Det här med namn
Så har Sverige "blivit med" en ny liten prins. :) Estelle har fått en lillebror och troligen kommer det att diskuteras igen om Sverige verkligen skall ha monarki eller inte. Jag tänker inte alls gå in på just det utan hur namn kommer och går.
Tydligen kommer den nya prinsen att heta Oscar - precis som min morfar. :) Han var inte hertig men det blir den nya prinsen över Skåne. Min morfar föddes i slutet av 1800-talet och då var det inte alls ovanligt att man döpte barn till Oskar/Oscar. När jag föddes i början av 60-talet var det få pojkar som fick det namnet. I min klass i grundskolan hette killarna bland annat Anders, Peter, Thomas och Magnus. Senare kom de äldre namnen tillbaka och man såg namn som inte funnits på mycket länge.
Även flicknamnen har gått i vågor och från början av 2000-talet har flicknamn som Alva, Wilma, Hanna och Julia blivit poppis. Ingen döper säkert sitt barn till Anne-Marie numera. :) Jag lär ha fått det namnet då det fanns andra som hette Anne-Marie tidigare i släkten på min pappas sida. Av någon anledning tyckte jag, som liten flicka, att jag borde ha hetat Marianne.
Här kan man se vilka pojk- och flicknamn som var populära under olika årtionden: http://www.babyhjalp.se/svenska_namn
Här i USA kan jag faktiskt inte alls vilka namn som fanns förr i tiden och vilka som är populära nuförtiden. Många tycks heta Michael och det är både yngre och litet äldre som har det namnet. Av de kvinnliga namnen tycker jag att jag har upplevt en stor spridning och de jag känner har olika namn. Social Security (de som har hand om pensioner i USA) har faktiskt en sida med amerikanska namn och deras popularitet. Michael ligger bland de fyra mest populära namnen. Mary, Patricia, Jennifer och Elizabeth ligger i toppen bland kvinnorna. https://www.ssa.gov/oact/babynames/decades/century.html
I den amerikanska almanackan finns det inga namnsdagar vilket jag tyckte var konstigt i början. I Sverige har vi som bekant namnsdagar och i stort sett alla dagar har ett par namn som firas. Det är bara några få dagar som saknar namnsdagar. Som ni kanske sett har jag en funktion hos min blogg som visar namnsdagarna.
När jag var yngre firade vi namnsdagarna och även när jag blev äldre brukade min mamma skicka namnsdagskort till mig vilket var trevligt. Alltid den 24 juli på Kristina-dagen firade jag, min mamma och min bästa vän namnsdag under fruntimmersveckan. Jordgubbstårta bakades varje år och för det mesta kunde vi avnjuta våra egna jordgubbar från trädgårdslandet.
Att flytta utomlands kan ställa till det ibland med olika namn. Som tur är tycks mitt förnamn vara internationellt gångbart och ingen verkar ha problem att uttala det. Eftersom det skrivs med bindestreck har jag märkt att en del amerikaner tror att jag kallas bara Anne - vilket jag inte riktigt reagerar på. :)
En av de mest kända personerna som heter Anne-Marie - prinsessan av Danmark som blev drottning i Grekland.
26 comments:
Det är i inte så många länder som har namnsdagar tror jag. Vi firar eftersom Tjeckien är ett land som också gör det så min man har koll. Du har ju läsare från många länder så vi får kanske veta mer om vart det firas. Oscar är ett fint namn. Det var ganska vanligt när jag var liten och de som hette det fick alltid höra det åskar Oscar, Oscar åskar det ...
Hej,
Ingen döper sina barn till Anneli heller :-) eller till Ulrika, Helena, Marianne, Ingela och Birgit som vi flickor hette i klassen.
Det grekiska kungaparet, Anne-Marie och Konstantin, har ju äntligen fått flytta tillbaka till Grekland efter alla är i exil. Jag tror att den fd. danska prinsessan också går under Anna Maria, och speciellt i Grekland. Fint namn!
Ha en underbar helg!
Kram, Anneli
Jag tycker det här med namn är jättekul och intressant. Du har ett jättebra namn som är väldigt internationellt. Praktiskt och fint. Min pappa heter Göran och det har inte varit så lätt att vare sig uttala eller stava utanför Sveriges gränser. Jag tycker Oscar är ett fint namn och glad att de valt detta namn till nya lillprinsen. Det där med namn och vad som är poppis går ju i jämna intervall och vågor. Man döper gärna sina barn till de namn som ens far och morföräldrar heter eller hette men väljer sällan namn ur ens egna föräldrars generation.Michael upplever jag också som ett väldigt vanligt namn i USA. Chris tycker jag också är otroligt vanligt namn bland män i USA.
Kram och ha en fin helg.
Liksom du så har jag också varit med om namnsdagsfirandet men det faller bort i samma takt som människor blir äldre och går bort. Det var roligt att bli ihågkommen på Karin-dagen. Den sista som gratulerade till min dag var min svärmor.
Allt förändras.
Hörde på kungen igår när han berättade vad barnbarnet skulle heta och på intervjuerna bland folket senare. Jag smålog för mig själv när jag hörde en ung kvinna säga att det är roligt att de anammar vanliga namn och inte kungliga. Det är bra att det uppfattas så, att allt blir mera normaliserat men alla tre namnen är kungliga.
Ha en fin helg Anne-Marie! Du har ett väldigt vackert namn!
Min pappas mellan-namn var Oskar ... med K. Själv föddes jag på Karin-dagen. Mitt ursprungliga tilltalsnamn hade inte varit speciellt gångbart, internationellt, dessutom betyder ordet något på engelska.
I Quebec finns ett fenomen som jag tyckte (tycker fortfarande) var lite egendomligt. Massor av folk har dubbelnamn, med bindestreck. En flicka kan heta Marie-Pierre och en pojke kan heta Jean-Marie ... Alltså: om det är en flicka, kommer det kvinnliga namnet först, och pojke tvärtom. Jag fann den traditionen oerhört förvirrande ... det skulle ju vara om om vi döpte någon till Maj-Björn i Sverige.
Här (http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/namnsok/) kan man se hur många som heter vad i Sverige. Både Kevin och Liam ligger rätt bra till ...
Det går verkligen i vågor det där med namn. Jag har märkt att det börjar finnas en del Gunnel igen. Annars var det nog mest vanligt på 40-talet. Det är ju bra när man åker utomlands att inte ha Å,Ä eller Ö i sitt namn, för på biljetterna skrivs det inte ut. Jag gillar gamla namn, och har lite svårt för en del av de nyare. Sen tycker jag det låter lite konstigt när man döper barn efter veckodagarna....det görs det väl knappast i Sverige öän, men det kommer säkert. Kram
@gunnel ... veckodagsnamn har jag inte hört (utom möjligen Friday i Robinson Crusoe) ... däremot tycker jag Juni skulle låta rätt gulligt 🙂
Mitt namn är det nog väldigt 70-tal över. Många hette Malin, Anna, Linda, Daniel, Thomas och Martin. Mina föräldrar har 40-tals namn Börje och Ulla, men min mamma har faktiskt ändrat sitt namn till Ulrika då hon tycker det är mer gångbart och inte lika åldersbestämt. När min pappa studerade i USA så använde han sitt första namn Carl då det var lättare att uttala. När vi gav våra pojkar namn, ville jag att de skulle vara svenska, men vi valde även "vanliga" mellannamn ifall de skulle föredra det när de blev äldre.
Själv är jag mycket nöjd med mitt namn och gillar att det är väldigt svenskt, men det är ju lustigt hur svårt amerikaner har att uttala dessa fem bokstäver rätt;)
Ingen namnar barn efter mej. Inga Rutor och ingen Ottilia,
mitt andra namn, som jag fick efter min mor. Våra barn har
svenska namn - Eva, Ingrid, Lars - efter makens önskan. Har
barnbarnen, Ingrid Ottilia, Britt Amelia, Sonja Marie, Kevin.
Fick sätta ett "h" efter Rut, givetvis.
Ruth i Virginia
Ottilia-dagen - 7 mars
Läste häromdagen om en till Sverige invandrad man som genast fick bättre bemötande(!) när han ändrade sitt efternamn till ett mera svenskklingande. Litet som många svenskar gjorde efter att ha flyttat till USA på 1800-talet. Och kanske även ibland numera. En studiekamrat till mig som hette Lennart Nilsson bytte namn när han bosatte sig i Kalifornien så till den grad att vi nästan inte hittade honom till jubileet. Han hade bytt till sitt andranamn Karl plus sin mors släktnamn som inte är ett -sonnamn. Nilsson hade kanske gått bra men Lennart ligger nog inte i munnen på en amerikan.
Såvitt jag vet så firar man namnsdag mer än födelsedag i både Polen och Lettland. Jag blev en gång gratulerad i Riga med ett par fina stickade vantar på den dag som har mitt namn i deras almanacka.
Anne-Marie är ett ganska vanligt namn i Danmark och så hette en av mina allra bästa danska vänner. Så jag gillar verkligen ditt namn!
När jag gick i skolan var jag den enda som hette Annica. Det var inget vanligt namn då och är fortfarande inte så väldigt inne men det finns i alla fall fler Annicor/Annikor nu än i min barn- och ungdom.
Jag hade velat heta Erika men det kunde ju inte mamma och pappa veta när det var dags att "namna" mig. ;) Och nu tycker jag faktiskt att mitt namn är helt okej.
Ha en skön helg! Kram!
Anna: Det är nog inte så många länder som har namnsdagar. Ser att det är en del från andra länder som också kommenterat. :)
Min morfar stavade faktiskt Oscar med "k". Ja, man kan göra sig lustig ibland när det gäller namn. :)
Hej Anneli,
Även om du är litet yngre än mig var du med om ungefär samma namn som var vanliga när vi var små.
Just det ja, det grekiska kungaparet kunde inte bo i Grekland under många år. Inte ens när man är kunglig klarar man sig undan händelserna i världen.
Anna Maria kan hon säkert också heta.
Jag har insett att mitt namn står sig bra internationellt vilket ju är bra då jag inte fortsatte att bo i Sverige. :)
Ha en riktigt fin helg! Antar att du kanske kollar på Vasaloppet? Du har det ju nästan hemma i vardagsrummet. ;)
Kramar!
Desiree: Namn är intressant. Jag tyckte inte om mitt efternamn när jag var yngre men på "gamla dar" känns det rätt okej.
Nej, Göran kan inte vara lätt att heta utomlands. Min mamma hette Ulla och det u-ljudet tycks många ha svårt att uttala utanför Sverige.
Oscar är ett fint namn tycker jag också. Min kusins son heter Oscar (minns inte om han stavar med "c" eller "k") och han är tonåring.
Jag var ju gift med en Michael och det är ett namn jag tycker om. Gjorde det även innan jag träffade "min" Michael.
Ha en fin helg och kram!
Karin: Man kanske inte firar namnsdagar alls lika mycket numera i Sverige som man gjorde när jag var yngre. Allting förändras.
Jag kommer ibland ihåg att jag har namnsdag men det är inget jag lägger någon vikt vid nuförtiden.
Jaså, intressant att kvinnan ansåg att Oscar inte var ett kungligt namn. Tror nog att man väljer namn inom kungafamiljen med mycket omsorg.
Ha en fin helg Karin! Du har också ett vackert namn! :) Kramar!
Rebekah: Min morfar stavade också Oskar med "k". Ibland kan tilltalsnamnet vara mindre bra framför allt utomlands. Och betyder det något kan det ju bli ännu värre.
Intressant det du berättar om "Marie" och att det används olika om det är en pojke eller flicka. Har inte hört talas om det tidigare. Maj-Björn kan ju onekligen bli litet förvirrande. ;) Men i Sverige har man ju "hen" så det borde väl inte vara några problem. :)
Ser på den sidan länken går till att alla mina namn Anna, Maria och Kristina är bland de vanligaste namnen på kvinnor.
Gunnel: Ditt namn kanske inte är så vanligt nuförtiden som det var förr. Det tycks gå mode i namn precis som med allt annat.
Nej, att ha de svenska bokstäverna om man bor utomlands är inte lätt. Tur att mina föräldrar var smarta. ;)
Folk döper nog sina barn till alla möjliga och omöjliga namn. Här i USA finns en del efternamn som är märkliga tycker jag.
Kram!
Rebekah: Vet inte om jag heller hört talas om veckonamn i Sverige. Här i Mt Shasta-området byter väldigt många namn till mer "andliga" namn. Inget jag skulle vilja göra.
Malin: Kan tänka mig att inte så många döper barn till Malin numera. Det går helt klart mode även i namn.
Min mamma hette också Ulla men behöll detta namn. Det var hennes mellannamn. Hennes första namn var Margit.
Om man bor i till exempel USA måste man ju nästan döpa barn till gångbara namn om man planerar att bo här.
Intressant att de inte klarar av Malin. Det märkligaste jag fått heta ifråga om mitt efternamn är Kugelberg vilket inte alls är i närheten. :)
Ruth: Har inte Ruth kommit tillbaka? Man tycks ju ha gått tillbaka till de äldre namnen på senare år. Ottilia är nog inget namn man döper barn till direkt numera.
Låter som bra och trevliga namn på dina barn och barnbarn. :)
Då får jag önska grattis på Ottilia-dagen i förskott!
Olgakatt: Tror nog också att folk kan bedöma efter vilket namn man har. Det har ju kanske litet också att göra med hur enkelt det är att uttala och minnas. Många av de utländska namnen kan ju vara litet smått tungbrytande för oss nordbor. :)
Att byta namn har jag aldrig funderat på faktiskt. Mina tankar om Marianne försvann rätt snart.
I Grekland firar man namnsdagar mycket och stort. Det fick min mamma och jag erfara när vi blev hembjudna till en grekisk familj under vår semester.
Men så trevligt att du har en annan Anne-Marie i din krets. :)
Annica: Du är den tredje Annican/Annikan (ser konstigt ut ;)) vars blogg jag läser. De andra två stavar med "k". Annika på östkusten i USA har rätt många andra Annikor som läser hennes blogg.
Du har aldrig funderat på att byta namn till Erika när du blev äldre och kunde bestämma själv? Som jag skrev till någon annan tycks många i Mt Shasta byta namn eftersom de vill ha mer "andliga" namn. Sådant har jag litet svårt för faktiskt.
Kram tillbaka! Hoppas att du har en fin helg!
Så kul med alla prinsar o prinsessor som dimper ner! Kul med en liten kille. Oscar är fint. Carl Olof också. Det hette min passas bror som dog bara sex år gammal.
Det är roligt med namn. Vi firar namnsdagar! Inte stort utan vara med en liten tanke, en blomma o gofika.
Trevlig helg o kram Anna
@anne-marie Det var inte bara Marie ... jag tog det bara som ett exempel. De blandar vilka namn som helst ... Louise-Andre, osv ...
Min ex-svägerska hette Marianne, men hon har bytt till Marian.
Anna: Det kommer att bli många födelsedagar framöver som kan firas inom hovet. Och det kan ju bli ännu fler barn.
Alla namn tycker jag var fina som de gav den nya, lilla prinsen.
Det är trevligt att komma ihåg även namnsdagarna och uppmärksamma litet som ni gör. :)
Ha en fin helg! Kramar!
Rebekah: Intressant att det finns alla möjliga namnkombinationer. Litet "mix 'n match". :)
Marianne borde annars fungera bra tycker jag om man bor utomlands. Nu kanske hon inte gör det.
Post a Comment