Teaterbesök i London
Innan jag kom till Stockholm var jag 3 dagar i England för att hälsa på en vän till familjen. Jag hade inte träffat honom på många år men det var roligt att ses igen. Han bor i Harpenden som ligger ca 45 minuter från London. Harpenden är en trevlig stad med många fina hus och en hel del affärer. Kan rapportera att engelsmän är som svenskar när det gäller gardiner :) (med tanke på mitt tidigare inlägg om fördragna gardiner i USA), det vill säga man har gardinerna "öppna" på dagtid. Mycket trevligare tycker jag jämfört med alla för- och nerdragna gardiner och persienner här i USA.
J hade planerat litet aktiviteter så vi åkte till London dagen efter det att jag kommit. Vi gick till "The Natural History Museum" där kön ringlade kilometerlång. Som tur var upptäckte vi en ingång på baksidan där det inte fanns någon kö alls. Museet var fullproppat så vi stannade inte så länge.
Litet senare bjöds jag på middag på en marockansk restaurang. Momo Restaurant där det var låga bord - hade troligen varit enklare att sitta på golvet än på stolar. Hade helt missat att få med mig kameran - jetlag gör att man inte riktigt tänker klart. Sorry. Det är en populär restaurang och vi hade tur att vi fick ett bord. Mycket god mat och det var första gången jag smakade på marockansk mat.
Ännu litet senare var det dags för ett teaterbesök som jag verkligen uppskattade. J hade lyckats på tag på biljetter till "The Mouse Trap". Pjäsen baseras på Agatha Christies material och öppnade i West End i London 1952 och har spelats sedan dess utan avbrott! Man har haft 24000 föreställningar och är den pjäs i världen som spelats under längst tid. Imponerande! Den har ett par mord (givetvis) och ett slut som man inte väntar sig. Och vi som har sett föreställningen förväntas att inte avslöja vem som är mördaren. Föreställningen avslutas med att en av skådespelarna ber åskådarna att hålla det hemligt.
Jag har varit flera gånger i London och det är nog en av mina favoritstäder. Nu var det litet för kort tid men det var kul att komma tillbaka dit. Det var tur att jag mådde bra på lördagen så att vi kunde göra litet roliga saker. :)
Bilden från www.jiantevents.co.uk
6 comments:
Vad roligt!! London har jag varit i två ggr men älskade staden bägge gångerna!
Restaurangen ser otroligt mysig ut!
Kram!
Saltis: Visst är London en mysig stad. Hade inte riktigt tillräckligt med tid denna gången. Det var en mysig restaurang. Jag trodde att marockansk mat kanske skulle vara stark men det var den inte alls. Riktigt god. Kram!
Jag ÄLSKAR London! Jag var där i höstas i och med ett Sverigebesök - maken och jag var där i 5 dagar i samband med att New England Patriots spelade på Wembley. Jag längtar verkligen tillbaka dit, skulle t.om. kunna tänka mig bo där. :o)
Mimmi: Visst är London en mysig stad. Folk verkar trevliga trots att det är en MYCKET stor stad och trängseln är stor. Som EU-medborgare kan du ju bosätta dig fritt inom EU. Mycket enklare än att komma till USA.
Jag bor sedan 14 år tillbaka här i USA (gift med en Amerikan), och har hintat till honom lite här och där om att kanske flytta till London (för jag tror att jag som EU medborgare skulle kunna "importera" honom).
Mimmi: Jag tror att vi som EU-medborgare kan "importera" amerikaner. Och som EU-medborgare har vi ju många länder att välja mellan. Språket kommer ju på köpet så att säga i England. Även om det finns vissa ord som skiljer sig och hur de uttalas.
Post a Comment