Dags att beställa julbord

Det kommer mycket skräppost till min emailadress för bloggen. Häromdagen studsade jag till när jag såg en rubrik som löd "Dags att beställa julbord". Det är liksom inte riktigt det man har i tankarna när det är hett utomhus.

Genast kom minnen tillbaka från nästan 15 år av julbord i Stockholm. Varje jul ordnades det julbordsluncher för alla oss anställda inom båda de företag där jag jobbade innan jag kom till USA. Det var allt från Operakällaren till Stallmästaregården. Det sparades heller inte på pengar utan det slogs på stort och alla fick äta och dricka precis vad de ville.

Jag tycker det är en trevlig tradition att ordna julbord för personalen. Det finns även julluncher här i USA men inte alls i samma omfattning som i Sverige. Vi har haft en jul"middag" inom skolan när alla har fått ta med sig någon godsak. Helt enkelt ett knytkalas. Eftersom det till största delen varit stående julbord har det varit en mycket kortare tillställning än vad vi brukar ha i Sverige.

Julen känns otroligt avlägsen just nu eftersom hettan fortsätter men det är bara en tidsfråga innan julskyltningen börjar dyka upp i affärerna. Häromdagen låg det också en julkatalog i brevlådan som ytterligare en påminnelse om att snart är det jul! :)
Katalogen kom från Lakeside Collection - ett företag jag aldrig hört talas om tidigare. De verkar sälja allt möjligt, inte bara juliga saker.

Mt Shasta i brandrök

Ett omisskännligt dis har svept in över Mt Shasta. När jag sitter framför mitt öppna fönster känner jag doften av brandrök.

Efter många veckor med en ihållande hetta och inte en droppe regn är det så torrt att vad som helst kan antända skogarna kring Mt Shasta. Den senaste dagarna har åskoväder, utan regn, kommit in över norra Kalifornien och många bränder har startats av blixtnedslag.

Två skogsbränder finns i närheten - en i södra Oregon och en i ett område väster om Mt Shasta. Den här sommaren har vi hittills varit skonade från stora skogsbränder. Ett par somrar har det varit så mycket rök i luften att berget Mt Shasta inte ens synts.

Den gångna veckan har flera stora skogsbränder även härjat i Texas. Det har inte varit så torrt där sedan 1895. Mer än 1000 hus har förstörts i ca 170 olika bränder. Så illa är det inte i Mt Shasta-området men det är mycket torrt.

På många håll i Kalifornien, och även i andra stater, syns så kallade "fire danger signs" som ibland även har en björn. Smokey Bear är en symbol för US Forest Service och han har funnits sedan 1940-talet. Hans uppgift har varit, och är, att lära människor om hur man beter sig i skogen och farorna med skogsbränder.

Det syns inte till något regn i prognoserna för de närmaste veckorna.

Bilden från Smokeyzone.com

Fallfrukt

Min barndoms trädgård i Enebyberg var en liten oas. :) Den var helt insynsskyddad och hade flera fruktträd. Några äppelträd och ett litet plommonträd som producerade fantastiskt goda plommon. Varje höst kokade vi äppelmos och tillverkade vår egen äppeljuice som vi frös in.

Sedan jag kom till USA har jag aldrig bott i ett hus med fruktträd i trädgården. Det finns en hel del trädgårdar både i Mt Shasta och Weed som har äppel- päron- och plommonträd. Men under alla mina år här har jag aldrig sett en enda person som är ute och plockar frukt. Frukten mognar och faller till marken och så blir den liggande där. Hur mystiskt som helst och jag antar att det inte är så här i andra områden i USA. Jag blir litet ledsen när jag ser det eftersom frukt från den egna trädgården är så mycket godare än den man köper i affären. Och den är ju även gratis vilket borde vara en motivation nu när matpriserna helt har gått genom taket.

Den här synen är vanlig här i Weed. Fallfrukt som blir liggande.

När jag växte upp sade alltid min mamma att om det var mycket rönnbär skulle det bli en riktigt kall vinter. Rönnbärsträden i Weed har massor med rönnbär i år.

Litet andra excentriciteter från min promenad i Weed. ;

Gåstolar på parad utanför ett "nursing home". De ser redo att ge sig ut i Weed.

Hemsida om amerikansk immigration

Att immigrera till ett land är en stor och omvälvande process. Nu så här i efterhand undrar jag hur jag egentligen tog mig igenom allt och att jag faktiskt nu är amerikansk medborgare.

Mitt första år, när jag åkte fram och tillbaka som turist några gånger, var en märklig tid eftersom jag egentligen inte hade några rättigheter alls. Jag kunde inte ta ett amerikanskt körkort, inte öppna bankkonto, inte skaffa ett Social Security Number osv, osv. Jag var i stort sett en "ingen-person". Från att ha haft alla rättigheter som svensk medborgare i Sverige var det en enorm omställning.

Så fort man har ett amerikanskt visum av något slag brukar man få litet mer öppningar. När jag var elev (och hade ett F-1 visum) kunde jag få mitt amerikanska körkort, öppna ett bankkonto och ansöka om ett Social Security Number. Med de tre sakerna öppnade sig USA på ett helt annat sätt. Fortfarande var det dock begränsat med F-1 visumet eftersom jag inte kunde arbeta utanför skolan. Under fyra år kunde jag bara arbeta inom skolan och det var inte riktigt tillräckligt ekonomiskt.

Med mitt gröna kort blev jag i stort sett likställd med en amerikansk medborgare, förutom inom några få områden, som att kunna rösta. Nu kan jag göra allt, förutom att bli USAs president. Tror nog att jag gärna avstår från att anta den utmaningen. :)

Under mina år då jag hade att göra med USAs immigrationsverk (USCIS) lärde jag mig mycket - det är förresten väldigt skönt att inte behöva ha med USCIS att göra framöver. Bland annat lärde jag mig mycket via en fantastiskt bra hemsida - Visajourney.com. Den har forum där man - efter att ha registrerat sig, vilket är gratis - kan ställa frågor och få svar från andra som är i samma sits som en själv. Och det finns även personer där som definitivt kan mycket - de är inte immigrationsadvokater, men de har lärt sig mycket "under resans gång".

Alla som befinner sig i någon del av USAs immigrationssystem (även de som ansöker om att bli amerikanska medborgare) kan ha nytta av den här hemsidan. Jag rekommenderar den helhjärtat. Om man använder sig av den tillsammans med t ex den bok jag har länk till här på bloggen (att gifta sig med en amerikan) har man kommit en lång bit på vägen att ta sig igenom den snåriga, amerikanska immigrations"djungeln".

Bilden från https://wiki.familysearch.org/en/United_States_Emigration_and_Immigration

Litet svenskt

Idag var det vanlig vardag igen efter "långhelgen". Tre dagar ledigt i och med Labor Day Holiday. Många amerikaner anser att Labor day markerar slutet på sommaren. Inte sant i mina trakter eftersom hettan står sig och den skall tydligen även intensifieras under denna veckan. Vi ligger stadigt på litet drygt +30 varenda dag. I morgon kan kvicksilvret nog till och med nå upp till +35.
Ibland anses Labor day även vara den sista dagen på sommaren då man kan ha vita kläder. Inte vet jag om någon bryr sig om det nuförtiden.

Jag tog det väldigt lugnt under helgen och tog en liten minipaus från bloggen. När det är så varmt som vi har det nu är det faktiskt inte alls dumt att hålla sig inomhus under dagen och sedan ta en promenad på kvällen. Nu märks det att det börjar bli litet mer höstlikt eftersom både kvällar och morgnar blir mörkare.

I förra veckan frågade min chef om jag ville ha något från IKEA i Portland. Hon och hennes familj skulle åka och hälsa på släkt där och även ta en tur till IKEA. Det jag saknar ibland av svensk mat är Kalles Kaviar. Jag kan köpa Kalles via nätet men den är sanslöst dyr och under sommaren är det en del företag som inte skickar kaviaren såvida man inte betalar rent astronomiska siffror för en kyltransport. Eftersom jag bara hade litet kvar i en Kallestub var det ett välkommet erbjudande som jag givetvis tackade ja till.

Idag när jag kom till jobbet på eftermiddag (jobbade kväll så det var en sen start) låg tre tuber i vårt lilla kylskåp. Tänk så glad man kan bli för Kalles Kaviar. :)

Nu säger jag godnatt och på återhörande.

Det svänger i kyrkan

Glide Memorial Church i San Francisco är inte bara en kyrka utan också en organisation som hjälper människor genom sitt "Daily Free Meals" program. För ett par år sedan serverades 750,000 mål mat under ett år. De har även många andra program som hjälper utsatta människor i San Francisco-området.

Något som de också blivit kända för är gospelkören "Glide Ensemble". En helt fantastisk kör som totalt har runt 100 medlemmar. Jag hade glädjen att på plats få höra och uppleva denna kör i Glide Memorial Church när jag besökte San Francisco för många år sedan. Det går bara inte att sitta stilla när musiken sätter igång.

Är man på besök i San Francisco är det nästan ett "måste" att besöka Glide Memorial Church en dag när kören uppträder. Vad jag vet uppträder de varje söndag mellan 9-11. Kan verkligen rekommenderas. :)

http://www.glide.org/page.aspx?pid=291

Skyltmiss?

Skolan har stora parkeringsområden och de är avgiftsfria som tur är. Det finns regler som bland annat säger att man inte får parkera under natten om man inte har ett speciellt tillstånd och självklart får man inte parkera en "vanlig" bil i en handikappruta.

Såg idag en skylt som informerar om eventuell bortbogsering av bilar. Det tycks som om vissa viktiga delar av informationen har utelämnats! ;) Kan bli svårt att återfå sin bil.