Himlaflod

Mt Shasta syns hos The Weather Channel i ett sammanhang som vi kunde klara oss utan. Just nu ligger norra Kalifornien i en så kallad "atmospheric river". Det är en ström av mycket fuktig luft som kommer från Hawaii rakt in över norra Kalifornien.

Oj, vad det har blåst idag. Och jag undrar hur länge det lappade och lagade taket håller. Nu i eftermiddag och kväll regnar det syndafloder. Vet inte om jag sett så mycket regn pågå under så många timmar.

Mt Shasta (berget) figurerar alltså hos The Weather Channel och det man tror kommer att hända är att det högst uppe på berget kan komma 5 meter snö på bara fyra dagar! Längre ner blir det regn och det tror man kan bli en halvmeter. Blir det som de tror är det ett nytt rekord här i USA - alltså inte bara i Kalifornien. Man talar om det största snöfallet på 50 år.
http://www.weather.com/news/weather-winter/mount-shasta-snow-extreme-20121129

Det är ett lågtryck som parkerat sig utanför British Columbia (i Kanada) och som sänder våg efter våg av vind och regn till oss här i Kalifornien.

The Weather Channel har litet andra intressanta jämförelser till det möjliga snörekordet:

• Atlanta, Georgia har fått ungefär 1 meter snö sedan 1989.
• Det tidigare snörekordet under en snöstorm som pågick under sex dagar var runt 4,8 meter. Gissa var. Mt Shasta!
• Om den längste NBA-basketballspelaren skulle balansera en vaxstaty (av honom själv) på huvudet skulle fortfarande ungefär en halvmeter snö täcka honom och statyn.

Det är stora mängder snö som kan komma. Och mycket regn. Det är inte tillräckligt kallt där Weed ligger för att det skall snöa just nu. De tror att det kommer att fortsätta att regna och snöa fram till början av nästa vecka. Det är bara att vänta och se vad som kommer att hända.

En klassiker går i graven

Många amerikaner fick hjärtat i halsgropen när de för någon vecka sedan läste att ett av USAs äldre företag - Hostess Brands - skulle stänga på grund av konkurs. Det blev till och med en rusning till affärerna för att bunkra.

Hostess har bakat olika söta kakor / bakverk sedan 30-talet och de verkar ha funnit en plats i amerikanernas hjärtan med sina Ding Dongs och Twinkies. Det är klassiker som de allra flesta har ätit någon gång.

Ding Dongs och Twinkies har funnits i mataffärer, bensinstationer osv. En gång har jag smakat på Ding Dongs och det var tillräckligt. :) Alldeles för sött för mig. Men bor man i USA hör det nästan till att ha ätit någon av de här klassikerna.

I och med att Hostess Brands stänger blir många arbetslösa. Mer än 18,000 människor får sluta.

Alla länder har sina klassiker. I Sverige har vi Marabou choklad, glögg osv. Här i USA är det tydligen Twinkies och Ding Dongs. :)

Bilden från ABC News.

Redo för vintern med dubbar

Att bo i Kalifornien är inte bara sol och värme. Det kan också vara snö och is. Många jag har pratat med i Sverige verkar förvånade när jag säger att vi har 5 månader med vinter där jag bor.

Jag var i ett smärre chocktillstånd min första vinter i Mt Shasta eftersom jag aldrig sett så mycket snö som vi fick där Michael och jag bodde. Det snöade oavbrutet flera dagar och snön blev djupare och djupare.

Även om många i Kalifornien aldrig har kört i snö och halka är det något vi gör varje vinter här i norra Kalifornien. Jag har ingen halkträning - finns inte i Kalifornien när man lär sig att köra - utan jag har lärt mig köra i alla möjliga slags vinterväglag. Riktigt djup snö, is, svart is, osv.

I Kalifornien får man börja använda dubbdäck den 1 november fram till 30 april. Alla stater i USA har olika regler.

Det har varit i stort sett snöfritt fram tills nu i Weed men idag var jag iväg till Les Schwab och fick dubbdäcken påsatta. Les Schwab finns i västra USA i nio olika stater och de specialiserar sig på att sälja och byta däck, göra bromsbyten, oljebyten osv. Har man köpt däck genom Les Schwab får man, utan kostnad, byta från sommar- till vinterdäck och vice versa.

Mark hjälpte mig idag och han brukar alltid ta väldigt väl hand om mig och min bil. :) Känns bra att vara rustad för vintern.

Som tur är ryms alla fyra däcken i min baggagelucka och de är inte tyngre än att jag kan bära själv.

Himlen brann

Igår var ytterligare en fin dag med en mer traditionell Thanksgiving-middag dagen efter. Det bjöds på kalkon, potatismos, "stuffing", sås och annat gott hos C och hennes man T. Även en runda scrabble hanns med. Och i den öppna spisen sprakade en brasa.

Jag kom till Lake Shastina när det precis började skymma och det var som att bjudas på ett skådespel när himlen brann. :) Bilderna får tala för sig själva.

Jag har njutit av ytterligare en ledig dag idag och solen har skinit. Vädret inbjöd till en promenad och jag fick se det här fina huset med höstdekorationer.

Thanksgiving med sockerkaka

Den kanske största helgdagen i USA är över men även idag är många lediga. Att kunna sova tills det är ljust och inte behöva höra väckarklockan är uppskattat.

Jag hade en trevlig, litet alternativ, Thanksgiving-dag med ett par vänner inne i Mt Shasta. Solen sken och på morgonen spreds doften av svensk sockerkaka i mitt hus. :) Det var knytkalas och jag tyckte det kunde vara roligt för mina amerikanska vänner att få smaka på en svensk rätt.

Här finns inget vaniljsocker att köpa men det fungerar bra med vanilla extract.

Min mamma bakade alltid sockerkaka i en rund form men jag har faktiskt inga runda formar (kanske ett utslag av mitt "minimalistiska" boende ;)) så man tar vad man har. :) Gick bra med avlång form också. Riktigt så brun var inte kakan på "riktigt".

På eftermiddagen begav jag mig till Mt Shasta och det var inte många bilar som var ute på motorvägen. De flesta var säkert redan på plats hos familj och vänner.

Det är rätt vanligt här att man kan hyra en del av ett hus. Så gör även C. Hon har en mysig liten "lägenhet" men också del av trädgården.

Det blev inga foton under middagen men ett par bilder på dukningen innan maten sattes fram.

Vi avnjöt en mycket god clam chowder soppa, en lika god laxrätt, sweet potatoes, sallad och ett par efterrätter - pumpapaj och min sockerkaka. Den svenska kakan verkade vara uppskattad. :)

Idag är det en viktig dag för butikerna - Black Friday - med massor av reor. Jag håller mig därifrån. Har ingenting jag behöver köpa och senare idag skall jag till min jobbkollega och vän C och hennes man på en mer traditionell Thanksgiving-middag - dagen efter. Det var C och jag som var grannar i Lake Shastina. Jag får alltid litet nostalgi när jag kommer dit eftersom jag trivdes i Lake Shastina och lägenheten jag hyrde var verkligen mysig. Det var från den jag blev tvungen att flytta på grund av att ägaren gick i konkurs.

Önskar alla en fin fredag!

Dag före helgdag

Långhelg väntar med fyra dagars ledighet. Det skall bli skönt. I morgon är det Thanksgiving - USAs kanske största helg.

Det har talats en hel del om hur resvädret kommer att bli. Litet drygt 40 miljoner amerikaner kommer att resa bort för att hälsa på familj och vänner. Här på västkusten har det stormat sedan i helgen. Det var flera oväder som kom in över Washington, Oregon och nordligaste Kalifornien. I Washington uppmättes vindbyar med mer än 180 km/h (orkanvindar). Utmed kusten i Oregon kom det 25 cm regn. Ovädren har dragit bort och jag njuter nu av att det är tyst och det går att sova. :) Tur att vädret blev bättre för alla som skall resa.

Det var en vanlig arbetsdag idag men det var många elever som redan hade rest hem för att fira Thanksgiving. På eftermiddagen kom en av de lärare som undervisar i vår byggnad in på kontoret där jag och min kollega sitter och sade att inte en enda elev hade dykt upp till hans eftermidagskurs. Många anställda hade också tagit ledigt.

Det verkar som om helgen kommer att bestå av en hel del mat för min del. ;) I morgon blir det knytkalas inne i Mt Shasta med ett par vänner. Jag hoppas på litet sol till och med. Det kan behövas efter allt ruskväder som vi haft.

De senaste dagarna har inte berget alls synts till men idag skingrades molnen och fram på eftermiddagen var det imponerande att se all snö som kommit. Det lyste vitt i eftermiddags när solen höll på att gå ner.

SAS - en liten bit av Sverige - och USA?

När jag landade i Los Angeles 1985 - min första resa till USA - var det med SAS. Flyget gick från Köpenhamn till Los Angeles. Sedan dess har det blivit en hel del resor till och från USA med SAS. De senaste åren har jag ofta åkt från Chicago till Stockholm.

Som utlandssvensk blir känslan av Sverige och Skandinavien väldigt påtaglig så fort man kommer till gaten på flygplatsen. De allra flesta är helt plötsligt blonda och långa. :) Man hör svenska och andra nordiska språk.
Flygvärdinnorna har en annan stil än de amerikanska. Och ibland har det nästan känts konstigt att svara på svenska vad man vill ha för mat. ;) Eftersom det fortfarande serveras mat som man inte behöver betala för på de transatlantiska flygningarna känns det litet lyxigt.

Igår var en avgörande dag för SAS. Man undgick, i alla fall tills vidare, en omedelbar konkurs. Men det kom till ett rätt högt pris. Lönesänkningar och andra försämringar. Man talar om att avtalet bryter den "svenska modellen".

Som jag skrivit om flera gånger här på bloggen är svenska fackföreningar fortfarande mycket starka jämfört med de amerikanska motsvarigheterna. Det som nu har hänt för de anställda inom SAS verkar inte alls konstigt i USA. Lönesänkningar och andra försämringar sker inom många företag och organisationer. Kanske SAS-avtalet är en början på en ny trend i Sverige? Framtiden får utvisa om fler företag följer i SAS spår.

Idag är ytterligare en dag med mycket hårda vindar. Skall erkännas att jag förjar bli trött på att lyssna på vinden och undra om taket på  huset jag hyr skall klara av vindarna. Taket har lappats och lagats tidigare vintrar och har fortfarande inte bytts ut - troligen pga att mina hyresvärdar inte har tillräckligt med pengar. Tittade på nyheterna för en stund sedan och där sade man att det har varit orkanstyrka på vindarna utmed kusten i Oregon och Washington. Ser fram emot litet lugnare väder men det dröjer nog ett par dagar.

Den här typen flygplan åkte min pappa och jag med till USA 1986. SAS hade öppnat upp "puckeln" till "economy" så där satt vi i stil. :)

Trevlig filmhelg

Helgen som går mot sitt slut har inte direkt inbjudit till utomhusaktiviteter. Det har blåst och varit kallt. I morgon kommer det tydligen att bli ännu mera ruskväder. "High wind warnings" syns nu för Weed.

Eftersom jag har rätt få TV-kanaler och det mest var college football och annan sport bestämde jag mig för att hyra ett par filmer i mataffären Ray's här i Weed i fredags. Det var inga filmer jag hört talas om utan jag hyrde de på vinst och förlust. De visade sig vara riktigt trevliga och bra och passade bra i stället för all sport.

Båda filmerna hade några år på nacken men det är lika roligt att se filmer som inte är dagsfärska tycker jag. När jag kom till Mt Shasta visade det sig att Michael var en riktig "movie buff", dvs en person som har filmer som ett stort intresse. Han hade massor med filmer som han kopierat till video-kassetter. Det här var i slutet på 90- talet så det var en annan värld då med videokassetter. Vi tittade på film i stort sett varenda kväll och tog med oss många filmer när vi flyttade till Hawaii. Tyvärr har jag inte kvar filmerna pga mina flyttar men jag blev nog också litet av en "movie buff." :)

High Crimes var från 2002 och är en thriller med Ashley Judd och Morgan Freeman. Två duktiga skådespelare jag tycker om. Ashley Judd är en advokat som försvarar sin make som blivit anklagad för mordet på nio bönder i El Salvador. Hennes värld vänds upp och ned när hon mot slutet börjar inse att hennes make nog inte riktigt är den hon trodde.

The Lazarus Project, från 2008, hade, för mig i stort sett okända skådespelare. Huvudpersonen, Ben, får lämna sitt arbete pga ett kriminellt förflutet. Han och hans bror begår ett nytt brott och Ben döms till döden. Men han vaknar märkligt nog upp i ett psykiatrisjukhus i Oregon. Där sysslar man med olika otrevliga experiment som Ben till slut tar sig igenom. En spännande film som höll mitt intresse.

Jag hann till och med en film på TV - Mission Impossible III med Tom Cruise. Där var det action från början till slut.

I kväll kan jag tyvärr inte se på en av de få TV-serier jag tittar på - "Once upon a Time". Det är nämligen "The 40th Anniversary American Music Awards". Får se om jag tittar på det programmet i stället. Några av de som nominerats är: Justin Bieber, Rihanna, Katy Perry och Maroon 5.

Personliga oväder

Brandröken och hettan är bara minnen nu. Nu är det vinterjacka och vantar som gäller. I morgon och måndag lär det bli oväder. Och i Weed kommer det nog att blåsa ordentligt. Det gör det nästan alltid när vinterstormarna drar in över västkusten.

The Weather Channel - som sänder väder 24 timmar per dygn, 7 dagar i veckan - bestämde sig helt plötsligt för att man skulle namnge vinterstormar. Orkaner har varit namngivna under lång tid och har både mans- och kvinnonamn. Sandy var den senaste orkanen som drog in över USA i oktober.

Att namnge vinterstormar är något helt nytt här i USA och The Weather channels beslut att ge betydelsefulla oväder namn har skapat en hel del debatt här. Tydligen lär de bli ensamma om att ge namn till vinterstormarna. Hittills har de klarat av Athena och Brutus.

I Sverige har det funnits några namngivna oväder på senare år. Namnen kommer tydligen från den norska vädertjänsten. Eftersom ovädren oftast kommer in över Norge först har namnen spritts även i Sverige. Gudrun och Per är välkända oväder.

Här i USA har väderkanalen en blandad "kompott": Caesar, Draco, Euclid, Freyr (norsk vädergud), Gandolf, Helen, Iago, Jove, Khan, Luna, Magnus, Nemo, Orko, Plato, Q (The Broadway Express subway line in New York City) - den kan man ju undra litet över, Rocky, Saturn, Triton, Ukko (finsk vädergud), Virgil, Walda, Xerxes, Yogi och Zeus. Det är bara att hoppas att de inte behöver använda alla de här namnen. :)
http://www.weather.com/news/winter-storm-names-20121001

Mt Shasta har sitt eget väder och så kallade "lenticular clouds" syns ofta när det är oväder på väg in. Igår syntes de välbekanta molnen igen.

Telefonautomater - betala med mynt

Ibland känns USA litet mer gammaldags än Sverige - många betalar fortfarande med check, man kan skicka pengar till exempel med en "money order" och det finns telefonautomater som använder mynt.

I Stockholm finns väl numera inga telefonautomater som har myntbetalning. Här i mina "backwards" ;) trakter finns rätt många telefonautomater. Även i större städer finns det oftast en hel del som använder mynt.

Måste erkänna att jag gillar enkelheten att bara kunna använda mynt om man vill. Har man andra sätt att betala går det ju också bra. Eftersom jag har en väldigt enkel mobil blir det dyrt att ringa "long distance". Flera gånger har jag ringt från flygplatser från telefonautomer med en "long distance service" som man ringer via ett 800-nummer.

Eftersom vi har väldigt litet vandalism här i Weed och Mt Shasta fungerar det säkert att ha den här typen telefonautomater. Jag har nästan glömt hur svår vandalismen är i Stockholm med sönderslagna busskurer, tunnelbanetåg som "bombats" och mycket klotter. Vi har en "graffiti bridge" där tågen går. Det är nästan allt klotter som finns.

Igår när jag tog min promenad såg jag den här telefonautomaten i Bel Air Park som parken så ambitiöst kallar sig. :) Den ligger alldeles i närheten av skolan. 50 cent kostar det om man använder mynt.

Telefonautomater kan också ha en annan användning. I favoritfilmen "The Matrix" använder man sig av telefonautomater för att förflytta sig mellan olika delar av tillvaron. :)

Avslutar med litet mer höstkänsla.

Höstlöv

Efter helgens kyla med många minusgrader har många löv fallit. Vi har inte särskilt många lövträd i Mt Shasta-trakten - bor man ca 1000 meter över havet dominerar barrträden. Jag har alltid saknat mångfalden av lövträd som jag var van vid från Stockholmsområdet men det finns i alla fall en del lövträd i Weed. Träd som planterats i trädgårdar.

Nu märks det att hösten har kommit. Nätterna är kalla och mörkret sänker sig över Weed redan vid 17-tiden. Fortfarande är det mycket ljusare än vad det är i Sverige och det uppskattar jag verkligen.

Här ser jag nästan aldrig någon som krattar löv. De flesta verkar låta löven ligga kvar i trädgårdarna. När jag bodde i Sverige var lövkrattning något vi gjorde varje höst. Vet inte om det är något amerikanskt att inte kratta löv eller om det är typiskt för Weed.

Idag sken solen i alla fall och jag tog en promenad på lunchrasten.

Igår kväll fanns det en stor lövhög utanför dörren till min byggnad på jobbet. Vi brukar ha löv i stora högar både inom- och utomhus när det blåser. :)

Ledig måndag

Att vara ledig en måndag är uppskattat. Väldigt skönt med en extra dag i samband med helgen. :) Eftersom det även är min födelsedag känns det litet extra skönt.

Egentligen firar jag inte men i lördags blev jag alltså bjuden på en bra film och igår blev jag även bjuden på lunch inne i Mt Shasta. Mt Shasta har ett par thailändska restauranger och R och jag åt lunch på Phuket Café. De har god mat och har fått högsta betyg hos Tripadvisor.com - http://www.tripadvisor.com/Restaurant_Review-g32755-d3385546-Reviews-Phuket_Cafe-Mount_Shasta_California.htm. Har någon vägarna förbi Mt Shasta kan den här restaurangen rekommenderas.

Min mamma var orolig att hennes grattis-kort inte skulle komma fram i tid eftersom hon varit litet sen att posta det, men postverket måste ha satt in turbofart eftersom det kom fram redan i lördags. Fyra dagar är rätt snabbt från Stockholm till Weed. Det blir inga regelbundna brev numera från min mamma eftersom hon inte är så pigg som hon var för ett halvår sedan så jag blev väldigt glad för hennes kort.

För ett par månader sedan fick jag kontakt, via bloggen, med en svensk kvinna som bor utanför Seattle i staten Washington. Vi har emailat en del och upptäckt att våra flyttar till USA har många likheter. Jag hade frågat M om hon hade några skandinaviska butiker i närheten och om de sålde Kalles Kaviar. Det finns en del skandinaver i Seattle så butiker finns det men de är tydligen dyra enligt M. Nu visade det sig att M hade en extra Kalles-tub och i lördags låg även den i brevlådan. :) Jag är barnsligt förtjust i Kalles.

Har även precis Skypat med en kompis utanför Stockholm så det har varit en fin helg och måndag.

Allt hänger ihop

Idag blev jag litet födelsedagsfirad i förskott. Biobesök tillsammans med C. Solen sken och jag blev upphämtad. Vilken service. :)

Vi gick på en matiné eftersom filmen var 3 timmar lång. Jag blev bjuden på min biljett.

De tre timmarna var fascinerande och spännande. Cloud Atlas visade det förflutna, nutiden och framtiden och att allt hänger ihop. En film helt i min smak. :)

Södra Stilla Havet 1894, Cambridge (England) 1936, San Francisco 1973, England 2012, Seoul 2144 och någonstans i Hawaii 2321. Filmen byter platser och miljöer nonstop och hela tiden förs historien framåt av de handlingar som sker - "An exploration of how the actions of individual lives impact one another in the past, present and future, as one soul is shaped from a killer into a hero, and an act of kindness ripples across centuries to inspire a revolution."

En eloge till de som sminkade skådisarna - helt otroligt - Tom Hanks, Halle Berry, Jim Broadbent, Jim Stugess, Hugh Grant, Susan Sarandon hade många olika ansikten.

Litet mat blev det också efter filmen. Lobster bisque med New Orleans-känsla. Mmmm. Passade bra eftersom det var kallt idag.

Fredag och långhelg

Det skall bli fantastiskt skönt med en långhelg. På måndag har USA nämligen en helgdag - Veterans Day och då är skolan stängd. Tycker om att USA har litet fler helgdagar innan jul och nyår. Om bara ett par veckor är det Thanksgiving. Det behövs nu när det är mörkare och dagarna är kortare.

Igår kväll föll stora snöflingor i Weed. Natten var kall och i morse var det flera minusgrader. Vi hade +18 bara för ett par dagar sedan och nu är det vinter.

Snön smälte under dagen men så här såg det ut när jag gav mig av hemifrån i morse. Det var bara att ta fram snöskrapan och ta på sig den varma vinterjackan.

Önskar alla en fin helg!

Konsten att inte samla på sig

Numera finns det rätt många program i amerikansk TV som handlar om så kallade "hoarders". Människor som inte kan göra sig av med saker och ting och samlar på sig väldigt mycket.

Det första programmet jag såg om just "hoarders" var på "The Oprah Show" för flera år sedan. När jag såg det förstod jag att jag upplevt det när jag växte upp - min pappa var till viss del var en "hoarder". Jag växte upp i ett rätt stort hus men det var fyllt från källare till vind och när min mamma skulle sälja huset efter min pappas bortgång var det ett mycket stort projekt. Min mamma var fenomenal på att sälja mycket men en hel del fick skänkas och slängas.

När jag bodde i Sverige hade jag "normal" mängd med saker i min lägenhet. När jag flyttade till USA tog jag inte med mig mer än kläder, några få böcker och några kökssaker. Jag flyttade ju till ett hem som redan fanns hos Michael. Efter det att Michael gick bort bestämde jag mig för att bara ha det jag verkligen behöver. Eftersom jag levde själv ville jag bara ha sådant som jag faktiskt kunde bära själv. Alltså är mitt hem mycket sparsamt möblerat och med enkla, lätta möbler.
Kanske är mitt spartanskt möblerade hem också ett utslag av att jag var omgiven av så mycket när jag växte upp.

Det jag har lärt mig under mina år i USA är att man behöver så väldigt mycket mindre än vad man tror. De flesta av oss samlar på oss allteftersom åren går och så blir det inte av att göra sig av med saker som inte längre behövs. Eftersom jag flyttat (alltför) många gånger har jag medvetet hållit mina ägodelar till ett minimum.

Nyligen skrev jag om olika sätt att bo och de flesta av dessa annorlunda bostäder kräver en minimering av hur mycket man har. Jag gillar verkligen den här livsstilen att inte ha alltför mycket. Den befriar och gör att man kan leva litet enklare. :)

I stället för en soffa har jag en bekväm stol som är enkel och lätt att lyfta. Den här köpte jag från Bed, Bath and Beyond via nätet. Ibland saknar jag faktiskt min lilla soffa jag hade i Sverige - den står nu hos min mamma så jag använder den när jag hälsar på. :)

De allra viktigaste böckerna. Eftersom jag var omgiven av ca 20,000 böcker i mina föräldrars hem har jag försökt hålla det hela på en litet mer "hanterbar" nivå. Vi hade faktiskt en bokhandel i källaren när jag var liten. Plus att min pappa hade ett stort privat bibliotek.

Min skola

Min skola har varit en del av mitt liv under många år. Först var jag elev här under ca 4 år och sedan har jag arbetat här under ca 7 år. Men det är inte samma skola som det var för några år sedan. Klimatet har tyvärr hårdnat ordentligt.

Igår kväll hade skolans styrelse ett styrelsemöte dit många av skolans lärare, elever och anställda hade begett sig. Eftersom jag arbetade kunde jag inte gå till mötet men jag har fått rapporter idag från andra som var där. Det hela började med en fredlig protest där man gick med plakat utanför skolan. Till denna fredliga protest hade styrelsen och skolans ledning tillkallat rätt många poliser. Antalet poliser verkade inte alls stå i proportion till vad som pågick.

Mötet hade flyttats till skolans teaterlokal (där jag var i lördags) och tydligen hade ca 200 personer kommit. Så många har nog aldrig kommit till ett styrelsemöte tidigare. Men då skolan är i stor kris ville så många som möjligt visa sitt stöd och engagemang.

Många hade talat om hur svår situationen är inom skolan och hur kärvt den grupp anställda har det som jag hör till. Vi (classified staff som jag hör till) har de lägsta lönerna inom community colleges i hela Kalifornien! Vår fackföreningsordförande skulle ha blivit tvungen att sluta men det slutade med en seger att hon får stanna kvar inom skolan. :) Känslorna hade varit starka och det framkom klart och tydligt att det är en splittring inom skolan mellan styrelsen/ledningen och övriga anställda.

Vid ett fackföreningsmöte vi hade nyligen kom även ett par av lärarna. Den som talade mest var den man som är lärarnas fackföreningsordförande vid skolan. Han berättade en hel del som faktiskt var uppseendeväckande. Det som verkar hålla på att hända är att skolans styrelse möjligen vill motarbeta fackföreningarna som finns här.

Just nu strejkar de som arbetar vid en mataffär i Yreka på grund av att deras chefer vill "tillintetgöra" deras arbetsförhållanden.
Tidigare i år fick staten Wisconsins guvernör stora rubriker efter att ha tagit bort så kallade "public employees" rätt att ha gemensamma förhandlingar inom sina fackföreningar. Det här verkar alltså vara en trend inom olika delar av USA. Och fackföreningarna är svaga redan som det är.

Proposition 30 vann i alla fall i går i Kalifornien vilket innebär att skolorna kommer att ha det litet lättare ekonomiskt framöver. Alltid något positivit. :) Vad som kommer att hända med min skola står nog skrivet i stjärnorna just nu.

Valdag i USA

Idag går det amerikanska folket till valurnorna. Många har faktiskt redan röstat och väntar nu på att se vad resultat blir. Det verkar jämnt - väldigt jämnt.

Igår morse hade jag fått ett email från Sveriges Radio! De undrade om jag var intresserad av att bli intervjuad i programmet Karlavagnen som skulle handla om "Mitt USA". Eftersom mailet kom när jag låg och sov och jag var på jobbet hela dagen fick jag tyvärr tacka nej. Mitt arbete innebär att vad som helst kan hända och jag kan få göra "brandkårsutryckningar" helt plötsligt. Hade jag fått litet mer förvarning och kunnat få en vikarie under en stund hade jag helt klart tackat ja.

Jag kunde faktiskt lyssna litet till och från på programmet och det var många som ringde in och berättade om sina upplevelser av USA och det stundande valet. Många hade samma upplevelser som jag har berättat om här på bloggen. Kul i alla fall att bli tillfrågad. :)

Här i Kalifornien finns det många propositioner som man också kan rösta på. En av dessa (proposition 30) gäller skolorna. Kaliforniens guvernör Jerry Brown vill verkligen att den skall gå igenom eftersom det annars kommer att bli ännu mera kärvt för skolorna i Kalifornien. Inklusive "min" skola. Kalifornien hade ett av de bästa skolsystemen och nu håller hela skolvärlden på att "nedmonteras". Proposition 30 vill höja skatten för de som tjänar mycket och höja den "sales tax" som läggs på allt utom mat här i Kalifornien.

En annan proposition i Kalifornien vill att all mat som är genetiskt modifierad skall märkas. Väldigt mycket av maten i USA är genetiskt modifierad och allt fler studier visar att den sortens mat orsakar cancer. Det har skrivits en hel del om det lagförslaget och självklart har Monsanto satt sig emot det hela.

Jag arbetar i kväll men det lär vara heltäckning i alla TV-kanaler av valet.

Lördagskväll med teater

Det var verkligen uppskattat att få en extra timme idag. :) Morgnarna har känts mörka de senaste veckorna. Alla klockor är omställda och idag kommer det att bli mörkt rätt mycket tidigare på sena eftermiddagen. Men det kommer inte ens att vara så mörkt på morgnarna som det var den senaste veckan tills det vänder igen. En fördel att bo längre söderut än till exempel Stockholm.
Det är något jag uppskattat sedan jag kom till Kalifornien - de längre dagarna även på vintern.

Igår var det teaterföreställning på kvällen. Skolan har en stor scen och salong och även om det inte alls var fullsatt var det ändå en hel del som kom till föreställningen.

"Grapes of Wrath" bjöds vi på. En roman som skrevs av John Steinbeck under depressionen på 30-talet. Den vann flera priser och när John Steinbeck vann Novelpriset i litteratur 1962 omnämndes denna bok. Boken hör ofta till de böcker som man "skall" läsa i den amerikanska skolan.

Pjäsen börjar i Oklahoma där många människor drabbats av "the dust bowl" - en omfattande torka som drabbade USA under 30-talet. Årets torka här i USA har jämförts med den som man hade på 30-talet. Familjen Joad lämnar Oklahoma och beger sig till Kalifornien där man hoppas på bättre tider men även där är det hårda tider.

Föreställningen pågick nästan 3 timmar men den var underhållande även om jag inte alltid förstod alla uttryck och ord - alla som deltog i pjäsen talade som man gör i Oklahoma. En helt annan dialekt än vad jag är van vid. Här i norra Kalifornien verkar många tala en lätt amerikanska som jag alltid har haft lätt att förstå.

Det är höst nu i Weed även om det idag troligen kommer att bli uppemot +20. I slutet av veckan talas det om regn och snö.

En vacker lönn jag kan se från mitt hus.

Syrenlöv som ännu inte fallit.

Berget igår eftermiddag.