Thursday, March 31, 2011

Vardag - även i USA

En del av de som skrivit till mig tycker att det verkar så häftigt att bo i USA. För mig har det varit mest vardag, precis om det var mest vardag även i Sverige. Det USA man ser i filmer och på TV är inte vardags-USA. :)

Många människor i USA har både två och tre jobb för att få ekonomin att gå ihop. Då blir det mycket vardag och litet tid att kunna ta det lugnt och hitta på andra saker. Eftersom lönerna för den stora majoriteten ligger mycket lägre än lönerna i Sverige behövs ofta mer än en inkomst. Att sedan kanske bara ha en veckas semester per år gör att det blir ännu mera vardag. Om mitt arbete inte hade så oregelbundna tider skulle jag nog också försöka hitta ytterligare ett jobb eftersom det är kärvt att få pengarna att räcka till. Mycket är precis lika dyrt i USA som i Sverige.
Jag är däremot lyckligt lottad att ha mer semester än många andra. Det är tur när det är dags att åka till Sverige. :)

Här i Weed verkar många människor ha en utmanande vardag. De bor i gamla, dåliga hus. De kanske är arbetslösa och har drogproblem. Den gata jag bor vid verkar vara en genomfartsgata och jag ser många promenera och det är ofta de ser fattiga ut. Som tur är har jag fortfarande ett arbete - det talas nu på skolan om nedskärningar igen på grund av Kaliforniens stora budgetunderskott och det är en utmaning att göra sitt bästa för att inte dras med i rädsla och oro. Ibland går det bra, ibland mindre bra.

Men det är viktigt att komma ihåg att vardagen blir vad man gör den till. Den kan vara lika fin som den tid man gör saker utöver det vanliga. Att uppskatta vardagen är kanske en konst och många människor letar efter nya, speciella upplevelser. Allt för att komma bort från vardagen som upplevs som trist. Det gör både svenskar och amerikaner.
Allt tror jag har att göra med vilken inställning man har till det man omges av. Om man kan uppskatta det, eller om det känns jobbigt och negativt.

Min vardag består av att arbeta, handla mat, laga mat och diska, städa, tvätta, umgås med vänner, titta på TV osv. Precis som jag gjorde i Sverige. Jag har dock blivit mycket bättre på att uppskatta min vardag. Tur är väl det eftersom det alltså är vardag, även i USA. :)

Wednesday, March 30, 2011

Att bo på Hawaii - The Big Island

Jaha, idag är det +18 grader! Inte dåligt med en sådan värme så snart efter megastormen för några dagar sedan. Värmen gjorde att jag började tänka på mitt år på Hawii.

Hawaii är den 50 staten som införlivades med övriga USA. Det skedde 1959. Hawaii är en ögrupp ute i Stilla Havet som består av 8 större öar. Den största ön heter också Hawaii (eller the Big Island). Hawaii var tidigare ett kungadöme och införlivandet till USA gick inte alldeles enkelt. Fortfarande finns det en stor grupp människor som vill att Hawaii skall bli ett självständigt land igen.

Jag bodde på The Big Island från augusti 2004 till augusti 2005. Michael och jag ville komma bort från vintrarna i Mt Shasta och Michael hade länge haft en dröm att bo just på Hawaii. Tyvärr blev vårt år där inte riktigt vad vi hade trott. Vi hade gjort två semesterresor till The Big Island innan vi flyttade dit och visste (trodde vi) på ett ungefär vad vi gav oss in på. Eftersom man pratar engelska där var det inga problem med språket och då det är ständig sommar verkade livet rätt enkelt. På det stora hela var det en otroligt lärorik erfarenhet och jag ångrar inte alls att vi flyttade dit. Bland annat fick jag simma med delfiner - jag som har en total skräck för att vara ute på djupt vatten och ha huvudet under vatten - rädslan övervanns delvis. :) Det var en fantastisk upplevelse att se delfinerna i sitt naturliga element. Men andra saker visade sig vara utmananingar. Eftersom jag inte hade min blogg då tyckte jag det kunde vara roligt att dela med mig litet av min upplevelse hur det var att bo på Hawaii.

En sak som visade sig vara en utmaning var att leva i ständigt hög luftfuktighet med kläder som aldrig var torra, att alltid svettas och att se saker mögla som man aldrig trodde skulle mögla. Både Michael och jag hade alltid bott i tempererade klimat med fyra årstider. Hawaii har ett tropiskt klimat med värme året runt och mycket regn. Vi bodde på den östra sidan av The Big Island, en bit utanför den största staden som heter Hilo. Om man bor på den östra sidan av öarna i ögruppen Hawaii får man räkna med MYCKET regn. Hilo är USAs regnigaste stad och en av de allra regnigaste städerna i världen!!! Hilo får mer än 3000 mm! regn varje år och det regnade i stort sett varje dag när vi bodde där. Varför flyttade vi dit kan ju vän av ordningen fråga sig? Visste vi inte att det regnade? Jodå, det gjorde vi men östkusten på The Big Island är mycket, mycket billigare än västkusten. Dessutom är det en sak att veta att det regnar, en annan att faktiskt bo mitt uppe i det. De andra öarna är ännu dyrare än The Big Island.
På plussidan gjorde regnet att naturen alltid var grön. Och om man bor utanför en större ort (vilket vi gjorde) får man sitt dricks- och hushållsvatten från en stor tank som samlar upp regnvatten och som finns utanför huset. Man har alltså inget kommunalt vatten. Blir det torka gäller det att hushålla.

Tanken som samlar regnvatten - den fanns i ena änden av tomten.


Något som vi heller inte hade förväntat oss, och som vi nog inte läst så mycket om heller, är den underton av ilska gentemot vita personer som finns i Hawaii. Det är rätt många som upplevt den har jag förstått nu så här i efterhand. Inte så konstigt kanske att den finns eftersom Hawaii, troligen mot sin vilja, införlivades med USA. Vi upplevde diskriminering flera gånger från Hawaiianer som vi stötte på.

Andra upplevelser från Hawaii var att allt är mycket dyrt. Bensin, mat, el osv. Man får inte vara benägen att få "island fever", dvs att tycka att platsen där man bor är liten - Hawaii ligger ju mitt ute i Stilla Havet. Vi hyrde ett par bostäder och hyresvärdarna är minst lika konstiga som i Weed. :)
Plussaker med Hawaii är givetvis den ständiga värmen. Inga varma vinterkläder där inte. Att bo på en plats med mycket ren luft och inga stora städer är också ett stort plus. Eftersom jag inte jobbade under mitt år på Hawaii blev det ett annorlunda liv. Vi köpte en bit mark - djungel faktiskt - som vi delvis röjde (för hand) och tanken var att vi skulle flytta dit om vi hade stannat. Nu blev det inte så och vi återvände båda två till fastlandet - jag flyttade tillbaka till Mt Shasta och Michael flyttade till Oregon.

Jag hade ingen digitalkamera på den tiden så bilderna är scannade och tyvärr inte av bästa kvalitet.

Huset vi hyrde under större delen av året. De allra flesta hus står på pålar på grund av luftfuktigheten.


Här promenerade vi i stort sett varje dag. Vi bodde på Bamboo Drive utanför staden Pahoa.


Stränderna på östra sidan av The Big Island har inga fina sandstränder eftersom den här ön fortfarande är en "ung" ö. Den har två stora vulkaner och nytt land föds hela tiden. Stränderna består därför mest av förhårdnad lava.


Det här är vulkanen Kilaueas krater (den som alldeles nyligen hade ett utbrott som jag skrev om). Det finns två stora vulkaner som fortfarande är aktiva, Mauna Loa och Kilauea. Vi bodde vid foten av Kilauea.


Det här var ett av våra semesterhus. Det var en mysig plats ute i djungeln. :)

Tuesday, March 29, 2011

Äta brunalg?

Under de senaste veckorna har det här i USA skrivits och talats mycket om jod, radioaktiva isotoper, sjögräs, kelp, osv. Eftersom det fortfarande läcker radioaktivitet från kärnkraftverket i Japan (både i luften och vattnet) och ingen verkar veta hur länge det kommer att hålla på, är det lika bra att hjälpa kroppen så gott man kan. Här i Kalifornien (och i flera andra stater i USA) har det uppmätts radioaktivitet i både luften och vattnet, vilket var väntat.

Jag skrev tidigare om mat som jag har börjat äta och som skall kunna hjälpa kroppen. I kväll provade jag på på en brunalg - Wakame. Låter kanske hur slemmigt och otrevligt som helst ;) men det var faktiskt inte alls dumt.
Wakame är alltså en ätlig alg som använts i matlagning i Japan och Korea under flera hundra år. Och den innehåller mycket naturlig jod.

Paketet jag köpte (från Emerald Cove) har en torkad alg som man skall blötlägga innan man äter den. Jag tog nog litet för mycket eftersom algen sväller mycket när man lägger den i blöt. Den passade bra med en färdig mix av Misosoppa och litet broccoli som blivit över från igår. Riktigt gott faktiskt. :) Den här algen fanns i en av Mt Shastas hälsokostaffärer - de var helt slutsålda för ett par veckor sedan men hade fått in nya varor i förra veckan.

Paketet med torkad Wakame. I torkat tillstånd är algen helt svart.


Jag glömde ta en bild av den blötlagda algen så det får bli en lånad bild från Wikipedia.

Monday, March 28, 2011

Spring Break och måndag

Idag skiner solen, det är runt +12 grader och i "downtown" Weed har i stort sett all snö smält. Det svänger snabbt.

Hela den här veckan har eleverna ledigt eftersom det är Spring Break. Kan väl närmast liknas vid det svenska sportlovet. Lärarna har också ledigt men vi andra jobbar som vanligt. Det innebär att jag inte behöver jobba kvällspass vilket jag annars gör två dagar/vecka eftersom vi har kurser till klockan 21. Rätt skönt att komma hem tidigare på dagen.

Idag tänkte jag köra med ett inlägg i punktform för första gången- några av de bloggar jag brukar läsa gör det ibland och det är riktigt trevligt.

  • TV-programmet Dancing with the Stars körde igång i förra veckan. Det är ett program jag har tittat på sedan det startade och det verkar bli att jag tittar även denna säsongen. När jag såg vilka stjärnor som skulle vara med undrade jag hur intressant det skulle bli eftersom alla, utom Kirstie Alley, var okända för mig. Men förra måndagens program var en positiv överraskning med flera duktiga stjärnor så det blir nog en rolig och trevlig säsong. För mig var det framför allt två stjärnor som verkligen gav allt och som säkert kommer att gå långt - Ralph Macchio (Karate Kid) och Kirstie Alley (presentation överflödig). Det intressanta är att de är de äldsta deltagarna. Hmmm. Ju äldre, desto bättre kanske. :) Klockan 20 i kväll blir det att bänka sig igen.

  • För att fortsätta på TV-temat såg jag ett par trevliga filmer under helgen. Ibland blir man positivt överraskad av en film man inte tror kanske är något speciellt. "The Brave One" med Jodie Foster i huvudrollen. En stark thriller med en del våld men den var värd att se, mycket beroende på Jodie Foster.
    En helt annan sorts film såg jag igår - Diary of a Wimpy Kid. En familjefilm med mycket humor och charm. Tänk vad barn och ungdomar kan vara elaka mot varandra, framför allt mot alla som är litet annorlunda. Därför var det härligt när en av filmens nördar blev en av skolans mest populära killar. :)

  • Kalifornien har bland de högsta bensinpriserna i USA. Här i Mt Shasta området har de alltid varit högre än på många andra håll av någon anledning. En av bensinstationerna i Weed (Chevron) har legat litet högre, än de andra två, under ett par veckor. Idag hade samtliga bensinstationer höjt sina priser till över $4/gallon. Chevron var fortfarande i toppen med $4.15 och det är bara litet lägre än vad bensinen nu kostar på Hawaii (The Big Island). Kalifornien har höga skatter som läggs på priset vid pumpen så det kanske är anledningen till att det inte är större skillnad. Dyrt är det i alla fall och så här dyrt tror jag inte att det varit någon gång sedan jag kom till USA. Inte ens när orkanen Katrina drog in över södra USA.

  • Min chef var ledig förra veckan eftersom hennes två tvillingsöner hade Spring Break vid den skola där de pluggar - UC Davis. De befann sig vid kusten en del av tiden men tydligen hade min chef också hunnit med litet shopping eftersom jag och min kollega idag fick en liten present - varsin chokladkaka. :) Har faktiskt aldrig provat märket Milka men skall smaka i kväll. Från början var tydligen Milka ett Schweiziskt märke men numera hör det till Kraft foods som är ett amerikanskt företag. Förhoppningsvis smakar chokladen bättre än Hershey's. :)

Sunday, March 27, 2011

Pineapple Express

Är Kalifornien mitt uppe i en Pineapple Express? Ja, kanske. En Pineapple Express är när det kommer regn och snö i otroligt stora mängder på kort tid. Hawaii är startpunkten och därav namnet Pineapple (ananas).
I december förra året svepte ananasovädren ;) in över Kalifornien och det kom. på några få dagar, mer än en halvmeter regn i södra Kalifornien och mellan 1-2 m snö i Sierra Nevada bergen i Kalifornien. Nu i mars verkar det hela upprepa sig.

Jag tyckte att vi i Weed fick mycket snö i slutet av den gångna veckan. Ha! Det var INGENTING jämfört med Mt Shasta. Igår var det i alla fall uppehåll och jag tyckte att jag kunde våga mig ut för att handla. Kylskåpet började bli tomt så jag körde in till Mt Shasta. Där fick jag en mindre chock. Snöhögar som var mellan 2-3 m höga och det var vitt, vitt överallt. Det har slagits rekord på löpande band och på bara 10 dagar har det kommit runt 2 meter ny snö.
Mt Shasta kan få mycket snö på kort tid. Min första vinter här var jag i "chocktillstånd" då och då eftersom jag aldrig hade sett så mycket snö i Stockholm.

Kameran kom fram och förevigade dessa imponerande snöhögar. :)

Min bank bakom snövallar.


Det finns faktiskt en byggnad bakom all den här snön.


När det kommer så här mycket snö finns det ingen plats att lägga snön så man lämnar en stor vall i mitten av vägen. Det finns alltså körbanor på vardera sidan av vallen.


Postkontoret göms bakom snön.


VI har i alla fall ordentliga snöplogar.


De har utlovat mer snö idag. Nästa vecka lär det bli litet varmare så då kommer det säkert bli blött, blött och laviner uppe på Mt Shasta.

Friday, March 25, 2011

Vad håller de på med på flygplatserna?

Jag kom precis in från ytterligare ett skottningspass. Vi fick mer snö, ca 30 cm, i natt så min snöskyffel har blivit flitigt använd. Skolan är stängd även idag så jag behöver i alla fall inte åka iväg någonstans. Tyvärr har det utlovats mer snö senare idag och i natt. Vi får se hur mycket som kommer.

Det är tur att min resa till Sverige blir först i mitten av maj. Då skall det väl ändå inte snöa hoppas jag. Det blir min första flygresa efter det att man införde de strängare kontrollerna med "body scan" och "body pat down". Vi får se vad jag möter under min resa.

Flygplatser och personal som jobbar där verkar ha en tillvaro som alltid innehåller nya saker. Häromdagen fick ett par flygplan som var på väg att landa vid Ronald Reagan Washington National Airport flyga in utan guidning av kontrolltornet! Varför? Jo, den person som hade nattskiftet hade somnat!! Han har nu fått lämna sitt arbete - inte så konstigt kanske. Hela flygindustrin med FAA i spetsen har nu fått panik och undrar hur det här kunde hända och varför mannen var ensam under nattskiftet.
http://articles.cnn.com/2011-03-24/travel/dc.air.traffic.suspension
_1_air-traffic-controller-controller-errors-ntsb?_s=PM:TRAVEL


Något annat som det inte skrivits så mycket om men som ändå är tecken på att något håller på att hända med jorden som också påverkar flygplatserna är att man tidigare i år fick ändra numreringen av landningsbanorna vid ett par av Floridas flygplatser . Varför? Jo, jordens magnetiska nordpol hade flyttat på sig tillräckligt för att det skulle ha kunnat bli problem om man inte ändrade numreringen. Den magnetiska nordpolen har alltid rört sig men tycks nu röra sig mycket snabbare jämfört med tidigare. Den flyttar sig mer än 6 mil per år i riktining mot Sibirien. Man använder sig av latitud och longitud samt information från de magnetiska polerna, för att kunna navigera till flygplatsen. Olika områden har olika mycket magnetism så man har inte behövt göra det här på alla flygplatser. Men Tampa International Airport fick stänga sin största landningsbana under en vecka för att göra omnumreringen.
Ibland ändrar de magnetiska polerna helt och hållet sin polaritet - det har också hänt flera gånger tidigare. Troligen skulle det bli litet smått kaotiskt om det hände.

Det är lika bra att vara förberedd på det mesta när man flyger - sovande personal, kroppsundersökningar och att flygplanet kanske inte hittar till rätt landningsbana. ;) Den här synen hoppas jag slippa. :)



Bilden från surfersvillage.com

Thursday, March 24, 2011

Varmare trakter

Idag vore det inte helt fel att befinna sig i varmare trakter. Vi har idag fått mer snö än vi tidigare fått under vintern i Weed. Det har lätt blivit en halvmeter och det snöar fortfarande! Och vi är en vecka från 1 april! Jag har varit ute och skottat två gånger redan och är beredd på att behöva ge mig ut ytterligare en gång. Skolan har stängt så det blev en ledig dag - med betalning som tur är.

USA har som bekant 50 stater men de har också några så kallade "territories" (antar att man skulle kunna dem territorier) som hör till USA men inte är stater. De här platserna är: Puerto Rico, Northern Mariana Islands, United States Virgin Islands, American Samoa, Guam och Minor Outlying Islands. Jag har inte satt mig in i exakt hur man som amerikansk medborgare kan flytta till alla de här platserna men jag vet att jag skulle kunna flytta till Puerto Rico och Guam utan att behöva ha visum eller liknande.

Puerto Rico ligger i Karibiska havet och är en relativit liten ö med nästan 4 miljoner människor. Spanska och engelska är de officiella språken och man använder den amerikanska dollarn.
Förutom huvudön finns det flera mindre öar. Eftersom Puerto Rico ligger i tropikerna är det varmt året runt och man kan få orkaner som kommer från Atlanten.

Guam ligger i västra Stilla Havet, norr om Papua New Guinea. Jag tyckte jag bodde totalt avlägset på Hawaii men det här ligger nog ännu mera avlägset. Det är en mycket liten ö med ca 180,000 människor. På Guam talar man engelska och Chamorro, vilket är ursprungsspråket på Guam. Ön har också ett tropiskt klimat med mycket hög luftfuktighet och ligger dessutom i något som kalls för "typhoon alley", dvs den drabbas ofta av olika tropiska stormar och oväder.

Som bekant har alla platser sina för- och nackdelar men idag skulle jag gärna befinna mig i varmare trakter. :)

Eftersom jag inte har några tropiska bilder får det bli snöbilder från Weed.

Huset som syns är grannhuset tvärs över gatan.