Friday, March 18, 2016

Svensk dansbandsmusik och country & western

Det här inlägget kommer att handla om musik jag INTE tycker om ;) men som miljontals människor älskar och lyssnar på.

Jag fick ett par tips av bloggvänner om en musikvideo med Gretchen Wilson - "Redneck Woman" - i mitt förra inlägg som bland annat handlade om rednecks. Det är en riktig country & western-låt och just den musikstilen är mycket stor i USA.



Countrymusiken har en lång historia ända tillbaka till 1920-talet i södra USA och har sedan utvecklats till olika stilar. Singing cowboys & Western, hillbilly boogie, bluegrass, honky tonk, rockabilly, country soul, country pop & rock, truck driving country är några stilar.

Kända countryartister som de flesta av oss hört är Johnny Cash, Willie Nelson, John Denver, Dolly Parton, Garth Brooks och Carrie Underwood. Carrie slog igenom i ett av de första American Idol-programmen (2005) och har blivit en stor stjärna under årens lopp. Hon har sålt mer än 65 miljoner skivor och vunnit sju Grammy Awards.



Vi lyssnade på mycket musik när jag växte upp. Mina föräldrar tyckte om storbandsswing/storbandsjazz och min pappa tyckte även om dansbandsmusik. Ingen musiksmak som min mamma och jag delade men vi lät honom hållas. :)

Den här musiken är dansvänlig (vilket ju namnet antyder ;)) och den låter likadan tycker jag, oavsett vilket band som spelar. Många par har säkert träffats just på dansbandsställen och jag vet att många älskar den här typen musik. För mig känns den rätt ointressant - precis som country & western.

Dansbanor i folkparker och Folkets Hus var populära på 70-talet. Litet senare uppträdde banden på hotell och båtar och då "standardiserades" dansband"soundet". Hos många ungdomar fick de litet av en "töntstämpel". :)

Visst känner ni igen de här banden - Flamingokvintetten, Ingmar Nordströms, Thorleifs, Wizex, Matz Bladhs, Vikingarna, Sten & Stanley, Lotta & Anders Engbergs orkester, Sven-Ingvars och Curt Haagers. Till och med namnen tycker jag låter lika på något sätt och inte bara musiken.

Sven-Ingvars startade redan 1956 och spelar nog fortfarande. Här kommer ett litet medley av låtar från Allsång på Skansen.



Minns ni Lotta Engberg som vann den svenska Melodifestivalen 1987 med Fyra Bugg och en Coca Cola? Sången fick döpas om till Boogaloo eftersom SvT inte fick gynna enskilda företag.



Jag är mer av en "soul kind of girl" ;) och en av de artister som jag alltid tyckt om är Michael Jackson. Här är han tillsammans med sina bröder.

32 comments:

Annika said...

Haha - vi lärde oss lyssna på country när vi bodde i Södern och i Colorado. Körde en gammal bil med rätt dålig radio och de enda stationerna vi kunde få in var antingen det eller de kristna stationerna. Så jag gillar EN DEL countrymusik. Det jag har svårt för är när den blir superpatriotisk eller misogynistisk eller bara rent korkad. När den är riktigt bra känns den för mig väldigt poetisk, berättar en historia om människorna i vissa delar av USA som lever under vissa förutsättningar och om deras liv. Och ibland är de humoristiska som Gretchen Wilsons sång eller t.ex. Brad Paisley.

Dansbandstexter känner jag däremot att de ofta är rätt intetsägande. Kan inte komma på någon med en text som jag verkligen minns och som berör mig....där känns det mer som det handlar om att det ska vara dansvänligt som du säger.

Fast i allmänhet är jag fruktansvärt borta när det gäller musik. Tänkte på det nu när Kent ska sluta och alla blogg/fb-vänner börjar tala om Kent-sångerna de älskar (eller inte) och vad de tänker på i samband med de sångerna. Jag missade Kent och deras musik totalt trots att jag faktiskt bodde i Sverige en del av den tiden. Och så är det med det mesta. Fast nu är jag iallafall såpass gammal att jag inte behöver skämmas längre för att jag inte hänger med....skönt!
Men som sagt, countryn blev bilåkarmusik så det är ett undantag.
Kram.

Pettas said...

Coyntrymusik gillades av mina bröder så jag har fått en del av den till mig via dem. Jag har inget emot den, kan tycka att den är bra på rätt ställe och det finns höjdarlåtar som utmärker sig. Med dansbandsmusiken är det ungefär likadant. Inget jag väljer om jag ska välja men att dansa till är det ok. Men för det mesta handlar allt om hjärta, smärta osv. Låtarna liknar varandra väldigt mycket. Men om man inte lyssnar på orden utan mera på musiken så tar fötterna gärna några danssteg ofrivilligt.
Jag är allätare när det gäller musik men har mina favoriter inom klassisk musik och jazz.

Ha en fin dag! :)


Steel City Anna said...

Tva av mina absoluta musikgudar ar Cash och Jewel, so country ar stort hos mej :)

Dansbandskulturen ar lite fascinerande. Bodde jag pa en mindre ort i Sverige skulle jag forsoka komma in i det tror jag, verkar mysigt :)

FREEDOMtravel said...

Jag har väldigt svårt för dansband. Jag vill inte tycka att det är löjligt eller så, det är ju fantastiskt om folk dansar och har roligt, men jag gillar verkligen inte musiken. Country är snäppet bättre. Inget jag lyssnar på, men i vissa fall kan det vara lite medryckande ändå ;)

Gunnel said...

Musiksmaken är väldigt olika, som tur är. Jag gillar inte dansbandsmusik, men däremot country. Michael Jackson är en av de artister som jag gärna lyssnar på och det finns många andra populära artister i dag. Jazz har jag aldrig begripit mig på. Kram

Tredje året i Hjo said...

Är ingen bra countrylyssnare men skulle gärna lyssna mera. Blir ofta glad av country. Gretchen Wilson låter bra tycker jag. Dansbandsmusik är lite äckligt tillgjort. Men Sven Ingvars står bara med ena benet i den genren, tycker jag. Neil Young, som är en gammal favorit, har gjort flera countryskivor. Och Bob Dylan gjorde Nashville Skyline en gång i tiden.
Trevlig helg!

Rebekah M said...

Min bror är tio år äldre än jag, så när jag växte upp blev det hans musik jag lyssnade på ... Johnny Cash var en av dem. Jag lärde mig sjunga Tom Dooley innan jag kunde ett ord engelska 🙂. Han gav mig LP-skivor i julklapp/födelsedagspresent som t. ex. Gordon Lightfoot, Burl Ives o.s.v. Det här har satt sina spår i min egen musiksmak.

Jag tycker om musik. Kan inte vara kategorisk och säga att jag inte gillar C&W, för det gör jag ... en del sånger tycker jag inte alls om. När vi flyttade hit från Quebec, blev jag glad att hitta en Country radiostation.

Dansbandsmusiken är väl lite som C&W på svenska. Min kompis i Oklahoma blev «impad» när jag talade om att «Okie from Muskogee» fanns översatt till svenska, och blev riktigt populär med Mats Rådberg. All musik som människor uppskattar har sin plats, och jag tycker inte att någon genre är «finare» än andra.

lenaiwales said...

Jag är väl egentligen ingen fan av dansbandsmusik, men namnen du nämner är ju igenkända!Kan gilla viss country.
Kul med lite nostalgi.
Ha en fin weekend!

eastcoastmom said...

Det finns en del ny country som inte alls är så traditionell, som slår också mainstream. Den gillar jag! Som Sam Hunt, som faktiskt nästan rappar i en del låtar! Andra bra är Kacey Musgraves, Old Dominion, Little Big Town och såklart Dixie Chicks (men de är ju inte new country).

Anne-Marie said...

Annika: Jag får också mest in kristna- eller country & western-stationer där jag bor när jag har på bilradion. Jag vet faktiskt inte vad det är som gör att jag tycker att just den musikstilen känns så ointressant. Säkert kan låtarna ha ett bra budskap om man tar sig tiden att kolla in texterna.
Svensk dansbandsmusik låter för mig likadan i stort sett oavsett vilket band eller artist det är som spelar. Det är som om man har en "mall" där man spottar ut samma sak. :)
Kent har jag ingen koll på alls mer än att de tydligan skall sluta spela. Vet faktiskt inte alls vilken slags musik det är. När jag var i Sverige i höstas blev det litet komiskt om jag tittade på TV ihop med de/dem jag bodde hos och inte hade en aning om vilka artisterna var. Min kunskap om musiken i Sverige är till stor del 19 år gammal. :)
Kram!

Anne-Marie said...

Karin: Jag tror att mycket beror på vad man växer upp med för slags musik. Eftersom mina föräldrar tyckte om storbandsswing/jazz kan jag också tycka att en del av den musiken är bra.
Som jag skrev till Annika vet jag inte vad det är som gör att jag tycker att dansbandsmusiken och country & western känns så ointressant. Något ifråga om musikslingorna antar jag och hur musiken känns.
Visst kan man dansa till vissa låtar utan att tänka på text eller andra saker kring låten men jag föredrar annan slags musik.
Ha det bra! Kramar!

Anne-Marie said...

Anna: Jewel har jag ingen aning om vem det är. Cash har jag givetvis hört i många olika låtar under årens lopp.
Det skulle nog mycket till tror jag om jag skulle ge mig in i dansbandskulturen. ;) Men alla tycker olika vilket är tur det. :)

Anne-Marie said...

Helena: Verkar som om du känner som jag i stort sett inför dessa typer av musik.
Många människor tycks älska både dansbanden och country & western och skulle inte kunna tänka sig att vara utan den typen musik. Och många är ju ute och dansar till just de olika dansbanden. Tur att alla inte tycker lika. :)

Anne-Marie said...

Gunnel: Ja, tur är det att inte alla tycker lika.
Du skulle trivas i USA troligen med tanke på det enorma utbud av countrymusik som finns här. Antar att Texas har en hel del du kan lyssna på om du kommer och hälsar på.
Michael Jackson var en mycket duktig artist. Både att skriva låtar, sjunga och dansa. Synd bara att han helt förändrade sitt utseende under årens lopp.
Kram!

Anne-Marie said...

Hans: Ibland kan någon enstaka countrylåt sticka ut och fånga även min uppmärksamhet. ;) Men det händer inte så ofta.
Dansbanden låter ofta tillgjorda och verkar inte särskilt naturliga. Det ser ut som om det finns en mall alla stöps i. Sven-Ingvars har nog som du säger ett ben i dansbandsmusiken och det andra i litet mer pop/rock.
Varken Neil Young eller Bob Dylan hör till mina favoriter men vet ju att väldigt många tycker om deras musik.
Ha en fin helg!

Anne-Marie said...

Rebekah: Har man syskon blir det nog ofta så att man tar efter deras musiksmak. Jag påverkades av mina föräldrars musikval eftersom jag inte hade några syskon.
Musik tycker jag är viktigt och jag vill gärna ha musik om jag sitter vid datorn. Har en del musik sparad på datorn som jag spelar. Av någon anledning passar country & western inte mig.
Ja, dansbandsmusik och country & western är nog litet samma sak fast uttryckt på olika sätt i två länder.
Nej, viss musik är inte finare än annan utan det har mer med att göra hur man relaterar till vissa typer av musik känner jag.
Tur är väl det att vi tycker olika. :)

Anne-Marie said...

Lena: Jag har aldrig suttit och lyssnat på varken dansbandsmusik eller country & western men självklart har jag hört många låtar på radion eller TVn.
Antar att du är hemma igen nu. :) Ha det bra!

Anne-Marie said...

AM: De artister du räknar upp, förutom Dixie Chicks, har jag ingen aning om vilka de är. Där ser man hur mycket jag vet. ;)
Kul att du hittat musik som passar din musiksmak.

Rebekah M said...

Anne-Marie: Ja, så är det -- man präglas lätt av sin uppväxt. En svensk tioåring hade normalt inte uppskattat Burl Ives så värst. 🙂

Det är texterna som drar mig till C&W. Mera så än kanske själva musiken. Min man, som är mycket äldre än jag har lite svårt för den C&W jag lyssnar på i köket ... han tycker inte att det är "riktig" C&W för han är lite traditionalist i det fallet.

Just nu är Zac Brown Band min favoritgrupp -- vilken oerhörd, musikalisk begåvning han är, Zac Brown. Du känner säkert inte till dem, att döma av kommentarerna ovan, men om Du har några minuter över någon gång skulle Du kunna ta ett smakprov på t. ex. Colder Weather eller Highway20 Ride med Zac Brown Band.

Svensk dansbandsmusik är lite väl mycket hjärta och smärta ... för tårdrypande för mig personligen i dessa dagar, men det fanns en tid i mitt liv när jag for på logdans! Heh! Lyssnade på Gråt Inga Tårar med Thor-Leifs.

Anne-Marie said...

Rebekah: Burl Ives som barnmusik låter litet ovanligt. :) Jag tyckte också om en norsk tjej som heter Anita Hegerland. Hon var mycket poppis.
Nej, jag känner inte till Zac Brown. Du har helt rätt. :) Lyssnade på de två låtarna som du tipsade om och jag kan förstå att han är mycket musikaliskt begåvad men det är inte riktigt "my kind of music". Sorry.
Visst är det märkligt att så många band har sammansatta namn. Logdans har jag faktiskt aldrig varit med om. Troligen mycket jag aldrig varit med om. ;)

Rebekah M said...

Anne-Marie: Han tyckte nog att jag skulle lära mig, på ett tidigt stadium, att uppskatta [hans] musik 🙂 ... och det funkade.

Samma här; det är nog mycket jag inte varit med om ... men ibland känns det som att det är för mycket jag varit med om.

Anne-Marie said...

Rebekah: Syskon kan ha stor påverkan. :)
Håller med dig helt - jag har också varit med om väldigt mycket jag aldrig trodde jag skulle vara med om.

Channal said...

Det är roligt med musik! Jag gillar inte dansbandsmusik. Men jag har all respekt för dem, det är duktiga musiker. dansbandsmusik och countrymusik ligger varandra väldigt nära. Finns mycket bra country och mycket mindre bra. Jag gillar TV-programmet "Jills veranda". Så många spännande och bra musiker man har fått möta där. Mina föräldrar lyssnar mycket på gamla visor, storbandsjazz och opera. Älskar det! Min man gillar Lundell till Van Morrison. Det har jag lärt mig att gilla. Men han har inte tagit till sig min musik riktigt... bla Bowie till Kent! Spännande med musik.

KRAMAR Anna

Anne-Marie said...

Anna: Visst är musik både roligt och bra för välbefinnandet. Tror precis som du att de som spelar och sjunger inom dansbands"sfären" är duktiga musiken. Jills veranda har jag faktiskt aldrig tittat på men har självklart hört talas om det. Vet inte om jag kan se på det utan en VPN-service eftersom SvT har blockerat många program för utlandsboenden.
Visst präglas man av det som ens föräldrar lyssnade på. Musiksmaken är lika delad som när det gäller vilken mat man tycker om. :)
Kramar!

Annica said...

I mitt föräldrahem var det också mycket musik. För mor och far var det mest klassiskt men vi lyssnade på det mesta, dock aldrig jazz. Kanske därför jag inte alls förstår mig på den. Annars är jag "all-lyssnare".
Min skivsamling rymmer mycket, allt från Beethoven och Puccini till Beatles och Presley.
Förr (när countryn var som bäst!) lyssnade jag speciellt mycket på Dick Curless, Don Williams, Nat Stuckey, Roy Drusky, Waylon Jennings. I april 1976 åkte jag ner till Göteborg för att få lyssna på Don Williams live, det var stor countrygala på Scandinavium då. Där uppträdde bl.a. också Dolly Parton och Marty Robbins. En fantastisk konsert. Vilken stämning!
Jag håller verkligen med ABBA när de sjunger "Thank you for the music". Musik är ett måste!
Kram!

Anne-Marie said...

Annica: Ren jazz lyssnade inte mina föräldrar på utan det var mer storbandsswing/jazz vilket skiljer sig från "vanlig" jazz.
Jaha, du är en countrytjej. ;) Jag känner inte till några av de namnen du nämner vilket visar hur totalt okunnig jag är. :)
Det måste ha varit en upplevelse att vara med på konserten i Göteborg. Dolly Parton var ju litet yngre och mer "igång" på den tiden.
Musik är ett måste tycker jag också och ABBA förstod precis vad det rör sig om.
Kram!

Annica said...

Storbandsswing är lyssnarvänlig musik. Jag tänker Glenn Miller t.ex. Njutbart! Det är den där jazzen som flaxar ut och iväg i en massa slingor och nästan inte "hittar tillbaka" till melodin igen som jag inte gillar. Den ger absolut ingenting.
Numera är jag ingen riktig countrygirl, men jag kan fortfarande gilla vissa låtar/artister. Och eftersom jag aldrig lärt mig dansa så har dansbandsmusik inte varit intressant. Men vissa låtar är skapliga att lyssna till. ;)
Det finns så mycket bra musik att man alltid har något att njuta av.
Nu säger jag god natt! Kram!

Anne-Marie said...

Annica: Ja, Glenn Miller spelades en hel del i mitt barndomshem. Håller helt med dig om att "flaxande jazz" inte är njutbart och inte ger någonting.
Jag lärde mig att dansa både "ballroom" och "latin" men har ändå aldrig varit ute och dansat till dansbandsmusik.
Jag lyssnar mycket på litet mer meditativ och avslappnande musik numera.
Sov gott-kram!

Desiree said...

Oooh I love Country! Blev kar I country musiken medan vi bodde I AL. Klart att det finns bra och mindre bra Country. Men det ar en musik stil jag gillar mycket. Lite lustigt for jag gillade absolut inte Country innan vi flyttade till AL. Dansband ar stort I Sverige. Ingen superfavorit hos mig men jag minns att det var dansband for hela slanten da jag dansade bugg ett tag I mina sena tonar I Sverige.
KKram!

Min plats i solen said...

Musik är underbart. Som en extra lunga på något vis. Inser att otroligt många händelser i mitt liv är kopplade till olika låtar och bara genom att höra några takter på en låt tar minnena mig genast tillbaka. Häftigt hur minnen är kopplat till våra olika sinnen och ger oss en egen liten tidskapsel att färdas tillbaka i då och då. Och vilken tur att det finns så många olika musikgenres att välja bland. Det finns något för alla. Och säkert är det så att många av oss påverkas av den musik som vi omgavs med då vi var barn och tonåringar. Det är dörren in på något vis och har vi tur så får vi upptäcka en mängd musik längs resan. Jag kan se hur mina barn påverkats av den musik vi har spelat här hemma men också hur det har öppnat dörrar för dem till ny musik. Musik som sedan jag och maken också har upptäckt tack vare döttrarna. Metal är inte min grej men i övrigt så är jag nog en stor allätare då det gäller musik. :)

Sköt om dig Anne-Marie och skickar dig vårkramar från ett soligt Sverige.

Kram Lotta

Anne-Marie said...

Desiree: Kan tänka mig att det fanns en hel del country i AL. Och visst kan man komma att tycka om musik som man inte tyckt om tidigare. Av någon anledning har jag aldrig blivit "biten av" just den musikstilen.
Dansbandsmusik tror jag fortfarande är stort i Sverige även om den kanske var ännu större för 20 år sedan.
Jag var aldrig ute och dansade så det var hemma jag hörde den musiken när pappa lyssnade på den. :)
Kramar!

Anne-Marie said...

Lotta: Utan musik skulle tillvaron vara väldigt slätstruken tycker jag. Jag har alltid haft musik i min tillvaro och den har gett livet ett litet "lyft". :)
Min musiksmak har nog inte förändrats så väldigt mycket under årens lopp. Självklart lyssnade jag på "barnmusik" som yngre och senare blev det pop och soul. Just den typen musik har jag hållit fast vid. Jag har svårt för metal och rap. Tycker inte om de stilarna alls.
Har man barn kan jag tänka mig att det blir så att man kommer in i andra sorters musik beroende på vad de lyssnar på.
Kramar från ett regnigt och kylslaget Weed! Ha det gott!