Monday, December 8, 2008

Svenskar gillar USA

Varför gillar svenskar USA? Jag har nog inget bra svar på den frågan men med tanke på alla email jag fått och får (med frågor om hur man kan flytta till USA) verkar det som om svenskar har en förkärlek till USA.

Att komma som turist till USA är givetvis inte alls detsamma som att bo här. Jag minns min första resa till USA (den gick till Los Angeles) och att jag var helt fascinerad av denna stad och människorna jag träffade.

Nu när jag bott här ser jag på USA på litet annat sätt. Vissa saker är helt klart positiva men det finns också en del som inte är lika positivt. Sverige har givetvis också sina för- och nackdelar.

Något som jag tror många svenskar uppskattar, om de kommer hit på besök, är att det är "högre i tak" i USA än i Sverige. Det var det jag slogs av när jag först kom hit. Det finns i stort sett ingen Jante-lag i USA och som svensk är man ju inte riktigt van vid det. Jag gillar att folk kan vara mer sig själva och att det finns utrymme för individualitet.

Förra året när jag var i Stockholm slogs jag av hur "lågt i tak" det var. Det är svårt att peka på något speciellt - det är mer en allmän känsla av att man inte riktigt får ge uttryck för den man är och att alla skall vara så lika varandra. Och då är ju Stockholm en stor stad med många olika sorters människor. Till och med i lilla Weed känns det mer fritt.

Att leva med "högre i tak" är en av de saker jag verkligen uppskattar. Fortfarande känner jag mig rätt svensk och litet "inskränkt" men jag har nog ändrat mig under årens lopp. Det märkte jag när jag kom till Sverige förra hösten. Jag var på väg att börja prata med främmande människor (vilket man ju gör här i USA) men så kom jag ihåg att "javisst, det gör man ju inte i Stockholm". :)

För att fortsätta litet på temat från igår så såg jag två hus när jag var på väg hem med bussen idag som helt klart hade "gone all the way" med julljus och utomhus"prydnader". Jag trodde nästan att jag var i en nöjespark. :) Det var ljus överallt och stora uppblåsbara figurer - tomtar, slädar osv. Litet väl mycket för min smak men rätt kul att titta på.

13 comments:

Lars Hultqvist said...

Intressant med din iaktagelse om att det är 'högre i tak' i USA. Det skulle vara ännu mer intressant att höra några fler exempel hur du upplever just detta. Det är inte så att jag säger att du har fel jag kan bara inte själv just komma på vad det är som skiljer Sverige från USA i det avseendet.

Innan jag flyttade till USA så hände det att en del personer som jag i vissa fall knappt kände (vissa kollegor på jobbet som jag inte så ofta hade så mycket med att göra) kommenterade min förestående flytt med att; 'Det skall nog gå bra för du är ju så amerikansk. Jag förstod inte alls vad detta betydde för jag signalerade inte ut alls något i det avseendet. Jag flyttade endast hit pga att min fru är Amerikanska.

Kanske var det så att jag inte alltid följde Jantelagen som du refererar till, som fick vissa personer att tycka att jag var 'Amerikansk'.

Ibland är det svårt att analysera saker som är så nära inpå en själv men det skulle vara intressant att höra om du kommer på några fler exempel på 'högt i tak' i USA.

Lars

Sparkling said...

usch, ja skrev en jättelång kommentar sen hände de nått med fönstret, så irriterande!

anyway lite kort, jag tror att amerikanska skolan med alla klubbar&sporter lockar fram att folk är sig själv osv. i sverige kan det vara svårt att t.o.m. i en storstad hitta aktiviteter som ungdom, att hitta en ungdomskör som ej är i kyrkan kan vara omöjligt! de ges bara rum åt de stora sporterna. det finns inga klubbar om man gillar att debattera osv. man tar inte fram det bästa ur varje individ. det kan vara svårt att ta sig aktiviteten man vill göra, jag hade en kompis som spelade beachvolleyboll 2gr/vecka hon slutade tillslut pga. ca 2timmars bussresa till den enda beach hallen i göteborg! tkr usas system med sporter och klubbar på skolan är super duper!

sen tror jag att småsnacket i usa är väldigt bra för välbefinnandet, man koncentrerar sig inte lika mkt på sina egna tankar, kan alltid lära sig nått och känner sig mindre ensam!

Sen lockas säkert många av glamour bilden av usa med kändisar, LA, NYC osv.

en grej ja gillar med usa är familjelojaliteten, många är så nära sina familjer och det är tråkigt att det börjar försvinna mkt i sverige.

sen är ju klimtatet toppen på flera ställen i usa och shopping GREAT

Anne-Marie said...

Lars: Roligt att höra dina tankar. Jag skall helt klart fundera litet mer på vad det är som gör att det är "högre i tak". Det kan, som du säger, vara svårt att analysera det som finns nära inpå men jag återkommer med fler tankar litet senare. Kanske en anledning till att du drogs till din amerikanska fru var att du inte är "supersvensk". :) Bara en tanke.

Sparkling: Intressant att höra dina tankar om sport och att det kan locka fram en persons individualitet. Det hade jag inte ens tänkt på. Något som jag har upplevt många gånger här i USA är att folk verkligen vågar ta fram det som är bra och att det ges utrymme i samhället att göra det. I Sverige får man ju inte tro att man är något (Jantelagens första "bud") och man skall vara en i mängden. Jag återkommer nog med fler tankar kring det här.

Unknown said...

HEJ!

Jag är väldigt osvensk och älskar att prata med främmande människor. Jag stormtrivdes i Cleveland när vi var där och gick i ett stort mall. Det var så trevligt att alla frågar hur man mår och att de hälsar på en. Jag kände mig aldrig bevakad och tvingad att handla som här i Sverige. De var oftast bara nöjda att få visa det de hade i affären.

Jag tycker att det kändes skönt att bli sedd av okända människor. Det var också väldigt trevligt med all trevlig personal som vi mötte på hotellet och på restauranger. MEN jag tyckte det var supersvårt att komma ihåg att lägga på skatten på priset på det man handlade hela tiden. Varför inte lägga det inbakat i priset bara? Petitesser såklart.

Jag skulle flytta till USA bums om jag bara hade möjlighet. Jag kunde äntligen slappna av och vara spontan, skratta högt och kunna ta i människor utan att de ryggar tillbaka.

MEN jag har också å andra sidan - som norrlänning dessutom ;-) - bestämt mig för att vara som den jag är. Jag retar nog många men samtidigt så dras många människor till mig också.

Jag gillar ju faktiskt de flesta människor jag möter och har svårt för att tycka illa om någon. Jag är fortfarande en smula blå-ögd men inser ju det och tar de smällar jag får också.

Jösses, nu somnade du nog.

Sorry,

//Harriet

Anne-Marie said...

Harriet: Jätteroligt att läsa din kommentar. :) Du skulle nog passa i USA - kanske bättre än i Norrland (om du bor där fortfarande). Det du skriver om att man blir sedd är en viktig skillnad mellan USA och Sverige. Jag minns när jag åkte tunnelbana i Stockholm och att man skulle titta på allt annat än sina medpassagerare. Om man hade börjat prata hade väl folk trott att man var full. :) Även om den amerikanska stilen är litet ytlig ger den i alla fall mer av medmänsklighet.

Suddrik said...

Jag vet exakt vad som gör att jag trivs bättre här. Jag har bara varit här i 3 månader och har redan 3 vänner, bättre vänner än jag haft sedan grundskolan. Som alla tjatat om den amerikanska ytligheten...
Och även om de skulle vara ytliga - vem föredrar inte att bli behandlad väl av okända, snarare än det griniga mottagandet man får i Sverige? (Vet inte hur det är i småstäder, men jag tror inte det är mycket bättre än i de 10 största.)

Jag gillade faktiskt INTE USA innan vi flyttade hit dock. Men det har vänt, och det snabbt!!

Anne-Marie said...

Suddrik: Roligt att höra att du fått vänner så snabbt. Jag och en kompis (Anne i Oregon) har pratat en hel del om att det är svårt att få riktiga vänner här - på det sättet som vi varit vana vid från Sverige. Tycker du att de du lärt känna här är "riktiga" vänner? Hur har du burit dig åt för att få vänner så snabbt? :) Vore roligt att höra litet mer.

Unknown said...

Japp! Jag skulle stormtrivas tror jag med.

Sedan är jag nog lite feg eftersom min dotter är svårt sjuk så skulle det inte vara möjligt med en flytt så länge hon bodde hemma. Skulle aldrig ha råd med alla provtagningar, mediciner, sjukhusvistelser och egen skolskjuts för hennes skull där.

Men drömma kan man ju och i Cleveland kan man ju köpa ett fint hus för 60 000 SEK idag.

;-)

Anne-Marie said...

Harriet: Du verkar litet osvensk så du skulle nog passa in perfekt. :) Vad tråkigt att höra att din dotter är sjuk. Att vara sjuk i USA är MYCKET dyrt. Bättre att vara i Sverige och kunna få del av systemet där. Det verkar billigt minst sagt att köpa hus i Cleveland. Jag tror många får gå från sina hus eftersom husmarknaden har kollapsat här.

Suddrik said...

Hej igen!
Jag vet inte riktigt hur jag har lyckats! Jag har helt enkelt hittat några som är väldigt lika mig, och eftersom jag är den där typen som inte håller käft :-) så har jag berättat för dem att jag gillar dem och fått höra att det var ömsesidigt.
Det som skiljer dem mot mina svenska "vänner" är att dessa faktiskt lyssnar och svarar kritiskt och inte bara håller med när man pratar om saker, så när jag är ledsen eller så kan jag faktiskt få stöd. Det har jag alltid saknat.

Anne-Marie said...

Suddrik: Intressant att höra om dina erfarenhter. Du kanske är amerikansk till ditt sätt och passar in perfekt här. Det är ju jättebra! :) Skönt att ha vänner som är ärliga.

Anonymous said...

Tycker snacket om att vara typiskt svensk eller typiskt Amerikansk mest verkar bygga på fördomar. Är man sig själv och vågar stå för det så brukar man klara sig bra i de flesta kulturer. Sedan är ju samhälls sytemen uppbyggda på olika sätt. I Sverige finns ett socialt skyddsnät som inte alls finns i USA. Å andra sidan upplever många en frihet att göra och skap i Usa som är större än i Sverige(Europa). Detta är inte alltid possitivt. Genom att staten inte lägger sig i/styr på samma sätt får lätt en del saker att gå överstyr, som t ex användningen av fossila bränslen, där USA fortfarande är den ojämförligt största boven både när det gäller konsumtion och utsläpp. Hoppas det blir en förändring med ny president.

Anne-Marie said...

Anders: Jag tänkte en del på skillnaderna mellan USA och Sverige nu när jag var på besök i Stockholm. Visst skall man vara sig själv och stå för det men samtidigt finns det vissa grundläggande skillnader som är tydliga när man bott i båda kulturerna. Kanske jag kommer att skriva litet mer om det. Visst är man dålig i USA på miljöområdet. Det är bara att hoppas att det kan bli förbättringar framöver.