Friday, January 30, 2015

Vinter med regn och snö - ett minne blott

När jag växte upp på 60-talet var det alltid snörika vintrar och ordentlig kyla. Min pappa fotade mig utomhus bland snödrivorna där jag nästan försvann bland all snö. ;)
Vi åkte skidor och pulka och det gjorde vi varje vinter. Spark gick att åka på vägarna och det gjorde vi också.
Sedan började vintrarna bli mer "gröna" på 70-talet och det var inte lika självklart att man kunde åka skidor och utöva andra vintersporter.


Sparken har funnits under lång tid - bilden lånad från Runeberg.org

Eftersom jag alltid bodde i Stockholmsområdet var det relativt "snälla" vintrar - Stockholm ligger ju på havsnivå så det blir oftast inte lika kallt och snörikt som det kan bli på andra platser. Därför var jag rätt oförberedd på vad Mt Shasta hade att komma med - en plats som ligger ca 1000 meter över havet. Eftersom både Mt Shasta och Weed ligger så högt över havet kommer det snö varje vinter även om vi befinner oss i Kalifornien. Kom snö, vore kanske en mera korrekt beskrivning.

Min första vinter här var en så kallad El Nino vinter - det vill säga det kom väldigt mycket nederbörd. Under flera månader regnade det mest där vi bodde men i februari slog vädret om och det kom otroliga mängder snö under ett par dagar. Det snöade oavbrutet under 2-3 dagar och jag såg snötäcket växa för varje timme som gick. Vi blev i stort sett insnöade och det tog ett par dagar att skotta 1,5 meter snö.

Förra vintern var det knappt något regn eller någon snö i Mt Shasta-området. Och vi såg resultatet under sommaren - enorma skogsbränder som ödelade stora områden här i norra Kalifornien. Och som trogna bloggläsare minns brann 1/3 av Weed upp i den förödande branden i september förra året. Hade det inte varit så torrt som det var, hade möjligen effekterna blivit mindre.

När lågtrycken började komma i slutet av förra året hoppades nog alla att torkan skulle brytas - i alla fall till viss del. Hela december regnade det och det kom en hel del snö uppe på berget. Men i och med årsskiftet har vi återigen gått in i torkan. Hela månaden har varit torr förutom några få dagar med litet lätt regn. Skidanläggningen uppe på Mt Shasta öppnade men har fått stänga igen och människor står utan arbeten.

Jag blir ledsen när jag ser snön smälta uppe på berget under januari. En månad som borde kunna ha mycket regn och snö. Efter februari är vi i stort sett inne i våren och då är chanserna till regn mycket mindre.

Som jag skrivit om tidigare får stora delar av Kalifornien sitt dricksvatten från snömängderna uppe i Sierra Nevada och andra bergsområden. Finns det ingen snö där, blir det ännu mer katastrofartat med tillgång på vatten.

Jag tror att det inom en nära framtid kan bli så att människor blir tvungna att lämna Kalifornien på grund av brist på vatten. Flyktingar från torkan.

Just nu har jag många tankar och funderingar om vart jag skall ta vägen och att jag kommer att lämna Kalifornien - och kanske även USA - är del av de tankarna. Det är väldigt mycket att ta reda på och sätta sig in i. Men jag kommer att fatta ett beslut inom en nära framtid.

Här kommer några bilder från januari 2013 när det fortfarande snöade i Weed. Detta är alltså två år sedan - senaste gången då vi hade litet mera snö. Mycket skrämmande faktiskt. Bilderna är från skolan och min gata.



Tuesday, January 27, 2015

En del av det amerikanska landskapet - utility poles

Så roligt med alla kommentarer på mitt förra inlägg om frukostvanor. Tack till alla som skrev!

Utility poles - det vill säga stolpar som har ledningar för elektricitet, telefon, internet, kabel-TV och liknande - är en del av det amerikanska landskapet. I alla fall där jag bor. Vackert? Nej. Men jag har faktiskt vant mig nu och tänker för det mesta inte på dessa stolpar. Jag har ett svagt minne av att de fanns i Enebyberg när jag växte upp. Har de till största delen försvunnit numera i Sverige?

Såg detta skrivet på en hemsida "What’s the ugliest thing about America the Beautiful? Utility poles. And the wires strung between them. Those who have grown up in the U.S. generally don’t notice them––or how unsightly they look. But visitors from abroad are often astonished. In much of the rest of the rich world, utility lines are hidden, underground and out of sight." http://www.slate.com/blogs/the_eye/2013/10/30/utility_poles_should_we_send_them_underground.html

Dessa ledningar och stolpar är påtagliga när man lägger märke till dem. Och de finns i överflöd här i Weed utmed alla gator. Enligt hemsidan som jag länkade till byggs tydligen nyare områden i USA ofta med ledningar under markytan.
Av någon oförklarlig anledning har Lake Shastina inte dessa stolpar och ledningar utan där har man grävt ner dessa. Verkar smart framför allt då det kan blåsa ordentligt i det området. Jag minns att landskapet såg "rent" och fritt ut när jag bodde där.

En stor anledning till att man i USA ofta har stolpar och ledningar är att det kostar mindre. I ett land med en utspridd befolkning och stora områden som är glest befolkade anser man ofta att det är enklare och billigare att ha utility poles i stället för att lägga ledningarna under markytan.

När stora oväder drar fram över olika delar av USA (numera tycks de nästan bara förekomma i östra USA eftersom västra USA har ett ständigt högtryck) talar meteorologerna alltid om hur många som drabbats av strömavbrott. Självklart kan det bli många miljoner som drabbas om det blåser kraftigt och snöar mycket och stolparna och ledningarna drabbas. Jag har alltid förvånats över att Weed inte har fler strömavbrott på grund av vinden - när det blåser här.

Den enda gången jag irriterar mig på ledningarna och stolparna är när jag vill fota berget. Där jag bor hänger ledningarna tvärs över gatan och "skymmer" utsikten. Syns bra på den här bilden.


Och under en sen eftermiddagspromenad igår (därav de litet mörka bilderna) förevigade jag några stolpar och ledningar som Weed bjuder på. :)



Saturday, January 24, 2015

Frukost - hemma och på hotell

Mina frukostvanor har sett ungefär likadana ut de senaste 35 åren. Varför ändra på något man tycker om? :)

Yogurt, banan, numera korngräspulver (innehåller massor med vitaminer, mineraler, antioxidanter, klorofyll och är alkaliserande, det vill säga hjälper till att normalisera kroppens bas/syra-balans), ibland någon ekologisk sylt, varmt vatten (varken kaffe eller te för mig) och en skiva knäckebröd med smör.



Yogurten ser grön ut på grund av korngräspulvret. :)


Jag köper korngräset (barley på engelska) i hälsokostaffären. Skrev om det här: http://bo-i-usa.blogspot.com/2014/06/korngras-och-krasse.html

Att äta frukost är en självklarhet och det har jag alltid gjort. Hoppar aldrig över frukosten. Vet att en del kanske bara dricker en kopp kaffe och tar något annat i hast. Nej, tack - litet nyttigare vill jag att det skall vara. :)

Jag har aldrig kunnat äta en bastant frukost med kött, ägg, potatis och annan mat som - för mig - passar bättre till lunch eller middag. Yogurt är bra för magen, banan innehåller många olika vitaminer och mineraler, korngräset har jag redan nämnt, vatten är för mig den ultimata drycken (dricker faktiskt bara vatten som dryck hela dagen), köper Wasas "light rye" knäckebröd (där jag bor finns nästan bara olika slags bröd gjorda på vetemjöl och jag saknar andra sädesslag - råg är gott) och på skivan litet smör. Gott och enkelt.


Det var mycket länge sedan jag bodde på hotell så jag äter nästan alltid min frukost hemma. Något jag reagerade över när jag kom till USA var att väldigt många amerikanska hotell och motell inte har någon frukostservering. Det finns givetvis en del som har frukost men ofta får man gå ut och äta på någon restaurang i närheten. Som svensk kändes det väldigt främmande till att börja med eftersom svenska hotell oftast har väldigt bra och varierade frukostbufféer.

Här i USA går man som sagt ofta till någon restaurang och beroende på var man befinner sig finns det litet eller mycket att välja på. Denny's är en kedja som finns över hela USA även på mindre orter. De finns dock inte där jag bor men jag har ätit frukost flera gånger hos Denny's. Deras frukostmeny ser litet annorlunda ut jämfört med vad jag är van att äta på morgonen. Det är pannkakor - ni vet den där tjocka, amerikanska varianten -, omeletter, bacon, "hash browns" (en slags stekt potatis), korv, rostat bröd osv. Det är mycket mat (stora portioner), stekt mat och sött. Några rätter som Denny's serverar som frukost (man kan oftast äta all deras mat oavsett tid på dygnet eftersom de är öppna 24/7): The Grand Slamwich, Lumberjack Slam, Belgian Waffle Slam, Ham & Cheese Omelette, Ultimate Omelette, Philly Cheesesteak Omelette.


När jag sov över i Sacramento på väg till Sverige i augusti 2013 fanns det en Denny's alldeles i närheten av hotellet.

Ligger hotellet nära en IHOP (INternational House of Pancakes) kan man äta pannkakor så att det räcker och blir över. Jag har bara ätit på en enda IHOP under alla år här. Såg nu när jag gick in på deras hemsida att det faktiskt finns en IHOP i Redding ca 1,5 timme söder om Mt Shasta. De har inte bara pannkakor utan även omeletter, olika slags smörgåsar, burgare osv. Typiskt amerikanskt skulle jag vilja påstå. :)

När Michael och jag besökte North Carolina åt vi på någon lokal restaurang eftersom motellet vi bodde på inte hade frukost. Då provade vi grits. Det är en slags frukosträtt som görs på små majsbitar. Det är en typisk rätt för "the South". Finns inte där jag bor. Inget jag föll för men många tycker om denna rätt som påminner om en slags gröt.


Bilden lånad från Wikipedia - By sashafatcat [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Ni som läser bloggen, vad äter ni till frukost? Är det viktigt med bra frukostvanor?

Thursday, January 22, 2015

Att stanna uppe halva natten

Det gjorde jag den gångna natten. Inte roligt när man skall upp och jobba dagen därpå men skall man prata med Sverige och få tag på folk under svenska kontorstider då är det vad man får göra när man bor på USAs västkust. 9 timmars tidsskillnad gör att största delen av Sveriges dag infaller när jag sover.

Numera blir det sällan som jag "måste" ringa till Sverige och få tag på folk under deras kontorstider men det händer. Värre var det när min mamma blev sjuk och jag fick ringa väldigt många telefonsamtal tills allt fungerade som det skulle. Det var utmattande i längden.

Numera kan jag nästan räkna ut i sömnen vad klockan är i Sverige vid en viss tidpunkt här i Kalifornien. Det har blivit så självklart att alltid tänka på tidsskillnaden när jag har med Sverige att göra.
En av mina kusiner ringde för ett litet tag sedan och hon hade inte riktigt koll på tidsskillnaden eftersom hon ringde rätt tidigt på morgonen amerikansk tid. För henne var det ju eftermiddag i Sverige.

När Michael och jag bodde på Hawaii var tidsskillnaden till Sverige exakt 12 timmar under sommaren - Hawaii har inte sommartid vilket ju Sverige har - medan nu under vintern är den 11 timmar.

När man bor i USA blir det rätt naturligt att alltid tänka på vad klockan är i olika delar av USA. Många företag och myndigheter har ju ofta väldigt generösa öppettider jämfört med hur det är i Sverige men ibland kommer jag på för sent på dagen (min tid) att ett företag har stängt redan på östkusten.

USA har sex olika tidszoner - Hawaii time, Alaska time, Pacific time, Mountain time, Central time och Eastern time. Det skiljer 5 timmar mellan Hawaii time och Eastern time. Och det blir ju litet extra komplicerat om man bor i Hawaii och inte ställer om klockan mellan sommar- och vintertid medan andra stater gör det. Arizona har heller inte något byte av tid. Smarta människor. :)

Min vän R befinner sig i södra USA - det är han som bor i sin RV - och han befann sig alldeles nyligen på en plats som ligger nästan på gränsen mellan Kalifornien och Arizona. Kalifornien ligger i Pacific time medan Arizona ligger i Mountain time. Tydligen hade hans mobiltelefon svårt att veta vilken tidszon den befann sig i eftersom den ibland visade den ena tiden och helt plötsligt växlade den till den andra.

Tydligen finns det en del av Arizona som har vinter- och sommartid vilket gör det ytterligare litet komplicerat.


Bilden lånad från www.timetemperature.com

Även i Europa finns flera tidszoner - fyra enligt samma hemsida som ovan: Western European time, Central European time (som Sverige hör till), Eastern European time och Moscow time.

Så här känner jag mig idag. ;)


Bilden lånad från nätet.

Monday, January 19, 2015

Mat i tub

Ibland slås jag av små skillnader mellan Sverige och min del av USA som oftast går mig rätt obemärkt förbi. Häromdagen var det mat i tub som jag kom att tänka på.
I Sverige finns det en hel del mat i tub - ost, kaviar, senap, majonnäs osv. Där jag bor (skriver numera så eftersom jag vet att det kan skilja sig jämfört med andra delar av USA) har jag faktiskt inte sett till mat i tub alls. När jag var i affären igår tog jag en extra titt och, mycket riktigt, ingen mat i tub.

Här verkar det mesta finnas i olika slags plastbyttor, plastflaskor och andra plastförpackningar eller i konservburkar av olika storlek. En del mat finns i glas och kan jag hitta glasförpackningar köper jag hellre det eftersom all plast "läcker" och det lär inte vara bra för oss människor.

Den enda tubmaten jag har just nu är Kalles Kaviar. Min vän A i Oregon var snäll och handlade hos IKEA och skickade till mig. :) Jag avnjuter kaviaren mycket långsamt eftersom jag vet att det kan dröja innan jag kanske har nya tuber.

Ni som bor på andra platser i USA har ni mat i tub? Eller kanske det är så att man av någon anledning inte förpackar mat i tub här i USA. Har det blivit mer mat i tub i Sverige under de senaste åren eller är det ungefär som tidigare?

Amerikaner tycker mycket om majonnäs så affärerna har ofta många olika märken och olika slags majonnäs.
Jag brukade köpa en majonnäs i hälsokostaffären som var gjord på "grape seed" - druvkärnor - men för ett halvår sedan läste jag om olika slags ämnen som liknar MSG = monosodiumglutamat (detta är ett ämne som definitivt inte är bra att äta och det eller liknande ämnen finns i stora delar av maten som säljs i USA) och nog fanns ett av dessa ämnen som liknar MSG i majonnäsen jag åt. Ytterligare något som jag valt att sluta att äta.



Inga senapstuber så långt ögat når. Bara plast"flaskor".


Tomatpuré kan man ju hitta i tub i Sverige. Inte här. Konservburkar verkar vara det som finns.



Olika slags mjukostar med räkor, skinka osv är ju väldigt vanliga i Sverige och de brukar ofta finnas i tuber. Här har vi cream cheese i någon slags aluminiumfolie som finns i pappersförpackningar.


Något som inte alls har med tuber att göra men som jag alltid slås av är all denna färdigskivade ost som finns i USA. Jag måste erkänna att jag inte förstår varför folk köper denna, ofta rätt mycket dyrare, typen av ost. Kanske beroende på att de inte har våra förnämliga och bra, svenska osthyvlar? :) Jag skulle aldrig komma på tanken faktiskt att köpa färdigskivad ost.


Och en storfavorit hos många amerikaner - och som funnits sedan 1949 - är Singles som ofta används till "grilled cheese sandwiches." Flera generationer amerikaner har ätit denna "ost". Detta är inte "riktig" ost - titta bara på vad den kallas "prepared cheese product." Eftersom den innehåller en massa andra ämnen och mindre än 51% ost är det en "processed cheese". Nej tack, jag avstår. :)

Sunday, January 18, 2015

Långhelg och helgdag

Efter första skolveckans rivstart är det extra trevligt med en långhelg.
På måndag har skolan där jag jobbar stängt eftersom det är Martin Luther King Day.

Det verkar vara litet olika hur skolor och andra myndigheter har öppet eller stängt just den här dagen men hos oss tror jag att alla skolor har stängt.
Banker brukar också ha stängt och posten likaså.
Men vanliga affärer och många kontor har öppet som vanligt.

Martin Luther King Day firas till minne av medborgarrättskämpen Martin Luther King. Den infaller alltid den tredje måndagen i januari och vill påminna människor om det Martin Luther King arbetade för att uppnå - att med icke-våld få ett slut på rasdiskrimineringen i USA.
Det är en relativt ny helgdag och det var först år 2000 som USAs alla stater firade dagen.

Alla jag pratade med i fredags kände som jag - att en tredagarshelg verkligen behövdes. Och vi tycktes vara eniga om att det var en av de stökigaste och mest intensiva första skolveckor som vi varit med om. Nu får vi hoppas att det lugnar ner sig successivt när kurserna satt igång och allt börjar falla på plats.

Det hade utlovats en hel del regn i fredags och lördags men det blev inte mycket av det. Däremot blåste det mycket och de stora träden som växer häromkring vajade betänkligt i vinden.

När jag var ute en stund igår på eftermiddagen tycktes berget ha olika delar med moln, skuggor och sol. Spännande med alla skiftningar.

Thursday, January 15, 2015

Därför bloggar jag

Den 22 november 2006 skrev jag mitt första inlägg på bloggen. Det är litet drygt 8 år sedan och det har blivit många, många inlägg sedan dess.
Litet trevande var det i början men efter ett tag kändes det som om jag hittade min stil och jag ångrar inte en sekund att jag startade den här bloggen.


Riktigt så gammaldags är jag inte men att blogga kräver att man tänker efter. Bilden lånad från nätet.

Bloggvärlden 2006 var kanske litet annorlunda än vad den är idag. Det fanns inte lika många bloggar och världen i stort såg annorlunda ut än vad den gör idag.
Eftersom jag alltid har bott på mindre platser sedan jag kom till USA och jag hade förstått att det finns många förutfattade meningar om hur det "är" och "skall vara" i USA ville jag dela med mig av min tillvaro och mitt liv i en del av USA som det inte skrivs om oftast i tidningar och talas om på TV. En del som de allra flesta svenskar inte hör talas om och som är mycket, mycket långt från "glamouren" i de större städerna. Vi kallas ibland "the extreme northern part of California" och det är verkligen den allra nordligaste delen av Kalifornien som är en glesbygd, mycket lantlig och fattig.

Den här bilden som jag tog och lade ut på bloggen för snart ett år sedan tycker jag sammanfattar Weed väldigt bra. Litet gammalt och nedgånget. :)


Om bloggarna hade funnits när jag kom till USA hade min omställning och anpassning till att bo i USA gått så mycket enklare än vad den gjorde. Med en amerikansk partner och inga svenskar i närheten befann jag mig i någon slags "omställningskris" under ett bra tag. Ingen fanns i min närhet som förstod vad jag gick igenom och som jag kunde prata med. Mina föräldrar och vänner i Sverige förstod ju inte vad jag pratade om eftersom de fortfarande bodde kvar i Sverige.
Jag hade massor med tankar och känslor under rätt lång tid och ingen egentligen att "bolla tankar" med. Men när jag kom i kontakt med andra svenskar i USA och började läsa deras bloggar förstod jag att det inte var "fel på mig" och att allt jag gått igenom under många år var samma tankar och känslor som de haft.
Nu har jag förmånen att även kunna ha litet mer privat kontakt med flera av mina svenska bloggvänner som bor eller har bott i USA. Ni vet vilka ni är. :)


Detta citat är helt korrekt - man förstår inte hur stor omställning det är att faktiskt flytta till ett annat land förrän man gör det. Bilden lånad från Meetville.com

När mina föräldrar levde blev det naturligt att 1-2 gånger i veckan (eller kanske ännu oftare ibland) prata svenska med dem och skriva epost på svenska. Sedan min mamma gick bort är min kontakt med svenskan mycket begränsad och det är ytterligare en mycket bra anledning att skriva bloggen på svenska och läsa andra bloggar som skrivs på mitt modersmål. Jag vill absolut inte tappa min svenska i tal och skrift. Efter snart 18 år i USA och nästan bara engelska under 99% av min vakna tid har jag trots allt behållit min svenska intakt både när jag pratar och skriver. Det enda som tycks hända ibland är att jag inte kommer på det svenska ordet omedelbart utan det engelska kommer först. Sedan finns det ju också sammanhang där det faktiskt inte riktigt finns bra svenska ord för att beskriva och prata om amerikanska fenomen så då får man ta till de engelska. Men jag vill absolut inte blanda engelska och svenska om jag inte känner att jag måste. Kanske vi utlandssvenskar värnar mer om det svenska språket än vad man gör i Sverige? Det verkar nästan så om man får tro många som bor i Sverige och som tycks vilja använda engelska i alla möjliga sammanhang.

Ett bra svenskt ord som måste uttryckas med fler ord i engelskan. Bilden lånad från nätet.


Så länge som jag känner att jag har inspiration och något att dela med mig av får ni dras med min blogg. ;)

Ni som läser, berätta gärna varför ni bloggar.