Friday, June 7, 2019

Vårt livgivande vatten

Det har varit en lång vecka känns det som med 10-timmarsdagarna. Har tagit det rätt lugnt idag för att återhämta krafterna.

Tog en litet längre promenad idag till postkontoret i Weed. Oftast tar jag bilen eftersom det är rätt långt att gå men ibland blir det en promenad. Jag bor på ena sidan av motorvägen I-5 och på den andra sidan ligger till exempel bensinstationer, mataffären och postkontoret. Det finns trottoarer så det är inga problem att promenera men det är väldigt mycket trafik och många lastbilar.

Igår var det en omfattande vattenläcka i Weed vilken ledde till att jag inte hade vatten förrän under kvällen. Som tur var hade vi vatten idag.

När vattenavbrottet pågick blev jag påmind om hur sårbara vi är med tanke på tillgång på bra och gott vatten. Via den emaillista jag står med påg såg jag en riktigt intressant video idag som handlar om vatten"kriget" i vårt område där företagsjätten Crystal Geyser och staden Weed avhandlades. Jag lägger ut två länkar - förhoppningsvis fungerar någon utanför USA.

https://fusion.tv/video/589329/ep-4-water/

Av någon anledning är videon hos DailyMotion spegelvänd - den innehåller bara litet text beträffande Weed så borde gå att se trots allt. I slutet av videon handlar det om Peru och då blir det knepigt tyvärr med texten.

Monday, June 3, 2019

Då var det dags igen

Förra sommaren hade vi vanliga arbetstider och jobbade måndag-fredag. I år är det återigen 10-timmarsdagar som gäller måndag-torsdag.

Att jobba 10 timmar är galet tycker jag men det verkar som om de flesta inom skolan gillar detta. Ja, vi får lediga fredagar men det känns inte riktigt som om de långa dagarna uppväger fredagarna. Som jag skrivit om tidigare på bloggen är det helt andra förhållanden på de flesta arbetsplatser i USA jämfört med hur det är i Sverige.

Den tjänst jag hade tidigare tillät att jag tog 2 timmars semester varje dag under sommaren så att jag kunde jobba 8 timmar/dag. Med den tjänst jag nu har får jag inte göra det. Jag får antingen jobba mina 10 timmar eller ta hela dagen ledigt. Troligen kommer det inte att bli så mycket gjort i slutet av dessa maratondagar.

Första dagen är avklarad men det kommer att bli ytterligare litet drygt 2 månader innan vi återgår till vanliga arbetstider. Vi får se hur mycket energi jag har över till bloggvärlden måndag-torsdag.

Kom att tänka på den här sången med Björn Skifs och Blåblus med tanke på “slitet” vi har framför oss nu. :)

Sunday, May 26, 2019

Litet arsenik skadar väl inte?

Arsenik och gamla spetsar är en amerikansk kriminalfars av Joseph Kesselring. Den har även gjorts som film. Pjäsen handlar om två förvirrade gamla systrar, Abby och Martha Brewster, som förgiftar ensamstående män med arsenik.

Alla är nog rörande eniga om att arsenik inte är bra att få i sig. Trots detta finns det arsenik i vatten på flaska. Emaillistan i Mt Shasta som jag står med på hade en intressant länk häromdagen som just handlade om arsenik i vatten på flaska och att vissa märken hade för höga värden.

Litet extra intressant blev det tyckte jag eftersom företaget Crystal-Geyser nämndes. Det är de som utvinner vatten här i Mt Shasta-området (snarare utarmar våra vattentillgångar). Tydligen är det knepigt att ha en bra översyn för den här typen produkter. FDA (Food and Drug Administration) har vissa riktlinjer men tydligen ligger de litet väl högt beträffande värdet för arsenik. Consumer Reports, som ger ut en tidning och även har en hemsida med tester av produkter och utlåtanden om dessa, hade testat flera olika märken och det var flera som låg för högt när det gällde arsenik.

Arsenik finns naturligt i marken men om man dricker det varje dag i för höga mängder kan det vara skadligt på olika sätt. När jag hyrde det tidigare huset i Weed betalade jag själv avgiften för vatten (nu betalar min hyresvärd) och vi fick information varje år om vilka ämnen som fanns i vattnet och mängden av dessa ämnen. Jag hade faktiskt kvar några sådana faktablad och kollade när jag såg artikeln men hittade ingenting om just arsenik som tur var. Tydligen har Crystal-Geyser även utvinning av vatten längre söderut i Kalifornien.

Jag vet att många inte har det fina vatten som vi har helt utan tillsatser men jag tycker ändå att det säljs alldeles för mycket vatten på flaska numera. Det finns bra filter som man kan använda för att få bort olika ämnen i kranvatten. Jag är dock mycket tacksam att vi varken har klor eller fluor i vårt vatten.

Här finns artikeln om någon är intresserad av att läsa litet mer.

https://www.consumerreports.org/water-quality/arsenic-in-some-bottled-water-brands-at-unsafe-levels/

De senaste dagarna har varit litet dramatiska vädermässigt. I förra veckan hade vi ett oväder med ösregn och hagel. Haglet orsakade fem trafikolyckor utmed motorvägen som går genom Weed. Många tycks inte sakta ner och anpassa farten till de förhållanden som råder.

I fredags var det dessutom en tornadovarning!!! i närheten av staden Redding. Jag har aldrig hört talas om tornadovarningar här i allra nordligaste Kalifornien. De klarade sig undan tornados men det regnade tydligen väldigt mycket och stora hagel (runt 5 cm) kom. Har sett en del bilder med fantastiska molnformationer. Den här videon är imponerande.
https://www.facebook.com/mikeshanedaly/videos/10216539530514158/?hc_ref=ARSGsBTfGlmCmbaJRso-NL_IdmEtNcjfoFbfxTk6c9_dTr6pVKVmSy3yaAWtNvVv9uU

Och den gångna natten fick vi mycket regn och även snö! Jag var uppe under natten och såg att det snöade och i morse såg det ut så här i Weed. Ovanligt i slutet av maj att det kommer snö.


Monday, May 20, 2019

Snö på Mt Shasta

Efter en ordentlig värmebölja i april och början av maj blev det märkbart kyligare och det har till och med kommit regn den senaste veckan.
Jag har inget emot det svalare vädret och vi behövde verkligen regn eftersom det redan började bli torrt. Snart kommer det att bli varmare igen och det kommer säkert bli en lång och varm sommar.

Eftersom det varit rätt kyligt har till och med Mt Shasta fått en del snö! Berget lyste så vackert vitt idag.


Ingen vet vad sommaren kommer att föra med sig ifråga om bränder men tydligen har man redan gjort en del prognoser som talar om en mycket intensiv och lång brandsäsong. Vi har redan haft några mindre bränder både i mitt område och litet längre söderut. Som tur är har dessa bränder kunnat tas om hand snabbt.

Här finns en artikel som talar om prognoserna och en karta som visar hur hela västkusten i augusti mest troligt kommer att ha bränder. Kanske dags att inhandla en hazmat suit som har en inbyggd “breathing apparatus.”

https://www.kdrv.com/content/news/Agency-predicts-heavy-wildfire-season-along-West-Coast-509330761.html?fbclid=IwAR0GkXsCSD1Ljoav9s313NHx1pKf6HkmRN_x_HacWMy_QJGqV2URM0xqsFs


Bilden lånad från National Interagency Fire Center - https://www.predictiveservices.nifc.gov/outlooks/outlooks.htm

Förra veckan fick jag ta det lugnt och kunde inte gå på mina promenader i skogen. Något hade lagt sig snett i nedre ryggen och jag hade svårt att gå och till och med svårt att sitta. Fick ligga en del på kvällarna när jag hade kommit hem från jobbet. Då var jag tacksam att jag har min “magnetic pulser” som helt klart hjälpte. Jag skrev om den när jag hade skadan i min axel. Jag var på väg att ringa till min kiropraktor men det verkar som om jag börjar bli mer som vanligt som tur är. :)

Wednesday, May 8, 2019

Mt Shasta - andligt centrum eller drogmecka?

Mt Shasta är en annorlunda småstad. Troligen är den rätt unik faktiskt. Den kallas ofta för ett andligt centrum och människor som bor här känner sig dragna hit av olika anledningar, bland annat på grund av vårt mäktiga berg.

Michael kom till Mt Shasta 1987 när staden fortfarande var en “lysande punkt” för andliga sökare. I augusti 1987 skedde något som kallades The Harmonic Convergence. “The Harmonic Convergence is the name given to one of the world's first globally synchronized meditation events, which occurred on August 16–17, 1987. An important part of the Harmonic Convergence observances was the idea of congregating at "power centers."[4] Power centers were places, such as Mount Shasta, California,[5] Mount Fuji,[6] and Mount Yamnuska[7] where the spiritual energy was held to be particularly strong.” Citat Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Harmonic_Convergence
Jag minns att Michael berättade om alla aktiviteter som pågick och spännande människor han träffade då.

När jag kom till Mt Shasta 1997 var staden fortfarande ett centrum för andliga sökare och den var en livfull, liten stad med en spännande energi. Tyvärr har staden numera till stor del tappat energin och livfullheten. Exakt varför vet jag inte men jag har sett utvecklingen under alla år jag har bott här. Allt fler hemlösa och kringdrivande “transients” har dragits till det här området och polisen tycks inte göra tillräckligt för att skapa en bättre miljö. Som jag skrev om i det här inlägget förstörde dessa transients den fina campingen i Lake Shastina. http://bo-i-usa.blogspot.com/2017/10/lake-shastina-campground-end-of-era.html

Den allra senaste utvecklingen är att Mt Shasta av någon outgrundlig anledning tycks vilja bli ett drogmecka med cannabis som ledstjärna. Jag står med på en emaillista som drivs av en kvinna i Mt Shasta och det har varit en strid ström av email på sista tiden som handlat om det som pågår med cannabisindustrin som helt tycks vilja förändra Mt Shasta till något slags drogmecka.

Cannabis är lagligt i Kalifornien både for “medical and recreational use.” Och i Mt Shasta vill man nu skapa en cannabisindustri där man har gett 6 företag 20 stycken licenser för att utveckla denna industri. Jag har inte ens ord för detta beslut. Runt 80% av “communities” i Kalifornien har sagt nej till denna typ av utveckling. Men inte Mt Shasta tydligen.

Dessutom har man fattat ytterligare ett helt vansinnigt beslut i Mt Shastas City Council vilket innebär att minska avståndet mellan industrierna och områden där det finns skolor, dagis osv. Det avstånd som de allra flesta städer, som har cannabisindustrier, tillämpar är 1000 feet men även 600 feet förekommer. Mt Shasta å andra sidan har nu beslutat att minska avståndet till 450 feet! Är de som beslutar drogpåverkade eller finns det någon slags “maffia” här som styr staden?

Den 22 april var det ett möte i Mt Shastas City Council som tog “hus i helvete” och där många invånare uttryckte sitt missnöje och oro inför utvecklingen. Det finns läkare, tandläkare och många andra som nu hotar med att flytta härifrån och helt enkelt lämna staden. Just nu pågår en namninsamling för de som bor i Mt Shasta där man kan skriva på att man vill riva upp det beslut som fattades 22 april. Jag kan inte skriva på eftersom jag inte bor i Mt Shasta. Jag vet inte alls hur många som har skrivit på och det finns de som är för mer cannabis och de som vill få bort företagen.

Ett email som skickades ut för någon vecka sedan beskrev det som tydligen har pågått under ett par år och som nu syns i de beslut som fattats. Stämmer det som emailet gick in på har det skett utpressning, överenskommelser “under bordet” och andra skumraskaffärer.

Mt Shasta är en turiststad och tydligen börjar människor i andra länder dra öronen åt sig när det gäller resor hit. Sker inga stora förändringar tror jag att Mt Shasta kommer att bli en stad med mycket stora problem och man kommer att förlora turister i omfattande skala.

Mt Shasta borde i stället för cannabis satsa på turister och inkomstkällor som är sunda och hållbara. Vem vill bo i eller besöka en stad där det stinker cannabis i var och vartannat gathörn. Även Weed (och här kan man ju göra sig lustig över namnet ;) ) har “cannabis dispensories” där folk kan köpa olika typer av cannabisprodukter men jag har inte hört talas om någon mer omfattande industri som söker sig hit.

Det är bara att hoppas att mer förnuft och klart tänkande slår igenom mycket snart. Gör det inte det kommer Mt Shasta mest troligt att bli en stad i förfall.

En hemsida som skriver och berättar om det som pågår i Mt Shasta: https://www.mountshastacommunity.org/

Den här bilden togs för många år sedan när jag och C hade besökt Burney Falls. Inte ofta jag ser den sidan av Mt Shasta - berget ser olika ut från alla väderstreck.

Wednesday, May 1, 2019

Jury duty - inte för mig

Att bli kallad till jury duty hör till de “plikter” man har som amerikansk medborgare. Jury duty och den globala beskattningen är delar av det amerikanska medborgarskapet som jag tycker mindre bra om.

Jag blev amerikansk medborgare (är självklart fortfarande även svensk medborgare) 2011 och blev kallad första gången till jury duty på sensommaren 2012. Sedan dess har jag faktiskt inte fått någon kallelse vilket jag varit tacksam för. Men för några veckor sedan kom ett brev. Man får ingen information om vilket slags fall det rör sig om utan det står bara dag och tid när man skall infinna sig. Kvällen innan skall man ringa och få besked via ett inspelat meddelande om man behöver komma dit eller om det har blivit några förändringar. När jag ringde sades det att de som blivit kallade skulle infinna sig.

Jag åkte i god tid vilket var tur eftersom det var vägarbeten precis utanför Siskiyou County Court. Det visade sig att de hade ändrat rum men jag hittade rätt i alla fall. De har en säkerhetskontroll som man får gå igenom - precis som på flygplatser där de röntgar väskor och kläder. Rummet var fullpackat med de som kallats och efter en stund kom domaren som läste upp många förhållningsorder - både skyldigheter och rättigheter som vi hade. Den åtalade fanns också i rummet samt hans advokat och åklagaren. Det märkliga var att jag vet att jag har sett den åtalade men jag har ingen aning om var jag har sett honom. Jag har ett otroligt bra minne när det gäller ansikten.

Detta var ett fall där det tydligen fanns anklagelser om sexuella händelser som involverade barn. Och vi fick veta att det kunde ta flera veckor i anspråk. Och blir man utvald måste man alltså vara med under rättegången oavsett om man har tid eller inte. När jag blev kallad 2012 fick vi veta att parterna skulle göra upp utanför domstolen så ingen behövde vara med om någon rättegång. Denna gången skulle det bli en rättegång och alla fick ett mycket omfattande frågeformulär på ungefär 15 sidor. Det innehöll alla möjliga frågor och bland annat frågor om sexuella övergrepp.

Om en person inte kan vara “fair and impartial” kan de inte ha den personen som “juror.” Med tanke på det jag tror på skulle jag ha svårt att vara “fair and impartial.” Jag är ingen religiös person men jag tror på att det finns en god, vis och kärleksfull energi som hjälper oss människor. Dessutom tror jag på reinkarnation och karma. Låter kanske väldigt flummigt men jag har egen erfarenhet av att dessa begrepp finns.

Det mycket långa frågeformuläret hade bland annat frågor om man skulle kunna vara “fair and impartial” plus att det fanns frågor om ens “religious beliefs.” Eftersom dessa frågor fanns skrev jag det jag tror på utan att på något sätt ljuga. Gör man det kan man få problem.

Vi skulle komma tillbaka efter en dag men de ringde till mig innan dess och sade att jag inte behövde komma tillbaka. En sten föll från mitt hjärta när jag fick det beskedet :) Jag vet att en del personer verkligen vill vara “jurors” men jag skulle inte vara en bra sådan med tanke på det jag tror på plus att vår avdelning inte skulle ha kunnat fungera med bara min kollega under flera veckor.

Nu hoppas jag att det dröjer innan jag blir kallad igen och jag har gjort min plikt för denna gången.

En bok som jag läste för många år sedan som behandlar reinkarnation är "Yesterday's Children : The Search for My Family from the Past " av Jenny Cockell. Boken har blivit relativt känd som en bra "inkörsport" till detta ämne och jag tyckte det var en riktigt bra bok. https://www.amazon.com/Yesterdays-Children-Search-Family-Past/dp/0749912464

En film som bland annat visar en jury som hade en svår uppgift i södern i USA är "A Time to Kill". En mycket bra film som jag har sett ett par gånger. "In Canton, Mississippi, a fearless young lawyer and his assistant defend a black man accused of murdering two white men who raped his ten-year-old daughter, inciting violent retribution and revenge from the Ku Klux Klan." (citat från IMDb).

Sunday, April 28, 2019

Lever jag fortfarande?

Ja, det kan man ju undra. Länsförsäkringar, där jag har min privata pensionsförsäkring, ville veta om jag fortfarande lever eftersom de hade skickat en blankett som heter Levnadsintyg eller Life Certificate. Om de inte fick detta Levnadsintyg skulle utbetalningarna från min pensionsförsäkring upphöra. Detta är alltså mina pengar som jag satte in själv - inte något som betalats in av en arbetsgiver.

Jag hade hört talas om den typen blankett i de FB-grupper jag är med i (svenskar som bor utomlands) så helt ovetande var jag inte men jag trodde att det bara gällde den allmänna pensionen som man får från Pensionsmyndigheten. Och den är jag för ung för fortfarande.

Brevet med blanketten sade att jag var tvungen att få blanketten bevittnad och underskriven av en behörig myndighet. Det nämndes svenska ambassaden, svenska konsulat, svenska kyrkan osv (inget som fungerar för mig med tanke på avstånden till dessa instanser) men som tur var nämndes även notarius publicus vilket vi har även här. Min bank har en gratis service till sina kunder med notarius publicus-tjänster.

I brevet stod också att man kunde få sin identitet bekräftad via BankID. Tyvärr var det bara mobilt BankID som fungerar och det hade man inte skrivit i brevet. Jag har BankID via min dator men då min mobiltelefon är gammal som gatan har jag inget internet. Jag blev alltså tvungen att skicka blanketten till Länsförsäkringar.

Besöket hos postkontoret i Weed när jag skulle skicka blanketten var mycket konstigt minst sagt. Jag ville skicka med det snabbaste alternativet som de har vilket är Priority Mail Express. Skickar man med den metoden måste man fylla i en “customs form” vilket jag gjorde. Det jag inte visste var att denna customs form också måste knappas in av postpersonalen på en dator. Så var det inte förr utan då sattes den ifyllda “customs form” bara på kuvertet. Mannen på postkontoret knappade in information tills han kom till adressen och då blev det tvärstopp. Jag hade inte fyllt i en gatuadress eller postbox eftersom Länsförsäkringar inte hade uppgett varken det ena eller andra utan bara postnumret och Stockholm dit blanketten skulle skickas. En del större företag i Sverige har ju inga gatuadresser eller postboxar för sina postadresser. Nordea i Stockholm är ett sådant exempel.

Eftersom jag inte kunde uppge en adress gick mannen till en annan dator och han letade efter något som rörde adressen. Jag sade att det ju inte gick att bara ta en adress hipp som happ - vilket det visade sig att han gjort!!! Men herregud det kan man ju inte göra. Jag vet var Humlegårdsgatan ligger som han hade kommit fram till. Hur han kommit fram till detta är ett fullständigt mysterium. Länsförsäkringar ligger på Tegeluddsvägen. Hade jag inte bott i Stockholmsområdet och vetat att det var helt fel hade brevet aldrig kommit fram. Jag var så upprörd och chockad att jag bara gick därifrån. Har haft funderingar på att anmäla mannen men tyvärr är han nästan den ende som finns på postkontoret här i Weed så jag skulle troligen bli portad om jag gjorde det. Det han gjorde skulle nog dock kunna anmälas.

Så då återstod bara UPS eller FedEx. Det finns en affär i Mt Shasta som har de tjänsterna men inte om man vill skicka internationellt. Att bo i glesbygden har sina utmaningar ibland. Eftersom jag hade fått kallelse till jury duty (blir ett separat inlägg om det eftersom det var en historia i sig) bara några dagar efter det misslyckade besöket på postkontoret gick jag till den affär som finns i Yreka och som skickar internationellt. Jag skickade med FedEx och fick betala $100 - inte billigt precis. Kuvertet kom snabbt fram till Stockholm och där blev det stopp. Enligt spårningssidan hade det fastnat i tullen! Men hur kan ett kuvert med dokument fastna i tullen? Är de lika inkompetenta som PostNord? Jag ringde till FedEx på Skärtorsdagen och det visade sig att de hade gjort fel och kuvertet släpptes igenom. Men då var det för sent att levereras innan påsken som ju är rätt lång i Sverige. Inte förrän på tisdagen efter påsken kom kuvertet fram.

I fredags morse (min tid) ringde jag till Länsförsäkringar och fick efter en del om och men prata med en kvinna (jag pratade med henne visade det sig när jag fått brevet och hade ett par frågor) och hon kunde bekräfta att jo, de hade fått mitt brev och utbetalningarna skulle fortsätta. Nu hoppas jag att det inte blir något mer kring detta eftersom detta Levnadsintyg tog alldeles för mycket tid, energi och pengar. Det känns som om jag tillbringat stor del av april med att försöka få ordning på detta.

Nästa år blir det säkert ett nytt Levnadsintyg men då hoppas jag att jag skall kunna använda mobilt BankID.

Det har varit ovanligt varmt helt plötsligt sedan 1-2 veckor och snön har smält i en rasande fart och växter och träd har slagit ut. Jag tog en härlig promenad i skogen idag och satt och njöt av vårvädret på en stubbe. :)


Utsikt mot Mt Eddy som fortfarande har en hel del snö.