Tuesday, September 22, 2015

Kommer jag att fortsätta blogga?

Har fått litet undringar hur jag tänker kring bloggen och jag kommer absolut att fortsätta blogga. Kommer inte ens att ändra bloggens namn eftersom den här resan till Sverige inte är en flytt i nuläget.

Jag kommer att ta med mig min dator men det blir givetvis inte riktigt på samma sätt med internetuppkoppling som hemma i Weed där jag har en snabb, fast uppkoppling hela tiden. Nu blir det mobilt surfande som jag hoppas kommer att fungera. Jag har fortfarande kvar mitt mobila surfmodem - som en snäll bloggläsare lät mig låna när jag var i Sverige 2013 och som jag sedan fick köpa av henne - och jag hoppas att detta fortfarande går att använda med ny laddning av tid givetvis.

Det jag har tänkt att prova på dessutom är att starta upp en ny blogg på engelska så att de jag känner här i USA kan följa om de vill. Och jag vill gärna skriva på engelska eftersom jag kommer att vara omgiven av svenska i tal och skrift vilket jag absolut inte är van vid. Men då svenskar tycks älska engelska och engelskan finns överallt i det svenska samhället kanske det inte blir så stor skillnad. ;)

Den här bloggen kommer säkert att få litet mer fokus på Sverige (av naturliga skäl) och jag kan tänka mig att det kommer att bli intressanta upplevelser och erfarenheter som finns anledning att skriva om. Framför allt hur det är att komma som utlandssvensk till dagens Sverige.
Den nya bloggen kommer att handla en del om att "våga hoppa" och även den kommer att belysa hur jag upplever Sverige efter så många år i USA.

Skillnader mellan USA och Sverige kommer säkert att bli ett rätt ofta förekommande tema. Jag såg den här videon idag hos Facebook och skall erkänna att jag skrattade högt. Här där jag bor öppnar man snabbt fler kassor så fort köerna blir litet längre. Min erfarenhet av mataffärer i Stockholmsområdet är dock mer i linje med videon. Förhoppningsvis blir jag inte fullt lika otålig - men man vet aldrig. ;)

När folk segar i kön-Gilla Swedish humor för mer roligt!

Posted by Swedish humor on Tuesday, September 22, 2015

39 comments:

Stina said...

Det verkar vara ett ganska aktuellt ämne det här med hemflyttande svenskar! Tror definitivt att det finns ett stort intresse av att läsa om hur det svenska samhället tar emot dem som eventuellt ska flytta tillbaka. Ser fram emot det, och blogg på engelska låter också som en bra idé. :)

Anne-Marie said...

Stina: Jag kommer nog till viss del att vara en "observatör" när jag kommer till Sverige. :)
Har en känsla av att vi utlandssvenskar inte alltid tas emot med öppna armar. Har läste en hel del om detta och du hade ju tydligen också läst något liknande.
Roligt att du vill följa med. :) Det känns som om jag vill kunna skriva på engelska när jag inte omges av det engelska språket så mycket som det blir här i USA.

Desiree said...

Vad glad jag blir att hora att du kor vidare med bloggen. Det ska bli jattespannande att fa folja med pa din Sverige resa och hora vad du tycker och hur du upplever saker och ting. Dina reflektioner over stort som smatt ser jag verkligen fram emot att fa ta del av.
Visst kan du skriva pa engelska. Det skulle funka utmarkt.
Vart I Sverige borjar du din vistelse?

Steel City Anna said...

Later bra, det kan kanske vara skont att skriva av sej lite ocksa :) google translate som en del slaktingar till mej anvander sej av for att forsoka lasa min blogg ar verkligen inte att lita pa sa det blir nog bast att skriva pa engelska. Jag vill verkligen inte andra for bloggen ar ett satt for mej att halla igang svenskan och jag orkar inte halla pa och oversatta sjalv. Blir ju bra att halla igang engelskan for dej pa samma satt, aven fast som du sager, engelska finns overallt musik, TV, film ...

FREEDOMtravel said...

Roligt att du fortsätter blogga! Det blir intressant att läsa om hur du uppfattat Sverige! Var i Sverige ska du bo?

Marina said...

Det ska bli kul att följa med dig och se hur du uppfattar Sverige nu jämfört med hur det var när du lämnade det.

Marina said...

Det ska bli kul att följa med dig och se hur du uppfattar Sverige nu jämfört med hur det var när du lämnade det.

Annica said...

Nu får vi hoppas att lilla Sverige visar sig från sin bästa sida så du känner dig välkommen och inte blir skrämd tillbaka till USA.
Så bra att du fortsätter att blogga - mycket spännande att läsa om dina nya upplevelser av "gamla Svea" efter alla år utomlands. Antagligen blir det en blandning av plus och minus, som med allting annat här i världen.
Ha det gott, så här sista dagarna innan det "stora hoppet". :)

Monica said...

Roligt att du fortsätter att blogga på både svenska och engelska, ska läsa båda:-) och jag tror att allt kommer att gå bra, du är ju ändå svensk och kan "båda sidorna" även om det är länge sedan du bodde här och en del är förändrat men svensken ändrar sig aldrig;-). Det blir inte samma för dig som i "Welcome to Sweden", vet inte om du såg den serien men han var ju amerikan och man såg redan innan han gjorde saker eller öppnade munnen att nu blir det tokigt:-), från vårt sätt att se:-), men man förstod honom ofta i alla fall. Kul var när tjejen han skulle gifta sig med nästan fått nog och gick hem till ett par, sååå lyckat på ytan men när hon satt där tänkte hon vad trååååkiga de är, så instängda så även om amerikanska killen gjorde bort sig rätt ofta så såg hon honom igen som en roligare och ärligare person och rusade iväg. Sen blev det bröllop:-), han bor ju här nu med sin svenska fru och barn, han spelade sig själv i serien. Var lite kul att se den. Lycka till med livet här och jag önskar dig en fin resa hit. Och det ska bli spännande att höra hur du upplever livet här.

Annika said...

SÅ bra! OCH så glad jag blir. Jag ser verkligen FRAM emot att fortsätta följa dig på hemmaplan (sorry, kan inte hjälpa det. Du vet hur jag ser på "hemma" ;-) )
Roligt också med en engelsk blogg. Jag kommer att följa båda, OH you BETCHA!!
Ja, jag kan tipsa dig om en podd, om du är intresserad, Kristoffer Trumf med Värvet. han intervjuade amerikanen Greg Poehler, som Monica skriver om ovan (han som gjorde Welcome to Sweden med sin syster Amy, som ju är SÅ känd från SNL ffa, men även via film + att hon var värd för Oscarsgalan i fjol). Greg P bor i sverige sen länge, och intervjun med honom i Värvet (på engelska) var SÅ bra, och så intressant att lyssna på. Så. om du har en chans så leta upp den!
Det ska bli väldigt intressant att följa din resa.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Desiree: Roligt att du vill följa med framöver. :)
Det kommer nog att bli en hel del tankar och reflektioner som kommer allteftersom. Efter så många år i USA är det inte alldeles enkelt tror jag att förstå dagens Sverige.
Jag kommer alltså att ha två bloggar - denna som blir på svenska som vanligt och en ny som blir på engelska.
Jag kommer att börja med att bo hos en god vän i Åkersberga.
Kram!

Anne-Marie said...

Anna: Ja, det kommer kanske behövas ett litet "andningshål" på bloggen. :)
Jag vill gärna använda engelskan så mycket jag kan eftersom jag ju levt med engelskan till 99-100% sedan jag kom till USA. Nej, Google translate tror jag inte riktigt gör en text rättvisa.
Sverige har så mycket engelska i samhället att det faktiskt är skrattretande. Och jag säger på fullt allvar att min teori är att Sverige kommer att ha engelskan som officiellt språk relativt snart.

Anne-Marie said...

Helena: Roligt att du vill följa med under Sverigevistelsen. :)
Jag får bo hos goda vänner eftersom jag ju inte har någon nära släkt numera. Det kommer att bli konstigt eftersom jag alltid haft en plats att bo på som varit mina föräldrars.

Anne-Marie said...

Marina: Det finns nog inte mycket som liknar det Sverige jag bodde i. Är inställd på att mycket kommer att vara väldigt annorlunda. Roligt att du vill följa med. :)

Anne-Marie said...

Annica: Jag är förberedd på att det kommer att bli alla möjliga sorters intryck och känslor.
Något som jag vet kommer att kännas konstigt är mörkret som blir mer och mer påtagligt nu under hösten/vintern. Det kan jag inte påstå att jag ser fram emot. Men jag kommer ju i alla fall att kunna vara utomhus under dagtid eftersom jag inte har ett arbete att gå till. Roligt att du vill följa med på bloggen också framöver. :)
Tack! Ha det bra du också och fortsätt att krya på dig.
Kram!

Anne-Marie said...

Monica: Roligt att du vill "hänga med" också på den engelska bloggen. :) Svenskan sitter men min kunskap om Sverige är gammal. Att komma som turist under 2-3 veckor ger inte riktigt insikt i hur saker och ting fungerar. Jag kommer nog att känna mig litet bortkommen då och då.
Har en känsla av att svenskarna faktiskt förändrats en hel del sedan jag bodde i Sverige. Människor i USA har förändrats sedan jag kom hit så det är säkert samma sak även i mitt gamla hemland.
Jag såg ett avsnitt av "Welcome to Sweden" och tyckte faktiskt att den var otroligt töntig så det blev inte några fler avsnitt jag tittade på. Smaken är olika. :) Vet att rätt många också tyckte om den serien.
Tack för dina lyckönskningar!

Anne-Marie said...

Annika: Sverige känns som hemma för dig och det är helt okej. :) Jättetroligt att du också vill hänga på den engelska bloggen.
Som jag skrev till Monica tittade jag på ett avsnitt av "Welcome to Sweden" men tyckte den var rätt töntig. Känner inte alls till Greg Poehler eller Kristoffer Trumf. Vet ju att du lyssnar mycket på svensk radio och följer med svenska program på ett helt annat sätt än vad jag gör.
Skall se om jag hittar det du nämner.
Det kommer att bli konstigt att vara borta från USA under så lång tid och konstigt att vara i Sverige under en längre period. Vi får se hur allt blir. :)
Kramar!!

Anita said...

Jag tycker att du är riktigt tuff. Själv har jag inte bott i Sverige på 12 år men varit hemma minst 1 gång om året......och ändå känns det nästan lite exotiskt när man kommer tillbaka nuförtiden.
Så mycket har hänt under tiden jag var borta.... Stockholm känns inte som Sverige längre. Fast å andra sidan......vad spelar det för roll egentligen, världen förändras och vi med den! Lycka till!

Anne-Marie said...

Anita: Jag känner mig inte så tuff egentligen. :) Det här handlar mycket om ett "leap of faith" och det är bara att hoppas att jag landar bra.
Jag brukade åka 1 gång per år men har inte varit i Sverige nu på litet drygt 2 år efter det att min mamma gick bort.
Stockholm har förändrats mycket sedan jag bodde där. Självklart förändras världen och vi människor hela tiden.
Tack!

familjenlalloo said...

Tycker det är kul att du fortsätter blogga. Själv är jag lite i valet och kvalet med min blogg. Jag har varken särskilt mycket att skriva om eller tid att skriva längre. I USA gjorde vi mer som jag kunde skriva om, och även vardagliga saker kunde vara intressanta för släkt och andra hemma i Sverige. Samtidigt bor jag fortfarande långt ifrån min släkt och när jag nu har skrivit regelbundet i sju år känns det tråkigt att sluta.

Hur som helst ska det bli roligt att få vara med under din Sverigeresa!

Gunnel said...

Ska bli intressant att se hur du ser på Sverige efter alla dessa år. Du kommer nog att sätta fingret på en del saker som vi inte alls reagerar för. Kram

Anette/Fourmum said...

Du ska kunna ladda på ditt mobila bredband med värdebevis eller via internet. Hör av dig om det inte fungerar :) Mvh Anette/Fourmum

My kids' Mom said...

Å Gud så roligt! Jag skrattade så tårarna rann...Tack för det.

Jamen, det är ju sådär. Svenskarna står nästan lika snällt i kö som Japanerna

Ja, omställningar blir det och det skall bli kul att följa dina reflektioner.

Hur länge stannar du i Sverige?

Ha en fin dag!

Kram, Anneli

Evas Kvarnaro said...

Ha ha ha . . . den filmsnutten har jag inte sett. Ja är man stressad kan det kanske gå till så i Sverige, men inte i Spanien där säger de typ: manjana
manjana . . . imorgon = liknelse som 'imorgon är en annan dag.
Vi brukar också säga att 'Gud skapade ingen brådska han sa bara att vi skulle skynda oss.*fniss*
Välkommen till Sverige, engelskan är väl nästan som hemma-språket också.
Jag har även Polska och Tyska språket med mig.
Må väl/ Eva

Andra året i Hjo said...

Intressant med nya bloggen. Köandet är inte kul, men det är inte många ställen man behöver det längre. Spännande att läsa om hur du upplever det gamla landet.

Anne-Marie said...

Sara: Det är knepigt när man börjar känna att inspirationen kanske tar slut ibland. Jag brukar resonera som så att har jag inget att skriva om låter jag bli. Och blir det en längre period kanske det är dags att omvärdera bloggen. Det skall vara roligt att skriva.
Nu när jag kommer till Sverige finns det säkert en hel del att reflektera över.
Roligt att du vill hänga med! :)

Anne-Marie said...

Gunnel: Jag har en känsla av att jag kommer med "amerikanska ögon" till Sverige och kommer säkert att reagera över olika saker. Roligt att du vill följa med på bloggen. :) Kram!

Anne-Marie said...

Anette: Men vad trevligt att du såg mitt inlägg. :) Jag ringde faktiskt till Comviq idag men de sade att SIM-kortsnumret hade avaktiverats och jag var tvungen att skaffa ett nytt SIM-kort.
Tydligen måste kortet också skickas till en svensk folkbokföringsadress vilket jag ju inte har i det här skedet.
Jag skrev faktiskt ett email till dig idag och ville höra vad du har för förslag. Jag skrev till den adressen jag använde för 2 år sedan. Har du kvar den? Om inte kanske du kan skriva till mig privat via bloggen: attboiusa@yahoo.com.

Anne-Marie said...

Anneli: Jag hade på känn att du har en liknande humor som jag har. :) Kul att du också skrattade gott. Visst är det en härlig sketch.
Fast i Stockholmsområdet kan folk trängas en hel del. Minns det från busskön i Sollentuna.
Ja, du vet ju hur det är att ställa om sig. Fattar inte hur du klarat av alla flyttar som du har gjort.
Jag har inget exakt datum när jag reser tillbaka men det blir mellan 2-3 månader som jag är i Sverige. Det är i alla fall planen. Och jag kommer att åka till Dalarna så hoppas givetvis att du har tid att "klämma in" en träff. :)
Ha det bra! Kramar!

Anne-Marie said...

Eva: Visst var filmsnutten kul. Givetvis överdriven men det där med att ha långa köer till kassorna tror jag är mer svenskt än amerikanskt. Här öppnas nya kassor väldigt snabbt om köerna blir litet längre.
Här i Weed är folk litet mer som spanjorerna. :) Man tar sig mer tid att prata med kassörskan än vad man gör i Sverige.
Tack! Tur i alla fall att svenskan sitter som den skall hos mig. :) Jag avslöjar mig inte via språket i alla fall utan det kommer nog att bli när jag inte har en aning om vad jag skall göra i olika situationer.
Ha det bra!

Anne-Marie said...

Hans: Jag tyckte det var dags att köra igång en blogg även på engelska. Ja, det blir nog en del kulturkrockar för mig och situationer där jag känner mig helt ställd. :)

Charlie sa ... said...

Vill inte att du ska sluta blogga, så jag blir såklart mycket nöjd med att läsa att du definitivt "kör på" :-) Det kommer finnas mycket att skriva om, tror jag! Och roligt om du skriver på engelska också. Det har jag också funderat på, dvs om jag ska byta eller göra båda ;)

Snart ses vi, hoppa jag!!

KRAM

Anne-Marie said...

Lotta: Vad roligt att du hänger på! :)
Det kommer säkert finnas en hel del som kan vara värt att blogga om. Det kändes som om det var läge att skriva även på engelska nu. Bra att få träna på att skriva engelska relativt ofta.
Ja, låt oss hoppas att det går att ses. :)
Kram!

Channal said...

Klart du ska fortsätta blogga! Vill följa din resa. Du kan varva med svenska och engelska här. Ska bli spännande att få se fortsättningen.

Trevlig helg och kram Anna

Anne-Marie said...

Anna: Det blir inte fullt lika lätt kanske att blogga som när jag sitter hemma i Weed - kommer ju att bo hos olika personer.
Nej, det blir faktiskt två bloggar - en svensk och en engelsk. Kändes bättre så. :) Trevligt att du vill hänga på.
Krya på dig - såg att du gått igenom något ingrepp alldeles nyligen. Ha en fin helg och kram!

Kattas Betraktelser said...

Hej A-M. Jag har inte hunnit läsa varken din eller andra bloggar efter en hektiskt sommar och samtidigt så bytte jag blogg adress. Jag läser att du ska vistas en längre tid i Sverige. Hoppas du får det bra och kör på som du tänkt med bloggen. Mina 8 år utomlands i tre länder är ändå rätt lite tid. Dock tog det länge att acklimatisera sig till Sverige. Det är stor skillnad på att komma på besök än att börja jobba här osv. Ha de bra!

Anne-Marie said...

Hej Katta,
Roligt att se dig här igen. :) Jag kollade din nya blogg men såg inga uppdateringar på ett bra tag så antog att du hade fullt upp. Jag kommer att känna mig för i Sverige delvis pga det som jag var med om i våras visavi USAs skatteverk och delvis pga "inre signaler".
Jag är mycket medveten om att Sverige kommer att kännas konstigt på olika sätt och är inte alls säker på att mitt gamla hemland passar mig numera. Men det kändes som om det var en första anhalt i alla fall. Ha det gott!

kaffetassen said...

Hej,
Nu när jag sitter och tittar igenom äldre poster, ångrar jag lite att jag inte startade en svensk redan när jag flyttade. Men det är som det är, och jag har en NU, där jag kan åtminstone skriva ner minnena -- både från att komma hit, och de resor jag gjort till Sverige.

Första gången, 2011, hade jag ett litet modem från Telenor. Följande resa blev det ett Telia, och sedan behövde jag inget mer för jag hade köpt både iPhone och iPad.

Videon var rolig. Många kassor i Sverige har en dekal med instruktion att man ska lägga grejorna så att 'barcode' är åt rätt håll för kassörskan. Jag var så inkörd på det i början här så jag gjorde det automatiskt och min man undrade vad jag höll på med.

Costco är väldigt bra på att ha koll på köerna, och öppna nya kassor när det behövs.

/Rebekah

Anne-Marie said...

Rebekah: Jag är väldigt glad att jag upptäckte bloggvärlden och att jag har rätt många år “dokumenterade“ här på bloggen.
Jag har varken iPhone eller iPad och klarar mig rätt bra trots allt. :) Att ha en mobiltelefon är självklart nödvändigt numera när man inte är hemma. Jag har faktiskt en fast telefon hemma i Weed.
Det där att lägga varorna åt rätt håll är jag nog rätt dålig på eftersom ingen bryr sig om det i USA. Har försökt att hinna med i Sverige men hinner ibland inte alls.
Har ni också Costco i Kanada? Jag tycker i stort sett alla affärer i USA är bra på att öppna nya kassor väldigt snabbt.