Sunday, November 19, 2017

En vecka med Murphy

Den gångna veckan tog Murphy över och såg till att Murphy’s lag gick på högvarv. Mycket som gick snett och väldigt litet flyt.

Det började med att min kollega ringde mig på onsdag morgon klockan 7 och sade “I am not going to be able to make it to work today." Han hade varit hängig ett par dagar med en förkylning så det var ju inte helt oväntat men saken är den att de kurser vi supportar börjar tidigt på morgonen och helt plötsligt var jag tvungen att bli klar på 15 minuter!!!!! Jag höll på att äta frukost eftersom jag egentligen skulle börja först klockan 8. Min kollega var förvirrad av någon anledning och trodde att det var en annan dag när kurserna börjar litet senare men så var det alltså inte. Han vet nu att man inte kan ringa så sent - jag är hans chef - oavsett när kurserna börjar. ;)

Konstigt nog blev jag klar - kunde dock inte äta helt klart och stressade för att klä på mig - och var på jobbet vid utsatt tid. Har man 1 minut till jobbet är det ju en klar fördel.

Dagen fortsatte i Murphy’s anda. Folk blev sura och förargade på mig utan anledning och jag fattade inte vad som var på gång. Jag gjorde så gott jag kunde och tänkte att som dagen börjat var det kanske inte så konstigt att resten av dagen var den typen av dag som man helst vill slippa.
På eftermiddagen hade en av lärarna ett möte med sin “Psychology Club" i ett av våra klassrum och helt plötsligt började hon och en person som skulle hålla ett anförande komma med krav på att ansluta utrustning till vårt videokonferenssystem. De fick kalla handen av både mig och en av IT-avdelningens personal och det gjorde ju inte saken bättre. Videokonferensteknologi är mycket komplicerad och börjar man ändra på saker och ting kan det leda till att man inte kan använda utrustningen överhuvudtaget.

Det som var mest märkligt var nog att en av lärarna som har videokonferensekurser och som jag känt sedan 2005, när jag började arbeta inom skolan, blev arg och upprörd på mig utan egentligen någon som helst anledning. Jag har ingen aning om vad som hände men jag var tvungen att säga ifrån eftersom hon blev riktigt otrevlig. Verkligen trist när folk “bryter" en tidigare bra kontakt. För mig känns det som om vår kontakt aldrig kommer att bli som den tidigare var. Trist men sant.

När fredagseftermiddagen kom och jag kunde gå hem drog jag en lättnadens suck att arbetsveckan var över. :)

Men så enkelt skulle Murphy inte ge sig. Igår hade en utomhuskran frusit och orsakat någon slags skada så vatten började komma ut på ställen vid huset som det inte skulle komma ut på. Mina hyresvärdar sköter verkligen inte det här med att stänga av bevattningen som man skall göra inför hösten. Helt otroligt. Som tur var fick min hyresvärd mitt meddelande och den hantverkare som de arbetar med kom och i alla fall tills vidare avvärjde (förhoppningsvis) ytterligare skador. Men de måste installera en ny del av vattenledningen framöver och det hade kunnat undvikas. Om jag fick ta hand om sådana här saker skulle det inte ske men som hyresgäst kan man inte göra vad som helst utan tillåtelse.

Och som avslutning hade Murphy valt att en bil som körde “bakvägen" (mellan Weed och Mt Shasta) som jag också kör, välte och låg på sidan i ena körfältet. Jag var inte där när olyckan skedde men passerade på vägen hem från Mt Shasta i lördags. Har ingen aning om vad som hänt men det hela verkade konstigt då bakvägen är en väg man inte kör särskilt fort på och dessutom var det soligt och torrt väglag.

Förhoppningsvis håller sig Murphy lugnare den kommande veckan eftersom jag inte klarar av ytterligare en vecka som den jag hade förra veckan. Jag orkade bara ta mig till jobbet och vara där och sedan försöka återhämta mig litet till nästa dag.

Vi har en kort arbetsvecka eftersom det är Thanksgiving holiday och skolan är stängd på torsdag och fredag. Det tackar vi för! :)

Grumpy cat har en litet annorlunda syn på det här med Murphy’s Law. ;)


Bilden lånad från internet.

18 comments:

Gunnel said...

En Murphy-vecka är knappast något man önskar sig. Hoppas att han jobbat klart för ett bra tag nu, så det blir lugnare för dig. Kram

Steel City Anna said...

Folk blir man nästan aldrig klok på :) nu hoppas jag att det blir en bättre vecka för dej!

Malin said...

Ojojoj. Men tycker det var bra att du sade ifrån! Synd på arbetsrelationen, men du måste ju göra rätt i ditt jobb.

Skönt med lite ledighet tycker vi med. Särskilt som vi varken skall resa bort eller ha sällskap iår.

Anne-Marie said...

Gunnel: Ja, det blev litet väl mycket Murphy den förra veckan. Det är bara att hoppas att han har tagit semester ett tag framöver. :)
Kram

Anne-Marie said...

Anna: Folk är mycket märkliga ibland. Till och med de man tror att man känner någorlunda. Jag pratade med min kollega om läraren och han höll med mig om att något måste vara på gång med henne som vi inte känner till. Idag var det rätt okej så jag håller tummarna. :)

Anne-Marie said...

Malin: Man måste ibland säga ifrån och det är knepigt att göra det utan att göra sig omöjlig. Jag har inte pratat med läraren sedan förra veckan så vet inte hur det skulle gå men jag tror att det inte kommer att vara på samma sätt som tidigare.
Jag firar inte Thanksgiving utan ser fram emot ledigheten. :)

Annika said...

Nu får Murphy krypa bort ett tag, och hålla sig lugn.
Lustigt det är, lagen om alltings jävlighet.
GAAHH!! Det kan verkligen kännas fördömt ibland.
Men det var bra att du sa ifrån, det måste man göra ibland.
Skönt med kort vecka iallafall.
OCH LEDIGT!!
Du får suga i dig den sköna känslan iallafall!!
Kramar

Gunilla Nardin said...

Du får använda din ledighet till att vila upp dig efter en sådan nervpåfrestande jobbvecka.
Har det en gång börjat gå fel, så brukar det ju fortsätta så.
Tråkigt när människor uppför sig elakt utan anledning. I sådana lägen gäller det att säga ifrån ordentligt, vilket du ju gjorde. Hoppas på en bättre vecka nu på ditt arbete..

Kram på dig!
Gunilla

Anonymous said...

Hej Anne-Marie.
Kan det inte vara så att det sätt du utryckte dig på, tolkades fel?
Jag tänker som så, att det är lätt att saker och ting missuppfattas, om bara tonfallet, eller så, är lite fel. Just sådana saker, kan vara väldigt svårt med ett annat språk, som man inte är uppvuxen med. Bara en liten tanke, men kanske helt fel tanke?

Kommer att tänka på när jag var med en polare i USA, och vi flög inrikes. Polaren börja snacka rätt mycket med en av flygvärdinnorna, och skulle skämta med henne, och hon blev skitförbannad. Lite betoning i språket, som blev totalt fel. Han hade en amerikansk flickvän i ungdomen, som var ifrån LA.

Mvh Skogåsbon

Anne-Marie said...

Annika: Förra veckan var jättemärklig tycker jag med hur saker och ting blev och hur folk var.
Lagen om alltings jävlighet är påtaglig ibland.
Jag har lärt mig att säga ifrån här i USA men självklart måste man välja tillfällen och hur man säger saker och ting.
Förhoppningsvis utvecklas detta inte vidare på ett trist sätt.
Härligt med kort vecka och fyra dagars ledighet.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Gunilla: Den här hösten har varit väldigt intensiv på jobbet tycker jag så det blir skönt med några dagars ledighet.
Det märkliga var att olika människor på jobbet var väldigt “griniga" förra veckan. Jag har mina teorier om vad detta berodde på men det tar jag inte upp på bloggen. Blir litet väl “far out" troligen. :)
Läraren var som en "ny människa" förra veckan som jag inte alls kände igen. Vi får se hur det hela blir framöver.
Nu är min kollega tillbaka så det är litet lättare att vara två på kontoret.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Skogåsbon: Läraren hade uttryckt sig väldigt oklart i ett email till att börja med och sedan när jag och en annan person försökte få klarhet i det hela blev hon arg i stället. Hon verkade inte fatta att vi inte förstod vad hon avsåg. Och sedan trodde hon att jag hade sagt något som jag inte hade sagt. I det här fallet var hon orsaken till irritationen. Jag kunde ha valt att inte reagera på det hela - man har alltid ett val hur man reagerar - men jag kände att jag inte ville acceptera hennes ilska gentemot mig (som var ogrundad) så därför sade jag ifrån.
Självklart kan tonfall osv missuppfattas men jag tror inte att det var en orsak till det som skedde.
Att inte låta sig bli överkörd är något jag har lärt mig här i USA som tur är. :)

Femte året i Hjo said...

Murphy’s Law är väl det som här hemma kallas Lagen om alltings jävlighet. Jo, sådana dagar dyker upp då och då.

Annica said...

Murphy borde gå ner i arbetstid! Helst snarast möjligt. Han sliter ju ut sig, gubben.
Bra att du säger ifrån om/när folk har dåliga dagar och låter missnöjet orättvist gå ut över andra. Då är det bättre att ta en diskussion och rensa luften. Man kan verkligen få fundera över människor ibland.
Ha en skön ledighet!
Kram från SNÖIGT Norrbotten!

Anne-Marie said...

Hans: Ja, det är väl samma lag tror jag. Låter trevligare på engelska. :) Den här veckan har det (peppar, peppar ta i trä) varit lugnare som tur är.

Anne-Marie said...

Annica: Murphy borde på i pension! ;) Som jag skrev till Hans har den här veckan hittills varit lugnare.
Jag kan inte acceptera andras “galenskaper" om jag inte har gjort något. Har jag gjort något tar jag ansvar för det och antingen ber om ursäkt eller ser till att jag fixar något som gått snett.
Folk i Sverige är ofta rätt konflikträdda verkar det som. Att klara av konflikter bättre är något jag lärt mig här i USA och Michael lärde mig också en del om detta - han var ju terapeut.
Tack! Och kram från nästan sommarvarmt Weed! Mycket märkliga temperatursvängningar som vi har.

Anonymous said...

Okej, det var bara en tanke. Alla människor kan ha en dålig dag, då allt blir så in i he**te fel.
Jo, så är det, ibland måste man sätta ner foten och säga ifrån, även om det kanske blir jobbigt för stunden, så tror jag det är bäst på längre sikt.

Mvh Skogåsbon

Anne-Marie said...

Skogåsbon: Ja, det var en bra tanke. :) Visst det finns dagar då allt blir fel.
Har inte pratat med läraren sedan “incidenten" men jag tror att det kommer att bli annorlunda om/när vi pratar med varandra.