA var det många som var med i den rörelsen.
Jag var litet för liten för att ha många detljerade minnen av 60-talet men visst minns jag en del händelser. Högertrafiken minns jag.
Lena: Du är litet äldre än mig - jag är född 61 - så du har givetvis fler minnen av 60-talet.
Det där med mordet på JFK verkar många ha inpräntat i sina minnen. Vet att de amerikaner jag pratat med om detta minns exakt vad de gjorde när de fick höra talas om mordet. Litet som mordet på Palme där jag minns exakt var jag var när jag hörde talas om det.
Minns att man hade en liten sång som sade "Håll dig till höger Svensson" inför högertrafikomläggningen. :) https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5ll_dig_till_h%C3%B6ger,_Svensson
Har inte sett "Köttberget checkar ut" men hörde ju talas om det medan jag var i Sverige. Claes Elfsberg gick i pension medan jag var där. Han är helt berättigad i sin kritik av hur man ser på ålder inom TV. Tydligen kan jag se det programmet hos SvT Play. Mycket annat är blockerat utomlands.
Anna: Du är ju också född på 60-talet så vet vad jag pratar om. :) Visst var 60- och 70-talen bra årtioenden. Vet inte exakt vad det var som hände senare som gjorde att saker och ting förändrades så påtagligt. Kanske det var yuppiekulturen som satte igång på 80- och 90-talen och förändrade samhället i grunden.
Jag tittade på några få avsnitt av julkalendern men tyckte faktiskt inte om den. Kläderna var ett "kapitel för sig" på 60- och 70-talen. :) Minns de utsvängda jeansen som man köpte hos "Gul och Blå" i Stockholm, minikjolar och platåskor. Hade alla dessa plagg. ;
Trevlig helg och kram!
Åsa: Du är några år yngre än mig - jag är född 61 - så förstår att du inte har så många minnen från 60-talet.
Barn på 60 -och 70-talen var utomhus och lekte. På vintrarna var det vintersporter som gällde. Glömde skriva i inlägget att jag också åkte en hel del skridskor.
TV hade bara två kanaler till rätt sent så det fanns ju inte mycket att titta på. Och inget internet fanns. Those were the days! ;)
Barn fick vara utomhus utan tillsyn och som du säger fanns mammorna om de behövdes. I USA har det urartat så mycket nuförtiden att föräldrar till och med polisanmäls om de lämnar barn utan tillsyn utomhus i närheten av huset där de bor. Fullkomligt absurt och skrämmande.
Jag växte upp i villa så hade den upplevelsen med stor tomt och mycket att göra utomhus.
Jag vet inte om jag är vuxen än - vad nu det egentligen är.
Beträffande Köttberget, så läste jag en intervju med Claes Elfsberg i Dagens Industri för några dagar sedan! Många bra, intressanta saker som behandlades där, och jag tänkte just på Dig, Anne-Marie, eftersom Du skrivit om det här med åldersfixeringen. Det är ju så sant när man stannar upp och tänker på det!
Rebekah: Claes Elfsberg verkar vara en av de som påtalar detta med åldersdiskrimineringen inom svenskt arbetsliv. Bra att en känd person gör det så att det kanske uppmärksammas litet mer.
Det är stor skillnad mellan Sverige och USA tycker jag med tanke på att människor "får" vara äldre inom TV, politik osv i USA. I Sverige ser ju en hel del politiker ut som tonåringar nästan.
Eftersom jag är född 50 var jag barn i början av 60-talet och vuxen, så gott som, när det var över. Barnkalas och vietnamdemonstrationer alltså. Och Beatles, Stones och Cornelis. Kennedymordet. Assar Rönnlund och Sixten Jernberg på skidor. Pugh Rogerfelds debutplatta! Hasse & Tage. Och skoldanserna i Skogslundsskolan. Så.
Hans: Ja, du har många fler minnen av 60-talet.
Jag tror att du har sammanfattat det hela rätt bra! :)
Just det ja, det fanns ett par mycket duktiga skidåkare också.
Är rädd för att jaha inte var med på den tiden, men förstår att det måste varit mycket annorlunda. Jag växte upp på 80-talet, och även det var annorlunda jämfört med nu. Vi lekte mest utomhus, och när jag var riktigt liten så had avi inte TV.
Javisst, jag är ju född 66. Tycker nog att det var en bra tid att födas i, och att växa upp på 60-70 och 80-talen tyckte jag var härligt.
Skolan var fortfarande OK. Vi lekte jättemycket, cyklade, åkte skridskor på vintern, badade på sommaren. Men lekte mkt inne också. Det var liksom en skön tid, tycker jag.
Just det, radio lyssnades det mkt på (det gör mina flädrar än idag. Lyssnar på radio). Minns ju bara två kanaler. Vi skaffade också färg-tv sent. Samma med VHS-spelare--jättesent.
ALLA såg samma program, så det var alltid stora snackisar.
Musiken var så bra också, ABBA, Björn Skifs, Sweet, Tina Charles...oooo sånt här gillar jag och går igång på, som du vet :-) Nostalgi!
Visst är det mkt mindre åldersfixering i media i US. Absolut. Se på programledare som håller sig kvar. OCH på nyhetsuppläsare och så mkt annat. Rätt skönt.
Var just ute och gick och lyssnade på Elfving Möter på SR Play. I ett av avsnitten jag lyssnade på idag intervjuade han Lasse Lönndahl, och det var som att förflytta sig så långt tillbaka i tiden då han talade. Långt före min tid, såklart. Men en påminnelse om vilken enormt utveckling vi gått igenom på så kort tid.
Nu ska jag snart fylla 50...
Japp.
Kramar!!!
Det jag minns mest är att jag började jobba och skaffade min första egna lägenhet. Sen gifte jag mig och fick mitt första barn. Modet är något jag också minns med allt kortkort och opmönstrat. Roligt att se tillbaka lite. Kram
Jag gifte mej 1953. 50s var fina år. Männen som varit i WWII hade avslsutat sina univ. studier, som möjligtgjorts av the GI bill, och utan vilken flertalet
aldrig hade kunna ha råd med college - utan vilken vi inte hade kunnat köpa hus!
60-talet började på en optimistisk not: "Ask not what your country can do
for you, ask what you can do for your country." Kennedys tal som stimulerade
ungdomen till att göra "goda gärningar". Peace Corps startade. Alan Shepherd
first in space, John Glenn, first in orbit; James Meredith, first black student at U. of Mississippi. Beatles kom till USA !!!
Mörka händelser - Gov. Wallace stod i dörren till skolan och förbjöd svarta elever att komma in. Selma marshen 1965 (Bloody Sunday). Polishundar mot svarta. Mord av "freedom riders", bombning av kyrkor. November 1968 -
en svart dag. Kennedy mördad. Hela landet stod still. Det var som om man levde i en overklig värld. Dagen han begravdes, var nog alla, som möjligtvis kunde, framför TV. Och sen ännu en shock - Bobby Kennedy sköts ihjäl i en LA rstaurang. Han var presidentkandidat. Jag grät, och grät, för jag trodde på
honom. Och jag undrar än i dag, hur annorlunda USA skulle ha varit, om han blivit president i stället för Richard Nixon.
"Where have all the flowers gone.."
"We shall overcome ..."
Signaturmelodier för mitt 60-tal.
Ruth i Virginia
Maria: 60-talet var givetvis annorlunda jämfört med 80-talet. Precis som 80-talet var annorlunda jämfört med den tid vi nu befinner oss i. Det verkade vara en litet enklare värld faktiskt innan 2000-talet.
Tycker det är jätteroligt att din dotter uppskattar att vara utomhus.
Kram!
Annika: Japp, de årtiondena var bra. Jag tror inte att vi bara hittar på och tror att det var så.
Skolan var definitivt okej. Den hade inte urartat som den tycks ha gjort numera.
Jag glömde skriva att jag åkte skridskor på vintrarna. Tyckte mycket om det.
Inomhus var det givetvis mycket lek också. Vi byggde kojor bland annat under bord. ;)
Och utomhus gungade jag och granntjejerna. Min pappa var mycket händig och byggde en stor och fin gungställning.
Jag var hos min bästa vän och tittade på Kungen och drottningens bröllop eftersom hon och hennes familj hade färg-TV. :)
Vi hade massor med LP-skivor och hade flera stereoanläggningar så det lyssnades mycket på musik förutom radion.
Med tanke på äldre personer - tittade inte på debatten för demokraterna igår (klarar inte av sådana program) - men såg att det var på gång. Skulle man överhuvud taget tillåta att ha äldre person som Hillary och Bernie Sanders i Sverige som man har i USA? Nej, det skulle man inte.
Lasse Lönndal var ju jättestor på 60- och 70-talen. Visste inte att han fortfarande lever. Tyckte han var bra.
Egentligen skulle vi ha ett bloggparty för dig när du fyller 50 men vi bor ju så utspridda vi som känner dig. Det kommer att bli jättebra även efter 50. :)
Stor kram!!
Gunnel: Du har helt andra minnen av 60-talet eftersom du är litet äldre. Modet var verkligen något som inget annat kommit i närheten av tycker jag. Kul ibland med litet nostalgi och minnen. :)
Kram!
Ruth: Dina minnen är bara vuxenminnen och annorlunda jämfört med mina. Tror att 50-talet också var en bra tid. Har du sett filmen Pleasantville som verkligen visar 50-talet? En litet speciell men mycket bra film.
Jag har en känsla av att många hade en stor framtidstro och optimism på 60-talet. Fler trodde på möjligheter jämfört med hur det är nu.
Beatles var stora! Såg du dem i någon konsert?
USA har mycket mörkt i sin historia och det är svårt att riktigt förstå att det inte var särskilt länge sedan som "vita" och "svarta" åtskildes med skyltar osv.
Tror att USA kan ha sett rätt annorlunda ut om JFK fått leva också. Man har väl egentligen erkänt nu att CIA låg bakom det mordet.
Bra signaturmelodier! :)
Roligt att läsa om dina minnen Ruth!
Jag är också 60-talist. En blivande chef sa en gång på en anställningsintervju att jag tillhörde "den förlorade generationen", den med fri uppfostran, inga gränser etc. Så var det INTE där jag växte upp i Sollentuna.
När jag tänker på dig tänker jag på den katastrofala gasläckan som pågår i Kalifornien och har gjort det länge. Är det i närheten av dig?
Jodå, visst minns jag något av det du radat upp. Det var alltid kalla vintrar med mycket snö och långa jättevarma somrar när man badade hela tiden, eller var det inte så ;)
Min mamma var en av få som arbetatde så från det att jag var nio år så var jag "nyckelbarn". Nu var det ju mammor hemma i alla andra hus, så det fanns ju alltid någon där om jag skulle ha behövt hjälp på något vis. När kanal två på tv:n kom minns jag mycket väl för jag fick gå hem till min kompis för att titta på "Tintin" som gick på den kanalen.
Hågstadietiden är väl en sak för sig för övrigt, och så mycket kan jag ju säga som att när det handlar om det så är jag inte på något vis säker på att "det var bättre förr"...
Lotta: Jag har heller inget minne av att det var fri uppfostran. Barn hade definitivt mer respekt för vuxna än vad man ser nu. Jag växte upp i Enebyberg så det v ar relativt nära där du växte upp.
Den hemska gasläckan är utanför Los Angeles som ligger i andra ändan av Kalifornien. Mycket långt mellan mig och LA. Kalifornien och Sverige har ungefär samma storlek. Jag bor i motsvarigheten till Norrland och Los Angeles ligger ungefär där Skåne/södra Småland ligger.
Marina: Eftersom det fanns foton av 60-tals vintrar med väldigt mycket snö tror jag inte att dessa ljög. Tror inte att min pappa gjorde om fotona. ;)
Nyckelbarn minns jag att det fanns. Jag hade min mamma hemma hela tiden tills dess att jag var 15.
Vet inte om du menar Högstadietiden eller Lågstadietiden. Självklart var många saker inte bättre förr men mitt minne är att människor tycktes ha en annan slags framtidstro än vad många har idag.
Post a Comment