Tuesday, May 11, 2010

Äta med kniv och gaffel

Vissa saker är självklara när man bor i det land där man växt upp. Flyttar man till ett annat land är det något annat som gäller.

När jag bodde i Sverige brukade jag i stort sett alltid äta med kniv och gaffel samtidigt. Och jag åt med gaffeln i vänster hand och kniven i höger hand. Gaffeln var också "upp- och nedvänd" - vilket egentligen är litet opraktiskt.

I USA äter de flesta så här - man skär upp t ex kött med kniv och gaffel. Sedan lägger man undan kniven och äter med bara gaffeln som hålls i höger hand. Och gaffeln är då "rättvänd" vilket är mycket mer praktiskt.

Den här skillnaden märkte jag när jag var i Sverige. Jag åt på amerikanskt sätt och min mamma åt på det "svenska sättet". Nu finns det säkert undantag i båda länderna men det verkar ändå som om de olika stilarna står sig.

Kanske det här vore den ideala kombinationen - kniv och gaffel i ett. :) Den här är från 1700-talet och kallas "Nelson pattern".

Har man bott tillräckligt länge i ett annat land börjar minnet av ens tidigare hemland blekna mer och mer. Numera minns jag knappt hur man skriver svenska datum. Här i USA skriver man alltid månaden först, sedan dagen och sist året. Veckonummer saknar vi helt i USA så jag har ingen aning om vilken vecka det är när folk i Sverige pratar om t ex vecka 25.
När jag är på besök i Stockholm får jag alltid påminna mig om att bilister inte alltid stannar vid övergångsställen. Här i Kalifornien stannar 99,5% vid övergångsställen.
Jag har i stort sett glömt att man i Sverige stänger stora kontor och organisationer på kvällen för telefonservice medan man i USA ofta har öppet 24/7 på telefonfronten.

Skillnader som efter ett tag blir normala beroende på var man bor.

Bilden från Science Museum - Brought to Life.

18 comments:

Lollo said...

Oj vad min värdpappa mobbar mig när jag sitter och äter med gaffeln i vänster hand! Han frågade om jag var vänsterhänt första tiden. Därför har jag redan börjat lägga av att använda kniv+gaffel när jag äter. Det svåraste är ju att få upp all mat på slutet! Det är ju smidigare att hjälpa till med kniven än att bara sitta och putta runt allting från kant till kant på tallriken.

Saltistjejen said...

Jag har fortfarande lite svårt att se folk på restauranger ät med enbart gaffeln! Tycker det ser såååå konstigt ut. Men har börjat använda kniven mindre själv faktiskt. Iallafall hemma. men inte när jag äter ute. Datum kan jag också skriva fel ibland när jag ska skriva svenska varianten. Det trodde jag aldrig, men det har blivit en vana att skriva dem med månaden först. Däremot är bilisterna i Stockholm bra mycket bättre på att stanna vid övergångställen än vad de är här i NYC. haha! Här måste man vara väldigt observant som gångare när man sak korsa en gata. I Sverige stannar de ju nästan alltid nuförtiden tycker jag.
:-)

marielsworld.blogg.se said...

Men dom SKA stanna vid övergångsstället.Haha, kul att höra att man anpassar sig, jag hade lite svårt med det att man ska köra till höger fastän det är rött (om det är fritt). Många som tutar..:)

Mia said...

Jag pluggade i Köpenhamn och efter fem år hade jag fortfarande inte vant mig vid att stanna vid röd gubbe, oavsett om det kom trafik eller inte. Här i Sverige går man ju bara rakt ut men då var det ingen som gjorde det där. Nu har det tydligen börjat ändra sig läste jag någonstans.

Malin said...

Jan använder nästan bara både kniv och gaffel när jag äter med andra svenskar, men dukar alltid med båda även om kniven sällan blir använd. Mina barn säger alltid tack för maten. Det finns inget liknande på engelska, men mina amerikanska vänner blir alltid ljupt imponerade när mina killar går fram till dem och säger tack. Här säger man nästan bara may I be excused och det är ju inte riktigt samma sak. Överhuvudtaget tycker jag bordskick i USA inte verkar vara så viktigt. Folk sitter med handen i knät eller armbåge på bordet. (min mamma var alltid stenhård med bordskick och det är jag tacksam för idag)

Spirello said...

Jag skulle ändå äta som i sveerige

Mimmi said...

Jag använder fortfarande både kniv och gaffel (efter 14 år i USA) när jag äter, och jag irriterar mig väldigt mycket över folk som bara använder gaffel, och "skär" med den, och petar runt maten m.m. Min man vet hur mycket det irriterar mig, så han försöker "uppföra sig", men han glömmer ofta att använda kniven. När vi är i Sverige försöker han verkligen, för han vet hur "väluppfostrade" vi Svenskar är när det gäller bordsskick. :o)

Anne-Marie said...

Lollo: Kanske din värdpappa får acceptera att du äter annorlunda. Visst kan det vara opraktiskt att inte få upp allt med gaffeln men jag måste nog säga att jag tycker det är mer praktiskt att använda gaffeln rättvänd. Och det är ju ingen som säger att man inte kan använda kniven.

Saltis: Jag tyckte också att det såg konstigt ut i början när andra bara åt med gaffeln. Men efter 13 år börjar man vänja sig. :) När jag jobbade i Sverige skrev jag datum många, många gånger per dag och trodde nog aldrig att jag skulle glömma en sådan sak. Kan tänka mig att NYC har en litet annan attityd än Kalifornien. Kanske det blivit bättre i Stockholm - måste nog erkänna att jag inte känner mig lika säker där som jag gör här att folk verkligen skall stanna.

Anne-Marie said...

Marie: Visst skall de stanna och här i Kalifornien är folk verkligen bra på att stanna. Jag tyckte också att det var konstigt i början att kunna svänga höger trots rödljus. Men man vänjer sig vid allt.

Maria: Jaså, det visste jag inte om Köpenhamn. Minns att jag ofta gick mot röd gubbe i Stockholm - givetvis såg jag mig för men kom det inga bilar gick jag.

Malin: Det hade jag inte tänkt på att man faktiskt inte säger tack för maten på samma sätt som vi gör i Sverige. Självklart kan man tacka värdinnan/värden för måltiden men kanske på litet annat sätt. Har heller inte riktigt tänkt på hur amerikaners bordsskick är - kanske det beror på att det inte var så viktigt i min familj.

Anne-Marie said...

Spirello: Visst kan man äta hur man vill. Ingen säger här i USA att du inte kan äta med kniv och gaffel. Jag har gjort det många gånger.

Mimmi: Tänk att det uppfattas som att man inte har lika gott bordsskick. Det har jag egentligen aldrig tänkt på. Kanske vi europeer anses som litet mer sofistikerade? Inget fel alls att hålla på de svenska traditionerna.

Katarina said...

Jag äter med kniv och gaffel,, här äter man med sked och gaffel, vilket jag tycker ser mycket bakvänt ut då de ska försöka skära kött med skeden...

Rune said...

Kniv och gaffel,,, rätt så ofta tycker jag att man använder endast händer och fingrar för att äta, även på finare resturanger. Praktiskt när vill äta upp allt, dock inte vidare trevligt.

Anonymous said...

När jag fick en indisk sambo kompromissade vi med bordsskicket. När det äts indiskt äter vi med högerhanden. Gud förbjude om jag rör vid maten med vänsterhanden. (Den använder man vid toalettbesöken, men det är en indisk sedvänja som inte anammats här i Sverige på något vis...) Annars äter vi med kniv och gaffel, om det inte är pizza eller sandwich då bägge händerna används. Komplicerat!

Anne-Marie said...

Katarina: Det verkar mycket svårt att skära kött med sked. ;) Hur går det till?

Rune: Det finns väl vissa sorters mat som är mer "accepterade" att man äter med fingrarna, som t ex kyckling, pizza. Nej, kanske inte så trevligt men ibland är det mer praktiskt för viss mat.

Anonym: Den seden har som sagts inte anammats av svenskar. Skulle nog verka litet konstig för nordbor tror jag. Håller med dig om pizza och sandwich att det är mer praktiskt att äta med händerna.

Lars Hultqvist said...

Jag äter fortfarande på det svenska sättet till mycket nöje för mína kollegor på jobbet. Speciellt om vi äter hamburgare så skrattar de åt mig när jag sitter där med min kniv och gaffel. Jag pratar nu om bättre restauranger som serverar hamburgare inte McDonalds etc för där får man inga bestick.

Apropå din andra betraktelse avseende bilister i Kalifornien som 99.5% stannar för bilister medan du säger att svenska bilister INTE gör det? Detta är ett klart exempel på hur OLIKA saker är från delstat till delstat i USA. Först måste jag säga att jag kan inte förstå att du säger att bilister i Stockholm inte stannar för forgängare på övergångsställen men säger att i Kalifornien stannar 99,5%.

Om du någonsin kommer till Little Rock så var försiktig för här stannar i princip ingen bilist för en fotgängare, oftast eftersom inte många väljer att gå här, inte ens korta sträckor. Sedan så är bilister här i Little Rock otroligt oförutsägbara och farliga.

Kul att se vad jag ofta säger att USA är extremernas land. Du upplever bilister i USA som otroligt hänsynsfulla medan jag upplever det toralt motsatta.

Anne-Marie said...

Lars: Kan tänka mig att du är den "exotiska utlänningen." :)
Visst är det så att det skiljer sig från stat till stat här i USA. Jag upplever att man i Stockholm inte alls stannar lika ofta som här i Kalifornien. Visst har det blivit bättre jämfört med för 15 år sedan men jag tycker det skiljer sig åt. Skall komma ihåg det där med Little Rocks bilister. Låter litet småfarligt.

Freedomtravel said...

Det är verkligen kulturellt olika! Så som du beskriver att amerikanerna äter skulle jag nog uppfatta som ouppfostrat, men det är ju förstås bara vad jag kulturellt har fått lära mig...

Jag har lite svårt för det thailändska sättet att äta med sked (känns liksom lite barnsligt...) och avskyr italienarnas sätt att äta pasta med gaffel och sked (det är sååå svårt!!!), men jag älskar att äta med pinnar! Det finns verkligen många olika sätt...

Anne-Marie said...

Freedomtravel: I början tyckte jag det såg nästan litet barnsligt ut att bara äta med gaffel - men man vänjer sig. Att äta med sked kanske fungerar med viss mat men att skära med sked som Katarina beskrev låter ju litet svårt minst sagt. Pinnar har jag aldrig lärt mig äta med - maten vill liksom inte stanna kvar. :)