Greyhound
Efter en mycket lång resa tillbaka till USAs västkust har jag äntligen kommit hem. Nästan två dygn tog resan pga helt otroliga förseningar i Chicago. I stort sett alla flighter var 2-3 timmar försenade pga några snöflingor. Hur flygledarna på O'Hares jätteflygplats i Chicago tänker vet jag inte men det var nog många med mig som var litet småsura. Dessa förseningar innebar att jag missade min nattbuss i Sacramento och fick sitta på Greyhounds bussterminal mellan 2 och 7 natten mellan lördagen och söndagen. Efter en så lång resa är det ingen höjdare precis. Men igår kom jag tillbaka och det kändes skönt.
När jag bodde i Sverige åkte jag inte långfärdsbussar särskilt ofta men de gånger jag åkte var det aldrig så skiftande upplevelser som när jag åkt Greyhoundbussar här i USA.
För att komma till Sacramentos flygplats tog jag Greyhoundbussen från den pyttelilla stationen i Weed. Den här gången gick faktiskt bussen i tid! I Redding (som ligger ca 1,5 timme söderut) bytte vi chaufför men inte buss. Bussens motor hade stängts av och det visade sig vara ett misstag. Den nya chauffören sade efter en stund att han inte kunde starta motorn. Hoppsan! Inte vad vi passagerare ville höra. Efter en stund fick han i alla fall igång bussen och vi kom faktiskt fram på utsatt tid till Sacramento. Tydligen styrs alla Greyhoundbussar av en dator och om inte datorn fungerar startar inte bussen.
Det finns alltid litet speciella personer med på Greyhounds bussar och den här resan var inget undantag. En kvinna i 60-årsåldern satt tvärs över gången och hon hade flera monologer som handlade om Mayaindianer, Nostradamus, mannen som upptäckte Florida och som enligt henne red på häst tvärs över USA till Kalifornien för att plantera palmträd!?! Någon av de stora bensinstationerna "would be hearing from her" (varför blev aldrig klargjort) och vi fick även höra om en man med efternamnet Croc som köpte bröderna McDonald's hamburgerrestauranger och spred hamburgarna över USA och världen. Hennes slutsats var att namnet McDonald's troligen var bättre än Croc eftersom "who wants to eat a Croc burger?" Vem hon talade till vet jag inte men hon var rätt underhållande.
Igår var jag så trött att det inte spelade så stor roll vad som hände. Jag ville bara komma hem. Vi får se om det blir fler resor med Greyhound eller om jag skall ta mig till en större flygplats på annat sät. Men det passar kanske att jag som svensk åker Greyhounds bussar eftersom det var en svensk (Carl Wickman) som grundade bolaget.
13 comments:
He, he. Kul berättelse om din resa på bussen.
Skönt att äntligen kommit hem. Rea suger ibland, speciellt när man reser mellan A och B.
Hoppas du kryat på dig!
Välkommen tillbaka!
Låter som om du behöver ett par veckors semester för att vila ut efter semestern!
Jag tror inte att jag företagit en enda Greyhoundresa som inte gett mig minnen för livet! Inte alltid så kul just då - men efter tio år blir de flesta händelser roliga.
Hoppas du kan ta' det lugnt ett tag framöver!
Margaretha
Det där med att åka långdistansbuss låter ju som en upplevelse. Helt klart något jag ska göra nästa gång jag är i USA.
Katarina: Det verkar som om förkylningen äntligen håller på att släppa. :) Jag tyckte kvinnan var rätt underhållande faktiskt. Speciellt han som red över USA och Croc-burgarna. :)
Matilda: Tack! Skönt att vara hemma igen.
Margaretha: Ja, litet extra semester vore inte så dumt. Men våra semesterregler i USA är ju inte fullt så generösa som i Sverige. Greyhound är en litet speciell värld - man får många intressanta upplevelser och minnen.
Budgetresande: Prova på Greyhound men ha inga förbindelser som bara har kort tid emellan eftersom bussarna ofta är försenade. Tåg kan också vara en intressant upplevelse. Var beredd på stora förseningar även där. USA är inte som Sverige när det gäller "public transportation".
Har åkt Greyhound bussar en gång t/r Baltimore-New York. Det tog tid, men billigt var det. Välkommen hem. Själv är jag just nu med familjen på Kauai. Vi firar vår 10 åriga bröllopsdag imorgon och gifte oss på Oahu. Nu har vi med barnen och besöker även Kauai. Det är fantastiskt roligt att vara tillbaka eftersom vi också bodde på Hawaii ett tag. Hoppas verkligen du får tillfälle att besöka Hawaii igen.
Aloha
Malin: Tack! Jodå, det är billigt att åka Greyhound men litet av "cattle transportation". :) Kauai låter trevligt. Har hört att det skall vara en otroligt grön och lummig ö. Grattis till bröllopsdagen! Känner just nu ingen längtan till Hawaii men vem vet, kanske det blir av att åka dit igen. Aloha.
Efter min resa till Sverige över Julhelgen så har jag konstaterat att resor som inte styrs av egen bil eller hyrbil kan gå hur som helst. Jag var helt slut efter min resa. Man börjar undra om det är värt det, men om man har gamla föräldrar i det gamla landet så hör det väl till att besöka dem så ofta man kan.
Glömde tillägga att jag spenderad en hel del tid på diverse Greyhound bussar och terminaler under 80 och 90 talet. Jag gjorde till och med en essay i colleg på ämnet Wickman och hans bussbolag. Började ju som arbetarbuss till gruvorna in the Iron range i MN. Namnet Greyhound kom de på när de satt på ett fik i Hibbing MN och en av Wickmans bussar for förbi. Titta sa den ene chefen. Den flyger förbi som en Greyhound. Därav namnet.
Tennswede: Tack för litet mer info om Greyhound. Intressant egentligen att det var en svensk som grundade detta bolag. Visst blir man slut av långa resor. Jag var helt utmattad när jag kom tillbaka hit förra söndagen. Det är först nu som jag börjar återhämta mig. Min mamma var väldigt glad att jag kom och jag tyckte givetvis att det var roligt att träffa henne. Men det är jobbigt att vara i händerna på buss- och flygbolag.
Greyhound. Någon gång i livet ska jag åka Greyhound. Dock inte nästa gång heller, det är lite för långa avstånd för det och lite för kort tid. Men någon gång, absolut, bara för sakens skull. Mina amerikanska vänner tycker jag är galen när jag säger det dock.
Redding... Ja, det är inte världens största ställe det heller...
PS! Det mest häpnandsväckande med tågen är att de går så förbaskat lååångsamt, känns alltid som om jag skulle kunna köra ikapp med det med en trimmad moped. Nu har jag visserligen bara åkt tåg i nordöst i USA men i alla fall...
Ann-Katrin: Om man åker Greyhound utan att ha bråttom kan det vara okej även om det är lite boskapstransport över det hela. Nej du, Redding är inte så stort, men det är MYCKET större än Weed. :) Amerikanska tåg är jag inte heller särskilt imponerad av. Amtrak måste tydligen lämna förtur till godståg vilket gör att man kan bli sittande i timmar (vilket jag upplevde under en tågresa) på spåret tills godståget passerat. Helt oacceptabelt egentligen eftersom man ju ofta har tider att passa.
Post a Comment