Saturday, November 29, 2014

Gillar't

... är ett uttryck jag sett mer och mer på olika svenska bloggar. Jag skall väl inte vara sämre ;) så sällar mig till skaran som skriver om saker de gillar.

Eftersom jag hör till de som alltid vill veta litet mer om olika ord och uttryck så reder vi ut vad gillar't egentligen är till att börja med. :) Rätt självklart är det väl att det är en sammandragning av "gillar" och "det". Det lär också vara ett "enklitiskt pronomen". Ett pronomen som hängs direkt på verbet. Enklitiska pronomen lär ha funnits redan på Gustav Vasas tid. Det var nog ingen som skrev gillar't på den tiden men det här är alltså något som går långt tillbaka i tiden. http://spraktidningen.se/artiklar/2013/09/jag-gillart

Jag nämnde som hastigast har jag för mig här på bloggen att jag letade efter en vitlökspress. En vanlig, enkel och traditionell vitlökspress utan en massa extra tillbehör. Kan ni tänka er att jag hittade en hos Ebay! Den ser i stort sett ny ut men är tydligen litet använd. Den fungerar så fantastiskt bra och är så enkel att rengöra. En klar favorit. Gillar't!


Eftersom 2014 går mot sitt slut (fattar inte att året snart är slut) var det dags att se till att få tag på nya årsalmanackor för 2015. Förresten, säger man numera tjugohundra i Sverige? Är det det vedertagna sättet att säga årtal? Jag säger fortfarande tvåtusen. Kanske det beror på att man säger "two thousand" i USA. Och att man sade tvåtusen när jag bodde i Sverige.

Min bank brukar ha en fin, gratis almanacka som man som kund får ta med sig. Sedan hittade jag ytterligare en vacker, gratis almanacka hos järnhandeln Solano's i Mt Shasta. Finns det gratis almanckor i Sverige som kunder kan ta med sig?
Men jag vill också gärna ha en almanacka som har de svenska namnsdagarna och svenska helger. Förra året köpte jag en som kombinerar de svenska och amerikanska helgerna och som också har svenska namnsdagar - "Splendor of Sweden". Köpte den även för 2015 hos Ebay. Tänk vad mycket man kan hitta hos Ebay. Gillar't!


Jag skrev också om smör alldeles nyligen. Jodå, jag hittade ekologiskt smör som gjorts på mjölk från kossor som betat gräs. Det var inte direkt billigt men jag ville prova och det smakar faktiskt bättre än det "vanliga" smöret. Det säljs i rektangulära kuber och är litet hårt men låter man det stå framme ett tag går det bra att använda. Och jag fick även anledning att ta fram den lilla, vackra smörbyttan som var Michaels. Gillar't. :)


Vill bara tacka för alla trevliga, intressanta och givande kommentarer på inlägget om varför svenskar dras till USA. Väldigt roligt att läsa allas åsikter och tankar. Tack!

Thursday, November 27, 2014

Sverige - USAs nästa stat? ;)

Happy Thanksgiving till alla!
Det är den 27 november och min termometer visar på +15! Helt otroligt att det är så varmt i slutet av november här i nordligaste Kalifornien.

Läste idag att man även i år skall ha en Black Friday-rea i Sverige. Denna amerikanska tradition som tydligen hittat till Sverige - varför är jag inte förvånad :). I USA är det handelns största försäljningsdag under året.
Jag måste erkänna att jag aldrig upphör att förundras över längtan i Sverige att ta till sig allt amerikanskt. Tror inte att Thanksgiving blivit en accepterad helg i Sverige ännu men troligen finns tankarna. Halloween firas vad jag förstår varje år numera i Sverige.

Många av de email jag fått under årens lopp genom bloggen talar om en otroligt stark längtan hos många svenskar att komma till USA. Man tycks vara trött på Sverige och hur folk är där. Och USA verkar vara drömlandet över alla andra. Trots att det otroligt svårt att immigrera - lagligt i alla fall - till USA.

Sådana här "fenomen" får min hjärna att "gå igång". :) Varför längtar så många svenskar efter att komma till USA? Varför vill man ta till sig allt som är amerikanskt - helger, språk, trender, mat osv? Samtidigt som många svenskar tycker att USA har många fel och brister och att amerikaner: är ytliga, vet väldigt litet om omvärlden, äter onyttig mat, är fokuserade på pengar och status, osv. Det tycks råda någon slags hatkärlek mellan svenskar och det stora landet i väster.

USA och dess befolkning har något som jag upplever finns i mindre utsträckning i Sverige - en tro på att kunna lyckas trots dåliga odds, något slags "jäklar anamma" att kunna göra i stort sett vad som helst - till och med att bli president - och en längtan efter frihet (vilket dagens USA och regering inte verkar leda till - tvärtom blir det mer och mer kontroll och intrång i människors privatliv). Kan det vara dessa egenskaper man dras till som svensk?

Min egen erfarenhet efter mitt första besök i USA 1985 var att jag upplevde en livsgnista hos de flesta amerikaner som jag inte alls har sett på samma sätt i Sverige. En kontakt med något inombords som tycks ligga mera "under ytan" hos många svenskar. Den känslan har jag fortfarande och det var en anledning till att jag stannade i USA när Michael gick bort. Denna livsgnista är inspirerande. Kanske detta låter flummigt men jag undrar om inte denna "kvalitet" kan vara en anledning till att så många i Sverige dras till USA. Självklart finns livsgnistan även i Sverige men inte alls lika synligt och den ligger mer under ytan. Kanske beroende på att vi svenskar ofta är mer tillbakadragna och blyga jämfört med amerikaner. Jag tror dock att de flesta svenskar längtar efter detta. Man är litet "svältfödd" på just den punkten.

När jag var på besök i Sverige för 2-3 år sedan åkte jag hiss i huset där mamma hade sin lägenhet. Det var jag och en man i hissen och då jag numera småpratar med folk jag inte känner (ni vet det där trevliga, litet ytliga amerikanska sättet ;)) pratade jag med mannen. Han lyste upp och verkade tycka det var fantastiskt trevligt att få kontakt med en annan person även om det bara var under ett par minuter. Så är det alltid i det amerikanska samhället - man har en kontakt med andra även om den är ytlig och man knyter an till andra personer på olika sätt. Samhället blir så mycket mera personligt med denna kontakt. Det bidrar till en dynamisk energi människor emellan.

Att ta till sig engelskan, amerikanska helger och traditioner tror jag inte egentligen hjälper med det man kanske längtar efter i Sverige. Det ligger på ett helt annat plan. Ett inre plan.

Dags att avsluta mina filosoferande tankar för idag. :) Dela gärna med er vad ni tror.

Berget för några dagar sedan i den vackra, rosa solnedgången.

Tuesday, November 25, 2014

Att känna tacksamhet

Jag skrev nyligen om att processen med att få min mammas dödsbo avslutat var väldigt utdragen och långsam. Idag kom beskedet - allt är nu klart och det lilla, lilla överskottet som blev kvar hade redan satts in på mitt svenska bankkonto! Det känns fantastiskt skönt att detta nu helt ligger bakom mig och jag inte behöver undra om jag är skyldig mer pengar eller om det är ytterligare papper som skall skrivas på.

Det kändes som en börda lyftes från mina axlar idag och jag var tacksam över att allt gått så pass bra som det gjort trots allt. Och att detta nu är ett avslutat kapitel i mitt liv. Inga flera jurister eller goda män som jag behöver ha kontakt med och finnas tillgänglig för.

Det passar verkligen att detta blev klart under veckan då Thanksgiving-helgen infaller. Att känna tacksamhet är en del av Thanksgiving. Och jag känner tacksamhet att jag är klar med denna delen av mitt liv. Och jag tyckte jag kunde känna att min mamma också var glad. :)

Att känna tacksamhet är något vi kan göra varje dag. Det finns alltid något att vara tacksam över. Jag skulle kunna bli bättre på det än vad jag är. Det är bra att påminna sig själv om det man har som är bra.

Thanksgiving är kanske USAs största helg. Vi har en kort arbetsvecka vilket är skönt. Det blir långledigt med fyra dagars ledighet. Ytterligare en sak att vara tacksam över. :)

En låt som kanske passar idag och denna veckan.



Thankful by Kelly Clarkson on Grooveshark


Bilden lånad från nätet.

Monday, November 24, 2014

Bilbesiktning - inte direkt

Mitt förhållande till bilar förändrades radikalt när jag kom till Kalifornien. Efter att inte ens ha kört bil i Sverige (min familj hade ingen bil och vi bodde i Stockholmsområdet med kollektivtrafik i överflöd) blev jag helt plötsligt en person som tog körkort, deltog i bilreparationer och numera egentligen bara kan bildelar och biltermer på engelska. Som jag skrivit om tidigare här på bloggen klarar jag mig rätt bra i diskussioner med bilmekaniker och annat "bilfolk" här i USA men skulle stå mig slätt i Sverige. Det insåg jag i morse när jag skrev ett email till en av mina bloggläsare i Sverige, som jag har litet emailkorrespondens med ibland, och skulle berätta om bytet till dubbdäck som inte gick helt smärtfritt denna gången. Jag insåg att jag inte kunde några svenska ord för det jag berättade - bara de engelska. Så kan det gå. :)

Eftersom jag inte hade någon bil i Sverige och mina föräldrar inte hade någon heller har jag aldrig varit iväg till bilbesiktningen som alla bilar i Sverige måste gå igenom. Jag har dock hört att man gör rätt noggranna kontroller och kollar rost och så vidare. Min lilla bil skulle inte gå igenom bilprovningen i Sverige på grund av den rost den fick under sitt "liv" på Hawaii. Ön där allt rostar - även sådant som inte borde rosta. Jag vet att bilen har en del rost som har förkortat livslängden men jag kör så länge som jag kan. Och här har vi ingen bilprovning och ingen bilbesiktning. Här kör vi glatt med rostiga bilar. ;)

En bil jag ser med jämna mellanrum på parkeringen i Mt Shasta skulle troligen omedelbart få körförbud i Sverige. En Chevrolet pickup truck med så mycket rost att till och med jag reagerar.




Troligen skulle väldigt många bilar i mina trakter får körföbud av den svenska bilprovningen eftersom det är många som har äldre bilar och man inte har råd att ha en ny, "felfri" bil. Duct tape är ju inte helt ovanligt heller att se här där jag bor. Tejpen håller vindrutor, speglar, dörrar och annat på plats. USA är ett helt annat land i många avseenden - även när det gäller bilar.

Dubbdäcken är alltså påsatta men jag skall ha ett samtal med min bilmekaniker om vissa detaljer som inte hade gjorts som de skulle hos dem. Var faktiskt iväg i lördags till Mt Shasta Tire Factory för att få en extra, oberoende kontroll så nu känner jag mig lugn.

------------------------------------------------------

Hunden Arthur kommer troligen att bli en riktig kändis. Hans nya "pappa" har tydligen blivit inbjuden till CNN i USA för att berätta om allt som hänt. Jag hoppas att Arthur får riktigt många köttbullar till jul när han sitter i sin karantän. :)

Sunday, November 23, 2014

Solskenshistoria

Mitt hjärta blev varmt när jag läste solskenshistorien om den ecuadorianska gatuhunden Arthur som fick följa med det svenska VM-laget i multisport tillbaka till Sverige. Tack Jordbruksverket för att ni inte var alltför byråkratiska! Tydligen blev alla papper godkända 20 minuter innan flygplanet lyfte. Även Ecuadors socialminister lär ha varit behjälplig så att Arthur kunde resa till Sverige.

Gatuhunden Arthur fick en köttbulle av en av lagmedlemmarna och bestämde sig för att följa med detta minst sagt äventyrliga lag - löpning, forsränning och cykling på hög höjd i Ecuador ingick tydligen i VM i multisport - och han gav sig inte. Han följde med laget i leran, djungeln och på en flod och var fast besluten att inte ge sig. Inte konstigt att lagkaptenen Mikael Lindnord ville göra allt för att ta med sig Arthur hem till Sverige. De var ju kompisar nu. :)

Efter ett antal turer med byråkratin i Sverige fick Arthur klartecken att komma och nu sitter han i karantän fram till mars nästa år när han får komma till sin nya familj. Kan tänka mig att Arthur kommer att få många köttbullar då. :)

En video om Arthurs ankomst till Sverige: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gathunden-arthur-har-landat_4124277.svd

Lagets Facebooksida - Team Peak Performance - där det finns en hel del bilder på Arthur: https://www.facebook.com/peakperformanceadventureracingteam

Jag har alltid tyckt om hundar och jag vet att hundar brukar tycka om mig också. Har ju även varit hundvakt åt ett par av mina vänners hundar under årens lopp. Men jag är faktiskt tacksam att jag inte har en egen hund just nu då man blir väldigt bunden och det inte är bra för en hund att vara själv en hel dag.

I USA finns väldigt många övergivna hundar och även andra husdjur. Som tur är finns det en hel del så kallade "animal shelters" som tar hand om djur tills de förhoppningsvis hittar nya hem. Mt Shasta har ett som heter Siskiyou Humane Society där kan man adoptera hundar och katter.

När Michael och jag bodde på Hawaii hjälpte jag till som volontär 1-2 gånger/vecka på ett sådant center och jag har sett att det fortfarande finns kvar. Rainbow Friends Animal Sanctuary heter det. Jag brukade ta promenader med hundar och hjälpa till med städning. Oftast var det riktigt stora hundar jag fick promenera och jag blev av med en viss rädsla inför stora hundar. De kunde lika gärna ha tagit mig på promenad ;) så det var viktigt att etablera vem som var "chef". Eftersom jag inte hade ett vanligt arbete på Hawaii kändes det bra att kunna hjälpa till med djuren.

En av de trevligaste hundar jag träffat är min kompis Joey som är Cs hund.

Friday, November 21, 2014

Julgranen

Häromdagen fick jag ett meddelande från en vän i San Antonio i Texas. Han hade sett ett nyhetsinslag där man berättade om den stora julgranen som kommit till Alamo Plaza i San Antonio. Den kommer från bergen där jag bor. :)
Inte konstigt kanske att julgranar huggs här eftersom vi har mycket vidsträckta skogsområden med stora, fina träd.

Här i USA brukar många ta in och dekorera sin julgran redan kring Thanksgiving. Det är om en vecka i år som Thanksgiving infaller.
I Sverige är det väl så fortfarande att de allra flesta pyntar julgranen antingen strax före julafton eller på själva julafton. Om det inte är så numera får ni berätta.
En annan skillnad mellan USA och Sverige är att man i Sverige ofta behåller sin julgran till julen dansas ut med Knut, det vill säga tjugondedag jul (13 januari), medan man i USA ofta slänger ut julgranen väldigt snart efter det att julen är över. Och i USA firar man ju egentligen bara juldagen. Det finns ingen annandag jul här.

Jag har inte haft en julgran på troligen mer än 20 år och saknar den faktiskt inte. Visst är det vackert och stämningsfullt men när man bor själv känns det litet onödigt "stort" med fullt dekorerad julgran. Michael var ingen julgransfantast heller så vi hade ingen under de år som vi levde tillsammans.
Min mamma tog in grenar från enar och satte i en fin kopparkittel. Där hängde hon några utvalda dekorationer som hon köpt i en stor julsaksaffär i Tyskland.

Men när jag var yngre var det spännande att dekorera julgranen, vilket jag brukade göra antingen dagen innan julafton eller på julaftons morgon. Då doftade det gott i huset och ibland var det en riktigt färsk gran som stod sig mycket bra medan andra gånger började den barra redan när den togs in.

Julgransminnen har vi nog alla. Hur ser era minnen ut?

Det här kommer inte att bli någon julblogg men litet juliga inslag kanske det blir under december. Vi får se.

Den här lilla videon med O, Christmas Tree / O Tannenbaum kanske passar i alla fall.



Julgranen som fanns i Mt Shasta för ett par år sedan. Har inte sett årets julpyntade gran ännu. Den brukar finnas utanför polisstationen.

Wednesday, November 19, 2014

El Niño och La Niña - pojken och flickan

När jag går in på min dator hemma kommer alltid Yahoos hemsida upp eftersom jag har ett par av mina emailadresser genom dem. Ibland kan det finnas intressanta nyheter som jag kollar och häromdagen var rubriken "California's drought has reached Biblical-plague proportions. It's time for a drastic measure." En rubrik man hajar till inför.

Trots att vi haft en del fronter som kommit in över mina trakter är det fortfarande torka som råder och den blir inte bättre. Snarare tvärtom. Mer och mer vatten pumpas upp från marken i Kalifornien och det kommer säkert att få stora effekter som kommer att fortleva under lång tid framöver.

Nu funderar man på att höja priset på vatten i Kalifornien vilket jag tycker man skulle ha gjort för länge sedan. Stämmer artikeln jag länkat till är priset på vatten fortfarande relativt lågt i "the golden state." Och jag fattar fortfarande inte att människor använder så mycket vatten som artikeln påstår. Medelamerikanen lär använda nästan 400 liter/dag? Vad gör folk? Duschar man i timmar och tvättar och diskar oavbrutet hela dagarna? När jag betalade för mitt eget vatten (nu ingår det i min hyra) var det mesta jag använde under EN HEL MÅNAD runt 1100 liter !
Och i Kalifornien tycks vattenanvändningen ligga ännu högre. Kanske beroende på det omfattande jordbruket.
Ni som bor i USA - hur mycket vatten använder ni? Tycker dessa siffror låter väldigt höga.

Det vi skulle behöva är en riktigt intensiv El Niño-vinter. El Niño är ett fenomen som jag var med om min första vinter här i norra Kalifornien. Jag som bara hade besökt de soligare delarna av Kalifornien (San Francisco och Los Angeles) var inte riktigt förberedd på att det kunde regna så mycket som det gjorde hösten 1997 och vintern 1998. Det regnade i stort sett varje dag från oktober till februari. I februari slog vädret om och blev kallare och under 3 dagar kom det ett par meter snö och jag förstod att det var ett litet mera intensivt klimat uppe i bergen. Jag trodde att vi skulle bli insnöade - inte bara som en metafor utan rent fysiskt - vilket vi delvis blev.

El Niño (den lilla pojken på spanska) innebär att vattnet i den ostligaste delen av Stilla havet är varmare än normalt. Och La Niña (den lilla flickan på spanska) att vattnet är kallare än normalt. När vattnet är varmare än normalt blir det oftast en regnrik vinter i Kalifornien. Men det måste vara en ordentlig uppvärmning av vattnet, annars har det inte mycket effekt. Min första vinter här var en sådan El Niño. San Francisco hade den regnrikaste perioden på 100 år under vintern 1997-98.

Tidigare i somras trodde man att det skulle bli en intensiv El Niño-säsong men sedan försvann de prognoserna. Nu kanske det är på gång igen.
http://www.businessinsider.com/r-australia-weather-bureau-says-tropical-pacific-ocean-moves-closer-to-el-nino-conditions-2014-11

Människan "leker gud" med klimatet nuförtiden och det vi varit vana vid under många år som någon slags norm, finns troligen inte längre.

Filmen "The Day After Tomorrow" är en rätt bra action/science fiction-film som jag faktiskt sett flera gånger. Även om det är en Hollywood-film med mycket dramatik tror jag att det inte alls är otänkbart med en mycket snabb och dramatisk klimatförändring på jorden. Det är något som forskare bekräftat i olika sammanhang.

Monday, November 17, 2014

Smör - ja tack!

Vilken morgon det var idag. Det var riktigt kallt den gångna natten mellan -5-10 grader. Det är kallt i dåligt isolerade hus i Kalifornien. Och dessutom som en extra "bonus" var det ett långt strömavbrott mellan 4 och 6 i morse. I morse vaknade jag av mig själv några minuter innan väckarklockan med batterier satte igång. Har en med batterier och en elektrisk. Och det var väldigt kallt inomhus. Varför? Jo, det var strömlöst och min enda värmekälla är elektriska element. Som tur var kom elektriciteten tillbaka bara några minuter efter det att jag klivit upp men oj så kallt det hade hunnit bli inomhus bara på ett par timmar. Det skall bli riktigt kallt i natt igen så det är bara att hoppas att elen finns kvar. Tydligen var det stora delar av Dunsmuir, Mt Shasta, Weed och några andra mindre städer som haft detta långa elavbrott. Nu har jag som tur är värmts upp på jobbet. :)

--------------------------------------------------------------

Vad använder du för matfett på dina smörgåsar och i matlagning?

När jag bodde i Sverige brukade jag köpa Bregott att ha på smörgåsarna. Numera lär Bregott innehålla grädde, rapsolja och salt. Få och naturliga ingredienser. Väldigt bra tycker jag.

Här i USA blev jag först litet överväldigad av alla olika sorters matfett som fanns. Tror inte att utbudet i Sverige var lika stort 1997 som det är nu. Michael åt smör och tyckte det var bra. Jag tyckte nog att det kanske inte riktigt var min grej så under en period åt jag olika slags "konstgjorda" matfetter.

I USA finns det ett märke som heter "I Can't Believe It's not Butter." Kikade litet på ingredienserna när jag var och handlade häromdagen och jag är glad att jag inte äter detta matfett längre. Känns litet onödigt att få i sig så många olika ingredienser bara från ett matfett. Dessutom brukar "natural flavors" oftast innebära att maten innehåller MSG (monosodium glutamate) som inte är bra. Här i USA kan man till exempel på kinesiska restauranger begära att få maten utan MSG. "INGREDIENTS: PURIFIED WATER, SOYBEAN OIL, PALM KERNEL AND PALM OIL, SALT, LECITHIN (SOY), NATURAL FLAVORS, VINEGAR, VITAMIN A PALMITATE, BETA CAROTENE (COLOR)."

Så numera äter jag faktiskt smör på mina smörgåsar. I min övriga matlagning använder jag olivolja.
Eftersom vi inte har något enormt utbud av olika märken där jag bor brukar jag köpa Challenge whipped butter. Lätt och fluffigt smör som smakar riktigt gott. Och ingredienserna där är bara: "Pasteurized Cream (Milk), Salt." Mycket trevligare tycker jag.



Smör har fått ett onödigt dåligt rykte och är ett bra matfett i lagom doser givetvis. Det innehåller vitaminer som A, E och K2. Det smör som innehåller mest vitaminer kommer från kor som tuggar gräs.
Det innehåller även antiinflammatoriska fetter. De fetter som finns i smör kan även ha en bra påverkan på balansen mellan det goda och dåliga kolesterolet.
Smör kan till och med påverka viktminskning positivt genom att smöret innehåller en viss slags fettsyra.
Och man kan bli "klarare i knoppen" genom att äta smör. :)

Det allra bästa smöret kommer från kor som får äta gräs. Skall nog ta och kolla upp litet extra framöver exakt vilka smörsorter som kommer från kor som fått beta gräs. Förhoppningsvis finns de även att köpa hos oss.

Här är några bra artiklar om matfett och att smör faktiskt är rätt bra.

http://www.dn.se/ekonomi/elva-omstridda-kallor-till-fett/
http://www.dailymail.co.uk/health/article-2274747/At-truth-Butter-GOOD--margarine-chemical-gunk.html
http://www.livestrong.com/article/408405-why-is-real-butter-healthier-than-margarine/

Friday, November 14, 2014

Jämngamla kändisar

Skönt att arbetsveckan är slut. Trots att veckan var kortare än vanligt känns det som om det har varit full rulle. Dessutom lär jag ha haft en födelsedag för några dagar sedan. ;) Inget som jag firade direkt men jag insåg att åren går.

Det här med åldersskillnad blir mer och mer ointressant ju äldre man blir tycker jag. När jag var 20 verkade de som var 30 otroligt gamla. Numera känns skillnaden i ålder mellan mig och andra rätt obefintlig. Samtidigt är det litet kul att ibland veta hur gamla andra är. Nu skall jag poängtera att i USA är man inte alls så åldersfixerad som man tycks vara i Sverige. Där talar man ju alltid om hur gammal någon är. Fattar fortfarande inte vad denna åldersfixering beror på.

Eftersom jag precis fyllde år kollade jag på kul vilka kändisar som är födda det året jag föddes. Här kommer en lista så nu kan ni lista ut hur "åldersstigen" jag är. ;) Det verkar vara en bra "årgång" om man får tro listan. :)

En av de mesta kända personerna i världen är kanske USAs president - Barack Obama

Bilden lånad från Wikipedia - "By Official White House Photo by Pete Souza via Wikimedia Commons








Mannen som gifte sig alldeles nyligen, George Clooney.


Bilden lånad från Wikipedia - "By Pete Souza, White House photographer [Public domain], via Wikimedia Commons"

En skådespelare jag tycker om och han har dessutom gjort många bra filmer. En av mina favoriter heter "Ocean's Eleven" där man samtidigt rånar 3 casinon i Las Vegas. En låt som hördes i filmen var den gamla Elvis-låten "A little less conversation". Kul låt här i en litet modernare variant.



A Little Less Conversation (Junkie XL Remix) by Elvis Presley on Grooveshark

Prinsessan Diana tar jag med även om hon inte finns hos oss längre. Jag minns när jag hörde om bilkraschen och att hon omkommit. Det var min första sommar i USA (1997) och jag minns att jag blev chockad när jag såg på TV vad som hänt.



Michael J Fox som blivit en fokusperson för Parkinsons sjukdom. En härlig skådespelare och en av favoritfilmerna med honom är "Back to the Future".



Susan Boyle. Denne engelska kvinna som tog alla med storm under talangjakten "Britain's Got Talent" Hennes röst är något alldeles extra och det var något publiken och domarna i talangjakten inte väntade sig. Titta på Simon Cowells min. :)



Meg Ryan som vi såg skicka epost och vara sömnlös i Seattle. Bra och riktiga "feel-good" filmer "You've got mail" och "Sleepless in Seattle". Tycker hon inte hade behövt lyfta sig. Hon var vacker som hon var. Den här bilden är litet äldre så hon ser mer ut som hon gjorde när hon slog igenom.

Bilden lånad från Wikipedia - By David Shankbone (David Shankbone) [CC-BY-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

Minns ni Boy George? Sångaren som man knappt visste om han var en man eller kvinna. Han har blivit äldre han också.



Löparen Carl Lewis som sprang hem 10 olympiska medaljer. Tala om en löpare med karisma. Den här videon är från OS i Los Angeles 1984 när han slog igenom. Minns att jag satt fastklistrad framför TVn.



Ett litet axplock av fantastiska människor som har haft och har en stor påverkan på oss människor och på världen.

Thursday, November 13, 2014

Olika åsikter i kommentarsfältet

Bloggarna är en fantastisk del av tillvaron. Man kan få nya vänner även om man inte träffats "på riktigt". Och ibland träffas man även i "verliga livet" och kanske får en vän för livet. Jag har träffat tre bloggvänner och hoppas att få träffa fler.

En blogg är ens personliga värld där man egentligen kan skriva precis vad man vill. Att sedan skriva om saker som kanske engagerar även andra är ett extra plus. Och att kunna dela med sig av sådant som skiljer sig från en annan kultur är också väldigt intressant. Det var mycket därför jag startade min blogg - att kunna berätta om hur det är att leva som svensk i en del av USA som de flesta svenskar inte känner till.

Jag har i stort sett varit förskonad från elaka påhopp och trista kommentarer som inte tillför något egentligen mer än att sprida en dålig energi. Varför vill man skriva sådant på en annan blogg? Jag förstår det inte. Och det tycks tyvärr vara vanligt inom sociala medier att människor skriver elaka kommentarer. Man talar till och med om att det finns ett näthat.

Däremot finns det givetvis olika sorters åsikter som man kan ha och som man kan uttrycka i kommentarer hos andra bloggare. Det är en del av bloggosfären och kan vara spännande och intressant.
Det jag dock ibland frågar mig när jag ser ett "explosivt" kommentarsfält med många olika slags åsikter är varför folk vill övertyga andra om att just deras åsikt är den "rätta". Vem bryr sig? Vi tycker olika och så är det bara. Min åsikt är inte bättre än någon annans och vice versa. Och det skall man kunna uttrycka i ett kommentarsfält utan att bli påhoppad. Varför är det så viktigt för vissa människor att behöva övertyga andra om sin åsikt? En bra fråga tycker jag.

Jag brukar ofta skriva till de som kommenterar hos mig att alla har olika åsikter och jag skulle aldrig komma på idén att låta kommentarsfältet helt spåra ur. Däremot om jag vet att jag eller någon annan har rätt när det gäller fakta skall man kunna stå på sig. Jag minns ett inlägg där jag vänt på storleken när jag jämförde Kalifornien och Sverige. En person som kommenterade påpekade detta och i nästa inlägg gjorde jag en rättelse.

Fram för olika åsikter i kommentarsfältet men tillåt andra att också ha sina åsikter och låt tankar och idéer flöda! That's my two cents ;) - enligt Merriam Webster "an opinion offered on a topic under discussion". Vad tycker ni som skriver och läser bloggar om olika åsikter i kommentarsfältet?


Bilden lånad från nätet.

Tuesday, November 11, 2014

Helgdag och ledig dag

Idag firar USA sina krigshjältar. Det är Veterans Day som är en helgdag i USA och skolan är stängd. Ja tack säger jag. :)
Jag fick kolla en extra gång hur Veterans egentligen stavas, det vill säga med eller utan apostrof. Tydligen skall det vara utan en apostrof. http://www.va.gov/opa/vetsday/vetday_faq.asp
De där apostroferna kan vara litet knepiga ibland. Och kommer de på fel plats blir betydelsen helt annorlunda.

November är en månad med ett par helgdagar i USA. 11 november är det alltså Veterans Day och sista veckan i år firas Thanksgiving (infaller alltid den fjärde torsdagen i november).
Igår var det flera lärare som valt att ställa in sina kurser så att de fick en längre helg. Men skolan var öppen som vanligt. Och jag hade en vanlig arbetsdag.
Kring Thanksgiving har vi ledigt fyra dagar och onsdagen innan Thanksgiving har skolan inga kvällskurser.
Bra med litet helgdagar i november som annars kan kännas lång och seg.

Det var ordentligt kallt den gångna natten och det var frost till och med i morse.
Idag har solen synts bland molndiset och det blev i alla fall +10 i Weed.
Jag tog en lång promenad till "downtown" Weed till mataffären och postkontoret. Eftersom det är en helgdag idag var postkontoret stängt men avdelningen där postboxarna finns är alltid öppen.
Trots att det är helgdag var de flesta affärerna öppna och det var full fart på vägarna. Lastbilarna slutar aldrig att köra.

Härligt med en ledig dag då man hinner med litet av varje och kan ta det lugnt. :)

Märkbart mindre snö på berget jämfört med en vecka sedan. Nu behöver vi litet mer regn och snö!


Okänd svamp som växer på skolans gräsmatta. Ingen svamp jag skulle våga plocka.


Litet musik som strömmade genom datorn idag. En kul låt med en skön stämning.



Happy (From "Despicable Me 2") by Pharrell Williams on Grooveshark

Monday, November 10, 2014

Fynda på nätet

När jag bodde i Sverige fanns det knappt något internet att tala om. Inga nätbutiker och man handlade i affärerna eller via postorder. Minns de stora katalogerna från Ellos till exempel som kom via posten.

När jag kom till Kalifornien förstod jag att internet hade kommit litet längre här i USA. Michael berättade att han handlade vissa saker via nätet redan då. Vilket var nödvändigt då vi har så få affärer här i glesbygden.
Jag hade faktiskt aldrig varit ute på nätet innan jag kom till Kalifornien 1997. Låter nästan overkligt med tanke på dagens internet som omfattar i stort sett allting numera. Vi hade en långsam "dial-up" förbindelse, det vill säga den gick via telefonlinjen. Med dagens hemsidor skulle det inte fungera eftersom de har alldeles "för mycket" information och bilder jämfört med hur hemsidorna såg ut 1997. Visst tog det tid att ladda ner en sida men jag visste ju inte om något annat.

Tänkte dela med mig litet av hur jag handlar via nätet. För oss som bor i glesbygden är ju detta något som nästan är nödvändigt eftersom vi har så få affärer. Ni som bor i större städer i USA eller i Sverige har ju ett helt annat utbud och kan fynda direkt i affärerna.

När jag handlar via nätet nuförtiden brukar jag tillbringa en hel del tid att göra en första efterforskning. Jag har många hemsidor som jag går igenom och kollar vad de har och jämför deras priser. Ibland kanske jag även behöver lära mig något om det jag skall handla så då blir det ett extra steg. Och som jag skrivit om tidigare - alla varor tycks förändras så det man kanske trodde skulle bli en enkel beställning blir helt plötsligt ett mindre "forskningsprojekt". :)

En del av förarbetet innebär också att jag kontrollerar, för mig nya och obekanta företag, genom att läsa recensioner och kolla hos BBB (Better Business Bureau). Om ett företag har massor med klagomål stryker jag det givetvis från min lista.

När jag väl kommit fram till vad jag skall köpa och vilket eller vilka företag jag skall beställa hos gäller det att om möjligt hitta så kallade "discount coupons". Det finns oftast olika slags rabatter som man kan använda sig av för att få en vara billigare. Ett av de största jag hittat som listar väldigt många rabatter heter Retailmenot.com. Men det finns många andra och jag brukar jämföra dessa också eftersom man ibland kan hitta rabatter hos ett företag som inte de andra har.

Det jag också försöker undvika är företag som har antingen affärer eller kontor i Kalifornien. Eftersom Kalifornien har en "sales tax" får jag betala denna om företaget jag handlar hos har någon form av affär/kontor här. Numera tar Amazon.com ut en viss "sales tax" men inte för allt jag handlar. Måste erkänna att jag inte riktigt fattat hur det fungerar numera.

Eftersom jag oftast har väldigt speciella önskemål och krav kan allt det här ta litet tid. Just nu håller jag på att leta efter en vitlökspress i rostfritt stål som inte har en massa extra "whistles and bells" utan är en enkel press. Även vitlökspressar tycks ha förändrats sedan Michael och jag köpte den jag nu använder och som börjar bli utsliten. 10 år tycks ha förändrat vitlökspressarna. :)
Ebay.com har faktiskt en hel del bra saker och man kan verkligen göra fynd. De saker jag köpt där - köper aldrig genom budgivning utan bara genom direktköp ("buy it now") - har varit väldigt bra. Har sett en del vitlökspressar hos Ebay.

Jag har en känsla av att nätbutikerna fortfarande är fler här i USA jämfört med Sverige. Tycker mig se det när jag "surfar". Vi får se om det blir en skatt på all näthandel i USA vilket föreslagits. Då kommer nog många att få slå igen dörrarna tror jag.

Här är ett par av mina nätfynd från de senaste 2-3 månaderna.

Eftersom vi har så få skoaffärer där jag bor gjorde jag ett "djärvt" inköp hos Planetshoes.com. De här skorna fick jag "anpassa" med extra sulor men nu har jag använt dem under 1 månad ungefär och tycker de är riktigt bekväma och bra. Och de verkar vara välgjorda. De var inte billiga men jag fick en $20 rabatt hos Planetshoes.com och ingen "sales tax".



De här strumporna med bland annat ull var ett fynd hos Ebay. De är helt nya och är tillverkade av ett företag i USA. Jag gillar att handla "Made in USA"-varor om jag kan. Numera är det ju väldigt svårt tyvärr eftersom det mesta är "Made in China". Carolina Hoisery som ligger i North Carolina tillverkar dessa ullstrumpor: http://carolinahosiery.com/wholesale/wise-blend.html


Hur handlar du via nätet? Har du några favoritaffärer? Eftersom inlägget redan är långt vill jag inte lista mina favoritaffärer men det kanske kan bli i ett annat inlägg.

Friday, November 7, 2014

Skall man få något gjort får man göra det själv

Bra karl reder sig själv är ett gammalt talesätt. Även bra kvinnor reder sig själva. :)

Kan ni tänka er att min mammas dödsbo fortfarande inte är avslutat. Det känns som en snigels framfart att få detta kapitel att komma till ett slut.

Min kontaktperson hos begravningsbyrån hade tidigare indikerat att slutskattebeskedet skulle komma framåt oktober. Efter ett par kontakter med honom hade ingenting dykt upp och jag hade en gnagande känsla inombords att något inte riktigt var som det skulle. Så jag stannade uppe sent häromdagen och ringde till Skatteverket. En trevlig tjej hjälpte mig med information och det var som jag trodde - slutskattebeskedet hade faktiskt sänts och det redan i augusti.
Ytterligare ett email avsändes till begravningsfirman och nu kanske slutet börjar närma sig. Nu inväntar de en betalningsavi och sedan skall en slutsammanställning göras. Den kommer sedan att skickas till mig.
Den dagen jag vet att allt är färdigt och inga fler kontakter behövs med begravningsfirman kommer jag att dra en djup suck av lättnad. Kanske till och med fira mig själv på något sätt. :)

Min erfarenhet med begravningsfirman har varit bra överlag men det har definitivt inte varit utan "gnissel i maskineriet". Och hela tiden har jag fått se till att vara på alerten och ha koll på allting. Jag upptäckte fel i annonsen när lägenheten skulle säljas, viktiga papper som skulle skickas med rekommenderad post sändes med "vanlig" post och jag fick påpeka att man faktiskt gjort fel hos begravningsfirman och nu senast detta med slutskattebeskedet. Min kontaktperson sade bara att det "hamnat fel". Man kan undra vad de egentligen gjort med papprena eftersom de säkert funnits där på kontoret hela tiden.

Min erfarenhet är att man måste själv se till att saker och ting händer. Att lägga över ansvaret på andra brukar oftast leda till förseningar och kanske att ingenting händer alls. Nu var jag ju tvungen att ta hjälp av en begravningsbyrå eftersom jag inte kunde stanna i Sverige och sköta om allt praktiskt. Men jag gillar egentligen inte att lägga över ansvaret på andra. Jag tar hellre tag i saker och ting på egen hand eftersom jag vet att de blir gjorda.

Även på mina arbeten har jag hellre gjort saker själv även om jag självklart ibland måste be om hjälp eftersom jag inte kan allting. Oftast tar det lång tid att få resultat.

Vad föredrar du? Att göra det mesta själv eller delegera till andra?


Bilden lånad från Wikipedia - J. Howard Miller's "We Can Do It!" poster from 1943

Thursday, November 6, 2014

Högskoleprovet - kan du orden?

Ville bara ge en kort uppdatering först om lavan på Hawaii. Tydligen håller någon en vakande hand över den lilla staden Pahoa eftersom lavan har stannat upp precis innan den kom fram till staden. Vi får se om lavan fortsätter sin vandring mot havet eller inte.

Eftersom min kontakt med det svenska språket är rätt begränsad numera tar jag alla chanser att hålla det vid liv. Vilken tur att jag skriver på svenska på min blogg och att jag kan läsa andra bloggar som skrivs på svenska. Att litet snabbt läsa Dagens Nyheters nätupplaga brukar höra till den dagliga rutinen så att jag har litet koll på vad som händer i Sverige. Min mamma finns ju inte och kan rapportera vilket hon brukade göra.

Igår hade Dagens Nyheter ett litet smakprov av högskoleprovets orddel. Jag har aldrig gjort högskoleprovet. Ni som har gjort det, är det svårt? Det var aldrig aktuellt för mig att läsa på något universitet.

Tror att jag inte alls skulle klara av matematikdelen särskilt bra - hittade prov på nätet och det kändes som "rena grekiskan". Tydligen har det jag lärde mig här på college redan hamnat i glömska. Det är ju inte så att man använder sig dagligen av den typen problem.

Ord är jag bättre på och det ordprov som Dagens Nyheter hade var väldigt enkelt tyckte jag. De skrev att det var "svåra ord" men det kan jag verkligen inte hålla med om. Det var 20 frågor och jag fick 20 rätt.
Några exempel var: sömndrucken, de facto, spel för galleriet, fradga, läckergom, bilateral. Inte är det svåra ord, eller hur?

Här kan man testa sin ordkunskap: http://www.dn.se/nyheter/sverige/hogskoleprovet-hur-manga-ord-kan-du/

Det jag upplever med både svenskan och kanske även engelskan är att allt fler använder färre ord i sitt dagliga språk. Förr i tiden fanns det många bra och varierade ord som man använde sig av i svenskan. Nu tycks de tyvärr falla i glömska mer och mer.
Jag växte upp i ett hem med två föräldrar som var duktiga på det svenska språket och kunde många ord. Min pappa älskade att uttrycka sig i ord och skrift. Han höll till exempel många föredrag under årens lopp i hela Sverige. Min mamma var folkskollärare och undervisade bland annat i svenska. Kanske det har med det att göra att mina unga år fylldes med en ordrik svenska. Och bokförlaget min pappa och jag drev innebar att vi verkligen fick använda oss av många olika ord när vi översatte från engelska till svenska.

Jag tycker det är viktigt att ha ett bra ordförråd så att man kan uttrycka sig väl. Både i tal och skrift. Vad tycker ni som skriver och läser bloggar?


Bilden lånad från nätet.

Igår kväll hade vi ett intressant meteorologiskt fenomen här i Weed. Runt 18-tiden visade min termometer runt +10. Vid 22-tiden var det ca +16. Inga moln utan helt enkelt bara en varmare luftmassa som kom. Minns så väl en vinter i Enebyberg när morgonen startade med -25 och på kvällen var det nollgradigt. Tala om omslag!

Tuesday, November 4, 2014

Godisgrisar

Svenskar lär äta mest lösviktsgodis på vår planet. Godismonster om man får tro Dagens Nyheter. :)
http://www.dn.se/ekonomi/darfor-blev-vi-godismonster/

Plockgodiset kom på 1980-talet och det var tydligen då som alla inre spärrar släppte. När jag var barn fanns inte lösviktsgodis. Om man får tro artikelförfattaren är det samlaren inom oss som kommer fram i godisavdelningen. Jag tror nog det även kan finnas andra anledningar.
Svenskar äter idag mer än dubbelt så mycket godis som övriga Europa! Gör tandläkarna i Sverige extra vinster numera kanske? Konsumtionen lär vara 18 kg godis/person. Imponerande.

Här i affärerna där jag bor finns inte lösviktsgodis. Allt godis som säljs ligger förpackat. Kanske det finns lösviktsgodis i mer välsorterade affärer i USA men som bekant har vi inte sådana affärer här i glesbygden.

Jag äter inget godis utan bara choklad. Och numera blir det egentligen bara ekologisk, mörk choklad. Godis kan jag vara utan. Det godis som finns här i USA är fullproppat med tillsatser och listan med ingredienser är mycket lång. Antar att det är samma sak i Sverige.

När jag var runt 9-10 läste jag Kamratposten - på den tiden kom den ut som en papperstidning. Där fanns det en artikel som berättade om vad godiset innehöll (tillsatser som inte var bra) och trots mina unga år bestämde jag mig för att inte äta godis. Jag åt inget godis och ingen choklad tills jag var runt 18. Jag ansågs som litet ovanlig. ;) En chokladbit när jag var runt 18 fick mig dock att börja äta sött igen. Socker har definitivt makt över oss människor.

Den här ekologiska chokladen hör till mina favoriter. Och jag brukar passa på att köpa den när den säljs litet billigare i hälsokostaffären.


Äter du plockgodis? Vilket godis tycker du bäst om? Är du ett godismonster? ;)


Bilden lånad från nätet.

Monday, November 3, 2014

Kalifornien - här gör vi saker och ting litet annorlunda

Innan jag går in på Kalifornien hade jag en fråga till er som bor i Sverige. Jag visste faktiskt inte hur lägligt mitt inlägg om amerikaner som vill avsäga sig sitt medborgarskap var. Tydligen hade SvT sänt ett par inslag om de nya reglerna bara några dagar innan jag skrev mitt inlägg, och hur de påverkar de svenska bankerna. Om jag förstår det hela rätt kommer alla svenska bankkunder att få svara på frågor om de har anknytning till USA.
Är det någon som redan fått brev om detta? Vore intressant att höra.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/han-vill-inte-vara-amerikan-langre
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/svenska-banker-hjalper-usa-att-kartlagga-bankkunder

Som sagt, i Kalifornien är allt litet annorlunda.

Jag hade turen att kunna köpa min SleepNumber-madrass innan det var lag på att behandla de flesta madrasser med farliga kemikalier, så kallade "flame retardants". Visst kan dessa kemikalier fylla en viss funktion men jag vill faktiskt inte ligga på en madrass och andas in det som "utsöndras" varenda natt. Hade jag bott i Kalifornien när jag köpte madrassen hade jag varit tvungen att ha "flame retardants". Nu hade jag turen att jag bodde i Oregon (det var strax innan Michael gick bort) och där fanns inte det kravet då.

Dessutom får vi i Kalifornien betala mer än alla andra som köper en sådan här SleepNumber-madrass "Due to the cost of doing business in California, Performance and Innovation Series Twin and Full beds incur a $50 surcharge; Queen and King beds incur a $100 surcharge." Jag har skrivit det tidigare och jag skriver det igen - Kalifornien är en mycket dyr stat att bo i.

En annan grej som vi har här i "the golden state" är något som heter Proposition 65. Det är en lag som har att göra med: "Proposition 65 requires the State to publish a list of chemicals known to cause cancer or birth defects or other reproductive harm. Proposition 65 requires businesses to notify Californians about significant amounts of chemicals in the products they purchase, in their homes or workplaces, or that are released into the environment."

Små skyltar sitter uppsatta litet överallt i affärerna som talar om just denna lag. Den kan finnas i närheten av porslin till exempel. Rätt många personer och myndigheter ifrågasätter effektiviteten hos den här lagen och märkningen eftersom det knappt finns några studier som visar på om antalet cancerfall faktiskt gått ned. Eftersom skyltningen ibland tycks gå litet till överdrift kan man undra om folk verkligen bryr sig om att ens titta på vad som står.

Tydligen finns skyltarna även hos Disneyland. Man kan undra hur många som läser skylten när de kommer dit.


Bilden lånad från nätet.

Och för att återkomma till att ha amerikansk anknytning och ha svenska bankkonton - och dessutom bo i Kalifornien. Kring årsskiftet fick jag ett mycket långt brev från min bank som talade om allt de kan eller inte kan göra visavi mig. Och jag särbehandlas extra mycket bara för att jag bor i Kalifornien. Titta på de här exemplen! Jag frågade min personliga bankman om han visste varför, men det gjorde han inte. Fortfarande vet jag inte exakt vad dessa regler beror på. Klicka på bilden så att den blir större.


Ibland brukar en av lärarna som undervisar för oss komma med något bakverk till mig - helt enkelt för att han vill visa sin uppskattning. I morse fick jag en mycket stor kanelbulle. Här har kanelbullar oftast en "frosting" som är väldigt söt. Supersized helt enligt amerikansk "standard". :)

Saturday, November 1, 2014

Nu blir det ljusare och mörkare

Igår trodde jag nästan att jag skulle få ta fram en båt. Så mycket regnade det. Men det är bra eftersom vi behöver varenda droppe. Prognosen för de närmaste 10 dagarna ser dock torr ut. Berget skymtade fram litet idag bland molnen och jag kunde se att det kommit en hel del snö däruppe. Och det har blivit mycket kallare. Idag syns "freeze warnings" och "frost advisories" på väderhemsidorna.

I natt ställer i stort sett hela USA om till vintertid. Det är bara Arizona och Hawaii som inte bryr sig om att ställa om klockorna. Smarta stater. :)
Att ha 25 timmar under ett dygn i stället för 24 har jag inget emot alls men nog föredrar jag att ha samma tid året runt. Det verkar som om de flesta känner så. Att alltid ha standardtid som det var när jag växte upp.

Det har varit kolsvart de senaste veckorna när jag stigit upp vid halvsjutiden. Nu kommer det att bli märkbart ljusare på morgnarna vilket skall bli skönt men det kommer att bli mörkt mycket tidigare på eftermiddagarna. Ändå är det stor skillnad mellan norra Kalifornien och Sverige just med tanke på vintermörkret. När vi ställt om till vintertid kommer det bara att bli ungefär 25 minuter kortare dag på eftermiddagen innan det vänder och blir ljusare igen. På morgonen kommer solen däremot att gå upp nästan 50 minuter senare innan det vänder.

I Stockholm kommer det att bli 1 timme och 45 minuter kortare dag på morgonen och på eftermiddagen litet drygt en timme innan vintersolståndet. Där ser man vilken stor skillnad det är beroende på vilken breddgrad man bor på. Stockholm ligger i jämnhöjd med södra Alaska medan Weed ligger på ungefär samma breddgrad som Rom i Italien.

Dags i kväll att ställa om alla klockor i huset. Tur att datorn och mobiltelefonen gör det automatiskt. Det känns rätt bra tycker jag att kunna få en timmes extra sömn. :)

Jag gillar uttrycket här i USA som gör att det aldrig är något tviel åt vilket håll klockan skall ställas - "Fall Back, Spring Forward". Jag minns att jag i Sverige alltid fick tänka till både en och två gånger hur det var.

Och av någon anledning uppmanar man i USA ofta också att byta batterierna i brandvarnarna samtidigt som klockorna ställs tillbaka.


Bilden lånad från nätet.