Monday, March 24, 2014

Att återse en gammal bostad

Min vän som jag tappat kontakten med bor i Lake Shastina. Idag var jag i Lake Shastina och hälsade på henne.
Det var när jag kom tillbaka från Hawaii som jag bodde i litet drygt ett år i en "in-law unit" i hennes hus. Det är en liten lägenhet med ett sovrum och ett kombinerat kök och vardagsrum på nedre plan. Lägenheten har ingen egen ingång vilket gör det hela litet underligt när man får gå genom hennes bostad. Men tiden jag bodde där var hon i stort sett aldrig hemma så jag hade detta stora hus för det mesta för mig själv.
Jag lärde känna N redan under mitt första år i USA och vi hade sedan kontakt då och då. När jag skulle lämna Hawaii hade hon precis fått sin lilla lägenhet klar och jag fick hyra den.

Att komma tillbaka till en tidigare bostad och få kontakt igen med en person man inte haft kontakt med under en längre period är ett rätt bra sätt för att se hur mycket man själv förändrats under de senaste åren.
Jag kan bara konstatera att jag inte är samma person jag var när jag bodde hos henne från 2005-2006. Det har hänt mycket under de åren och jag har förändrats allteftersom olika saker hänt. På ett bra sätt. :)

Och världen är liten. Det visade sig att N träffade min vän C och hennes man precis innan de flyttade till Oregon. Jag har inte kunnat berätta ännu för C att jag och N känt varandra sedan jag kom till USA.

Det blev inget tillfälle egentligen till foton idag så det får bli ett foto jag tog för några år sedan. När jag bodde hos N var faktiskt sjön full med vatten och jag satt ute på det nedre däcket och njöt av en helt fantastisk utsikt över sjön, Mt Eddy och Mt Shasta.


I morse såg jag en del av mina kollegor komma i sina bilar till skolan och jag kände att det inte alls var dumt att vara ledig - trots den lägre lönen. :)

20 comments:

Äventyret framtiden said...

Världen är liten, det kan man konstatera litet nu och då:)
Där man minst anar träffar man någon som man känner eller som känner någon man känner.
Ett stort hus, fint och jag gissar att utsikten var magnifik.
Nu ska jag gå vidare till ditt förra inlägg och ta reda på varför du har mera ledigt och mindre lön:). Tur att du är nöjd i alla fall.

Kramar!

Anonymous said...

Hej Anne-Marie!!
Vilket fint hus! Förstår att du trivdes där med vacker utsikt och allt!
Jag vet ju att du gillar film och det gör jag med så jag kan inte låta bli att rekommendera några igen trots att dom är svenska. Måste finnas nåt sätt att se dom hos dig via dator eller nåt!
Såg dom i helgen och jag gissar att du hört talas om Mig äger ingen och Återträffen. Fantastiska filmer.
Ha en go ledighet!
Mvh Perra.

Gunilla N said...

Roligt att aterse borttappade vanner.Huset du hyrde ser saa fint ut,
kan tanka mig att du trivdes dar,med sjon utanfor och allt.
Sjalvklart sa forandras vi over aren som gar,ar inte heller
densamma som 25 ar sedan.
Synd ar att man forlorar kontakten med en del svenska vanner, efter sa manga ar,dock sa skaffar man en del nya, dar man ar, fast de som betyder mest finns ju kvar som tur ar.
Njut av din ledighet nu AM , fast
nog ar det underligt att tvingas
ta lov utan betalning.

Stor Kram!!
Gunilla N

Martina said...

Ja du... vänner kommer och gar. Vissa har man lite kontakt med under en lang period, vissa har man intensiv kontakt med under en kort period, vissa försvinner ur ens liv och vissa finns alltid kvar... Inte minst när man bor i olika länder och flyttar en del sa är det ju inte alltid lätt att halla kontakten med alla. Tur att vi har sa mycket bra teknik i alla fall!
Härligt, men kanske lite märkligt ocksa, att komma tillbaka till en gammal epok i ditt liv!
Kramar

Charlie sa ... said...

Fint hus! Roligt att träffa en gammal vän igen. Precis som Martina skriver, man kommer tillbaka till en annan epok i sitt liv när flera år gått och man möts igen och speciellt i en miljö som man lämnat och inte sett på länge.

Hoppas ni fortsätter och håller kontakten!

KRAM!

Marina said...

Vad kul att återse en gammal vän. Det är alltid lika spännande när man träffar personer man umgåtts med för många år sedan. Med vissa är det bara att ta upp tråden från när man skildes åt och allt är "precis som vanligt" medan man växer ifrån varandra helt i andra fall.

Anne-Marie said...

Karin: Jag blev verkligen förvånad när N dök upp på mitt kontor för litet drygt en vecka sedan. Hon var faktiskt den person jag först fick kontakt med efter det att jag kommit hit - förutom Michael. Hon var faktiskt min Reiki-lärare. Du har säkert hört talas om Reiki.
Sedan umgicks vi litet och så bodde jag i hennes hus. Därefter blev kontakten sporadisk och försvann helt ett tag.
Utsikten var fantastisk (den är fortfarande fantastisk) från hennes hus.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Hej Perra,
Det var helt okej att bo i min väns hus under litet drygt ett år. Jag trivs nog bättre dock att ha mer mitt eget. Det var litet underligt att inte ha en egen ingång hos henne. Men utsikten går inte av för hackor. :)
Nej du, jag har inte hört talas om någon av filmerna du nämner. Jag har tappat väldigt mycket av vad som är på gång i Sverige - filmer, musik, artister osv.
Jag tackar för tips i alla fall. :)
Ha det fint!

Anne-Marie said...

Gunilla: Nu hyrde jag ju bara en liten del av hennes hus. Men då N var borta väldigt mycket kändes det nästan som om jag bodde där själv. Fast det var litet knepigt med vissa kostnader som vi skulle försöka räkna fram (elen till exempel) - hon hade ju bara en elmätare. Det var hur som helst perfekt att kunna bo där när jag kom själv tillbaka efter året på Hawaii.
Vänner kommer och går. I alla fall vissa. Jag har fortfarande fler goda vänner i Sverige som jag känt i kanske 20-30 år.
Ledigheten är som den är. Skönt att kunna göra litet andra saker. :)
Stor kram!!

Anne-Marie said...

Martina: Så sant som du skriver. Jag har faktiskt fortfarande fler vänner i Sverige än vad jag har här i USA. Och ibland känns det, trots tekniken, som om man är väldigt långt från varandra.
De flesta av mina vänner i Sverige har jag känt mellan 20-30 år.
Det är litet underligt att komma tillbaka till en svunnen epok. Men bra ibland så att man ser hur man faktiskt förändras.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Lotta: Det finns en hel del riktigt stora hus i Lake Shastina. Min väns hus hör till de äldre husen.
Ibland kändes det litet ödsligt när hon var borta och vinterstormarna slet i huset och det knakade och ven. Men det gick bra att bo där själv under längre perioder.
Det är litet underligt att komma tillbaka till en tidigare epok - framför allt när jag vet hur mycket jag förändrats under dessa år. Samtidigt är det bra att se detta. :)
Kram!!

Anne-Marie said...

Marina: Det var nog rätt mycket att bara ta vid där vi "slutade" när jag och N träffades igår.
Och hennes hus såg i stort sett ut (inomhus) som det gjorde när jag bodde där.

Desiree said...

Det var ett stort och vackert hus. Alltid underbart att återse gammla vänner igen. Det är härligt med vänner där man kan lätt kan återuppta kontakten där man sist avslutade.
Kramar!

Anonymous said...

"Make new friends but
keep the old.
One is silver
and the other gold."

En sång vi sjöng, när jag var scoiutledare. Jag är väldigt bra på att hålla kontakt med gamla vänner - träffade 3 realskolekompisar i höstas. 2015 blir det 70 år sen vi tog examen!

Men jag har också lätt för att bli bekant och få nya vänner. Det är helt enkelt så, att jag gillar folk. Hade dessutom turen av få en make som aldrig träffade någon han inte var intresserad av.

Tror det är rena nyfikenheten som får mej att vilja lära känna människor. :)

Ruth i Virginia

Annika said...

Vad roligt att återse en gammal vän, och därtill en gammal bostad..
Ibland är det bara att ta upp den röda tråden och fortsätta som om inget har hänt. Det känns SÅ rätt. Ibland är det tvärtom, man har inte längre ngt gemensamt.
HOPPAS att du har ett fint lov!
Kram!!

Annica said...

Vissa vänner följer med på hela resan, andra finns där till och från och någon blir bara med en liten bit. Men alla tillför de något till ens livspussel.
Bostäder kan ibland fungera nästan likadant. Vissa blir eviga, andra tillfälliga. Och hur de än blir så lämnar de minnen och upplevelser.

Vad roligt att du fick återse både din goda vän och din före detta bostad. Huset verkar härligt - stort och vackert beläget med en underbar utsikt. Ett trevligt utflyktsmål.

Ha det gott!

Anne-Marie said...

Desiree: Jag trivdes rätt bra faktiskt i Ns stora hus. Hennes övervåning är den som har den fantastiska utsikten. Min lilla lägenhet låg på nedre plan men jag kunde ju gå upp på övervåningen när hon inte var där. :)
Det är alltid trevligt när man kan återuppta kontakten och det inte känns konstigt utan bara flyter på.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Ruth: Jag har fått den känslan att du är en person som lätt får kontakt med andra. :)
Att behålla mina vänner i Sverige har känts helt naturligt och när jag har besökt Sverige under de åren jag bott i USA har jag alltid försökt träffa alla om det har gått. Som jag skrev till någon annan, jag har fler vänner faktiskt i Sverige än i USA.
Det var inte dåligt att du fortfarande har kontakt med realskolekompisar.
Amerikaner är ju också lätta att prata med i olika sammanhang - busstationer, affärer osv.

Anne-Marie said...

Annika: Jag tror att de man lätt tar upp kontakten med igen är personer man verkligen har något gemensamt med. Om man utvecklas på olika sätt kan det givetvis ändras. Mina vänner i Sverige tycks jag ha samma kontakt med som tidigare. Det är nog bara ett par stycken som jag glidit ifrån under alla dessa år jag bott i USA.
Lovet är okej - "so far so good". :) Idag och resten av veckan har hela skolan stängt.
Kram!!

Anne-Marie said...

Annica: Att människor kommer och går i ens liv är något helt naturligt. Och precis som du skriver så finns vissa med hela resan medan andra finns där en kortare tid.
Jag längtar nog inte tillbaka till Ns hus men det kan vara trevligt att besöka någon gång.
Det enda hus jag kan sakna ibland är faktiskt mitt barndomshem i Enebyberg. Jag tyckte verkligen om det huset.
Ns hus är ett väldigt stort hus för en person. Det har uppemot 8-9 rum. Utsikten är rätt fantastisk - framför allt när det finns vatten i sjön Lake Shastina - vilket det inte gör nu.
Ha det bra!