Resor i Sverige

Dalarna bjöd på blåst, kyla och regn. Några solglimtar fanns men de var inte många. MasExpressen tog mig till Hedemora där M och hennes son väntade vid Hemköp där bussen stannade. Bussen gick direkt till Hedemora från City Terminalen i Stockholm så det tog bara ett par timmar.

Jag slogs av hur annorlunda det är att åka buss i Sverige jämfört med hur det är i USA. Bussarna i Sverige har högre standard och de håller tidtabellen. Det verkar som om bussar och tåg i USA har svårt att hålla tidtabellen. Vad det beror på kan man ju undra. När jag åkt med Greyhoundbussar i USA har jag märkt att det ofta är litet fattigare människor som tar bussen. I Sverige är det ju vem som helst som tar bussen, inte en viss samhällsklass.

Stjärnsund är ett fint litet samhälle där vi mest höll till men på lördagen gjorde vi en utflykt till Norberg som ligger i norra Västmanland. Där gick vi bland annat på ett fint konditori - Elsa Andersons Konditori som verkligen kan rekommenderas. Norberg var en mysig stad trots det gråa och kalla vädret.

Igår bar det av igen, den här gången med tåg till Västergötland i närheten av Falköping. Eftersom biljettpriset var lägre i första klass lyxade jag till mig ;) i förstaklassvagnen. Egen fåtölj vid fönstret var inte helt fel. Jag har faktiskt aldrig åkt X2000 och det var fantastiskt hur tyst det var jämfört med de gamla, vanliga tågen.

Idag har jag och min kompis A åkt runt till Vara, Lidköping och Läckö Slott. Vädret har visat sig från sin bästa sida med sol och riktigt skön värme. Den här delen av Sverige känns väldigt positiv. Lagom stora städer och folk verkar ha en mer avslappnad och trivsam attityd. Inget storstadsjäkt som i Stockholm.

I morgon åker jag tillbaka till Stockholm med "vanligt" tåg och sedan har jag bara en dag kvar (Kristi Himmelfärds dag) innan jag på fredag åker tillbaka till USA. Det har varit en mycket trevlig vistelse i Sverige med många intryck. Om allt går som det skall kommer jag till Weed på lördag morgon (resan tillbaka tar åtminstone 1,5 dag). På måndag är det arbetsdag igen. Jag har pratat med R ett par gånger och han har sagt att det har varit ovanligt kallt i Mt Shasta området när jag varit borta. Temperaturen har till och med legat under +10 många dagar vilket aldrig har hänt så här sent på året sedan jag kom till USA. Just nu är det Sverige som vinner temperaturligan och inte norra Kalifornien.

Jag återkommer från USA - nu känns det som om det skall bli skönt att inte vara gäst längre utan kunna ha mina egna saker omkring mig igen - inte minst mina datorer. :)

Besök på Vete-Katten

När man bor på USAs västkust är man inte bortskämd med gamla, fina hus så som vi har i Stockholm. Häromdagen var jag på konditoriet Vete-Katten som verkligen har anor. Det är ett mysigt konditori i ett gammalt hus på Kungsgatan i Stockholm.

Där träffade jag en annan bloggare vars blogg jag följt under en längre tid. Desiree som tidigare bodde i Alabama i USA men som i höstas flyttade tillbaka till Stockholm tillsammans med sin man. Tack Desiree för en jättetrevlig träff! :) Vi hade mycket att prata om och utbytte en hel del USA-erfarenheter. Jag vet att en del svenska bloggare som bor på USAs östkust har träffats några gånger men bor man på USAs västkust är det svårt att vara med på sådana träffar pga avståndet. Därför var det verkligen roligt att Desiree och jag kunde ses när jag nu är i Stockholm.

Det verkar som om den isländska vulkanen har lugnat ner sig - jag fortsätter att hålla tummarna för att det skall hålla i sig. Trots det kortvariga utbrottet var det många flighter i framför allt England och Tyskland som ställdes in. När sådana här saker händer ser man hur sårbara vi är. Vad skulle hända om en isländsk vulkan fick ett riktigt långvarigt utbrott under flera månader? Nu får Grimsvötn hålla sig lugn tills jag är tillbaka i USA. :)

I morgon är planerna att jag skall åka till Dalarna. Min kompis M bodde i huset bredvid mig i Sollentuna men hon har bott i Dalarna med sin son sedan rätt många år. Jag var där på besök 2004 men vi har inte setts på ett par år nu eftersom jag var sjuk förra gången jag var i Sverige. Det blir buss till Hedemora, med Masexpressen (kul namn tycker jag) och sedan blir det nog mest att vi är i Stjärnsund där M bor. På söndag kommer jag tillbaka till Stockholm.

Nu börjar det kännas litet segt faktiskt att inte ha daglig tillgång till dator. Om det fanns något som hette Computeroholics Anonymous ;) skulle jag helt klart platsa där.

Stockholmsbetraktelser

Igår fick en isländsk vulkan ett utbrott igen. Nu återstår det att se om jag kan åka tillbaka till USA som planerat eller om jag får åka tillbaka tidigare (om det verkar bli riktigt allvarligt) eller om jag blir kvar längre. Jag kan egentligen inte stanna längre i Sverige så jag håller tummarna för att vulkanen lugnar ner sig.

Eftersom jag fortfarande inte kan logga in på min Yahoo mail har jag ingen chans att kolla email som kommer via bloggen. Har ingen aning om vad som är fel - jag hoppas bara att jag skall kunna logga in igen när jag är tillbaka i USA. Har hur många privata mail som helst där så det vore litet "katastrofartat" om jag inte kommer in igen.

Eftersom jag bara har datortillgång på biblioteket har jag tyvärr inte tid att svara på era härliga kommentarer. Skriver ett gemensamt tack här!

Här kommer litet betraktelser från Stockholm.

Stockholm känns stort - mycket stort jämfört med Mt Shasta området. Jag som är född och uppvuxen i Stockholmsområdet känner mig som en riktig "lantis" nuförtiden. :) Jag skulle faktiskt aldrig vilja bo i Stockholm igen - det är alldeles för stort och för många människor. Har trängts på tunnelbanan och på gatorna den gångna helgen när vädret var helt fantastiskt. Sol och runt + 20.

De allra flesta i Stockholm är otroligt välklädda. Jämfört med Weed och Mt Shasta är det rena modevisningen. Så här var det inte när jag bodde här utan det måste ha ändrats på senare år. OCH folk är inte direkt överviktiga. Ett stort plus till Stockholmarna att de håller sig i form.

Mina år i USA har satt sina spår, det märker jag. Jag tycker jag borde heja på folk när jag är ute och går men ingen verkar vara intresserad. Alla tittar ner i marken eller tittar bort. Att säga "ursäkta" eller "tack" verkar inte vara så vanligt här i Stockholm heller. Det har jag vant mig vid att man säger titt som tätt i USA. Att hålla upp dörrar och inte tränga sig före verkar också mer ovanligt här i storstaden. Kanske det är annorlunda ute i landet på mindre orter.

Har ätit en del saker som jag inte kan äta i USA, bland annat de fantastiskt goda, frysta räkorna. Men jag saknar en hel del faktiskt i mataffärerna som jag vant mig vid. Ja, jag vet att jag kanske inte borde jämföra men det är lätt hänt när man inte hittar något man är van vid. Hälsokostaffärer i Stockholm har för det mesta bara piller nuförtiden men jag blev glatt överraskad att ett par affärer på Söder (Gryningen och Götgatsbackens Hälsokostaffär) hade en hel del mat som liknade den jag är van vid. Kan verkligen rekommendera de två affärerna. Litet dyrt kanske men om man vill äta bra, ekologisk mat har de en hel del. Bland annat hittade jag Black's ekologiska choklad. Mycket god! :)

Skall försöka skriva igen om några dagar. Saknar verkligen mina datorer eftersom jag är så van vid att kunna kolla saker och ting via nätet. Plus att det hade varit roligt att kunna lägga ut bilder. Men, nu är det som det är. Hade också varit bra att kunna kolla litet mer regelbundet via nätet vad som händer med vulkanen på Island.

På återhörande!

Sverigerapport

Det tog längre än vad jag planerat att skriva ett inlägg. Var på biblioteket i måndags och tillbringade massor med tid att försöka få tillgång till min email vilket inte fungerade. Har fortfarande problem vilket är riktigt frustrerande eftersom jag har massor med email i just det kontot.

Resan till Sverige gick hur bra som helst. Inga förseningar varken med Greyhound eller flyg. OCH det gick enkelt med säkerhetskontrollerna. Jag hade inte sett fram emot att gå igenom "body scanners" och det behövde jag inte den här resan. I Sacramento fanns inga scanners ännu (plus till den flygplatsen) och i Chicago hade jag turen att få gå i den kö som gick igenom den enda metalldetektorn i den internationella terminalen. Alla andra köer hade scanners. Det var en lättnad att inte behöva säga att jag vill "opt out" vilket jag skulle ha gjort. Har läst tillräckligt om dessa scanners för att inte vilja gå igenom dem.

Stockholm är fantastiskt vackert nu. Det är så lummigt och grönt med blommor och utslagna träd. Och det är så ljust på morgnarna och kvällarna. Hade nästan glömt hur ljust det var.

Jag kom i lördags vid halvåttatiden på morgonen så då var det bara att försöka vara uppe till tidiga kvällen. Det var litet sömnigt under dagen och till slut kom kvällen så att jag kunde lägga mig. Det verkar fungera att komma in i svensk dygnsrytm med en gång eftersom jag inte haft någon jetlag egentligen alls.

I måndags var jag hos passpolisen och ansökte om nytt pass. Tala om skillnad mellan det amerikanska och svenska passystemet. Det var inga som helst problem med mitt dubbla medborgarskap och redan idag kunde jag hämta mitt nya pass!!! Tala om mycket snabbare handläggningstider än i USA. Plus till svenska passpolisen. :)

Har hunnit köpa tåg- och bussbiljetter till mina Sverigeresor. Jag visste inte att man i Sverige infört samma system som gäller för flygbiljetter, dvs att priserna går upp och ner beroende på efterfrågan. Inget plus till SJ eller bussbolagen eftersom det kan bli väldigt dyrt om man inte kan köpa lång tid i förväg. Jag åker till Dalarna i slutet av nästa vecka och till Västergötland i början av min sista vecka i Sverige.

Igår var jag hos min svenska tandläkare och det känns skönt att ha det avklarat. Jag brukar försöka besöka min svenska tandläkare eftersom han kan allt om mina tänder - jag har ett problem med mer slitage än vad som är normalt så det känns bra att kunna gå till honom. Hade inga hål! :)

Ett par iakttagelser som känns litet lustiga och förbryllande:
- Varför måste man betala pengar på alla toaletter i Stockholm? Min amerikanska kompis i Stockholm håller med mig om att det är irriterande och när jag berättade det för R i USA sade han. What?
- Varför är så många skyltar i Stockholm på engelska? För sjutton, det här är Sverige inte USA eller England. Skärpning tycker jag. Vad är så fel med svenskan?

Tiden på biblioteket lider mot sitt slut så sätter punkt här.

Nu åker jag

Snart påbörjar jag "expeditionen" till Sverige. :) Det blir bussresa till Sacramento idag på eftermiddagen och sedan några få timmars sömn på det hotell som jag tidigare bott på. Mitt flyg från Sacramento går redan halvsju på morgonen på fredagen (den 13 ;))! Suck så tidigt. Det betyder att jag måste vara ute på flygplatsen mellan halvfem och fem.

Trots att Sacramento är Kaliforniens huvudstad är flygplatsen förvånansvärt liten. Har ingen aning om vilka säkerhetskontroller de har där nu efter det som hände förra veckan. Som tur är har jag bara ett byte den här gången och det blir på jätteflygplatsen O'Hare i Chicago. De har talat om åskoväder i Chicago vilket inte riktigt brukar gå bra ihop med flygplatser och deras möjlighet att hålla tider. Där kommer säkert säkerhetspådraget att vara stort.

Om allt går som det skall kommer flyget till Stockholm på lördag morgon. Sedan gäller det att stanna uppe till tidiga kvällen för att komma in i svensk tid och dygnsrytm. Det blir nog att sitta i soffan i mammas vardagsrum och bara slöa. Är vädret fint kan jag sitta ute på balkongen.

Skall försöka skriva en del inlägg från Sverige men då jag inte har daglig tillgång till dator blir det säkert inte helt regelbundet. Bilder får jag vänta med tills jag är tillbaka i USA eftersom biblioteket troligen inte vill att jag laddar ner ett fotoprogram i deras datorer. ;)

Vi hörs!

Åtta saker om mig

Det kom en utmaning från Katta i Malaysia. Utmaningen gick ut på att berätta åtta saker om mig själv. Eftersom jag redan berättat sju saker om mig själv tidigare gäller det att inte upprepa sig. :)

• Jag har en svårbemästrad höjdrädsla. Kan inte gå upp på höga stegar, tror att jag skall dras ned i djupa raviner om jag går för nära kanten osv. Det går inte att logiskt intala mig själv att det bara är i mitt huvud eftersom det är en fysisk sensation. Så här har det inte alltid varit utan det kom efter en mycket svår influensa för många år sedan. En morgon vaknade jag av att rummet snurrade (som tur var gick det över) men efter denna episod var något förändrat i mitt balanssinne.
• Under ca 10 år härdade jag ut med tandställning. Först bara på natten men sedan blev det en fast "installation". Inget som jag direkt njöt av men nu så här i efterhand är jag tacksam eftersom jag hade ett rätt ordentligt överbett. Min tandläkare tror jag tjänade bra på mig eftersom jag fick fortsätta trots att ingenting egentligen förändrades mot slutet. En dag sade jag "Nej, nu vill jag inte fortsätta längre". "Jaha" sade han och så var det slut med tandställningen!
• Som liten var jag helt fascinerad av filmen "Sound of Music". Jag såg den flera gånger på bio och LP-skivan som köptes (det var på den tiden det fanns LP-skivor ;)) blev helt utsliten. Senare när jag var runt 18 var jag på språkresa i Österrike i Salzburg (där filmen är inspelad) så då fick jag se byggnaderna och gatorna på riktigt. Då hade i och för sig min fascination lagt sig men det var en upplevelse att besöka Salzburg. Kan verkligen rekommendera Salzburg som resmål.
• Jag var 21 när jag fick vattkoppor. Inte en bra ålder att få en barnsjukdom. Man skall definitivt vara yngre när man får barnsjukdomar eftersom man blir så sjuk när man är äldre.
• Efter gymnasiet gick jag en utbildning som hette Frans Schartaus Eftergymnasiala Chefssekreterarutbildning. Det var på den tiden det fortfarande fanns sekreterare. Vi fick till och med lära oss stenografi. Under en period kunde jag stenografera på både svenska, engelska och tyska. De kunskaperna finns inte kvar längre.
• Under gymnasiet gick jag humanistisk linje och halvklassisk variant. Det betydde att jag läste latin. Varför jag valde latin minns jag inte men det var många timmar per vecka och många underliga böjningar på latinska verb. Vår lärare var otroligt engagerad - tyvärr var vi elever inte fullt lika engagerade. ;)
• Under 20 år jobbade jag med översättningar av böcker från engelska till svenska. Min pappa och jag drev, på vår fritid, ett bokförlag. Kul och lärorikt. Tyvärr finns inte bokförlaget längre efter det att min pappa gick bort 2001.
• Jag visste inte vad en blogg var förrän 2006. Då fick jag kontakt med en annan bloggare och sedan gick det som det gick. :)

Det finns ett par syrener utanför huset jag hyr. Hade hoppats på att de skulle blomma innan jag åkte till Sverige men det har varit litet väl kallt. Knopparna är på väg att nästan slå ut men jag får nog inte del av blommorna innan jag åker eftersom det bär av redan på torsdag!

Positiv choklad

Tidigare har jag berättat här på bloggen om amerikansk choklad, som för det mesta inte alls är lika god som den svenska. Men om man betalar litet mer och köper helt andra märken går det faktiskt att hitta riktigt bra choklad som är tillverkad i USA.

En av hälsokostaffärerna i Mt Shasta hade rea på ett av de märken de säljer och jag slog till och blev biten. Märket heter "Endangered Species" och de har verkligen gått in för att "lyfta" det här med chokladtillverkning en bra bit.

De får sin kakao från odlare som ägnar sig åt hållbart jordbruk (sustainable farming) och de använder bara ekologiska och "all-natural" (vet inte exakt vad det är i det här sammanhanget) ingredienser i sin choklad. Dessutom skänker de 10% av sina inkomster till projekt som arbetar med att bevara naturområden och olika djurarter.

Hälsokostaffären i Mt Shasta säljer inte den ekologiska chokladen utan den som kallas "all-natural". I den serien finns det många varianter, bland annat: Dark Chocolate with Cranberries and Almonds, Dark Chocolate with Blueberries, Dark Chocolate with Raspberries, Smooth Milk Chocolate och många fler. Den jag fastnat för heter Supreme Dark Chocolate och innehåller 72% kakao och är inte alls så söt som annan choklad jag provat. Tyvärr säljs väl inte den här chokladen i Sverige men befinner man sig i USA kan jag verkligen rekommendera att prova det här märket.

Konsten att flyga

Det vore inte helt fel att kunna flyga som en fågel. :) Att flyga med vanliga flygplan nuförtiden kräver en stor portion tålamod, kunskap och villighet att bli undersökt på alla möjliga sätt.

Idag kom ett mejl från flygbolaget United Airlines med information innan min flight nästa vecka. Med tanke på vad som hänt den gångna veckan och hur det kan påverka vad som sker på flygplatserna gick jag in på TSAs hemsida (Transportation Security Adminstration som lyder under U.S. Department of Homeland Security). Jag såg inget speciellt som ytterligare lagts till men det fanns mycket detaljerade beskrivningar av hur man bör packa och hur man bör klä sig.

• Man bör packa det man har i sitt handbaggage i lager: kläder i ett lager, elektronik i ett annat och andra föremål i ytterligare ett lager.
• Givetvis bör man ha förberett sina små vätskeflaskor innan man kommer till flygplatsen - alla kan väl "mantrat" 3-1-1. ;)
• Presenter skall inte slås in utan det får man vänta med tills man kommer fram.
• Och självklart finns det en lista över saker man inte får ta med sig i sitt handbaggage som köttyxor, sablar, ninjastjärnor och andra förmål som gemene man brukar resa med. ;) Litet ironi får man ha!
  

Självklart skall man också klä sig lämpligt och inte ha en massa metall som kan få utrustningen att få spader. Efter förra höstens ökade säkerhetskrav i USA med "body scanners" och "body pat downs" skall man nog helst inte ha säckiga kläder. En litet kanske väl extrem variant är bikini som en kvinna hade på sig när hon skulle flyga.
Och SJÄLVKLART skall man ta av sig skorna. Jag kommer att tänka på Povel Ramels klassiker "Ta av dig skorna".

Jag ser faktiskt inte fram emot att behöva hålla på med allt det här men skall man ta sig till Sverige är det helt klart enklare att flyga än att åka båt. Och jag är inte så övertygad om att det blivit mycket säkrare trots alla kontroller. Fortfarande lär folk få med sig allt konstigt ombord på planen. PLUS att den ytterligare last som går med flygplanen oftast inte alls kontrolleras.

På TSAs hemsida berättar man också vilka sorters ID-handlingar som är godkända. Flyger man inrikes i USA kan man bland annat använda sitt körkort. Flyger man internationellt måste man självklart ha ett pass. Att tro att man skall flyga med de här två sortens handlingar går inte. :)



Fishing license och Library Card!



Godkända och icke-godkända ID-handlingar: http://www.tsa.gov/assets/pdf/apis_documents.pdf

Jag saknar hur det var på 80- och 90-talen här i USA när man kunde hämta upp en kompis vid gaten. Inget krångligt utan kul och enkelt.

Att vara pre-approved

Utan en kredithistoria (credit history) står man sig slätt i USA. Kredithistorien används när man till exempel vill hyra en bostad, vill ta ett banklån, köpa en bostad eller en bil, osv.

Numera har jag en kredithistoria och får ständiga erbjudanden om att jag är pre-approved för kreditkort, TV-abonnemang och andra tjänster. För att få en kredithistoria måste man bo i USA. Det räcker oftast inte med att ha en kredithistoria från ett annat land. Har man ingen kredithistoria kan man inte göra särskilt mycket i det amerikanska samhället och kan man inte göra dessa saker kan man inte få en kredithistoria. Moment 22!

När man först flyttar hit är man en "outsider" och måste etablera sig. Det jag gjorde var att skaffa ett så kallat "secured credit card" (har skrivit om det här på bloggen för ett bra tag sedan). Detta kort har en kreditgräns som bestäms av hur mycket pengar man själv sätter in på ett konto. Sköter man sig och betalar av sin skuld brukar man oftast efter ett tag bli erbjuden ett "vanligt" kreditkort med mycket högre kreditgräns och kanske även andra förmåner.

Många, många människor i USA är fast i kreditkort"träsket" och kan inte betala av sina skulder. Mitt motto är: köp så litet som möjligt på kreditkortet och betala av hela skulden varje månad. Det har jag gjort nu i många år här i USA. Det verkar som om det bland annat bidrar till att man får en relativt hög "credit rating" OCH att man därmed blir pre-approved.

Antar att det är något liknande i Sverige om man flyttar tillbaka till Sverige efter att ha bott utomlands ett antal år. Då saknar man också en färsk kredithistoria och har kanske svårt att få lån, abonnemang osv.

Jag får mycket litet post nuförtiden men det jag får är oftast brev om att jag blivit pre-approved för det ena eller det andra. Senast igår kom det ett brev om att jag blivit pre-approved för ett slags TV-abonnemang.

Säng, säng, säng

Det är kväll i Weed och jag borde egentligen lägga mig efter en lång och intensiv dag men jag har fortfarande litet jag vill göra.

Alltfler människor har svårt att sova och får alldeles för litet sömn. Som tur är hör jag inte till den gruppen.
Stress och oro är ofta orsaken till dålig sömn. 30 miljoner amerikaner lär lida av sömnlöshet. Man köper sömnmediciner för $4,5 miljarder per år! Annonserna på TV visar ofta piller för sömnlöshet.

Jag tror att fler helt enkelt borde lyssna på Galenskaparna. :)

Säng, säng, säng.

College Ruled Paper

I morse vaknade jag till ett hus utan el. Det var tyst och kyligt inomhus. Jag ringde till elbolaget och tydligen hade ingen annan ringt eftersom det inte fanns någon uppdatering hur länge elavbrottet skulle vara. Litet senare kom ett meddelande att det skulle dröja 2-3 timmar. Jag skulle åka till banken och postkontoret och de var också utan el. Inte mycket man kan göra utan el på sådana ställen. Banken var till och med stängd. Runt halvtolv hördes kylskåpet gå igång så då gick det att börja göra sådant jag hade planerat att göra - sådana saker som kräver el. Otroligt vad vi är sårbara om elen inte finns.

Under tiden utan el fick jag använda papper och penna och funderade då på mina linjerade papper och varför de heter College Ruled Paper. Papper i USA verkar litet mer "komplicerade" än hur jag minns att det var i Sverige. :)

Ruled paper är linjerat papper. Avståndet mellan linjerna bestämmer vad pappret kallas. College ruled har ett avstånd på 7.1 mm mellan linjerna och har en marginal som ligger 31.75 mm från vänster marginal. Kunskap som kanske är helt onödig. ;)

Sedan finns det flera andra slags linjerade papper: wide ruled, narrow ruled, Gregg ruled, Pittman ruled och manuscript ruled. Skall inte belasta mitt eller andras minnen med fler detaljer om dessa. :)

Nu har jag lärt mig något nytt efter 14 år i USA! Har köpt college ruled paper under alla år jag bott här men aldrig tagit reda på detaljerna. Och allt beroende på strömavbrottet. :)

Tankar inför Sverigeresan

Eftersom mitt hundvaktsuppdrag är slut kan jag koncentrera mig litet mer på förberedelserna inför Sverigeresan.

Det var länge sedan jag åkte vid den här tiden på året så det skall verligen bli mysigt att få ta del av litet svensk vår och kanske till och med försommar. Det svenska vädret är opålitligt så jag vet att det även kan bli +10 och regn. MEN de ljusa morgnarna och kvällarna skall bli härliga att vara med om. OCH grönskan finns säkert även om det inte är supervarmt.

Eftersom jag stannar litet längre den här gången hinner jag även med att besöka ett par vänner som inte bor i Stockholm. Det skall också bli mycket trevligt. En resa kommer att gå till Dalarna och den andra till Västergötland. Skall bli roligt att åka tåg eller buss. De svenska bussarna och tågen känns litet mer pålitliga när det gäller tidtabeller än de amerikanska motsvarigheterna.

Svensk mat ser jag fram emot att äta. Min mamma och jag brukar hjälpas åt att laga maten och vi ser alltid till att ha litet svenska rätter som jag inte direkt kan få tag på i mina trakter. Rökt lax (den svenska varianten som är mycket godare än den typen rökt lax jag kan köpa här), räkor, falukorv, olika sorters fiskrätter, osv. Och går man ut och äter blir det annorlunda med portioner som man faktiskt kan äta upp. Det kanske är den största anledningen till att det inte finns "doggie-bags" i Sverige. :)

En av de första "måste-sakerna" jag skall ta itu med är att ansöka om ett nytt svenskt pass. Mitt pass går inte ut förrän nästa år men jag vet ju inte när jag kommer till Sverige igen. Och att ansöka i USA är numera i stort sett omöjligt om man inte bor på USAs östkust. Skall bli intressant att se hur enkelt (eller svårt) det blir att ansöka om det svenska passet nu när jag har dubbelt medborgarskap. Förhoppningsvis vet passpolisen vad som gäller. Jag vet ju vad som gäller men tydligen har vissa svenska passpoliser inte riktigt koll på det hela.

Jag ser fram emot att kunna vara ute i skog och mark vilket inte är alldeles lätt här i Mt Shasta-området. Det är så trevligt att inte se några "hotfulla" skyltar i den svenska naturen. I närheten av min mamma slägenhet finns det rätt stora skogsområden så där brukar jag promenera.

Förra veckan verkade det vara mer vårlikt i Stockholm än vad det var här i norra Kalifornien. Igår och idag har det varit varmare och även om våren inte kommit så långt blir det mer och mer grönt.

På framsidan av huset jag hyr finns ett par syrenbuskar. De har börjat slå ut och det finns en hel del knoppar. Syrener är en favorit. Vi hade långa syrenhäckar i mina föräldrars trädgård och även syrenbuskar så de har funnits med mig sedan barndomen.


Lövträd som håller på att slå ut.




Maskrosorna växer och frodas även här.

Havarti ger mersmak

Joeys mamma och pappa kom hem tidigare. Inte helt fel eftersom jag kunde åka hem redan idag och packa upp. Helt otroligt så mycket jag hade haft med mig. Joey och jag har haft en kul tid ihop men det skall bli skönt att få sova i min egen säng i natt.

Igår blev det en liten utflykt till Yreka. Walmart och Raley's (en rätt stor mataffär) var mina mål. Raley's har en litet mer "exotisk" ostavdelning och där inhandlades en bit Havarti - en importerad dansk ost. Mmmmm. Inte alls dumt.

Litet dyrt (motsvarande ungefär 30:- för en liten, liten bit) men det var ju Valborg igår kväll.

Jag blev så ivrig att öppna ostpaketet så glömde helt bort att fota. :) Arla (som tydligen distribuerar den här osten) fick komma till räddningen.

Datornostalgi

Mitt hundvaktsuppdrag börjar gå mot sitt slut. På måndag morgon åker jag tillbaka hem till Weed. Skall bli rätt skönt eftersom jag verkligen vill börja förbereda min resa till Sverige. Det börjar onekligen dra ihop sig nu eftersom jag åker den 12 maj. Jag hoppas på vårväder, ljusa kvällar och vårgrönska i Stockholm. Tre veckor stannar jag den här gången och det ser jag fram emot.

Hemma har jag på mina datorer för det mesta. Jag jobbar vid en dator hela dagen. Jag vet att jag får datorabstinens när jag åker till Stockholm eftersom min mamma inte har någon dator och ingen internetuppkoppling. Det får bli Täbys bibliotek igen men det är ju inte riktigt samma sak.

Större delen av mitt liv hade jag ingen dator och det gick bra det med. Nu är det faktiskt svårt att tänka sig en tillvaro utan en dator. Den första dator jag kom i kontakt med var en Macintosh. Min pappa hade fått låna den, har jag för mig, från sitt arbete. Jag minns inte ens vad det var för slags Mac-dator men vi använde den som en ordbehandlare för de böcker vi gav ut på vårt bokförlag. Och så här dinosaurieliknande såg disketterna ut då. :)


Litet senare blev det ytterligare en Macintosh. Fortfarande var det disketter som gällde men de var mycket mindre.


Internet kanske fanns men det var inget gemene man kände till. Till och med på båda mina arbeten i Stockholm var vi internet"lösa". Det var först när jag kom till Mt Shasta som jag såg en dator med internetuppkoppling. Michael hade också en Mac med så kallad "dial-up"-uppkoppling. Det tog evigheter för en hemsida att laddas ner. Men det var spännande och roligt och jag insåg att det här var något som jag verkligen gillade. Hemsidorna var fortfarande enkla - absolut ingenting jämfört med hur de flesta sidor ser ut idag. Att ha "dial up" idag är i stort sett omöjligt.

I mina trakter är det fortfarande en hel del som bara har "dial up". Michael och jag hade det hela tiden vi bodde utanför Mt Shasta och också på Hawaii. I Lake Shastina kan man inte få bredband genom telefonbolaget vilket jag har i Weed. Det enda som finns i Lake Shastina är satellitdiskar. Man kan heller inte ha kabel-TV i Lake Shastina eftersom kabelbolaget inte har några kablar dragna här. C & T har satellitinternet som är rätt snabbt men inte alls så snabbt som det jag har hemma. Jag förhandlade mig till det snabbaste alternativet eftersom de höjde mitt pris utan att tala om att erbjudandet hade gått ut. Det gick jag inte med på. ;)

På jobbet har vi en supersnabb uppkoppling som jag inte tror går att få som privatperson. Eftersom våra datorer har några år på nacken är de troligen inte så snabba som de skulle kunna vara men det finns inga pengar för nya datorer. Hemma har jag två bärbara datorer (en Mac och en PC) som också börjar bli litet äldre. Men jag tycker mitt internet är mycket snabbt trots allt.

Idag gör vi internetanvändare allt mer via våra datorer - vi köper via nätet, vi gör bankärenden, betalar räkningar, osv, osv. Enkelt och bra.

Är det inte ofta så här det känns? :)



Alla bilder från nätet.