När blir det vår?

Jag och många med mig börjar undra om det någon gång kommer att bli vår. Det är lika kallt som det var i vintras och i går kväll snöade det här. Jag fick till och med skrapa is och snö från rutorna på min bil idag. Det var vitt på marken och i träden när jag vaknade i morse.

Trots att det såg ut som vinter bestämde jag mig för att åka och få sommardäcken påsatta. Det var en perfekt dag tydligen att göra det eftersom det inte fanns en enda kund hos Les Schwab när jag kom dit. Vilken skillnad det är att ha sommardäcken påsatta. Min bil kör mycket bättre med sommardäck än när jag har dubbdäcken.

Några vårblommor har börjat komma upp men eftersom det fortfarande är flera minusgrader på nätterna går det långsamt.
Vissa vårblommor saknar jag, som t ex vitsippor och blåsippor. Det var så fantastiskt vackert när blåsipporna blommade i ekbackarna i närheten av Kärrdal (där jag bodde i Sollentuna).

Det är i alla fall ljust på kvällarna sedan vi ställde om till sommartid. Alltid något. :) Och nu är det 9 timmars tidsskillnad igen sedan Sverige ställde om klockan.

Höga bensinpriser

Alla har säkert märkt hur dyrt det är att fylla på bensin. USA är fortfarande billigare än Sverige men med amerikanska mått mätt börjar det bli dyrt även här. I Mt Shasta området tycks vi alltid betala mer än på de flesta andra håll. Jag har aldrig lyckats få någon bra förklaring till varför det är så. Vi har ju den stora motorvägen I-5 som går här så det är ju inte det att vi ligger ute i ödebygden.

Just nu betalar vi $3.75 för en gallon bensin. Det är ungefär SEK 5:63 per liter. Många tror att bensinpriset skall gå upp till $4 nu under våren och sommaren. Jag skulle inte alls bli förvånad om det blev så. Läste idag om en liten ort som heter Gorda i Kalifornien där man nu betalar $5.20/gallon.

Här i USA är lastbilarna en livsnerv i ekonomin. En väldigt stor del av transporterna går med lastbil och om bensinen blir dyrare kommer ju priserna i affärerna att stiga. Det märks redan i mataffärerna. Allt har blivit dyrare under de senaste månaderna.

Jag är glad att jag har en liten, bensinsnål bil och att kunna gå till jobbet är ju inte helt fel det med. De flesta bilar jag ser är inte alls så små som min utan många människor tycks ha köpt stora SUVs och pick-up bilar under de senaste åren och de bilarna slukar bensin.

Det är alltid så att bensinpriserna går upp i USA under våren och sommaren när många är ute och reser men i år kommer det nog att slås rekord.

Bilder från Weed

Jag har ju fortfarande inte någon digitalkamera men jag tyckte det skulle vara roligt att visa några bilder från Weed i alla fall. Så här kommer några inscannade bilder. Klicka på bilderna så blir de större.

Här bor jag - de fönster som syns på andra våningen hör till min lägenhet.













Detta är Greyhounds busstation som ligger mittemot "mitt" hus. Busstation modell mindre. Det är faktiskt den minsta byggnaden i mitten av bilden.













Här jobbar jag. Det är en byggnad med mycket "high-tech" och dyr utrustning.

















Det här är min vy (om det inte är mulet) när jag går hem från jobbet. Inte dåligt. :)

Släktingar

För ett par veckor sedan fick jag ett oväntat email från en släkting här i USA.

Jag hade hört talas om henne men aldrig haft någon kontakt med henne. Det är en kusin till min mamma och hon bor i Florida. Tydligen kom hon som liten till USA från Sverige har bott i USA i hela sitt liv.

Många människor i USA är väldigt intresserade av släktforskning. Det kanske är likadant i Sverige. Min pappa var mycket intresserad av släktforskning. Han reste till och med till Tyskland flera gånger - släkten på hans pappas sida kom från Tyskland.

Min släkt är mycket liten. Jag har inga syskon och min pappa hade heller inga syskon. Min mamma har två bröder.
Jag har bara fyra kusiner. Just nu finns det bara två personer i hela Sverige som har samma efternamn som jag - min mamma och en syssling till min pappa.
Det är rätt intressant att veta vilket ursprung man har och var man har sina rötter. Kanske man blir mer intresserad av detta när man blir litet äldre.

Jag skrev tillbaka till min släkting i Florida och berättade litet om vad jag gjort här i USA sedan jag kom hit. Efter det att Michael gick bort har jag ju ingen annan släkt i USA. Vem vet, kanske jag kommer att träffa min mammas kusin någon dag.

Idag har jag kvällspass på skolan och det är rätt roligt att kurserna kommit igång igen. Det blir väldigt tyst och lugnt när eleverna och lärarna inte är här.

Utvecklingsdag

Idag har vi haft en så kallad Professional Development Day på skolan. Alla, både lärare och annan personal, skulle delta i olika seminarier.

Totalt skulle vi vara med på fyra olika seminarier och de handlade om allt mellan Outlook till hur man kan åldras och hålla sig frisk. Det var helt klart mer intressant än för några år sedan då vi hade en föredragshållare som pratade om saker som ingen egentligen fattade något av.

En sådan här dag har vi varje termin och då är skolan stängd och eleverna har en ledig dag. Vi har aldrig åkt iväg någonstans vilket jag minns att vi gjorde på ett av mina jobb i Sverige. Det blev väl aldrig så mycket arbete men ett år åkte vi faktiskt till Paris och officiellt var det någon slags personalutveckling. Ibland kan jag sakna det jobbet eftersom jag fick resa till flera länder i Europa och till vårt huvudkontor som låg i USA.

Det lär nog bli kärvt på skolan framöver eftersom Kaliforniens budget inte alls är bra. Skolan måste spara väldigt mycket pengar och hittills har det sagts att ingen skall behöva sluta. Vi får hoppas att det stämmer. Hur mycket pengar som måste sparas varierar tydligen från vecka till vecka men det är tydligen rätt mycket.

Efter en lång dag var det roligt att kunna titta på "Dancing With the Stars". Förra veckan började en ny säsong och bland annat deltar Kristi Yamaguchi som vunnit medaljer i både OS och VM i konståkning. Priscilla Presley är också med och trots att hon i stort sett inte kan röra på sina ansiktsmuskler (alltför många lyft? :)) dansar hon rätt bra. Det kan nog bli en rolig säsong med flera duktiga dansare.

Lotteri och grönt kort

För ett litet tag sedan skrev jag om vad man behöver göra för att få ett grönt kort om man gifter sig med en amerikansk medborgare.

Idag tänkte jag berätta litet om det lotteri som hålls varje år av den amerikanska staten.
Ja, det är faktiskt så att USA lottar ut 50.000 gröna kort varje år. Ett lotteri är ju alltid ett lotteri men visst finns det människor som vinner ett grönt kort. En av mina mostrar vann ett grönt kort och kunde flytta till USA. Jag har fått flera kommentarer på bloggen från personer som antingen själva vunnit eller har anhöriga som vunnit.

Det finns en del företag som säger att man måste betala för att delta i lotteriet och att de skall hjälpa till med ansökan. Detta stämmer inte. Detta lotteri, som heter Diversity Visa Lottery, är helt gratis och man kan ansöka via hemsidan som U.S. Department of State har. Det går inte att söka just nu eftersom ansökningstiden gick ut i december 2007. Nästa ansökningstid kommer att bli från och med oktober till och med december 2008.

Jag gick för skojs skull in på hemsidan för att se hur många svenskar som vunnit föregående års lotteri. 118 personer hade vunnit gröna kort. Nu är det inte så enkelt att man vinner ett kort som dimper ner i brevlådan utan man måste ansöka om grönt kort efter det att man blivit utvald. Man måste också uppfylla vissa krav för att kunna ansöka: ha som fosterland ett av de länder som är tillåtna att söka (som tur är hör Sverige dit), ha antingen gymnasieutbildning eller två års arbetslivserfarenhet under de senaste fem åren inom ett område som kräver minst två års träning eller erfarenhet.

Numera måste man skicka in sin ansökan elektroniskt och det gör man på hemsidan för U.S. Department of State. Där finns också alla instruktioner för detta lotteri.

Som sagt, ett lotteri är alltid ett lotteri men chansen finns ju alltid att vinna.

Här är en länk till hemsidan: travel.state.gov

Så här ser det eftertraktade "gröna kortet" ut (som ju inte alls är grönt). Egentligen heter det Permanent Resident Card.

Bilden från Wikipedia.

Vårstädning

Nu när dagarna blir längre och solen skiner in om dagarna verkar min lägenhet vara i behov av en liten vårstädning. :) Det är fortfarande väldigt kallt på nätterna men dagarna blir i alla fall litet varmare. Nu har meteorologerna pratat om regn och snö under nästa vecka - det är bara att hoppas att de har fel.

Ett säkert vårtecken, när jag bodde i Stockholm, brukade vara bilarna som sopade upp grus från vägar och trottoarer. Jag minns att det var bilar med stora borstar som drog fram på gatorna och de sprutade samtidigt vatten för att dammet skulle lägga sig.

I morse innan jag gick till jobbet såg jag en sådan bil men det var modell mindre och inte hade den något vatten som gjorde att dammet lade sig. Ett stort dammoln steg från gatan och när den lilla bilen passerat var det inte någon större skillnad mot hur det såg ut innan den kom. Tydligen har Weed inte samma resurser som jag var van vid från Sverige. De har en hel del plogbilar men tydligen inte grusborttagningsbilar.

Eftersom vi hade så mycket snö och is lades det ut väldigt mycket grus på vägarna. Det är väl bara att hoppas på att det regnar och att gatorna spolas rena.

Det har varit väldigt lugnt på skolan under veckan som gått. Nästa vecka sätter lektionerna igång igen. Fast på måndag har all personal på skolan en dag då vi skall delta i olika slags seminarier så eleverna får ytterligare en dags ledighet.

Grönmögelost

Nu har det varit ett litet uppehåll igen i mitt bloggskrivande och det beror till största delen på att jag under hela förra veckan inte mådde särskilt bra.

Förra söndagen köpte jag en grönmögelost, vilket jag nästan aldrig gör, och denna ost var den troliga orsaken till hur jag mådde hela förra veckan.

Jag kände det som om jag hade en släng av influensa med litet feber, värk i kroppen och en allmän sjukdomskänsla. Men trots dessa symptom kände jag mig inte alls så dålig som jag har gjort vid andra tillfällen när jag verkligen haft influensa. Jag tog till hela "arsenalen" av sådant jag brukar ta när jag blir dålig och efter ett par dagar började jag känna mig bättre. Men något som gjorde att jag blev misstänksam och började undra vad det var jag egentligen hade var att min nacke blev helt otroligt stel. Jag kunde knappt röra på huvudet. Hade jag haft huvudvärk dessutom hade jag blivit ordentligt orolig.

Efter litet efterforskning på internet började det stå klart för mig att det troligen inte alls var en influensa utan att jag troligen hade fått en släng av en mycket ilsken bakterie som heter Listeria. Den förekommer ibland i olika slags mat, bland annat i mjuka ostar som t ex grönmögelost.
Om man har ett bra immunförsvar blir man inte alls så dålig som om man kanske har ett nedsatt immunförsvar. Min pappa hade faktiskt en listeriainfektion precis innan han dog.

Jag tycks ha blivit återställd men jag kommer nog att undvika mjuka ostar framöver.

Här en lista (på engelska) över viss mat som tydligen kan innehålla listeria:

• Do not eat hot dogs and luncheon meats, unless they are reheated until steaming hot.
• Do not eat soft cheeses such as Feta, Brie and Camembert cheeses, blue-veined cheeses and Mexican-style cheeses such as "queso blanco fresco." Cheeses that may be eaten include hard cheeses; semi-soft cheeses such as mozzarella; pasteurized processed cheeses such as slices and spreads; cream cheese; and cottage cheese.
• Do not eat refrigerated pates or meat spreads. Canned or shelf-stable pates and meat spreads may be eaten.
• Do not eat refrigerated smoked seafood unless it is contained in a cooked dish, such as a casserole.
• Do not drink raw (unpasteurized) milk or eat foods that contain unpasteurized milk.

Idag är det vårdagjämningen. Nu går vi verkligen mot ljusare tider. Vad härligt!

Bilden från Wikipedia.

Spring Break

Nästa vecka är det Spring Break på skolan. Det kan väl närmast jämföras med det svenska påsklovet. Påsken kommer ju tidigt i år. Här i USA firas påsken inte alls så som den görs i Sverige. Långfredagen heter Good Friday och Påskdagen heter Easter Sunday. Good Friday är ingen helgdag som i Sverige och Easter Sunday infaller ju på en söndag.

I och med att det är Spring Break har eleverna ledigt. Men vi som arbetar på kontoren har inte ledigt utan vi kommer att jobba samma antal timmar som vilken arbetsvecka som helst. Det känns väldigt skönt eftersom jag vet att jag är garanterad mina 32 timmar per vecka oavsett om det är lov eller ej.

Det blir ett långt lov för eleverna eftersom alla lärare och annan personal kommer att delta i olika slags seminarier måndagen den 24 mars och alla kurser är inställda den dagen. Jag skall också vara med på det. Vi fick ett email idag från vår personalchef där de olika seminarierna presenterades och man fick välja vilka man skulle vilja delta i. Alla skall vara med från 8 till 16.30 så det blir en lång dag.

Spring Break är ett lov då många elever åker till t ex Florida och festar. Det kommer nog märkas här i Weed att många elever är bortresta.

Amerikanska sängstorlekar

Jag har inte riktigt koll på de svenska sängstorlekarna längre men här i USA finns det en uppsjö av olika storlekar. Valfrihetens land gäller även för sängar tydligen.

När jag köpte min Select Comfort säng köpte jag en så kallad Twin/Single. Den räcker till för en person som inte är alltför lång och stor.

Här kommer nu en liten inblick i de amerikanska madrass- och sängstorlekarna.

Twin/Single - det är den säng jag har.
Twin/Extra Long - Som namnet antyder är den längre än Twin/Single och tydligen kan det vara svårt att hitta sängkläder som passar.
Full/Double - Tillräckligt stor för en litet större person eller två, små vuxna.
Queen - Bästa sängen för två vuxna men troligen för liten för vissa.
California Queen - Längre än Queen.
Expanded Queen - Bredare än Queen.
Super Queen - Bredare än Queen och madrassen är också tjockare än Queen.
King - Större än Queen.
California King - Inte så bred som King men längre.
Grand King - För riktigt stora och långa personer.

Det gäller alltså att veta precis vad man vill ha så man inte köper fel storlek.

För ett par år sedan tog jag med mig svenska påslakan eftersom påslakan här i USA verkar dyrare än i Sverige. Tyvärr passar mitt amerikanska täcke (som skall passa min säng) inte särskilt bra i mina svenska påslakan. Amerikanska täcken är alltså av någon anledning större än de svenska.

När man bor på hotell får man alltid frågan vilken storlek på sängen/sängarna man vill ha. Troligen har de inte alla dessa typer av sängar man de har definitivt Full, Queen och King.

Jag vet att Michael fick lära mig litet om sängar precis som jag fick lära mig hur det är att beställa smörgåsar på restaurang. :)

Bilden från Overstock.com - de påstår att de bara tar ut $2.95 i frakt för en hel säng!

Gifta sig med en amerikan

Idag har vi fått sommartid. Känns väldigt tidigt men det var nästan litet sommarlikt idag med sol och +15. Det blir mörkt i morgon bitti när jag kliver upp vid halvsjutiden men det är ju ljust längre på kvällen.

Jag tänkte berätta litet mer om ett alternativ för att kunna bo här i USA - att gifta sig med en amerikan. Givetvis utgår jag från att det är äkta kärlek. Är det inte det är nog risken stor att immigrationsmyndigheten kommer på det.

Att gifta sig med en amerikansk medborgare är kanske ett av de "lättaste" sätten för att kunna bo och leva i USA. I Sverige är ju "sambo-lagen" i stort sett jämställd med hur det är att vara gift med någon. Här i USA går det inte i immigrationssammanhang att "bara" leva ihop utan man måste gifta sig.

Michael och jag gifte oss i Reno, Nevada. Alla stater har olika regler när det gäller giftermål. I Nevada kan man göra det väldigt snabbt och utan blodprov och en massa papper. Vår ceremoni tog kanske några få minuter och jag undrade nästan om vi verkligen var gifta, men det var vi ju.

Eftersom jag var här lagligt i landet med mitt studentvisum (F-1 visum) kunde vi göra en så kallad "Adjustment of Status" process, vilket innebar att jag aldrig behövde lämna USA utan kunde vara här hela tiden. Det viktiga är alltså att vara här lagligt med visum eller på annat sätt.

Det är en massa olika blanketter och bilagor samt bevis på att man lever i ett riktigt förhållande som gifta som skall skickas in för att ansöka om grönt kort. Vi hade skaffat en bok som var otroligt värdefull och som vi inte hade klarat oss utan. Genom att vi hade boken kunde vi klara av det hela utan att ta hjälp av en advokat. Vill man inte göra allt på egen hand finns det givetvis många immigrationsadvokater som kan hjälpa till.

Många människor tror att man bara behöver gifta sig med en amerikan och att man sedan kan bo och arbeta här. Så enkelt är det inte. :) Man måste ansöka om grönt kort och det är en process som tar olika lång tid beroende på var i USA man bor. Man har också större chans att få ansökan godkänd om man gjort sitt hemarbete. Det är A och O att vara påläst.
Vi skickade in min ansökan i september 2002 och hade vår intervju hos immigrationsmyndigheten (vilket alla måste ha) i mars 2003. Sedan fick jag mitt villkorliga gröna kort i april 2003. Om man varit gift kortare tid än två år när man ansöker om det gröna kortet får man ett så kallat villkorligt grönt kort som gäller två år. Innan de två åren gått skall man skicka in en ny ansökan för att få ett permanent kort.

Jag fick mitt 10-åriga permanenta gröna kort i maj 2005. Det är alltså inte ett kort som gäller för all framtid utan man måste ansöka om ett nytt kort innan det nuvarande kortet går ut.

Det här var en mycket kortfattad sammanfattning vad som gäller för en så kallad Adjustment of Status vid giftermål. Sedan finns det även något som heter Fiance Visa där man först ansöker om ett visum (det kan tydligen ta rätt lång tid att få ett sådant) och först därefter kan den person som är icke-amerikan resa in till USA. Inom 90 dagar måste man gifta sig och sedan kan man påbörja ansökan om grönt kort. Det alternativ som gick snabbast tidigare var att göra ansökan vid amerikanska ambassaden i Stockholm. Förra året ändrades flera regler och jag vet faktiskt inte hur snabbt det går nu. Deras hemsida skall ha all information om detta.

Boken som Michael och jag skaffade heter "Fiance & Marriage Visas: A Couple's Guide to U.S. Immigration" och den är skriven av Ilona Bray. Ett förlag som heter Nolo har gett ut den.

Att bo i USA

Jag har fått många email under det senaste året där jag fått frågan hur man kan flytta till och bo i USA.

De flesta svar jag skrivit är säkert inte alltför upplyftande eftersom det är mycket svårt att lagligt flytta till och bo i USA. Det är helt andra regler och förutsättningar som finns här i USA jämfört med Europa. I och med att Sverige gick med i EU blev det ju relativt enkelt att flytta till och bo i andra EU-länder. Så är det inte om man vill flytta till USA.

Många tycks tro att det går att flytta till USA och sedan söka arbete här. Det går inte utan man behöver ha ett visum först som ger en person rätten att arbeta här. Alla visum är tidsbegränsade. Det finns givetvis många illegala immigranter här men det är verkligen något som jag avråder från. Om immigrationsmyndigheten kommer på att man är här illegalt är det troliga att de med omedelbar effekt tvingar personen att lämna landet (det kan ske mycket snabbt) och sedan stängs gränserna mellan 5-10 år.

Om man vill följa de immigrationsregler och lagar som finns här i USA är det svårt och tar lång tid att kunna bo här permanent. Jag fick mitt villkorliga gröna kort efter att först ha varit här som turist och sedan som elev vid "min" skola. Man måste också vara påläst och ha mycket tålamod när man har att göra med den amerikanska immigrationsmyndigheten och andra amerikanska myndigheter.

Det enda sättet att kunna bo och arbeta i USA under lång tid är att ha ett så kallat "grönt kort". Egentligen heter det Permanent Resident Card och ser ut som ett ID-kort. Man kan få ett sådant kort genom:

1) Anställning
2) Giftermål med en amerikansk medborgare
3) Lotteri (Diversity Visa Lottery)

Jag fick som sagt mitt kort genom giftermål med en amerikansk medborgare. Att få ett grönt kort genom anställning kräver hög utbildning och extraordinära kunskaper. Att vara med i ett lotteri är ju alltid chansartat men visst finns möjligheten. En av mina mostrar vann ett grönt kort genom detta lotteri som den amerikanska staten håller varje år.

Att komma hit under en begränsad tid är enklare. Det finns olika slags visum man kan söka. De vanligaste är nog studentvisum och arbetsvisum. Fortfarande är det så att arbetsvisum är till för personer med hög utbildning och speciella kunskaper. Man kan alltså inte jobba på Burger King och få ett arbetsvisum.

USA skiljer sig alltså väldigt från Europa. Vi får se om jag skriver litet mer om de olika möjligheter som finns och hur man gör för att få ett grönt kort.

Mobiltelefoner

Jag har en mobiltelefon - en så kallad Tracfone som jag berättat om tidigare här på bloggen. Eftersom jag inte tycker om vilken effekt min mobiltelefon har - mitt öra blir varmt och jag börjar bli yr efter en liten stund - använder jag den så litet jag kan.

Visst är mobiltelefoner bra att ha, framför allt om man är ute och kör bil. Men om de inte fungerar är de ju mindre bra. Jag fick ett exempel på det det senaste dygnet. En person som är på väg tillbaka till Mt Shasta området med bil skulle ha ringt mig igår kväll. Inget samtal kom och jag kunde heller inte komma fram till hans mobil. Det var samma sak i morse. Han hade lovat att ringa mig igår kväll och allt eftersom timmarna gick blev jag mer och mer orolig att något hade hänt.

Jag ringde ett par vänner här i Mt Shasta området och frågade vad de tyckte jag skulle göra. Rådet var att ringa till Highway Patrol - det är en viss del av poliskåren som patrullerar vägarna i alla delstater. Som tur var hörde min vän av sig och det visade sig att hans mobil inte hade haft någon täckning och service i det område han hade kört genom. Och då går det ju inte att ringa.

Det är en riktig djungel här i USA med olika företag, hur mycket man vill betala och hur många minuter som gäller för en månad osv, osv. Jag har den enklaste varianten med en förbetald plan som gäller tills minuterna tar slut och innan de gör det kan man bara sätta in mer pengar.

Tänk vad samhället har ändrats i och med att fler och fler fått mobiltelefoner. Jag har nästan glömt hur det var före deras tid.

Deklarationsdags

Varför är amerikanska deklarationsblanketter så komplicerade? Jag minns när man i Sverige hade mer omständliga blanketter än den förenklade deklarationsblanketten som de flesta numera kan använda.

Jag har tittat på och läst och försökt förstå mig på de amerikanska blanketterna men utan någon större framgång faktiskt. Michael brukade göra vår deklaration men nu får jag, precis som många andra, använda mig av något av alla de företag som finns och som just hjälper folk att göra deklarationer. Amerikanska skatteregler anses vara svåra att förstå och varje år kostar denna deklarationshjälp ca $250-300 miljarder.

Det finns ett företag som heter H&R Block och det är det ledande företaget när det gäller deklarationshjälp. De finns nog i de allra flesta städer. Till och med i Mt Shasta finns ett kontor.

Jag har redan fått min deklaration gjord, inte av H&R Block utan av ett annat företag i Mt Shasta. En av delägarna kände Michael och jag tyckte att det var trevligt att kunna få hjälp av dem. Det är ju inte på något sätt gratis men det är helt klart värt att få denna hjälp. Jag skulle aldrig klara av att göra deklarationen själv.

Litet pengar får jag tillbaka men ungefär hälften går till att betala för deklarationshjälpen. Skönt att ha det gjort för den här gången i alla fall.

Bilden från Wikipedia - en variant av första sidan av blanketten 1040.

Helgprat

Igår fick vi en extra dag genom att det är skottår i år. Och det är ju något som inträffar oavsett om man bor i Sverige eller USA. Något som kommer att skilja sig från och med nästa helg är att vi här i USA går över till sommartid, eller som det heter här "Daylight Saving". Jag tycker inte det var länge sedan vi gick över till vintertid. Det blir bra på eftermiddagarna eftersom det kommer att vara ljust längre men det blir mörkare igen på morgonen. Det har varit så skönt att det blivit ljusare på morgnarna. Jag börjar redan 7.45 tre dagar i veckan. I och för sig har jag ju inte långt att gå till jobbet men det är tidigt tycker jag.

Igår kväll var jag bortbjuden på middag. Jag var bjuden till min vän J (som jag bodde hos när jag kom tillbaka hit från Oregon) och hon hade även bjudit ett par andra vänner. En av dessa var en kvinna som hade släkt långt tillbaka som kom från Norge. När hon fick höra att jag kom från Sverige blev hon litet extra intresserad och hon frågade en hel del om hur det var i Sverige.

Det är alltid roligt att kunna berätta om hur det är och visa på skillnader och likheter mellan USA och Sverige. Jag berättade bland annat om allemansrätten och de andra blev helt klart imponerade av denna "lag" som vi svenskar ser som en självklarhet. Här i USA är det ju inte alls så utan det finns ofta skyltar som talar om att det är privat mark.

Ibland längtar jag verkligen efter den svenska naturen och att kunna ströva omkring i skogen såsom jag gjorde när jag bodde i Stockholm.