Här i Mt Shasta-området har den ekonomiska krisen slagit hårt. Fler och fler affärer och restauranger stänger. Men barerna i Weed tycks klara sig. Kanske folk går dit för att trösta sig och "dränka sina sorger".
Inte alls långt från mitt hus ligger ett par barer - en kallar sig "saloon". Black Butte Saloon har faktiskt en rätt intressant historia. De öppnade redan 1917 så de har varit med ett tag. Miss Georgia Clark var den som byggde och startade den här baren. Folk kom från alla håll i norra Kalifornien eftersom baren fått ett gott rykte om att ha spel och dobbel, sprit och lättklädda damer.
Under flera år på 1920- och 30-talen här i USA fanns ett nationellt förbud mot försäljning, tillverkning och transport av alkohol. Black Butte Saloon lär ha kringått det här förbudet genom att bygga tunnlar till ett speciellt rum där folk fortfarande kunde dricka spriten. Har ingen aning om det här är sant eller inte. John Wayne lär ha varit en flitig kund hos Black Butte Saloon när han var på semester i området!
Eftersom jag inte brukar hänga på barer vet jag inte alls hur det ser ut där inne men jag såg en kul skylt de har på väggen utomhus "Ladies are welcome". Men vad snällt att även vi tjejer får komma in. ;)
Nu har vi långhelg eftersom skolan har stängt på fredagarna och sedan är det 4 juli - USAs nationaldag - på måndag. Då har de flesta amerikaner ledigt. Det lär bli varmt - en bra bit över +30.
Igår kväll var Blogger och jag inte bästa vänner. :(
Jag skulle svara på alla fina och intressanta kommentarer som kommit på inlägget om hur jag (och andra) upplever olika språk när vi pratar. Jag skrev två svar, sedan var det tvärstopp. Felmeddelanden kom upp "Bad Request", "Error" osv. Eftersom jag skulle gå och lägga mig fick det vänta med svar.
När jag kommer hem från jobbet idag skall det bli både svar (jag har inte glömt er som kommenterat :)) och ett nytt inlägg. Jobbet tillåter liksom inte riktigt att ägna sig å bloggen.
Något jag funderat en del på sedan jag var i Sverige i maj är hur jag upplever att jag på något sätt förändras beroende på om jag pratar engelska eller svenska. Det här blir ett personligt inlägg - har ingen aning om andra svenskar som bor utomlands upplever samma sak.
Jag kan nog i stort sett kalla mig tvåspråkig idag. Har man pratat uteslutande engelska under 14 år finns engelskan rätt säkert inombords. Ibland förundras jag över att jag inte glömt svenska ord och att jag pratar precis som jag gjorde när jag bodde i Sverige. Under de år jag bott i USA har jag nästan uteslutande pratat engelska. Michael och jag pratade alltid engelska och nu pratar jag engelska på mitt arbete varje dag. Jag tänker på engelska och kommer på mig själv att prata med mig själv på engelska. Ni vet så där man kan säga saker till sig själv ibland. Nej, jag har inte blivit helt tossig. ;)
Den skillnad jag upplever är att jag, när jag pratar engelska, "expanderar" på något sätt och det känns som om jag har mer livfullhet. När jag pratar svenska känns det som om jag blir litet mer stel och inte har riktigt lika mycket inlevelse. Jag upplevde verkligen den här skillnaden under vistelsen i Sverige eftersom jag pratade engelska några gånger.
Min första känsla när jag kom till USA 1985 på besök var att människor var mer livliga och det fanns en helt annan "puls". Då var jag på besök i megastaden Los Angeles men jag kan känna den här livfullheten (bästa ordet jag kan komma på) även i lilla Weed.
Kan det vara så att det engelska språket helt enkelt bidrar till en litet större öppenhet och litet mer inlevelse än vad svenskan gör? För mig har språk väldigt mycket att göra med en känsla.
Jag lägger ingen värdering i det här utan tycker bara att det är intressant att fundera på sådana här saker. Som jag nämnt tidigare på bloggen hade min pappa och jag ett bokförlag där vi gav ut böcker på svenska. Böcker som vi hade översatt från engelska. Det var många gånger som det fanns uttryck och sammanhang i de engelska/amerikanska böckerna som hade en viss känsla och vi fick helt enkelt skapa nya sammanhang och uttryck på svenska för att förmedla samma sak. Språk är spännande.
Idag hade vi faktiskt en sommardag som påminde mig mycket om en sommardag i Sverige. En del moln och regn och bara runt +15-16. Jag uppskattar verkligen sådana här dagar eftersom det också kan bli nästan litet tjatigt med sol och hetta under flera månader. Under sommaren är det ovanligt med moln här i norra Kalifornien men i år har det varit litet annorlunda väder med mer regn och moln. Så här fina moln hade vi häromkvällen.
Så här års i mina trakter brukar det finnas gott om olika meloner i mataffärerna. Det är en konst att kunna hitta den rätta melonen och jag ser folk som trycker och luktar på dem. Mina melonkunskaper är rätt obefintliga men under sommaren är det bäst att passa på. En favorit är cantaloupmelonen som har orange fruktkött och smakar väldigt gott och friskt.
En choklad som blivit en favorit är Green and Black's ekologiska choklad. När jag var i Stockholm letade jag efter mörk, ekologisk choklad och blev glatt överraskad att den här sorten fanns även där. Jag hade sett den i affärerna här men visste inte att den letat sig fram också till Stockholm. Tydligen började det hela i England i början på 90-talet och sedan har det här märket spritt sig över världen.
Jag skrev för ett litet tag sedan om olika sorters mat som har mandel som bas. Nu har jag hittat det ultimata mandelsmöret! :) Efter att ha provat ett par ekologiska märken som säljs här i Mt Shasta kollade jag hos iHerb.com. Det är en mycket bra nätbutik som är pålitliga, snabba och har bra priser. De ligger i Kalifornien så det tog inte lång tid att få hem mandelsmöret. Artisana Organic Sattva Almond Butter - så fantastiskt gott. Det är skillnad på mandelsmör och mandelsmör, den saken är klar. Jag kommer inte att köpa något annat från och med. Eftersom det här märket inte säljs i affärerna här får jag köpa via nätet men den här burken kostar en bråkdel av vad motsvarande storlek (ekologiskt) kostar i affären.
Tills rätt nyligen fanns bara Apoteket (det statliga monopolet) i Sverige. 2009 blev det fritt fram för andra apoteksföretag att också etablera sig. I USA finns det ett enormt utbud av olika apotekskedjor och apoteksaffärer. Det lär finnas mer än 60,000 apotek i USA. Och de finns som fristående apotek eller så finns de som en del av mataffärer, varuhus, sjukhus osv.
Walgreens och Rite Aid har inte bara apoteksvaror utan där kan man även köpa vissa matvaror, så kallade "seasonal gifts", partytillbehör, få foton framkallade osv. Alltså litet annorlunda än de svenska apoteken. I Walmarts varuhus finns apoteket i en del av affären.
Sådana här reklamblad från Rite Aid brukar komma en gång i veckan i brevlådan med veckans erbjudanden.
Här i Mt Shasta-området har mataffären Ray's apoteket inhyst bredvid frukt- och grönsaksavdelningen. Vi har faktiskt en Rite Aid i Mt Shasta som säljer (förutom apoteksvarorna) mat, tillbehör för trädgården, kontoret, och olika elektroniska varor osv. Den affären är litet som ett minivaruhus. Walmart i Yreka har apoteket inhyst i en del av affären.
Här i Weed hade vi ett apotek som funnits under mycket lång tid. För kanske ett halvår sedan lades det ner. Nu såg jag att det bredvidpostkontoret håller på att byggas ett nytt Weed Family Pharmacy.
Kalifornien lär ha flest apotek i hela USA. Det bor ju 35 miljoner människor här så det kanske inte är så konstigt.
Jag fick påminna mig själv om att det var midsommarafton igår. Det finns ingen svenskkoloni i mina trakter så då är midsommar ingenting som firas. Jag var bortbjuden på kvällen till en vän. Vi åt en god pizza och spelade tärning ("dice"). Det fick bli min midsommarkväll. :)
När jag var i Sverige slogs jag av hur välordnade de allra flesta trädgårdar är och att allt ser så modernt ut. Här i Mt Shasta-området är det litet hur som helst och inte alls lika modernt. Hela det här området verkar vara litet mer gammaldags (och det är vanligt på mindre orter i USA). Självklart har folk TV med storskärm, bredband, mobiltelefoner, osv, osv. Men det finns ändå en känsla av att man ligger litet "efter". En anledning till att det har en litet mer gammaldags känsla kan nog vara att folk helt enkelt inte har råd att modernisera på samma sätt som man kan i Sverige.
Här är några grejer som nog har några år på nacken.
En halv? cykel med planterade växter. Kul och originellt.
En prydnad utanför ett hus med husnumret. Numret syns tyvärr dåligt.
På väggen vid ytterdörren till mitt hus finns två brevlådor. En mycket gammal, liten brevlåda och en litet modernare, fortfarande rätt liten, brevlåda. Det var i den litet större brevlådan som brevbäraren hade lagt min post under min resa till Sverige trots att jag bett dem hålla min post. Efter ett samtal och brev till USPS (posten i USA) "reklamationsnämnd" fick jag idag ett brev från högsta chefen i Sacramento att från och med nu kommer postmästaren i Weed att själv se till att min post hålls om jag är borta! Det lönar sig ibland att "hojta till".
Gamla rosenbuskar utanför mitt hus. Rosorna är små men luktar gott.
Den här skylten står vid skolans infart. Ytterligare en månad har skolan stängt på fredagarna. Som tur är fick vi ingen minskad lön utan vi jobbar mer timmar under 4 dagar per vecka. Undras just om fackföreningarna i Sverige skulle gå med på något sådant? Anledningen till att vi gör det? Skolan vill spara pengar genom att ha mindre underhållskostnader osv. Orsaken? Kaliforniens dåliga ekonomi.
De två vanligaste frågorna jag får från folk som skriver till mig via bloggen är att man träffat en amerikan/amerikanska och skall gifta sig eller att man vill flytta till och arbeta i USA.
Det finns redan en hel del information här på bloggen om båda ämnena men jag svarar så gott jag kan på emailen. Frågan om arbete handlar oftast om att man vill flytta till USA och arbeta här och hur skall man då gå tillväga. Det tål att upprepas - man måste i de allra flesta fall vara godkänd innan man kan komma hit och arbeta. Det finns vissa undantag men de går jag inte in på här eftersom det berör folk som redan är här med andra slags visum.
USA fungerar inte som EU där man relativt fritt kan flytta mellan länderna och väl till och med flytta innan man har ett arbete. USA fungerar inte så. Jag kan inte nog upprepa detta. Och att komma hit och jobba svart? Gör inte det! Upptäcks det blir man oftast hemskickad och utestängd från USA under lång tid. Kanske 5-10 år.
Man måste ha antingen ett arbetsvisum eller ett så kallat green card för att kunna bo här och arbeta mera permanent. Andra slags visum ger en begränsad tid för eventuellt arbete eller studier.
Arbetsvisum kräver i de allra flesta fall universitetsutbildning och speciella kunskaper som en arbetsgivare efterfrågar. Man kan alltså INTE få ett arbetsvisum för att jobba på restaurang eller i en affär.
Green card (eller grönt kort) kan man få genom i huvudsak fyra olika vägar:
1) Genom att gifta sig med en amerikansk medborgare, eller 2) Vinna ett kort i det "lotteri" som den amerikanska staten anordnar varje år. Se upp för företag som tar betalt för att hjälpa till. Det officiella lotteriet anordnas av den amerikanska staten och är GRATIS. Den här hemsidan ger information om lotteriet: http://travel.state.gov/visa/immigrants/types/types_1322.html 3) Eller att man har haft ett arbetsvisum som "omvandlas" till ett green card, eller 4) Om man har mycket pengar (rör sig om ca 0,5-1 miljon dollar) som man kan investera i ett amerikanskt företag
Det är mycket svårt att lagligt kunna flytta till USA och bo här permanent. Om man hör till EU är det en lättare väg att gå än att flytta till USA.
Jag lägger till det här inlägget som en statisk sida på bloggen så att det skall vara lätt att hitta det.
Det är varmt i Weed. Men jag tog trots allt en promenad på min lunchrast igår och hittade en del fina blommor. Weed har många trädgårdar och just nu blommar det för fullt. Känner mig litet slak av värmen så det får bli en blomkavalkad idag. :)
Hur mycket är kroppen och ansiktet värt? Hur mycket är man villig att riskera med skönhetsoperationer?
När jag var i Sverige gick ett TV-program som fick mig att höja på ögonbrynen en bra bit. Det var ett program som tog upp skönhetsingrepp - att förstora läpparna och injicera Botox. Unga tjejer pratade om de här ingreppen som om de var i samma klass som att klippa håret.
Det här är givetvis inte ett "svenskt fenomen" utan det förekommer lika ofta här i USA. Skillnaden kanske är att man i Sverige låter i stort sett vem som helst göra de här ingreppen. I andra länder är det bara specialutbildade läkare som får utföra det hela.
Under programmets gång intervjuades många läkare från andra länder och de undrade (med rätta) vad man håller på med i Sverige. Varför låter Socialstyrelsen vem som helst utföra ingrepp som kan leda till olika slags skador?
Tjejer som fått botox injicerat eller som hade förstorat läpparna berättade om skador som uppstått efteråt. De hade fått konstiga infektioner och ansiktsförlamningar. Och det verkade som om de allra flesta inte fick någon hjälp av de kliniker som utfört ingreppen.
Man intervjuade också en man från Socialstyrelsen som tyckte (när intervjun började) att "jomenvisst, det här är ju helt okej"!?! Allteftersom intervjun gick ändrade han dock uppfattning och medan jag fortfarande var kvar i Sverige läste jag i DN att Socialstyrelsen nu skulle omvärdera lagstiftningen.
De tjejer som intervjuades var unga. De har inga rynkor och var hur söta som helst. När blev det inte okej att se ut som man gör? Kalla mig gammaldags men jag tror inte att jag någonsin skulle komma på tanken att spruta in Botox bara för att jag har en del rynkor.
Idag är det sommarsolståndet. Årets längsta dag. Och i USA säger man att det är "First Day of Summer"! Nja, sommaren har varit igång ett bra tag här i USA. Hettan har slagit till i Weed och idag talar de om att det kan bli uppemot +35. Som tur är verkar värmeböljan vara kortvarig den här gången.
Idag är det Fars Dag här i USA. Min Gmail hade en påminnelse att "Call Dad." :) Kan tänka mig att många pappor blivit uppvaktade idag här i USA.
Eftersom det blivit varmt tyckte jag det kunde vara läge att hänga ut min kolibri"utfodrare" . Jag vet faktiskt inte om det finns kolibrier "downtown" Weed men när jag bodde i Lake Shastina hade jag en liten grupp som troget kom och åt.
Kolibrier är vanliga i Kalifornien och det finns många olika sorter. De äter nektar från blommor. Utfordrar man dem finns det nektarersättning. Det är en rödaktig vätska som är sötaktig för att likna den naturliga nektarn.
De är mycket små och har en fantastisk förmåga att stå stilla i luften och till och med flyga baklänges! Flera gånger när jag satt utomhus i Lake Shastina misstog en kolibri mig för en blomma om jag hade en en rödaktig T-shirt och trodde att jag var mat. :) Eftersom jag inte sett några fåglar ännu får det bli en lånad bild från Wikipedia - den här sorten kom till mig i Lake Shastina - Anna's Hummingbird.
Några av de mest välkända kolibrierna kan man se varje jul i svensk TV. De finns med i Kalle Ankas Jul när Kalle Anka befinner sig ute i djungeln. :)
Jag hoppas att några små kolibrifåglar skall hitta fram till mitt hus under sommaren.
Ibland är det kul att se en bra science fiction film. En av mina absoluta favoriter är "The Matrix". Den har jag sett flera gånger och tycker den är lika bra varje gång. Skulle du ta det blå eller röda pillret? :)
Ikväll gick en science fiction film på TV som jag hade sett trailers för, för några månder sedan, och som jag hade velat se. Filmen heter "Inception" med bland annat Leonardo DiCaprio. Han har specialiserat sig på att stjäla tankar och hemligheter från det undermedvetna när personer sover och drömmer. Intressant.
När man ser sådana här filmer får man lägga det logiska tänkandet åt sidan och se möjligheterna. Inception var en film som helt klart utmanade det logiska tänkandet. Att befinna sig i drömvärldar som befinner sig i drömvärldar osv.
För det mesta lever vi våra liv i gamla hjulspår och tycker att det gamla och invanda kanske är det enda verkliga och sanna. Jag tror det finns massor med saker som kanske är möjliga men som inte går att riktigt logiskt förstå.
En bra bok som också får det logiska tänkandet att få litet hicka ;) är Richard Bachs "One" där han ser sig själv leva flera liv samtidigt. Den mest kända boken av Bach är "Måsen" (eller Jonathan Livingston Seagull).
Det skadar inte att "tänja" på sitt tänkande litet då och då. Det var inte alltför länge sedan som folk trodde att Jorden var platt!
Se gärna filmen Inception och gå under ytan i drömvärlden. Hoppas att YouTube-klippet går att se även utanför USA.
Eftersom skolan har stängt på fredagar under juni och juli ger det mig möjligheten att uträtta olika ärenden som jag annars inte hinner med när jag jobbar hela dagen till 17.
Idag har varit en fullmatad dag redan. Min kollega hade fixat min dator! :) Tack D! Han hade hittat viruset och med flera program lyckats rensa datorn från allt "skräp". Det här inlägget skrivs på PCn.
Min bil var också i behov av reparation. Innan jag åkte till Sverige hade jag hört ett ljud från området kring det ena framdäcket. Ingen reparation hanns med då men när jag kom tillbaka och fortfarande hörde ljudet pratade jag med R och han sade genast "It's your CV joints". Vad detta heter på svenska har jag ingen aning om eftersom jag i stort sett bara kan bildelar på engelska. Min bilmekaniker hade tyvärr fått sluta med sina reparationer för ca ett år sedan och idag blev det premiär för en ny bilmekaniker. Hade fått tips om honom från R och även min vän J. Denna bilmekaniker är en "travelling car mechanic", dvs man åker antingen till honom eller han kommer hem till personen. Jag åkte in till Mt Shasta och mötte honom. Mycket riktigt, min bils ena CV joint var trasig så det var inte konstigt att jag hört ljudet. Har man haft äldre bilar lyssnar man på alla ljud, framför allt då min bil också börjar bli litet äldre. Efter ca 1 timmes jobb var han klar och vi tog en testrunda. Ett mysko ljud hördes där han bytt ut delen så vi fick åka tillbaka till platsen där han gjort reparationen. Han gjorde en liten åtgärd och så tog vi en ny testrunda. Nu var ljudet borta. Förhoppningsvis kommer det inte tillbaka.
Innan jag visste att bilen var i behov av reparation hade jag beställt tid för ett oljebyte. Det hanns också med idag. Dollarsedlarna har gått åt idag.
Idag var det också dags att byta tandborsthuvud. Stor intressepil för bloggvärlden. ;) Anledningen till att jag ville nämna det är att jag tycker det är super att man nuförtiden inte behöver slänga hela tandborsten utan kan byta huvudet. Min tandborste har hängt med länge men huvudena har bytts. Eco-DenT har en hel tandvårdsserie här i USA med tandborstar, tandtråd och tandpulver. Ja, jag använder tandpulver i stället för tandkräm. Helt perfekt för mina tänder eftersom det skonar mina tänder - till och med utan fluor vilket jag är glad för. Vänner av fluor får ursäkta. Jag gillar inte fluor.
Jag har faktiskt en svensk diskborste. Kanske verkar litet extremt men jag har, här i mina trakter, inte sett några diskborstar där man kan ha kvar diskborsten och bara byta huvudet. ICA (i Sverige) har en sådan diskborste så jag brukar köpa huvuden när jag är i Sverige. Jättebra med utbytbara huvuden även här.
Solen skiner och det är faktiskt 25 plusgrader. Sommaren har helt klart kommit till oss och till veckan skall det bli ännu varmare. För mig fick temperaturen gärna stanna på runt 25 hela sommaren.
Min trogna PC har fått ett virus. Det hände i kväll när jag besökte en av mina "dagliga" hemsidor. Nu är det min äldre Mac-dator som får dra hela lasset. Helt plötsligt hade något installerats utan mitt medgivande. Jag ringde min jobbkollega D som fixat min dator en gång tidigare så nu hoppas jag att han skall fixa den igen. Tur att man har folk i sin omgivning som kan sådant här. Han sade att det här viruset är mycket lurigt eftersom det helt plötsligt installeras utan att man har en aning om att det skett. Microsoft XP Internet Security 2012 heter det och jag är tydligen inte ensam om att ha råkat ut för det. Hoppas, hoppas att min PC blir okej igen.
En rättegång som tilldragit sig mycket stor uppmärksamhet här i USA är rättegången mot Casey Anthony, som just nu pågår i Florida. Casey är en ung kvinna som anklagas för att ha mördat sin dotter.
När Caylee Anthony (Caseys dotter) försvann i juni 2008 var det förstasidesstoff i USA. Många TV-program tog upp det här försvinnandet eftersom det fanns så mycket oklart och konstigt kring det hela. Jag såg ett TV-program för ett par månader sedan om fallet och jag kan bara hålla med - något är verkligen inte som det skall.
Casey Anthony rapporterade sin dotters försvinnande först flera veckor efter det att flickan försvunnit. Bara det gör ju att misstankarna åker i taket. Enligt Casey var flickan hos en nanny och därför visste hon inte allt kring sin dotters förehavanden!?! Dottern var då bara 3 år gammal. Det har funnits mycket motsägelsefull information och underliga skeenden kring det här fallet. Casey och hennes föräldrar vidhåller att Casey är oskyldig. Åklagaren har yrkat på dödsstraff.
Framtiden får alltså utvisa vilken dom Casey får. Som sagt, åklagaren har yrkat på dödsstraff. Jag kommer aldrig förstå och vill heller inte förstå den här delen av USAs historia och kultur som har med dödsstraff att göra. Uppemot 80% av USAs befolkning är för dödsstraff när mord begåtts! Den här mentaliteten är totalt främmande för mig.
Det finns några få stater som inte har dödsstraff, bland annat Alaska och Hawaii. Annars har de flesta stater i USA dödsstraff. Texas leder med 468! dödsstraff som genomförts sedan 1976. Kalifornien ligger litet blygsammare till med "bara" 13. De brott som föranleder dödsstraff är för det mesta mord men det har funnits även andra orsaker. De här brotten ligger litet bakåt i tiden och skulle idag troligen inte leda till den här typen av straff.
Att bli uttagen att sitta som jurymedlem vid en sådan här rättegång måste vara bland det svåraste som finns. I USA är man skyldig, som amerikansk medborgare, att ställa upp som jurymedlem om man blir kallad till en rättegång. Det finns möjligheter att kunna bli ursäktad, men till slut måste man nog ställa upp. Jag har ännu inte blivit kallad till någon rättegång i Siskiyou County och jag tror att jag föredrar om de inte kallar mig. Vi får se om det kommer någon kallelse.
Bland annat den här hemsidan följer rättegången mot Casey Anthony och har massor med information:
Här befinner sig manliga fångar i Kalifornien som står på en så kallad "death row list". Det är San Quentin fängelset.
En mycket stark film om en man (Gene Hackman) som väntar på sitt dödsstraff och vars barnbarn kämpar för att han skall bli benådad heter The Chamber. Gene Hackman är mycket bra i den här filmen.
Många människor är allergiska nuförtiden för olika mejeriprodukter. Som tur är har jag inga sådana allergier men jag tycker ändå att det är intressant att prova litet annat som kan vara ersättning för mjölkprodukter.
Här i USA finns en hel del alternativ som soja, ris och mandel (almond på engelska). Affärerna har ofta "mjölk" som gjorts på ris eller soja eller mandel. Jordnötssmör är stort i USA men det finns även en hel del mandelsmör på hyllorna. Och det finns faktiskt även ostar som gjorts på ris eller mandel.
Jag har provat alla dessa varianter och måste nog säga att mandeln är i en klass för sig. Självklart kan man även vara allergisk mot nötter och då är ju mandeln inte något alternativ. Som tur är har jag inga nötallergier.
Mandelmjölk är inte alls dumt. Jag har ingen hemma just nu men den jag provat tidigare är litet söt till smaken men inte alls för söt. Såvida man inte väljer en variant som smaksatts och blivit sötare. Vi har flera olika märken i affärerna. Det här är ett stort och populärt märke - Pacific som även har mjölk gjord på havre och hampa! (Bilden från Amazon.com) Mandelsmör är riktigt gott att ha på smörgås eller som ett tilltugg. Jag har provat olika typer och skall nu prova det här märket - MaraNatha som har olika slags nötsmör. Jag brukar försöka köpa ekologiskt mandelsmör men det är mycket dyrare än den andra varianten så ibland blir det "all natural" (vad nu det egentligen är).
Den senaste mandelmaten jag provat är mandelost. Inte alls dumt. Låter kanske mysko men varför inte. Det här märket (Lisanatti) har även en ost gjord på ris. Den var också riktigt god.
Nu återstår bara att komma på hur man kan köpa eller själv tillverka ett alternativ till vanlig yogurt. Jag har läst om folk som gör kokosnötsyogurt. Kanske dags att prova det. :)
Sverige har otroligt många vackra, gamla byggnader. Och de har en alldeles speciell charm tycker jag. När jag tänker på byggnaderna vi har i Mt Shastaområdet finns det inga hus som kan mäta sig med de hus som finns i mindre städer i Sverige.
När jag var i Dalarna gjorde vi en utflykt till en stad i Västmanland som heter Norberg. Staden är litet större än Mt Shasta och har en lång historia. Trots moln, blåst och kyla var Norberg en trivsam stad som vi promenerade en del i.
Vårt första besök var på Elsa Andersons Konditori. Konditoriet har funnits sedan 1916 och ligger i en byggnad från 1700-talet. Elsa Anderson var en utbildad konditor och hon tog fasta på att kvinnor på den tiden hade tillstånd! att utöva konditorsyrket. Hennes första dagskassa lär ha varit på runt 75 kronor. Det var mycket pengar på 1800-talet. Elsa Andersons Konditori har till och med fått diplom från Gastronomiska Akademin.
Vi besökte också kyrkan, som faktiskt var öppen. Många kyrkor i Sverige är uppenbarligen låsta nuförtiden. Sedan var vi även inne i en mysig affär som sålde tvålar, teer, prydnadssaker osv. Jag köpte ett te som min mamma fick som Mors Dags-present. Klockargården heter de och har många olika produkter.
Har man vägarna förbi Norberg är den staden helt klart värd ett besök. :)
Idag var det dags att inviga trädgårdsslangen som inköptes i fredags. Tydligen var jag inte helt glasklar i mitt inlägg - slangen kostade tyvärr inte bara $1. Den kostade nästan $10 hos Fred Meyer. Men det var rätt billigt trots allt - det finns en hel del trädgårdsslangar som kostar runt $30.
Min bil blev tvättad och det var på tiden. Innan jag åkte till Sverige var det så kallt att jag inte kunde tvätta bilen men nu har vinterns smuts tvättats bort. Medan jag var ute vid vägen och tvättade kom glassbilen. Det var första gången jag såg den sedan förra säsongen. Glassbilen här har faktiskt fler trudelutter än Hemglassbilen. Jag hörde Hemglassbilen när jag var i Stockholm och påmindes om denna entoniga låt som man hört tusentals gånger.
Solen sken tidigare idag och jag såg då några California Poppies som blommar på den obebyggda tomt som finns bredvid mitt hus. Hade jag varit litet snabbare hade jag kunnat fota blomman helt utslagen. När jag var klar med biltvätten hade moln dragit in så blommorna hade stängts.
Här kommer en lånad bild (från Wikipedia) också på utslagna California Poppies.
Den här blomman är Kaliforniens statsblomma. Man tyckte att de gyllene blommorna passade Kaliforniens andra namn, "The Golden State". Poppy betyder vallmo på svenska. Vallmofrön använs ju inom matlagning. Den här blomman har även använts medicinskt av indianstammar i Kalifornien. Äter man vallmofrön kan det upptäckas i urinen vid provtagning och den substansen liknar opium. Det finns ett avsnitt av Seinfeld där Elaine äter mat med vallmofrön och testar positiv för opium vilket gör att hon inte kan åka med sin chef på en exotisk utlandsresa. Till slut får hon "låna" urin av Jerrys mamma. :) Ett avsnitt i sann Seinfeld-anda.
Kalifornien har en hel lista med olika statssymboler. Bland annat är Kaliforniens statsdryck vin, statsträdet är Redwood och färgerna är blått och guld. Dessutom har Kalifornien sin egen flagga, precis som alla andra stater.
Igår blev det en tur till södra Oregon och staden Medford tillsammans med C. Vi hade inte träffats på riktigt länge så det var roligt att ses.
När man åker till Medford passerar man den högsta delen av motorvägen I-5 (I-5 går från södra Kalifornien till Kanada) som heter Siskiyou Summit. Där kan det vara riktigt otrevligt på vintern med massor med snö och vägen stängs ibland av just där. En del lastbilar får problem i de branta backarna och igår såg vi resterna av en lastbil. Det enda som fanns kvar var hjulen och en del av botten på lastbilen. Resten hade brunnit upp. Tydligen hade hela bilen stått i lågor bara på några minuter och man hade till och med fått stänga av I-5 under en kortare stund: http://www.oregonlive.com/pacific-northwest-news/index. ssf/2011/06/commercial_truck_fire_closes_siskiyou_pass_ driver_uninjured_1.html
Vi hann med ett antal affärer, bland annat en affär som heter "The Dollar Tree". Allt kostar en dollar! och man kan till exempel köpa mat, presenter och rengöringsprodukter. Vi har faktiskt även en sådan affär i Yreka - dit jag åker ibland och handlar. Affären i Medford var emellertid mycket, mycket större och hade massor med bra saker. Jag köpte litet smått och gott, bland annat spagetti. Den här typen av affärer växer explosionsartat i USA eftersom många amerikaner har det kärvt ekonomiskt. Att kunna handla varor som bara kostar 1 dollar är egentligen rätt fantastiskt.
Vi besökte också en affär som heter Fred Meyer. De har allt mellan himmel och jord och vi besökte deras trädgårdsavdelning. Jag köpte en slang för att kunna tvätta min bil ;) och för att kunna vattna de rosenbuskar som växer utanför mitt hus. Dessutom har de bensin som ofta ligger lägre än de flesta bensinstationer. Bensinpriserna har faktiskt gått ner i Weed medan jag var i Sverige. Till största delen troligen beroende på att en bensinstation (som inte hör till bensin"maffian") började sänka sina priser och de andra stationerna följde efter.
Vi hann även med lunch på en restaurang som heter "Olive Garden" Det var en trevlig restaurang med snabb service och vänlig personal.
Trots att jag inte varit mycket i Weed på sista tiden var det trevligt att komma ut och se litet annat. :)
Några av de saker jag köpte i Dollar Tree affären.
Det går fortfarande att köpa vanliga glödlampor. 100W lamporna har försvunnit i år vad jag vet men 40 och 60 W går fortfarande att få tag på.
Hamburgare. Visst förknippas USA ofta med hamburgare, pommes frites och stora Coca Cola-drycker.
Hamburgaren lär ursprungligen ha kommit till USA när tyska immigranter tog med sig sina matvanor. Även om hamburgaren inte är "heläkta" amerikansk mat har man verkligen tagit till sig den här rätten i USA. Många amerikaner äter hamburgare flera gånger i veckan (vilket kanske syns ;)) och hamburgerrestauranger finns precis överallt. McDonald's är väl den mest välbekanta men det finns även många andra restauranger här i USA. McDonald's har faktiskt till och med en skola som heter Hamburger University.
Men det är inte bara i USA man gillar hamburgare. Sverige var en av de första länderna i världen med McDonald's restauranger och Sverige var också först i världen med en så kallad Ski-Thru McDonald's i Lindvallen. McSki heter den där man kan behålla skidorna på! Den enda kontinent i hela världen som inte har en McDonald's restaurang är Antarktis. Det är inte lätt att komma undan hamburgarna. :)
Jag äter inte hambrugare särskilt ofta men om jag gör det vill jag laga till den själv. Äter aldrig hamburgare på restaurang. Ikväll blev det en till middag. Inte alls dumt och man kan bestämma precis vad man vill ha på.
Lånade en kul bild från nätet eftersom min kamera bestämde sig för att inte samarbeta ikväll.
Som kanske framgått av tidigare inlägg är jag ingen "fan" av de "body scanners" som nu finns på många amerikanska flygplatser. Nu hade jag den otroliga turen att inte behöva gå igenom några scanners den här gången och jag blev heller inte kroppsvisiterad någonstans.
Under 2010 började Department of Homeland Security placera ut dessa scanners på de flesta stora amerikanska flygplatserna och planerna verkar vara att fler och fler flygplatser skall ha scanners. Jag har inte lyckats hitta någon officiell lista över vilka flygplatser som har scanners men det finns en del listor som skapats av privatpersoner och grupper om man söker på nätet.
Department of Homeland Security är den myndighet som skapades efter 11 september 2001 för att bekämpa terrorism. I USA verkar det finnas en stor rädsla för terrorister - kanske mer skapad än verklig. De som utför själva kontrollerna på flygplatserna heter TSA (Transportation Security Administration) och så här beskriver de sig själva:
"The Transportation Security Administration (TSA) was created in the wake of 9/11 to strengthen the security of the nation’s transportation systems while ensuring the freedom of movement for people and commerce. Within a year, TSA assumed responsibility for security at the nation’s airports and deployed a Federal workforce to meet Congressional deadlines for screening all commercial airline passengers and baggage. In March 2003, TSA transferred from the Department of Transportation to the Department of Homeland Security.
TSA employs a risk-based strategy to secure U.S. transportation systems, working closely with stakeholders in aviation, rail, transit, highway, and pipeline sectors, as well as the partners in the law enforcement and intelligence community. The agency will continuously set the standard for excellence in transportation security through its people, processes, technologies and use of intelligence to drive operations."
TSA handhar alltså inte bara flygplatskontroller utan de skall även ta hand om säkerhetskontroller för andra transportsystem. När man dödade det "största" terroristhotet för litet drygt en månad sedan kom det fram att nu planerar TSA att ha kontroller även vid så kallade "soft spots" - köpcentra, järnvägs- och busstationer, sportevenemang osv. Det finns en bok som heter "1984" av George Orwell som berättar om "storebrorsstaten" som kontrollerar och övervakar överallt. Nog börjar utvecklingen här i USA likna George Orwells bok. Skrämmande tycker jag.
Man kan fortfarande "opt out" (det är de ord man måste använda för att TSA skall godta ens begäran) ur body scanners här i USA. Det innebär att man i stället blir grundligt kroppsvisiterad och det har det skrivits och talats mycket om här i USA. Jag skulle själv inte vilja gå igenom en scanner och jag är inte ensam om att ha den känslan. Många läkare väljer att "opt out" eftersom de vet att strålning kan orsaka olika fysiska problem som till exempel cancer. Andra läkare säger att risken är obetydlig. Det finns två olika slags scanners - en som kallas "backscatter scanners" och en som använder "millimeter wave technology". Det är "backscatter scanners" som har fått mest kritik.
En del av de läkare som väljer att inte gå igenom "body scanners" säger till exempel att "There is really no absolutely safe dose of radiation." Och jag håller med. Vi är omgivna av strålning precis överallt nuförtiden - från mobiltelefoner, datorer, mikrovågor, radioaktivitet osv, osv - och kan man undvika det man inte behöver vara med om vill jag göra det. Sedan har det också talats mycket om de nakenbilder som skapas av alla passagerare som går igenom scanners. Och så kan man fråga sig om det egentligen har blivit säkrare att flyga. De body scanners som finns nu kan inte se det som finns i kroppens hålrum. Tänk om en terrorist för med sig något i de delarna av kroppen. Vad händer då med säkerhetskontrollerna? Skall vi få gå igenom undersökningar som liknar de man får t ex hos en gynekolog?
Att resa nuförtiden är inte riktigt vad det var för 20 år sedan. Kul? Nej, det tycker jag inte.
En liten förkylning smög sig på igår. Inte så konstigt kanske med tanke på den mycket långa resan och den torra luften när man flyger. Trots ett något luddigt huvud uppnådde jag mitt mål för dagen - att gå igenom alla email på arbetet. Runt 900! hade kommit medan jag var borta. De flesta behövdes inte åtgärdas men man måste ju ändå gå igenom alla för att veta vad som hänt. Nu kan jag börja arbeta "på riktigt".
Innan jag skrev det här inlägget kom jag att tänka på Astrid Lindgrens fina bok "Bröderna Lejonhjärta" där Skorpan och hans bror kommer till landet Nangijala när Skorpan dör. Jag hoppas att det här inlägget inte skall uppfattas som mörkt eller sorgset, det är inte min avsikt. Tyvärr verkar vi inte vara så bra nuförtiden på att kunna prata om döden på ett naturligt sätt. När jag var i Sverige fick jag bekräftat något jag anat under en tid - att en nära vän till mig inte längre finns här på Jorden.
Min kompis G var bara några år äldre än mig men han hade en mycket ovanlig medicinsk "åkomma". För litet drygt 10 år sedan var hans aorta nära att brista. Då klarade han sig men i november förra året gick det inte längre. Det kändes bra att få det jag anat bekräftat men litet konstigt var det att inte kunna ringa honom och ses som vi brukade göra när jag var på besök i Sverige. Eftersom jag tror att det inte alls är slut när vi dör tror jag att han är på en bra plats nu.
Dessutom gick min mammas bror bort när jag var i Sverige. Han hade drabbats av en mycket hastig demenssjukdom och hade redan ett svagt hjärta så det var väntat. Men, som min mamma sade, "nu är det bara jag kvar" eftersom båda hennes bröder nu är borta.
Sedan jag kom till USA har jag förlorat två mycket närstående personer - min pappa och Michael. Min pappa var bara 70 när han gick bort och det gick så snabbt att jag inte ens hann hem till Sverige. När det var Michaels tur var jag med hela tiden och det var något jag aldrig upplevt tidigare.
En skillnad mellan Sverige och USA som jag upplevt, när en person dör, är att man i USA ofta verkar begrava och kremera människor mycket snabbare än vad man gör i Sverige. Min pappa kremerades först flera veckor efter det att han dött och jag kunde vara med på hans begravning. Michael däremot kremerades dagen efter det att han dött och jag fick jag efter bara några timmar fatta massor med beslut som hade att göra med hans kvarlevor. Eftersom han dog på ett sjukhus i en annan stad och stat än där vi bodde hade jag redan lämnat sjukhuset när kremeringen skedde så hans aska fick skickas till mig med posten! Litet konstigt (och kanske makabert) var det att få en kartong i brevlådan. Tydligen kan man göra så i USA. Vet inte alls om man i Sverige skickar människors aska med posten.
I USA är det många som sprider askan på platser som betytt mycket för personen, till exempel ute till havs eller på en vacker plats i naturen. Jag begravde Michaels aska på en plats där han bott under några år. Det var en rätt stor bit mark/skog där ingen då bodde. Det kändes bra att han fick komma "hem" till en plats där han verkligen trivts.
Jag tror det vore bra om vi kunde ha ett mer naturligt förhållningssätt till döden eftersom den är en del av livet. Om man tror, som jag gör, att det inte tar slut blir det också kanske litet lättare.
Avslutar med ett par vackra bilder på liljekonvaljer som precis hade börjat blomma när jag var i Sverige.
Igår kom jag tillbaka till USA och Weed efter ha rest ungefär 1,5 dag. Igår försökte jag bara hålla mig vaken tills det var kväll. Inomhus var det +10! Eftersom jag givetvis trodde att det skulle vara relativt varmt under min vistelse i Sverige hade jag inte lämnat någon värme på inomhus. Norra Kalifornien har haft rent ut sagt skitväder under det att jag varit i Sverige. Kallt, regn och till och med snö ett par dagar. De har lovat litet varmare och soligare till veckan och det bara att hoppas att det blir litet mer sommarlikt. Det är ju i alla fall juni.
Eftersom jag nu har daglig tillgång till dator kommer jag att skriva på bloggen mer regelbundet igen. Har till och med kunna svara individuellt på kommentarerna på mitt sista Sverigeinlägg. :) Och jag lyckades äntligen komma in på min Yahoo email. Skall försöka svara så snart som möjligt på de mail jag fått via bloggen.
Resan tillbaka gick också enkelt förutom Greyhound som inte klarade av att hålla tidtabellen. Bussen skulle ha gått klockan 2 på natten från Sacramento men kom inte iväg förrän vid halvfyratiden. Det var inte kul eftersom jag var litet smått utmattad vid det laget. Kvinnan som körde bussen har inte kunnat hålla tidtabellen de gånger jag åkt och hon har kört och hon betedde sig allmänt konstigt igår. Tror att jag kommer att kontakta Greyhound så att de får veta vad en av deras förare håller på med.
En mindre trevlig överraskning var att postkontoret inte klarat av att följa instruktionerna att lagra posten tills jag var tillbaka. Det fanns en del post i brevlådan som är olåst. Vem som helst kan ha plockat post ur postlådan. Mycket otrevligt faktiskt med tanke på identitetsstöld osv. Skall ha ett allvarligt samtal med postmästaren i morgon.
Jag klarade mig undan body scanners även på hemresan vilket var en stor lättnad. Ute på Arlanda har de numera en rätt noggrann kontroll vid gaten för USA-flyg med genomgång av handbaggage och kroppsvisiteringar. Eftersom jag var väldigt tidig hade de inte satt igång med denna kontroll vid gaten så även det klarade jag mig undan. :) Det är bara att tacka och ta emot.
I morgon är det dags att gå till jobbet igen. Nu under sommaren kommer vi att arbeta 4 dagar per vecka eftersom man vill spara pengar genom att hålla skolan stängd på fredagarna. Jag har kollat min arbets email och det lär nog ta ett bra tag att komma igenom några hundra email.
Det blev tyvärr inte så många bilder som jag hoppats på från Sverige eftersom den grej jag tagit med mig för att kunna ladda kamerabatterierna inte fungerade som jag trott i de svenska eluttagen. Här kommer i alla fall några bilder från en härlig skogspromenad precis när jag kommit till Sverige.
Vitsipporna blommade fortfarande när jag kom.
Häggen blommade och doftade underbart gott. Tyvärr blev bilden litet oskarp av någon anledning.
Jag bor i norra Kalifornien. Har bott här i 22 år och delar med mig av hur det är att leva som svensk i USA. Om du vill skriva till mig använd: attboiusa@yahoo.com
