Sällsynt himlaspel

Det har inte hänt på 30 år men nu är det dags för en fullmåne som också blir en supermåne och en blodmåne.

Beroende på var man bor inträffar detta under det närmaste dygnet. Både i Sverige och USA lär man kan kunna se "himlaspelet" om det inte är molnigt förstås.

Månen ser ut som en fullmåne redan nu i natt men den blir ännu större kommande kväll och natt och kallas då för en supermåne - det är när den ligger närmast Jorden i sin bana runt oss.
Jag har sett ett par supermånar och månen blir verkligen märkbart större.

Blodmånen är en månförmörkelse som gör att månen ser rödaktig ut. För något år sedan kunde man se en månförmörkelse här i Weed och det var intressant att se hur månens utseende förändrades under ett par timmar. Den blev rödbrun och såg helt annorlunda ut jämfört med hur den vanligtvis ser ut.

Här i Weed är det lätt att se stjärnor och andra himlakroppar eftersom det finns få gatlampor och det är en liten stad. Ute i Lake Shastina kunde man se Vintergatan eftersom det är ännu mörkare där. Det var imponerande att se tycker jag.
Jag minns fortfarande ett par vänner som kom på besök till Enebyberg från Los Angeles och deras kommentarer att man faktiskt kunde se stjärnor. Staden Los Angeles lyser upp himlen och man kan inte alls se stjärnor särskilt bra där.

Tydligen börjar månförmörkelsen rätt tidigt här på USAs västkust (litet efter 19) så jag vet inte hur bra man kan se den. De på USAs östkust kan se den mycket bättre än vad vi kan.

Nästa tillfälle att vara med om en samtidig supermåne och blodmåne kommer 2033 så det är bäst att passa på att titta upp på himlen. :)

Eftersom vi precis hade höstdagjämningen (23 september) kallas den här fullmånen "Harvest Moon". Det märks verkligen nu att det blir allt mörkare både på morgonen och kvällen. Trots att det egentligen är höst fortsätter sommarvärmen i Weed. Idag var det runt +25-26. Jag har tittat på prognosen inför min avresa på tisdag och det är helt klart höst i Sverige medan sommarvärmen tycks fortsätta i Kalifornien.

När jag var ute på en promenad nyligen såg jag att det tycks vara färre rönnbär i år än vad det brukar vara. Förr i tiden stämde det ofta att det blev en kall vinter om det fanns många rönnbär och att det blev en varmare vinter om det fanns färre bär. Vi har haft många rönnbär de senaste 2 höstarna och det har varit relativt varmt ändå under vintern. Dessa gamla talesätt tycks inte stämma nuförtiden.

Kommer jag att fortsätta blogga?

Har fått litet undringar hur jag tänker kring bloggen och jag kommer absolut att fortsätta blogga. Kommer inte ens att ändra bloggens namn eftersom den här resan till Sverige inte är en flytt i nuläget.

Jag kommer att ta med mig min dator men det blir givetvis inte riktigt på samma sätt med internetuppkoppling som hemma i Weed där jag har en snabb, fast uppkoppling hela tiden. Nu blir det mobilt surfande som jag hoppas kommer att fungera. Jag har fortfarande kvar mitt mobila surfmodem - som en snäll bloggläsare lät mig låna när jag var i Sverige 2013 och som jag sedan fick köpa av henne - och jag hoppas att detta fortfarande går att använda med ny laddning av tid givetvis.

Det jag har tänkt att prova på dessutom är att starta upp en ny blogg på engelska så att de jag känner här i USA kan följa om de vill. Och jag vill gärna skriva på engelska eftersom jag kommer att vara omgiven av svenska i tal och skrift vilket jag absolut inte är van vid. Men då svenskar tycks älska engelska och engelskan finns överallt i det svenska samhället kanske det inte blir så stor skillnad. ;)

Den här bloggen kommer säkert att få litet mer fokus på Sverige (av naturliga skäl) och jag kan tänka mig att det kommer att bli intressanta upplevelser och erfarenheter som finns anledning att skriva om. Framför allt hur det är att komma som utlandssvensk till dagens Sverige.
Den nya bloggen kommer att handla en del om att "våga hoppa" och även den kommer att belysa hur jag upplever Sverige efter så många år i USA.

Skillnader mellan USA och Sverige kommer säkert att bli ett rätt ofta förekommande tema. Jag såg den här videon idag hos Facebook och skall erkänna att jag skrattade högt. Här där jag bor öppnar man snabbt fler kassor så fort köerna blir litet längre. Min erfarenhet av mataffärer i Stockholmsområdet är dock mer i linje med videon. Förhoppningsvis blir jag inte fullt lika otålig - men man vet aldrig. ;)

När folk segar i kön-Gilla Swedish humor för mer roligt!

Posted by Swedish humor on Tuesday, September 22, 2015

Reser jag "hem" till Sverige?

Avresan till Sverige närmar sig med stormsteg. I nästa vecka bär det av och det är fortfarande mycket att förbereda och ordna med. Eftersom jag kommer att stanna borta en längre tid känns den här resan mycket "större" än någon av de resor jag gjort till Sverige under mina 18 år i USA. Flyttar gör jag ju inte nu utan det här är en resa för att ta tag i olika saker i Sverige och för att känna efter hur jag upplever mitt gamla hemland. Jag ser, som jag skrivit om tidigare, Sverige inte alls genom några rosenfärgade glasögon.

Reser jag "hem" till Sverige när jag nu åker? Nej, det kan jag inte påstå. Jag reser till Sverige men inte känns Sverige som "hemma". När min mamma gick bort sommaren 2013 kändes Sverige ännu mindre som hemma. Tidigare när jag har åkt jag ju alltid kunnat bo i antingen min egen lägenhet i Kärrdal eller hos min mamma. Nu blir det inte så utan jag kommer att bo hos snälla vänner som "förbarmar sig" över mig. :)
Hemma är USA numera och det är där jag har mina få tillhörigheter. Igår var jag hemma hos min fd chef på middag och jag lämnade en nyckel till lägenheten jag hyr (som jag alltså kommer att ha kvar i alla fall några få månader) och ett par krukväxter. Jag kommer alltså tillbaka till Weed eftersom jag absolut inte kunde fatta några så stora beslut som att permanent flytta någon annanstans i det här skedet.

Det tog mig många, många år att känna mig hemma i USA. Minns på ett ungefär när den känslan började infinna sig och det var ungefär 10 år efter det att jag först kom hit 1997. Det är kanske ovanligt lång tid för att anpassa sig men av någon anledning var jag "seg".

Som jag skrivit om tidigare på bloggen befinner man sig oftast i ett "ingemansland" när man väl lämnat sitt hemland där man vuxit upp och kanske bott många år. Och det är nog sällsynt att man känner sig helt hemma i det nya landet. Kommer man som liten är nog chanserna rätt stora att man tar till sig kulturen, människorna, landet osv på ett annat sätt än om man är vuxen. Jag var 35 när jag kom till USA så hade ju hela min uppväxt, delar av mitt yrkesliv osv i Sverige.

Jag kommer säkert att förundras, förvånas och undra över saker i Sverige och kommer absolut att känna mig osäker på hur saker och ting numera fungerar.

Ni som bor utomlands - känner ni att ni reser "hem" till Sverige när ni åker dit?

Igår kväll var jag alltså hembjuden till min fd chef. Hon och hennes familj bor på gångavstånd här i Weed. Jag bjöds på en trevlig middag och en mycket god efterrätt som hennes son tillagat. Han är utbildad kock och hade lagat en chokladtårta med aprikosfyllning och till det var det vispad grädde. Mmmmm. :)
Dessutom fick jag en vacker almanacka för 2016 med foton av Mt Shasta.

Och jag fick även en liten prydnadssak med Kaliforniens blomma - California poppy.

Baksidan är minst lika intressant som framsidan tycker jag.

Hur har det blivit så här?

Vissa har sina föräldrar i livet länge. Andra blir "föräldralösa" tidigt och jag hör till den gruppen. Men när jag läser olika artiklar om hur äldre har det i Sverige idag är jag faktiskt tacksam att mina föräldrar inte behöver uppleva hur det är nu i välfärdslandet Sverige.

Inom EU räknar man att en person lever i fattigdom om den bara har 60% av landets genomsnittliga disponibla inkomst. I Sverige är det strax under 11,000 kronor i månaden. För 2014 var prognosen att en kvarts miljon (alltså 225,000) svenska pensionärer lever i fattigdom. Jag brukar inte svära på bloggen men blir rent ut sagt förbannad när jag ser sådana siffror. Och den här gruppen människor lär ha fördubblats sedan 2006.

Hur kan man behandla äldre personer på det här sättet i Sverige? Enligt den här artikeln har bland annat pensioner sänkts och grundnivån har inte ökat på samma sätt som lönerna. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fattigpensionarer-en-vaxande-grupp
Gruppen med fattiga pensionärer består av både svenskar som levt och arbetat i landet och alltså betalat in till pensionssystemet men också av nyanlända personer som inte hunnit arbeta tillräckligt länge. Frågan kvarstår dock - hur har det blivit så här? Och varför reagerar inte fler inför detta i dagens Sverige?

När min mamma hade hemtjänst under ca ett år förstod jag hur dåligt denna tjänst egentligen fungerar. De som arbetar inom hemtjänsten hinner inte med och den tid de har med varje "kund" är inte på långa vägar tillräcklig. Min mamma fick hjälp men det var inte kvalitet på hjälpen. Och hon var ledsen över att de som kom inte hade tid att stanna längre. Jag hade allvarliga funderingar på att flytta tillbaka till Sverige för att kunna hjälpa min mamma och hade hon fortsatt att behöva hjälp hade jag nog gjort det. Nu blev tiden med hemtjänst relativt kort - litet drygt ett år - och jag kan bara säga att jag är mycket tacksam att hon inte behöver bli "utsatt" för denna undermåliga tjänst.

Nu har man tydligen planer på att göra hemtjänsten ännu dyrare och det kommer givetvis att slå mot de som redan har det svårt ekonomiskt. Regeringen vill höja taket i maxtaxan för hemtjänsten. http://www.news55.se/artiklar/ett-hart-slag-mot-de-aldre/

När jag läser om hur hemtjänsten fungerar och hur det är för de äldre blir jag ledsen och arg. Har man inte mer respekt för de äldre i Sverige? Självklart gör man så gott man kan inom hemtjänsten men här krävs det mer "uppifrån" för att det skall bli ordentliga förändringar. http://www.news55.se/artiklar/hemtjansten-gar-pa-kryckor/

Politikerna måste göra även de äldre till en prioritering och jag hoppas att man börjar se dessa personer som lika viktiga som alla nyanlända som nu kommer till Sverige! Jag vet faktiskt inte om jag vill bli äldre i Sverige.

"To end an a happier note" :) - i torsdags var det fika med vännen som jag hade tappat kontakt med. Vi var på ett fik i Mt Shasta - Seven Suns - och det var riktigt trevligt. Jag tog några bilder utanför caféet innan C dök upp.

Och igår hade Mt Shasta ett tunt lager snö allra högst upp efter de senaste dagarna med litet kyligare väder. Igår kväll var jag utbjuden av en av lärarna som undervisar mycket inom distansundervisningsavdelningen till Mt Shasta Resort. En "resort" med "cottages" till uthyrning, restaurang och golbana. Det var riktigt trevligt och vi njöt av god mat.

Höstkänsla

Från att ha varit riktigt varmt den gångna helgen blev det helt plötsligt höst här i Weed. Dock inte långvarigt eftersom det lär bli varmt igen till helgen.
Det hade utlovats en del regn men det blev inte mycket av det här i Weed i alla fall. Tydligen regnade det mer på andra platser i nordligaste Kalifornien och södra Oregon. Jag såg regnstänk på fönsterrutorna igår, det blåste och det var nog inte mer än +12-13. Skönt med ett annat slags väder efter så många månader med hetta och sol.

I tisdags passade det därför bra att göra en utflykt till staden Yreka. Walmart fick ett litet besök men i första hand åkte jag till Yreka för att bege mig till Siskiyou Opportunity Center och för att träffa en före detta arbetskollega.

Siskiyou Opportunity Center finns både i Mt Shasta och Yreka och ger arbetstillfällen för personer med olika slags handikapp. Man erbjuder dessutom tjänster som återvinning och även hjälp att förstöra dokument. Jag har ingen dokumentförstörare hemma och hade fyra stora papperskassar med dokument som jag ville få förstörda. Mot en mycket liten avgift togs mina kassar emot och nu behöver jag inte tänka på detta mer.

Sedan blev det lunch med M (hon arbetar för videokonferens/distansundervisningavdelningen i Yreka) på ett mycket trevligt ställe. Nature's Kitchen har hälosam mat och verkar vara riktigt populärt. M och jag åt en mycket god svampsoppa med vildris. Den här restaurangen kan rekommenderas om någon kommer motorvägen I-5 eftersom det är nära till motorvägen.

Igår höll jag mig mest hemma och tog reda på en hel del information via nätet som jag behöver framöver. Bäst att passa på så länge som jag har enkel tillgång till en dator. Jag tar självklart med mig datorn men det blir ju aldrig på samma sätt med uppkoppling och tillgänglighet som hemma.

Idag skall jag träffa en vän som jag faktiskt inte träffat på ca 7 år. Vi tappade kontakten med varandra men återupptog den under sommaren. Hon och hennes man bor på samma gata där Michael och jag bodde.

Uppdatering beträffande Valley Fire - en handikappad kvinna omkom tragiskt nog i branden och många hundra byggnader (bostäder och andra byggnader) har förstörts. Sammanlagt har fem personer omkommit i de största bränderna. Jag tror dock att det kom en del regn där bränderna härjar så att brandmännen fick litet hjälp.

En tsunamivarning utfärdades igår för hela USAs västkust och Hawaii efter en mycket stor jordbävning i Chile. Den var på 8.3 och de har haft många, många efterskalv.

Berget syntes inte igår. Får se om det tittar fram idag.

Jag tog en kortare promenad och det var både basker, scarf och skinnjacka som gällde. :)

Eftersom jag är mycket sparsam med uppvärmningen hemma (har inte satt på någon värme ännu) tog jag fram mina vintertofflor igår. Acorns tofflor är varma och sköna.

Och i badrummet var det dags att använda min lilla "space heater". Det finns inga element i mitt badrum - tror att jag aldrig sett några element där jag bott i det här området eller i Oregon.

Ett år sedan storbranden - Kalifornien brinner

Idag sticker röken i näsan igen och Mt Shasta har svepts in ett rökdis.
I morgon den 15 september är det exakt ett år sedan storbranden i Weed. Branden som förstörde stora delar av denna lilla stad, tvingade människor att springande lämna sina hem och för alltid förändrade staden. Jag skrev om branden här och här.

En del hus har byggts upp igen men många bor fortfarande i hyrda bostäder eller till och med har lämnat det här området. Bilderna av förstörelsen finns fastetsade i mitt minne och nu när jag ser liknande bilder från en annan mycket stor brand i Kalifornien kommer tankar och känslor upp till ytan. http://news.yahoo.com/northern-california-wildfire-kills-1-destroys-400-homes-073349436.html#

I lördags startade en brand, Valley Fire, som brinner i närheten av "the wine country" en bit norr om staden Santa Rosa. Den spreds explosionsartat från ingenting till att nu vara ungefär lika stor som staden Sacramento, Kaliforniens huvudstad. Människor fick hals över huvud evakuera sina hem, mellan 400-500 hus har brunnit ner till grunden och brandmän talar om att de aldrig varit med om något liknande. Ytterligare en stor brand startade i förra veckan, Butte Fire, och den har också växt helt otroligt och är större än Valley Fire. Den hotar mer än 6000 hus och andra byggnader. Sammanlagt är runt 23,000 människor på flykt undan dessa bränder.

Förra veckan och den gångna helgen hade Kalifornien en ordentlig värmebölja och låg luftfuktighet. På grund av torkan kan bränder, under dessa omständigheter, spridas mycket snabbt.
Kaliforniens guvernör, Jerry Brown, har återigen utlyst "state of emergency" för de områden som nu har drabbats.

Om vintern inte för med sig nederbörd tror jag att vi kan börja se klimatflyktingar från Kalifornien. Jag vet vad som pågår i Europa och alla flyktingar men Kaliforniens situation kan säkert också leda till att människor tvingas lämna staten eftersom det inte kommer att gå att bo här.
Jag ser att Dagens Nyheter har en kortare artikel om detta. Just nu verkar man mest fokusera på andra nyheter i Sverige. http://www.dn.se/nyheter/varlden/jattebrander-i-usa-tvingar-manniskor-pa-flykt/

Här är en video som visar hur en familj flydde från Valley Fire genom eldinfernot.

Att vara skuldfri

Alldeles nyligen fick svenska CSN (Centrala Studiestödsnämnden) rätt att bötfälla en svensk i Kalifornien på grund av obetalda lån, Det var en rättegång i San Diego som gav det här domslutet. Det var heller ingen dålig skuld som nu CSN kommer att kunna driva in - 1,5 miljoner svenska kronor. http://www.dn.se/ekonomi/csn-smitare-doms-att-betala-15-miljoner/

Jag blev glad när jag såg det här eftersom det inte finns någon som helst anledning att utlandssvenskar skall kunna smita undan svenska skulder. En del utlandssvenskar tycks resonera som så att bara för att de inte bor i Sverige behöver de inte bry sig om svenska regler. Tyvärr verkar detta också gälla en hel del regler som har med beskattning att göra. Har sett mycket konstiga och nonchalanta kommentarer i en FB-grupp jag är med i. Svenskar som tror att de står över svensk och amerikansk lagstiftning.

Den här domen kommer mest troligt att ge CSN rätten att kunna driva in studieskulder för svenskar som bor i utlandet och är historisk. Globalt finns det många tusen personer som är skyldiga CSN runt 2,3 miljarder.

Jag drog på mig en CSN-skuld när jag var elev inom skolan och jag betalade den minsta årliga summan jag var ålagd att betala. Det gjorde jag under många år men när jag fick arvet efter mamma kunde jag betala av hela skulden vilket var otroligt skönt.

I dagsläget har jag faktiskt inga skulder alls vilket är guld värt. Om jag betalar något med kreditkort betalar jag alltid av hela summan. Och jag har inga lån.
Tyvärr tycks svenska folket var rätt så ordentligt skuldsatt idag. Man ligger på sjätte plats i världen över de länder där befolkningen har mest skulder i förhållande till disponibel inkomst. 173% skulder av disponibel inkomst är genomsnittet i Sverige. I Stockholm är det 413%! Man blir litet mörkrädd att se sådana siffror tycker jag. http://www.svd.se/svenska-hushall-bland-varldens-mest-skuldsatta

En stor bov tycks vara den låga räntan och mycket små amorteringskrav på bolånen. Om jag har förstått det hela behöver man inte amortera på äldre lån men på nya. Stämmer det? För mig låter det absurt att inte behöva amortera om det nu är så. Lån jag hade på min bostadsrätt skulle amorteras och mina föräldrar amorterade på sina bolån. Inte konstigt om folks skulder skjuter i höjden.

Numera råder ju minusränta i Sverige - man undrar när bankerna kommer att ta betalt för pengar man har på ett konto - och tydligen tror en del personer (jag instämmer med dessa) att det kommer en krasch. Både i Sverige och i USA. Vi såg vad som hände 2008 i USA och hur hela världsekonomin påverkades. Att ha stora skulder är aldrig bra och det skall bli intressant att se hur det hela går i Sverige. http://www.dn.se/ekonomi/minusrantan-baddar-for-ny-svensk-finanskris/

Ibland känner jag mig som den underbare komikern Robert Gustafsson och jag har troligen skrivit alldeles för frispråkigt för det politiskt korrekta Sverige. ;)

Att få sin post utomlands

Jag inser nu varför jag gav mig själv några veckor innan jag reser iväg - det är mycket att förbereda och ordna när man skall vara borta en längre tid.

Eftersom jag har bestämt mig för att ha kvar lägenheten under i alla fall en period kommer jag att ha kvar min amerikanska adress här i Weed. Självklart har jag inte råd att ha betala hyra under en längre tid men det kändes litet väl övermäktigt att ge upp både jobb och bostad innan jag ens vet exakt hur allt kommer att utkristalliseras framöver.

Numera får jag inte mycket post men litet kommer i alla fall till min gatuadress och den postbox som jag också har. USPS (USAs postverk) kan inte eftersända post utomlands så det är tur att det finns andra alternativ.

För några år sedan när jag funderade på att eventuellt flytta till Sverige (det var när min mamma började bli dålig) tog jag reda på mycket som nu kommer till användning.
Bland annat hittade jag så kallade "mail forwarding" företag som, mot en avgift, kan skicka posten utomlands.
US Global Mail är ett av dessa och ligger i Texas och de kan skicka posten i stort sett vart som helst i världen. De verkar ha bra "betyg" och igår skapade jag ett konto hos dem.

För att kunna få ett konto måste man också fylla i en blankett som USPS har och som ger US Global Mail (och andra liknande företag) rätten att hantera posten å mina vägnar. Blanketten skall inte bara fyllas i utan den skall även bli "notarized" (heter Notarius Publicus i Sverige), vilket innebär att en person som har rätten att attestera min namnteckning skriver under och stämplar med en officiell stämpel. Jag skulle också ta med mig två former av ID som skulle kontrolleras och tas med på blanketten - jag tog med mig mitt amerikanska pass och körkort.

Så nu har jag inte bara mina adresser i Weed utan även en adress i Texas. :) En Lone Star State adress. ;) Det är så staten Texas också kallas - The Lone Star State.

Hettan har slagit till i Weed igen. Litet drygt +30 visade min termometer idag på eftermiddagen. Samtidigt läser jag om rekordmängder med regn i Hallsbergstrakten i Sverige där man åkt båt på gatorna. Och i Japan har man på vissa håll fått en halvmeter regn på ca 24 timmar och mer än 100,000 människor har fått order att evakuera. http://www.weather.com/storms/typhoon/news/tropical-storm-etau-japan-flooding-landslides. Extrema väderförhållanden tycks vara vardagsmat numera.

I USA kallas vanlig post ofta för "snail mail". Det är bara att hoppas att posten till Sverige inte är riktigt så långsam.

Bilden lånad från nätet.

Internettrollen

Minns ni adventskalendern Trolltider? Det var en av mina favoriter när den sändes 1979 i TV. Söta småtroll som levde i gläntan i skogen.



När jag gick på låg- och mellanstadiet fanns det små troll i plast/gummi som vi flickor lekte med. Trollen hade olika kläder och tillbehör. Efter litet "googlande" fann jag att de tydligen kallas lyckotroll eller Dam troll (efter den danske upphovsmannen Thomas Dam - http://www.damworld.dk/9986264. Fler än jag lekte med dessa. :)



Och John Bauer skildrade troll och andra väsen (tomtar, vättar, älvor, riddare, prinsessor, prinsar, och älg, varg, fåglar, hästar, julbocken och andra djur) på ett fint sätt tycker jag. John Bauer omkom i en båtolycka på Vättern 1918 under en hösttorm.



Internettrollen är dock varken små eller söta. De är - enligt Wikipedia - " personer som skriver på internetfora och liknande i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart".

Jag är med i två olika Facebookgrupper som vänder sig till oss som bor i USA och andra som är på väg hit. Under helgen såg jag ett par exempel på hur internettrollen drog igång hätska diskussioner och provocerade fram många starka reaktioner. Ett inlägg handlade om den så kallade "Confederate flag" som kom till under USAs "Civil War" som pågick 1861-1865. Flaggan representerade "The Confederate States of America". Eftersom jag kan mycket litet om både kriget och flaggan tänker jag inte gå in på det här men flaggan väcker många starka känslor fortfarande i USA. Efter det uppmärksammade skjutdramat i en kyrka i South Carolina tidigare i somras beslutade man att ta ner just denna flagga i staten och även Walmart, Amazon, Ebay och Sears (alla stora affärsjättar) beslutade att sluta sälja flaggan.

Jag håller mig alltid utanför diskussioner och forum där internettrollen härjar. De är rätt lätta att upptäcka eftersom de alltid vrider och vänder på saker och ting och "förgiftar" atmosfären med sina negativa kommentarer.
Som den här artikeln talar om kan man spåra internettrollen och deras beteende. Jag kan bara instämma i det man skriver - ge inte energi till dessa personer utan ignorera deras kommentarer och dras inte med i den hätska och negativa energin: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-blir-kollegan-ett-internettroll-1/

Jag kom precis tillbaka från en trevlig lunch med en tidigare arbetskollega. Hon är chef för avdelningen "Financial Aid" inom skolan och hon ville bjuda mig på lunch. Vi gick till Ellie's i Weed som har smörgåsar, sallader och liknande. Min almanacka börjar redan fyllas på med olika träffar. :)

Ett avslutat kapitel

Den gångna veckan var intensiv eftersom jag skulle göra mitt dagliga arbete och samtidigt försöka avsluta så mycket jag kunde. Den nya tillfälliga personen skulle också ha en viss fortsatt genomgång inom vår avdelning.

Igår var dock min sista dag inom skolan vilket just nu känns overkligt. Jag har haft College of the Siskiyous som mitt andra hem under större delen av min tid i Mt Shasta/Weed-området. Under åren 1998-2002 var jag internationell elev där och från 2005 har jag arbetat inom Distance Learning-avdelningen med ett kortare avbrott i slutet av 2006/början av 2007 när jag flyttade till Oregon. Det var precis då jag startade den här bloggen. Mitt Oregon"äventyr" blev dock inte långvarigt eftersom Michael oväntat gick bort i slutet av februari 2007 och jag återvände till Mt Shasta och Weed.

Inte konstigt att jag har många olika känslor och tankar just nu som jag måste bearbeta. Man skapar definitivt emotionella band till en plats som haft så stor plats i ens liv som denna skola har haft i mitt.

Igår blev det många kramar och det värmde att höra kommentarer som "What are we going to do without you?" och "You cannot leave". Jag slutar ju inte på grund av att jag tycker illa om mitt arbete utan på grund av att jag känner att jag dels måste ta tag i vissa saker i Sverige under en längre tid än bara 2-3 veckors semester och på grund av min magkänsla, "inre signaler" och situationen i Kalifornien.

Det var tårta i överflöd som vi kunde mumsa på. Jag fick en mycket fin bok med bilder av berget Mt Shasta och som sagt många värmande kramar och kommentarer. Det kännns fint att det jag gjort inom skolan uppenbarligen har uppskattats.

Nu kommer jag att ha några veckor med mera tid att göra det jag måste göra innan jag åker i slutet av september. Det verkar också som om flera personer som jag arbetat med vill att vi skall äta lunch eller middag tillsammans innan jag ger mig av.

Det är långhelg i USA eftersom måndag är en helgdag. Labor Day firas då och det är den sista "sommarhelgen". Det kommer onekligen att kännas konstigt att jag inte skall till jobbet på tisdag och troligen kommer det att ta litet tid att bearbeta känslorna att jag nu lämnar skolan och det jag gjort där.

Vädret har helt plötsligt svängt och de senaste två dagarna har det varit mycket svalare. Igår regnade det till och med en del på kvällen. Idag har solen skinit igen men det har varit mer höstlika temperaturer med bara runt +16 på eftermiddagen. Det verkar dock som om det kommer att bli riktigt varmt igen till veckan med drygt +30 igen under flera dagar.

Eftersom det var kallt i natt kom det litet snö uppe på berget. Litet puder på toppen. :)