TV-program

Jag minns när jag växte upp och det fanns två!! kanaler i svartvitt. Nu kan man ju få i stort sett hur många kanaler man vill.

Här i USA är det mer reklam än vad det är i Sverige (i alla fall i de kanaler jag tittat på i Sverige) och det är helt klart ett irritationsmoment. Tittar man på t ex American Idol är det oftast bara en deltagare som hinner sjunga innan det är dags för reklaminslag. Det tycks också vara så att alla kanaler har reklam i stort sett samtidigt så det hjälper inte att slå över till en annan kanal.

När jag kom hit till Oregon var det litet som att förflyttas några år tillbaka i tiden eftersom M inte direkt tittade på TV och det enda han hade köpt var en vanlig TV-antenn (en sådan där antenn man hade för 20-30 år sedan). Jag har alltså inte många kanaler här och nu när jag varit själv här i huset under de senaste veckorna hade det varit trevligt att ha litet mer att titta på. Jag får in de nationella kanalerna (CBS, ABC, FOX osv) och kan se mina favoritprogram som tur är.

I kväll fanns ju varken American Idol eller Dancing with the Stars så jag tittade på ett småtrevligt program som heter "Are you smarter than a 5th grader?" Det är roligt att se barnen som är med eftersom de verkligen är duktiga. Något som jag tänkt på är att amerikanska barn verkar så mycket mer frimodiga och öppna än svenska barn. Det är givetvis en generalisering. Svenska barn får ofta inte fram mycket om de intervjuas på TV medan amerikanska barn ofta kan komma med både roliga och intressanta historier.

Kanske det beror på att barn i USA tidigt lär sig att tala inför andra i t ex skolan. I Sverige, när jag växte upp, var det något som kanske skedde en gång per år och då var det ju så STORT att det blev jätteläskigt och nervöst. När jag gick på college här i USA gick jag en kurs som hette "Public Speaking". Vi fick hålla små anföranden inför övriga kursdeltagare och det var otroligt nyttigt. Jag kom helt klart över en del av min nervositet.

Bilden från Wikipedia - Braun TV från 1959