Tuesday, March 28, 2017

En tur till Mt Shasta

För ovanlighetens skull körde jag in till Mt Shasta idag på morgonen. Jag skulle till “fabror doktorn" för att rengöra öronen. ;) Han är en öron-näsa-hals-doktor och mycket duktig tycker jag. Dessutom har han en öppenhet för holistisk medicin vilket tilltalar mig.

I början av mitt USA-boende fick jag några ordentliga förkylningar/influensor och vid ett tillfälle bar det sig så illa att hörseln var påverkad och det blev inte bättre trots att jag tillfrisknade mer och mer. Eftersom denna läkare är den enda specialisten här gick jag till honom och döm om min förvåning när han hade tittat i ena örat och sade “you have an extra ear drum". Vad då extra trumhinna? Jo, efter öroninfektionen jag hade haft och när trumhinnan läkte växte en extra trumhinna utanpå den “riktiga". Jag hade aldrig hört talas om detta och tydligen var det väldigt ovanligt men läkaren kunde med sina instrument ta bort den extra tumhinnan och helt plötsligt hörde jag som vanligt! Jag fick genomgå mycket grundliga hörselundersökningar efter detta och det konstaterades (vilket jag självklart redan visste) att min hörsel är ovanligt bra och minsta lilla påverkan gör att jag kommer ur balans.

Idag gick besöket mycket snabbt och jag kunde köra tillbaka till Weed och jobbet efter bara ca 10 minuter. Jag brukar parkera vid sjukhuset i Mt Shasta eftersom det är enkelt att parkera där och det är en kort promenad till läkaren därifrån. Berget syntes bra från sjukhusets parkering och jag kunde få en bild på allt det vita. Det såg väldigt kallt ut med yrande snö och moln.

Vi har haft ovanligt kyligt under i stort sett hela mars och så sent som i fredags var det snöblandat regn och hårda vindar. Idag sken solen större delen av dagen och det var en mindre “värmebölja" på eftermiddagen med +13-14. ;)
I slutet av veckan och under helgen talas det om sol och varmare temperaturer. Det här har varit en lång, blåsig, kall och mycket blöt vinter.

Mt Shasta med moln och yrande snö.


Mt Eddy som fortfarande har snö.

18 comments:

Marina said...

Jätteläckra bilder!!

Gunnel said...

Jag tappade också hörseln efter en influensa. Så jobbigt det var att inte höra utan bara se att munnen rörde sig när folk pratade. Att kunna se och höra och röra sig obehindrat är en stor gåva. Kram

Annika said...

Otroligt vackert med Mt. Eddy. Skönt att öronen fungerar som de ska :) . Själv har jag en vis frekvens där jag inte hör så väldigt bra - besvärligt för en del av mina studenter pratar på just den frekvensen och jag hör aldrig vad de säger vilket gör det svårare när man ska diskutera och ha ett samtal i klassrummet.
Kram

Annika said...

Så fint. så fint det är med dina berg!!
Magiskt.
USCH för att tappa hörseln, men bra att det gick att åtgärda, tack och LOV!!
Ja, hoppas du får flera sådana där magiskt klara och vackra dagar i din del av US.
Kramar!

Annica said...

Grattis till bra hörsel!!! :) Oftast är det inte förrän något av våra sinnen "sviker" oss på ett eller annat sätt som vi verkligen förstår hur lyckligt lottade vi är när de fungerar. Vi tar för givet att hörsel, syn, smak, lukt, o.s.v. bara ska finnas där. I all evighet. Men så är det ju inte.
När jag drabbades av plötslig dövhet på mitt högra öra för snart sju år sedan och blev "enhörad" så var det en riktig chock. Fortfarande sörjer jag mitt strejkande öra även om jag ju varit tvungen att acceptera förlusten. Men det var - och är - ett trauma som jag lever med varje dag.
Att jag också blev fruktansvärt ljudkänslig och fick besvärande tinnitus gjorde det hela ännu värre. Och naturligtvis finns oron att någonting ska hända också med mitt hörande vänsteröra. Numera har jag ju inget öra i "reserv". Dessutom börjar även syn, smak och lukt vara lite "tilltufsade". Det är inte kul alla dagar att bli äldre ... :/ Jo, om man får vara frisk förstås. Då är det nog inte så tokigt. ;)
Vackra bilder av de vackra bergen.
Kram från soligt norr!

Äventyret framtiden said...

Som jag ser på det hela, så kan du aldrig lämna Mt Shasta med omgivning. Hur skulle vi andra klara oss utan detta underbart vackra berg ? ;)
Skönt att du har en bra öronläkare och att du nu hör som du ska höra.
Det är ett verkligt handikapp att inte kunna höra som man ska. Jag vet för Uffe är döv på vänsterörat och det är verkligen jobbigt för honom. Ljudet går i rundgång på något sätt; ljudet som han inte med säkerhet vet var kommer ifrån.

Ha det gott på alla sätt!

Anne-Marie said...

Marina: Tack! Berget är ett tacksamt fotomotiv. :)

Anne-Marie said...

Gunnel: Jag tappade faktiskt inte hörseln utan det var “bara" det att allt lät mer avlägset. Inte så konstigt med två trumhinnor! Man märker hur beroende man är av sina olika sinnen när något av dem inte fungerar som det skall. Kram

Anne-Marie said...

Annika: Mt Eddy är också fint även om Mt Shasta givetvis är litet mer imponerande. :) Jag märker att “rengöringen" behövdes. Mina föräldrar tyckte det var litet jobbigt att jag hörde precis allt. ;) Ja, jobbar man som du behöver man verkligen kunna höra allt som sägs. Låter knepigt det du beskriver.
Kram

Anne-Marie said...

Annika: Bergen “gör landskapet" här. Utan dem skulle det vara rätt så slätstruket tror jag.
Jag hörde trots att jag hade två trumhinnor men allt var avlägset. Mycket irriterande när jag i vanliga fall har superhörsel. Ja, verkligen tur att läkaren hade sina specialinstrument.
Nu skall det bli mer sol och litet varmare framöver.
Kramar!

Anne-Marie said...

Annica: Tack! :) Jag hoppas att det fortsätter eftersom både min mamma och min morfar hörde dåligt. Jag är dock övertygad om att mycket var psykologiskt hos båda - hur konstigt det än låter. Din plötsliga dövhet måste ha varit väldigt chockartad. Att helt plötsligt inte höra på ena örat skulle ha gjort mig nästan panikslagen. Kan tänka mig att det har tagit sin tid att lära sig att höra med bara ena örat och att acceptera att det faktiskt är så.
Min mamma fick besvärlig tinnitus när hon blev äldre och detta plus hennes redan dåliga hörsel gjorde att hon verkligen hade problem att höra vad andra sade. Jag fick tala högt med henne när jag hälsade på. Minns att jag nästan var hes en gång efter att ha fått prata högt under flera veckor. Hon hade först en hörapparat och senare två. När hon fick den första minns jag att hon berättade att hon var glad och lycklig när hon kunde höra fågelsång för första gången på flera år. :)
Nej, att bli äldre är inte alltid så roligt när kroppens olika delar börjar fungera mindre bra. Jag tycker du trots allt tycks ha din humor i behåll.
Bergen är vackra och i år har de snö vilket de inte haft de senaste åren.
Kram från regnigt Weed!

Anne-Marie said...

Karin: Så sant Karin. :) Vi får se hur allt blir framöver med flytt och vad jag “skall bli när jag blir stor". ;)
Jag hörde okej även innan “rengöringen" men jag märker att den var behövlig.
Som jag skrev till Annica, hade min mamma stora problem med sin hörsel så jag hoppas att jag får ha kvar min goda hörsel så länge som möjligt. Det du beskriver beträffande Uffe låter litet som min mamma hade det. Man fick tala med henne bara när hon tittade på mig eftersom hon annars hade svårt att höra okej.
Ha det fint!

Steel City Anna said...

Later intressant :) fina bilder! Magiska omgivningar.

Anne-Marie said...

Anna: Nu är öronen i alla fall rena och jag hör väldigt bra. ;) Bergen har något magiskt över sig - det kan jag hålla med om. :)

Rebekah said...

Hej,
Mycket intressant läsning. Fascinerande, det där med andra trumhinnan.

Jag har faktiskt tid själv i morgon, hos en ÖNH-specialist. Den tinnitus jag dragits med sedan 2004 har nu blivit så besvärande att jag har svårt att somna på nätterna. Har redan varit på en hörselundersökning, och hon sa att det fanns en liten nedsättning på det örat. Vi får se vad han säger i morgon.

Bilderna är fantastiska. Väldigt naturskönt område med de imponerande bergen ...

Anne-Marie said...

Hej Rebekah: Long time no see! :)
Ja, jag hade aldrig hört talas om att man kunde få en andra trumhinna. Och jag är annars en person som försöker vara påläst och nog är litet av en “mardröm" ;) för vanliga läkare.
Jaha, det visste jag inte att du har tinnitus. Usch vad jobbigt. Min mamma fick tinnitus när hon blev äldre plus att hon hade ordentligt nedsatt hörsel. Jag förstår inte hur hon stod ut. Och hon klagade i stort sett aldrig.
Ja, berget är tacksamt att fota. :)

Rebekah said...

Hej igen Anne-Marie,
Betr. att vara påläst och "läkares mardröm", så tror jag nog att de fick många mardrömmar sedan Internet kom in i bilden. Alla som läser alla möjliga medicinska, mer eller mindre ansvarsfulla, sidor på nätet, och dessutom tror att de förstår allting de läser. Se'n har vi ju dessa ändlösa commercials ... "talk to your doctor and ask if ***** is right for you". Jag avskyr de farmaceutiska reklaminslagen på teven. I vilket fall tror jag att Internet måste ha förändrat deras arbetssituation radikalt ... dessutom kanske det faktum att doktorer inte längre ses som "gudar".

Anne-Marie said...

Hej Rebekah!
Internet har givetvis gjort det enklare att vara mer påläst. Jag skulle inte våga gå till läkaren utan att vara påläst. Tror inte alls på vanliga läkare och att de vet vad de pratar om. Har flera upplevelser som visar på att de är rätt oprofessionella och okunniga.
Läkemedelsreklamen är väldigt skrämmande och att folk tar dessa preparat förvånar mig faktiskt. Visst kan man behöva en viss medicin men ofta finns det andra preparat som läkarna inte rekommenderar (mer naturliga preparat) och där måste man också vara påläst.