Monday, December 20, 2010

Vintersolstånd, månförmörkelse och fullmåne

Imorgon är det vinterns längsta dag - vintersolståndet. Sedan vänder det. Om än sakta, men dagarna börjar bli allt längre. Att bo i norra Kalifornien är helt klart bättre om man vill ha längre dagar överhuvudtaget under vintern. Igår blev det inte mörkt förrän runt 17-tiden. Jag minns mitt besök i Stockholm under jul- och nyårshelgerna för ett par år sedan och det långa mörkret som råder den tiden på året. Jag hade nästan glömt hur mörkt det faktiskt är.

I USA säger man också att "winter begins" den dagen då det är vintersolstånd. Fortfarande tycker jag det låter absurt med det här uttrycket - här i Mt Shasta området har det varit mer eller mindre vinter sedan mitten av november.

Den 21 december i år är en riktig "kraftdag". Förutom att det är vintersolstånd är det också fullmåne OCH en total månförmörkelse. Man räknar med att runt 1,5 miljard människor skall kunna se den här månförmörkelsen om vädret tillåter. Bland annat i Nordamerika skall tydligen chanserna vara rätt goda. Vi får se om jag orkar stanna uppe i natt för att titta på det här. Att en månförmörkelse inträffar samma dag som vintersolståndet är mycket ovanligt. Senast hände det i mitten av 1600-talet.

Jag försökte ta en bild av fullmånen som syns just nu här i Weed, men det blev inget av den bilden.
Den här bilden kommer från MrEclipse.com

7 comments:

Äventyret framtiden said...

Spännande saker som händer på himlavalvet hos dig!
Från och med idag så blir dagarna bara ljusare igen:D.

Kram från Karin i vinterlandet

em said...

Jag har också alltid tyckt att amerikanarna har märkliga synpunkter på när de olika årstiderna börjar - fast ska det gälla hela landet, får man kanske inrätta sig i ledet och använda de vedertagna dagarna.
Jag var uppe en sväng vid fyra i morse (för min älsklings skull, naturligtvis) men månen såg ut precis som vanligt, och jag orkade inte stanna uppe och vänta på att den skulle bli röd. Sköneheten som fullmånen bjöd i vinterlandskapet räckte gott åt mig.
Margaretha

Annika said...

Håller med...för mig börjar vintern i dec, och sommaren i juni. Men, officiellt kör det ju med vinter och sommarsolstånd som inkörsport här...
O wow, vilken MÅNLJUS natt det var inatt, så vackert!! MISSADE förmörkelsen, fasiken också. Imorse klockan 7 när jag körde K till skolan hängde månen i trädtopparna större än jag ngnsin sett den förr, alldeles gul. SÅ sanslöst vackert att jag bara ville stanna bilen. Sen på min prommis fick jag se när solen gick upp över isen på sjön. Vilken morgon!!!
OCH, ingen kamerna hade jag med mig!
Sanslöst vackert var det dock på himlavalvet. Nu är det bara lite pudersnö som fattas....
Kram!!!

Saltistjejen said...

Ja vi pratade om de igår på lunchen men jag orkade inte hålla mig vaken. Var så trött så jag struntade i lunar eclipse eller månförmörkelsen under natten.
Men det var säkert häftigt att se om man orkade upp.
Kram!

Cari said...

Här i Stockholm där förmörkelsen började vid 8:45 och höll på i en timme så snöade det och var mulet. Så inte såg jag någon månförmörkelse.
Men nu på kvällen lyser månen fint.
Önskar dig en trevlig julhelg.

Anne-Marie said...

Karin: Tyvärr kunde jag inte titta på "spektaklet" eftersom det blev mulet och regnade och snöade. Härligt att det blir ljusare igen! Kram från Anne-Marie i blåsiga Weed. :)

Margaretha: Kan tänka mig att månen var extra stark på grund av all snö som ni har. Som jag skrev till Karin bidde det inget av måntittandet för mig eftersom molnen drog in.

Anne-Marie said...

Annika: Bra att jag inte är ensam om att tycka det är litet konstigt med amrisarnas årstidskoppling till de olika solstånden (är det ett ord? :)). Åh, att du inte hade kameran med dig, det hade varit fint att få se bilder på den stora månen. Kram!

Saltis: Det hade säkert varit häftigt om man hade sett månen. ;) När molnen drog in gick jag och lade mig. Kram!

Cari: Verkar som om det dåliga vädret förhindrade många att se den här litet historiska månförmörkelsen. Trevlig jul önskar jag dig också.