Får man tycka synd om sig själv?

Som trogna läsare av bloggen har sett har 2012 inte varit något höjdarår för mig - mycket underliga som har hänt och som inte riktigt flutit på.

Jag trodde att 2013 skulle börja litet bättre men tydligen inte. Idag när jag kom till skolans parkering hade vi tydligen "black ice" - is man inte ser och som är mycket förrädisk. Jag hade parkerat min bil och skulle gå runt den - och trillar. Så illa att jag nu har en stukad fotled.

Förhoppningsvis är den "bara" stukad - den är svullen och jag kan stödja på den men det gör ont så jag haltar. Jag tycker faktiskt synd om mig själv nu. Inte för att det troligen hjälper men jag känner att jag får tycka synd om mig själv en liten stund i alla fall.

Jag kommer att få litet hjälp från R som kommer över hit och troligen stannar ett par dagar så att jag inte behöver gå alltför mycket.

Jag stukade faktiskt ena fotleden för kanske 25 år sedan i Sverige och vet att det tar ett tag att bli bra. Då lärde jag mig något som jag nu kommer att tillämpa - att röra på fotleden, försiktigt, i cirklar för att förhindra ärrvävnad på olika ligament. När jag läste om det för 25 år sedan hade jag redan haft stukningen under några veckor. Jag hade blivit mycket bättre men det ville inte bli helt bra. Första gången jag gjorde cirklarna med fotleden trodde jag att jag skulle svimma, så ont gjorde det. Men jag blev bra på nolltid.

Nu gäller vila, is och jag använder faktiskt magneter. Vet att många är skeptiska mot dem men jag vet att de fungerar. Det har de bevisat tidigare.

Något positivt har i alla fall hänt idag - takreparationerna pågår just nu. Tur det eftersom vi kommer att få ett nytt oväder i natt och i morgon. Det var i grevens tid det.