Halkkörning

Det råder tydligen full vinter i vissa delar av Sverige. Många har kört av vägarna och fastnat i trafiken.

När jag bodde i Stockholm var det alltid fullt kaos när den första snön kom. Nu verkar det ju vara litet mer extrema förhållanden men ibland undrade jag och andra varför det alltid var kaotiskt med första snön. Det är ju vinter varje år och de flesta som kör bil har ju kört i snö och halka många gånger.

Jag körde ju aldrig bil i Stockholm så jag skall väl inte uttala mig egentligen. :) Här i Kalifornien finns det inga övningsbanor att träna halkkörning på och det tycker jag är synd. Visst har stora delar av Kalifornien aldrig någon riktig vinter men det finns en hel del bergsområden som alltid får snö varje vinter.

Eftersom jag tog mitt körkort här i Mt Shasta har jag aldrig kunnat träna halkkörning utan det har varit att träna "på riktigt" på vägarna. Även om jag aldrig körde bil i Sverige har det alltid känts som om jag vetat en del om vinterväglag eftersom jag vuxit upp i ett land med vinter varje år. Många som kör bil här verkar bli otroligt försiktiga så fort det kommer litet snö.

Här i Kalifornien får man köra med dubbdäck mellan 1 november och 30 april. Jag har ännu inte satt på mina dubbdäck eftersom det varit fint väder men snart är det väl dags. Förutom dubbdäck finns det dessutom så kallade "tire chains" som det ibland krävs att man skall sätta på sina däck om det är extrema väderförhållanden. Det händer då och då att det finns krav på både dubbdäck och "tire chains" för att kunna åka på t ex den stora motorvägen I-5. Mt Shasta kan få otroligt mycket snö ibland och under de år jag bott här har man flera gånger till och med stängt den här stora vägen.

Min värsta upplevelse av snöoväder och halka var när jag skulle köra hem från skolan och det var en riktig snöstorm. Det var något fel på bilen och den stannade helt plötsligt mitt på vägen. Det hände flera gånger och jag var otroligt tacksam att ingen körde på mig eftersom man bara såg några meter framför sig.

I vinter kan jag nog välja när jag skall köra eftersom jag inte behöver köra till jobbet. Det känns bra.

Bilden från Wikipedia.

Resan till Happy Camp

Det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen. Förra veckan var litet smått stressig med mycket att göra både på skolan och mitt andra jobb. Fredagen var också en maratondag med tidig start och sent i säng.

Efter några timmar på jobbet på förmiddagen åkte min chef och jag till staden Yreka - det var där jag handlade långbyxor förra helgen. I Yreka finns det en "filial" till vår skola i Weed. Den är mycket mindre men alla våra videosända kurser går också till den skolan. För ett par veckor sedan skulle det installeras ny utrustning i det rum som vi använder för dessa kurser och det var tydligen rena fiaskot. Teknikern som kom visste nästan ingenting och min chef var inte särskilt glad. I fredags kom en annan person och han fick ordning på klassrummet på ett par timmar. Vi var där för att hjälpa till och dessutom fick jag se rummet för första gången vilket var intressant.

När vi var färdiga där skulle min chef och jag fortsätta till en ort som heter Happy Camp. Vi har elever även där och det skulle vara en middag för elever och anställda. Jag hade aldrig varit i Happy Camp tidigare och visste knappt var det låg. Det var en lång resa för att komma dit och bilfärden gick på slingriga vägar. Som tur var satt jag i framsätet annars hade jag aldrig kunnat åka så långt.

Tyvärr var det mörkt när vi kom fram till Happy Camp så jag kunde aldrig se själva staden men vägen dit var fin trots alla kurvor. Den går utmed Klamath River som passerar genom staden. Happy Camp är "huvudkvarteret" för en indianstam som heter Karuk (betyder "upriver people"). Här kommer en liten beskrivning från 1800-talet av Karuk-stammen:

"The Karok are very democratic. They have a headman or captain in each rancheria, though when on the war-path they are in a slight degree subject to the control of one chief ... In war they do not take scalps, but decapitate the slain and bring in the heads as trophies. They do battle with bows and arrows, and in a hand-to-hand encounter, which often occurs, they clutch ragged stones in their hands and maul each other with terrible and deadly effect" (21).

"There are two classes of shamans--the root doctors and the barking doctors ... It is the province of the barking-doctor to diagnose the case, which she (most doctors are women) does by squatting down ... before the patient, and barking at him ... for hours together. After her comes the root-doctor, and with numerous potions, poultices, etc., seeks to medicate the part where the other has discovered the ailment resides" (26).

"The first of September brings a red-letter day in the Karok ephemeris, the great Dance of Propitiation, at which all the tribe are present, together with the deputations from the Yurok, the Hupa, and others. They call it sif-san-di pik-i-a-vish ... which signifies, literally, "working the earth". The object of it is to propitiate the spirits of the earth and the forest, in order to prevent disastrous landslides, forest fires, earthquakes, drought, and other calamities" (28).
Källa: Wikipedia

Det var en trevlig middag och vi fick även se det klassrum som används för videokurserna. Framåt niotiden var det dags att åka hem igen och vi hade en minst sagt händelserik resa. Helt plötsligt såg vi en polisbil som kom upp bakom oss och då var det ju bara att stanna. Min chef frågade polisen vad som var fel och han sade att hennes lyse för registreringsskylten inte fungerade. Vi tyckte att det verkade litet småaktigt att stoppa bilen för detta och troligen gjorde han det eftersom han inte fick tag på den bil han egentligen ville få tag på. En av lärarna som har videokurser var också med på middagen. Hennes man var också där. De kom i var sin bil och han fick av misstag med sig hennes bilnycklar. Tydligen hade han upptäckt sitt misstag och kom tillbaka just när min chef och jag var på väg från Happy Camp. Polisen sade att han sett en bil köra alldeles för fort genom staden och det var troligen lärarens man. Polisen fick aldrig tag på honom så vi trodde att han stoppade oss i stället. Nu fick min chef som tur var inga böter men nog var hon litet uppskakad. Det märkte jag. Vi fick oss i alla fall ett gott skratt när vi pratade om händelsen och polisen som troligen hade för litet att göra. :)

Vi kom i alla fall lyckligt tillbaka till Weed trots många rådjur på vägen.

Gardiner

Till att börja med en liten uppdatering om min hyresvärd. Hon har faktiskt tagit kontakt med en elektriker så nu är det bara att vänta och se hur lång tid det tar innan någon dyker upp.

Att ha gardiner i sitt hem är ju inget man ens funderar på när man bor i Sverige. Där har i stort sett alla gardiner. Jag hade det och det var en självklarhet.

Idag kom jag på att jag inte har haft gardiner på 10 år sedan jag flyttade till USA. Och nu tänker jag inte ens på att jag inte har några. När jag först flyttade in i det hus där Michael bodde blev jag minst sagt förvånad att det inte fanns några men efter ett tag så vande jag mig ju. Vi hade säkert kunnat sätta upp gardiner men det blev aldrig av.

När vi bodde på Hawaii var det ju inte ens att tänka på eftersom hyresvärdarna där var något paranoida och knappt lät oss sätta upp saker på väggarna. Jag har tidigare skrivit om vår första hyresvärd som var rena skräckvärden.

Ute i Lake Shastina fanns det inga gardiner när jag bodde där men när jag var och hälsade på i somras hade N faktiskt satt upp gardiner och tänk så mycket trevligare det såg ut. Det såg helt plötsligt ombonat ut.

I min lägenhet har jag inga gardiner utan bara persienner. Jag vet inte ens om jag skulle få sätta upp gardiner. Min hyresvärd sade i alla fall när jag flyttade in att jag absolut fick sätta upp tavlor och annat på väggarna och det var ju positivt. Jag berättade om Hawaii och hon skrattade och sade att det här ju inte var Hawaii.

Det är konstigt hur man kan vänja sig vid saker och ting. En dag kanske det är dags för gardiner igen.

Bilden från Josefssons.

Hyresvärdar

När jag bodde i Sverige hade jag en bostadsrätt. Trots det var det ju en massa olika projekt som berörde alla lägenheter och man fick inte göra som man ville utan det skulle gå genom styrelsen.

Det hus jag bodde i hade en del "egenheter" som gjorde att jag flera gånger fick tala med den person som var ansvarig. Det var ett konstigt undertryck i huset som gjorde att jag knappt fick upp min ytterdörr ibland, folk spolade ner allt möjligt i toaletterna och eftersom jag bodde längst ner blev det stopp hos mig ibland, det var radon i marken och den lösning som styrelsen tog fram gjorde min lägenhet i stort sett obeboelig. Jag och min pappa löste det på vårt eget sätt så att jag skulle kunna bo kvar där. Det fick styrelsen aldrig reda på. :)

Här hyr jag min lägenhet och ibland känner jag att jag är helt i händerna på min hyresvärd. Hon är helt okej men är det något som behöver åtgärdas tar det ofta väldigt lång tid. När jag flyttade in här var det flera nätfönster, vilket man måste ha, som hade jättestora glipor och då var det ju liksom ingen nytta med dem. Min "attackerande fläkt" löste jag faktiskt själv utan att blanda in min hyresvärd. Nu senast har jag ett elektriskt element som trots att det är avstängt sätter igång. Hur det kan komma sig har jag ingen aning om. Just nu håller jag på att försöka övertyga hyresvärden om att det faktiskt är något som är fel. Vi får hoppas att jag lyckas.

Även om jag aldrig hyrde bostad i Sverige verkar det som om det är hårdare regler som gäller i alla fall i den här delen av USA. Mitt hyreskontrakt har väldigt strikta regler om vad jag får och inte får göra. Att inte få ha husdjur till exempel är väldigt vanligt här och det är säkert ovanligt i Sverige. Om jag skulle ha någon som skulle komma hit och hälsa på under ett tag skulle jag vara tvungen att tala om det. Ja, listan skulle kunna bli rätt lång.

En dag hoppas jag att jag skall kunna ha mitt eget hus där jag kan göra som jag vill. Har man vuxit upp i en villa med en stor trädgård finns nog alltid längtan.

Handla kläder

Idag var en dag när jag kände en akut längtan efter fler klädaffärer än vad vi har här.
Efter att ha bott i Stockholm under större delen av mitt liv har jag nog fortfarande inte riktigt vant mig vid att inte egentligen ha några klädaffärer på nära avstånd.

I Mt Shasta finns det ett par sportaffärer som säljer litet kläder men de har ett väldigt begränsat utbud. Den närmaste staden där det finns ett litet utbud av kläder ligger ca 5 mil från Weed. Jag var där idag för att handla litet olika saker på Wal-Mart och även för att se om de hade långbyxor. De hade en del men inga som föll mig i smaken.

Där Wal-Mart ligger finns också en affär som heter JC Penney. De har faktiskt en del kläder men det är inte alltid att de har något som passar. Eftersom jag verkligen behövde nya långbyxor tänkte jag att nu skall jag inte ge mig utan se om jag kunde hitta något. Det var då jag önskade att det hade funnits några fler affärer som jag kunde ha gått till.

Efter att ha kollat i affären en bra stund såg jag att de hade manchesterbyxor som såg snygga ut. Dessutom stod det att de var på rea. Så jag slog till och köpte två par byxor och sparade ungefär $40. Inte dåligt. Dessutom skulle jag nog egentligen ha betalat mer eftersom det var en rea som hade tagit slut men eftersom skylten fanns kvar var det det lägre priset som skulle gälla, enligt en expedit.

Jag kan köpa det mesta via internet men byxor är svårt att köpa utan att prova. Nu klarar jag mig ett tag i alla fall. :)

Vintertid

I natt, om bara några timmar, ställer vi om klockan här i USA. Då tar sommartiden, eller som det heter Daylight Saving Time, slut och vi får vintertid igen. Jag ser alltid fram emot att få en extra timmes sömn.
Morgnarna blir ljusare och det känns bra men det kommer att bli mörkt väldigt mycket tidigare på eftermiddagarna.

Den senaste veckan har det "bara" varit en tidsskillnad på 8 timmar mellan Kalifornien och Sverige men nu blir det 9 timmar igen. Det känns sent att ställa om till vintertid i början av november. Tydligen är det en vecka senare än vad det brukar vara från och med i år och i måndags var det allt möjligt klockrelaterat som hände på jobbet. Tydligen trodde vissa klockor att sommartiden tog slut redan för en vecka sedan. Vi får se vad som händer på måndag.

Inte alla stater i USA har sommar- och vintertid. Hawaii är en av dessa stater. När Michael och jag bodde där ställde vi om våra klockor utan en tanke på att vi inte behövde göra det och blev något förvånade när vi upptäckte att Hawaii inte har sommar- och vintertid. Arizona har heller inte Daylight Saving Time.

Från och med i år började sommartiden mycket tidigare än vad den gjort andra år. Redan den 9 mars 2008 ställer vi om klockorna igen.

Jag ser i alla fall fram emot att få sova en extra timme i natt. Godnatt!

November

Tänk att 2007 börjar gå mot sitt slut. Ibland kan det vara kul att veta vad som hänt tidigare år så här kommer en liten lista med olika novemberhändelser - både riktigt gamla och modernare:

Michelangelos målningar i Sixtinska Kapellet visades för första gången 1512.

63 amerikaner togs som gisslan i Iran 1979.

Den första stereoradion introducerades 1955.

Den första elektriska skylten med rörliga bilder sattes upp i New York City 1928. Den visade hur det gick i presidentvalen och kallades "the zipper" eftersom den gick i cirklar runt byggnaden.

Louvren i Paris öppnade för allmänheten 1793.

De första elektriska lamporna på tåg installerades 1906 - tågen gick mellan Chicago och Kalifornien.

Östtyskland öppnade sina gränser mot väst 1989.

Första världskriget slutade 1918.

Konstgjord snö användes för första gången av skidåkare 1946.

Rymdfärjan "Columbia" hade sin första flygning 1982.

Konstgjorda diamanter tillverkades för första gången 1959.

Columbus upptäckte Puerto Rico 1493.

Det blev krav på fotografier i pass 1914.

Thomas Edison hade skapat fonografen 1877.

Episoden i såpoperan Dallas där J.R. sköts sågs av fler amerikanska TV-tittare än något annat program i TVs historia. Mer än halva USAs befolkning såg detta avsnitt 1980.

President John F Kennedy sköts 1963 och USA var i chocktillstånd.

Captain Cook upptäckte Maui (Hawaii) 1778.

Thanksgiving firades för första gången som en nationell helgdag 1789.

Den första framgångsrika flygningen med Boeing 707 skedde 1962.

Trådlös överföring av fotografier från London till New York City genomfördes av Radio Corporation of America (RCA) 1924. Det tog ca 20-25 minuter för varje fotografi att överföras.

Den första dokumenterade händelsen av en person som träffats av en meteorit skedde 1952.