Tuesday, February 2, 2010

Kölappar

Kölappen - det svenska sättet att stå i kö. Den lilla lappen finns överallt - på banker, postkontor (de som nu finns kvar), apotek, systembolaget, SJ, osv, osv.
Ingen kan tränga sig före eftersom allt följer turordningssystemet. Allt är väldigt rättvist och svenskt. :)

Förra gången jag var i Stockholm hade jag nästan glömt att jag skulle ta min kölapp. Men jag påmindes snabbt av tavlan med de röda numren - som ibland hade väldigt många nummer före mitt. Man kan egentligen inte ställa sig i "fel" kö eftersom numren styr. Rätt praktiskt faktiskt.

Hittills har jag inte sett en enda kölapp där jag bor. Kanske de finns i större städer här i USA. Trots avsaknaden av kölappar fungerar kösystemet här. Ingen tränger sig före och allt är civiliserat, avslappnat och artigt.

Då kan man ju fråga sig - varför har vi så många kölappar i Sverige? Har vi dålig kö"disciplin"? Någon har säkert ett bra svar. Det enda jag vet är att jag flera gånger i stort sett blivit nedtrampad av tanter i busskön i Stockholm som tror att de är de enda personerna som skall åka med bussen. Eller stressade Stockholmare som absolut måste gå på T-banevagnen innan alla har stigit av. Brist på kö"kunskap"? Kanske.

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att amerikaner överlag är artigare än många svenskar. Och det verkar också gälla hur amerikaner köar. Och jag vet att jag inte är ensam om att känna så. Det skrevs till och med ett par artiklar i DN för något år sedan hur mycket det skiljer sig åt mellan USA och Sverige när det gäller artighet. En kulturell skillnad? Ja, jag tror det.

Bilden från Bula AB.

22 comments:

Malin said...

Där håller jag med dig. Jag har ju bara varit på semester i USA, men tycker verkligen att alla verkar vara bra mycket artigare än hemma i Sverige. Om jag tänker efter så har jag nog heller inte stött på några kölappar där :)

Katarina said...

Det är så sant, kommer inte heller ihåg var man har kölappar i USA. Jo på Wahlgrens när man har recept eller på DMV...

I Sverige är det verkligen inte uppskattat att man går före i kön,, det retar upp mig kolossalt, men inte min make,, Äsch,, säger han, typ och rynkar på axlarna.

Marika said...

Det var kul att läsa det här inlägget om kölappssystemet! det är nog som du säger en del förstår sig inte på kökunskaperna :P Vissa klampar bara på som att de är de enda i hela världen som ska på eller av bussen. Ha det bra!! / Marika

Lina said...

Kölappar är bästa uppfinningen! Då kan jag ta en lapp och gå iväg och göra något annat tills det är min tur.
Tex. på apoteket kan man gå och kolla på receptfria grejer tills det blir sin tur och man slipper stå i en kö! Jag älskar det!

Annika said...

Vi har kölappar på posten här i DC-området och på DMV. ja...
kanske på andra ställen också som jag inte kan komma på nu.
Men överlag så är folk himla bra på att köa här, aldrig hör man gnäll.
OCH en fascinderande grej: då man handlar på matbutiken och en ny kassa öppnas så slänger sig inte första bästa person fram, utan den person som står först i tur går fram och blir således först. Rättvist. och aldrig har jag sett ngn som trängt sig då heller...
Det är ingen hemlis att amrisar ÄR artigare än svennar. Svennarna inom serviceyrken hemma har massor att lära sig av USA.
Har du hunnit med att höra Lisa Syren ännu? HON slog ju verkligen huvudet på spiken, och som sagt, hon bor i Växjö, inte i Sthlm...
Kram!

Saltistjejen said...

Visst är det så. Amerikaner är generellt MYCKET artigare än svenskar. OCH detta är INTE vad vissa kallar ett storstadsfenomen som mnga i Sverige hävdar när de säger att folk bara är oartiga i större städer som Stockholm, G-borg och Malmö. Stämmer ITE för jag bor ju i NYC och DETTA är ju en stor stad om någon! Och även HÄR är folk mycket artigare än t ex i Stockholm! Eller Malmö med för den delen. Så det är nog kulturellt.
DÄremot så SAKNAR jag kölappar här!! Tycker det är ett SUPERBRA system! Inte för att man "måste hålla ordning på kön" utan för att det är så mycket mer effektivt. man kan göra andra saker MEDAN man köar. Men här kan man BARA såt i kön.... Sådant kan reta mig. T ex på vår post så är det självklart vanlig kö som gäller. man måste då (om man ska skicka paket) först vixa iordning alla lappar etc som behövd och ev packa in sakerna i paketen som posten tillhandahåller. SEDAN kan man ställa sig i kön. men om de haft kölappsystem skulle man kunnat ta sin lapp och sedan fixa allt medan man ändå väntade på sin tur. Det skulle gått så mycket fortare! Så jag gillar kölappar!
Men det är flera saker här som känns långsammare och mindre effektivt i Sverige. Även detta att man inte kan boka en biobiljett och då få en sittplats tycker jag är extremt dumt! Man måste alltså vara på plats minst 30-40 minuter i förväg (som förr i Sverigre) och sedan köa (haha!) för att få en bra plats i salongen. Så urbota dumt! och slösaktigt med andras tid. varför inte införa numrerade platser så att folk kan komma precis i tid tills filmen börjar?!?
Jaja, sådant lär vi få vänta på tror jag...
Kramar!!

Rune said...

Håller med fullständigt, iofs kan kölappar vara bra om man vill uträtta något annat under tiden man väntar. Jag retar mig även på kön i Sverige, så står man väldigt nära, ofta någon som stampar en på fötterna eller flåsar i nacken, mycket otrevligt. Vet inte om någon annan här har erfarenhet från kön till skidliftsystem. Underbart i USA i jmfr med Europa, ingen smiter före eller trycker på ens skidor, har iofs bara erfarenhet från CO o NM.

Marlan said...

Håller med alla föregående och tycker du gjort en ypperlig analys!

Sedan kan man ju fråga sig vad som är artigt och oartigt. Det kanske inte är så enkelt som det låter.

Men visst håller jag med om att vårt kölapps-system kanske bidrar till den hets som sedan blir när man ska av eller på t-banan eller bussen. Jag tror ändå att det är värre i storstäder på grund av mängden människor. I mindre städer känner man igen varandra och bussarna blir heller inte sådär nedrans proppfulla. Alla får sitta...

Skriv på! Du skriver bra och roligt Anne-Marie!

Anne-Marie said...

Malin: Jag tror det är rätt påtagligt när man kommer till USA att folk faktiskt är artigare här. Inga dörrar som slängs i ansiktet om man kommer bakom någon osv. Kölappar finns säkert - precis som andra kommenterat här men hos mig verkar de lysa med sin frånvaro.

Katarina: Walgreens finns inte ens hos mig :) och DMV är så litet här att det inte behövs kölappar. Jag undrar om svenskar är osäkra och tror att andra skall tränga sig före. Visst är det praktiskt med kölappar men man skall ju kunna köa även utan de små papperslapparna.

Marika: Jag minns en gång i Stockholm (jag brukade åka buss och tunnelbana när jag bodde i Sollentuna och jobbade inne i Stockholm) en kvinna som absolut skulle tränga sig in i vagnen innan folk hade hunnit gå av. Jag blev så arg att jag bara gick rakt ut och i stort sett knuffade omkull henne. Jag hoppas att hon fattade vad det var frågan om. :)

Anne-Marie said...

Annika: Du bor ju i en STOR stad. :) Det jag märkt här ibland är att folk till och med har låtit mig gå före i en mataffär om jag bara haft en eller två varor medan de haft en hel vagn. Det uppskattar jag verkligen. Det verkar som om den amerikanska kulturen har mer artighet i största allmänhet - folk säger "excuse me" när de passerar t ex i mataffären om man står och tittar på något, folk håller upp dörrar tills man hinner fram osv. Nej, tyvärr har jag inte hunnit lyssna på Lisa. Nu kommer jag nog inte heller hinna eftersom det är mycket att göra innan flytten. Kram!

Saltis: Visst är kölappar praktiskt. Skulle inte ha något emot fler lappar. Håller helt med dig att det kan ta längre tid och att man inte utnyttjar tiden lika effektivt. Ibland känns det som om amerikaner påminner om sydeuropeer litet grand. Man har inte samma organisation och effektivitet som vi nordeuropeer har. Det där med numrerade biobiljetter hade jag inte ens tänkt på, men visst stämmer det. Och det var intressant att höra att det också är så i NY - jag trodde att det kanske bara var så på "landet". Kram!

Anne-Marie said...

Rune: Uppenbarligen skulle man slå samman kölappar med amerikaners artighet. :) Svenskar har en förmåga att stå och flåsa i nacken. Håller helt med dig om att det är obehagligt och jag har aldrig fattat varför folk står så nära. De måste inte ha någon känsla av att göra intrång på en annan persons "space". Ytterligare en aspekt som jag inte mindes.

Marlan: Vad som är artigt i en kultur kan självklart vara annorlunda i en annan kultur, men jag tror att amerikaner har litet mer "hyfs" (i brist på ett bättre ord) än många svenskar. Jag tror också att det blir mer påtagligt i en stor stad som t ex Stockholm eftersom det är så många människor som trängs. Tunnelbanan i Stockholm är hemsk ibland i rusningstrafik tycker jag. Vad roligt att du gillar bloggen. Tack! :)

olgakatt said...

Nu är det längesedan men jag har litet minnen av köande i Ryssland, köernas förlovade land. Såg aldrig några lappar där, men man knackade den som var före i kön i ryggen och sa:Titta på mig! Jag står efter dig, OK? Sen kunde man gå nån annanstans och fixa ett annat ärende (t ex stå i en annan kö!). Det funkade!

Anonymous said...

Visst är amerikanarna artigare. Öht finns det många länder där de är artigare än här. Har garanterat med jantelagen att göra "kom inte här och tro att du kan tränga dig i kön" och så vidare.

Kram!

em said...

Det behövdes MÅNGA charmkurser innan personalen på JFK airport slutade behandla resenärerna som boskap.
Jag har hört många turister lovorda svenskarna som INTE tränger sig före i köer. Själv står jag sällan i kö nuförtiden - utom i kassan på konsum, och där låter folk ofta de med mindre mat i vagnen gå före.
Jag har aldrig åkt tåg eller tunnelbana i Japan, men enligt hörsägen står man ännu närmare varandra där. Har sett på TV hur man har personal som trycker in folk i vagnarna. Vad jag vet efter bussresor med japaner är att man kan inte lägga koftan på sätet och tro att man reserverat platsen. Lika lite kan man luta stolen mot bordet på en restaurang och tro att platsen är ledig när man kommer tillbaka.
Det sägs också att japaner står närmare varandra när de talar - backar du kommer de efter.
Margaretha

Lars Hultqvist said...

Jag skrev om detta med den Amerikanska vänligheten för ett tag sedan http://larshultqvist.wordpress.com/2008/09/25/the-southern-charm/

Jag kallade det då för 'The Southern charm" eftersom jag endast känner till hur det är i södern (även om jag varit i Kalifornien ett par gånger också)

Men det är nog generellt en 'Amerikans' vänlighet eller artighet jämfört med den svenska. Detta inlägg var inte så populärt i Sverige. Tror inte Svenskar vill erkänna att det råder en allmän drumlighet i det offentliga rummet. I alla fall jämfört med Amerikaner. Jämför man Svenskar med asiater och andra sidan så blir det tvärtom. Asiater vet inte vad kö-system är.

Anne-Marie said...

Olgakatt: Du har varit på många intressanta platser! Det låter som ett mycket bra system. Skulle aldrig gå i Stockholm. Där gäller "djungelns lag". :)

Maria: Ja det verkar som om vi kan konstatera att folk är artigare i USA. Vet inte om det har med Jantelagen att göra men det verkar som om svenskar ofta är rädda att inte få sin del så att de alltid måste trängas, slänga dörrar i ansiktet, andas i nacken :) osv. Kram!

Margaretha: Jag tror att New York är ett undantag faktiskt. Upplevde inte New York-borna som särskilt artiga när jag var på besök. Du bor på landsbygden eller hur? Kanske folk är litet mer avslappnade och tar sig tid att vara litet artigare. Jag har ju mest erfarenhet från Stockholm. Japan verkar vara en helt annan kultur som jag inte har någon erfarenhet av alls mer än att jag vet att folk trycks in i tunnelbanan. Jag tror att många folkslag står närmare varandra när de pratar jämfört med vad vi svenskar gör.

Anne-Marie said...

Lars: Det verkar som om vi USA-svenskar har samma upplevelse av att det är ett "vänligare" klimat i USA än i Sverige. Och jag hade till och med kommenterat ditt inlägg. :) Kan tänka mig att folk i Sverige kan ta litet illa upp - det är inte så ofta folk är "stora" nog att erkänna sina brister. Det var nytt för mig att asiater inte kan köa. Man lär sig alltid något nytt.

em said...

Jo, visst bor jag på en mindre ort, och jag tycker det är ledsamt att höra att Stockholm förvandlats till en monsterstad med ohyfsade drumlar se'n jag var där senast. Men å andra sidan tycks ju Staterna ha gått från klarhet till klarhet - så det jämnar väl ut sig.
Margaretha

Anne-Marie said...

Margaretha: Hör jag en viss sarkasm kanske. :) Det kanske är litet överdrivet att Staterna gått från klarhet till klarhet. Jag får ta och kolla in hur Stockholmarna beter sig när jag kommer i mars.

Anonymous said...

Vi Amerikaner ar trevligare och artigare. Helt klart. Efter 6 ar i USA kan jag nog aldrig mer bo i Sverige. Har inga planer pa det heller. USA medborgare nu och inte tanker jag flytta till SWE igen. Aldrig i livet.

Lina said...

Den som säger att amerikaner är trevligare har nog aldrig flygit.. Flygplatspersonalen är så grymt värdelösa och otrevliga att man vill ta livet av sig!...

Anne-Marie said...

Anonym: Det var rakt på sak. :) Stämmer ofta men kanske inte alltid.

Lina: Håller med dig om att många inom flygplatsvärlden inte är särskilt trevliga. Där slår nog svenskarna amrisarna. Verkar variera beroende på var man är i samhället.