Wednesday, April 22, 2009

Bo i USA

Idag är det tolv år! sedan jag kom till Mt Shasta området. Inte hade jag väl i min vildaste fantasi, när jag bodde i Sollentuna, trott att jag skulle komma att emigrera till USA, lämna Sverige med allt vad det innebar och att jag skulle känna mig mer hemma i USA än i Sverige.

Men det är vad som hänt. I dagsläget känns det väldigt främmande att tänka tanken att jag skulle flytta tillbaka till Sverige. Givetvis skulle det kunna bli så men jag tror att jag skulle känna mig som en främmande fågel. Inte för att jag känner mig helt hemma i USA, men det är ju här jag bor, lever och arbetar.

När jag arbetade i Stockholm blev mitt arbete förflyttat till Belgien. Jag blev erbjuden den tjänsten men valde att tacka nej. Därför fick jag sluta och jag minns fortfarande att jag var litet orolig för hur det skulle gå med min engelska. Jag jobbade på ett internationellt företag och pratade engelska varje dag med kollegor över hela världen. Inte hade jag behövt vara orolig. :) Nu pratar jag minimalt med svenska. Det blir med min mamma ungefär en gång/vecka och med några vänner kanske någon gång per månad. Jag märker att jag tänker på engelska och jag märker att jag får tänka litet mer på vad ord och uttryck faktiskt heter på svenska. Tydligen pratar jag precis som jag gjorde när jag bodde i Sverige och det är jag tacksam för men ibland kommer det engelska ord först i huvudet och inte svenska. Givetvis inget konstigt men ibland glömmer jag bort att jag har så litet träning på att prata och läsa svenska.

Vi får se vad framtiden innehåller och om jag blir kvar i USA eller inte. Jag har i alla fall lärt mig otroligt mycket under de år jag bott här och jag har växt och utvecklats som människa på ett sätt som jag inte skulle ha gjort om jag bott kvar i Sverige. Som jag skrivit om här tidigare på bloggen är man för alltid förändrad när man lämnar ett land och flyttar till ett annat. Det kan jag verkligen skriva under på.

12 comments:

Anonymous said...

Happy Anniversary. Jag har endast 2 år här i USA men känner mig etablerad och håller med i vad du just sa. Jag funderar också på hur jag skall hålla min Svenska levande men eftersom du efter 12 år inte verkar ha några problem så kanske jag kan sluta oroa mig för att min Svenska skall försvinna.

Jag håller också med om att man förändras för alltid när man flyttar utomlands. Till det bättre hoppas och tror jag. Man blir en rikare människa och ser saker ur ett vidare perspektiv än när man ser allt från samma horisont.

Jag är också en mycket lyckligare människa här i USA än jag var i Sverige. Jag kan inte riktigt sätta punkten på vad det är. Kanske är det för min del att jag flyttade ihop med min fru här i USA som gör att mitt liv känns så mycket enklare? Jag vet inte hur jag skulle ha kännt det om hon hade flyttat till Sverige och vi där skulle ha bott tillsammans.

Jag längtar nästan aldrig tillbaks till Sverige. De enda få gångerna då jag gör det är Jul, Påsk och Midsommar.

Anne-Marie said...

Lars: Tack! Jag tror att om man är litet "äldre" när man kommer till USA har man nog så mycket rötter i det svenska språket att det krävs mycket för att man skall tappa bort det. Precis som du är gift med en amerikanska var jag ju gift med en amerikan så där kan vi ju inte träna på svenskan. Det blir att läsa på internet, skriva på bloggen och prata svenska litet då och då per telefon. Jag längtar också väldigt sällan tillbaka till Sverige nuförtiden. Det var jobbigare mitt första år när jag bara var här som turist 3 månader/gång och inte kunde jobba, köra bil eller någonting. Eftersom jag lämnade Sverige för så länge sedan skulle det nog ta ett bra tag att anpassa sig. Sverige idag är inte det Sverige jag lämnade.

Nena in da USandA said...

Jag har inte ens bott ett år här i USA men kan ändå känna igen mig i det du skriver. Vi kommer att flytta tillbaka efter 2 eller 3 år och jag har redan börjat fundera på hur det ska kännas att återanpassa sig.
Jag trivs väldigt bra här och när vi var i Sverige för första gången sedan flytten, för en månad sen, längtade vi tillbaka och kallade detta för vårt hem, det bara kom spontant. Redan har vi fått en annan syn på saker och ting och känner att vi har utvecklats på ett sätt som vi inte hade gjort på hemmaplan. Men jag hoppas ändå att vi inte förändras FÖR mycket för då kan det bli riktigt jobbigt sen. Ja, vi får se den dagen...

//Magdalena, som förresten är uppvuxen i Sollentuna och lämnade orten för gott för sju år sedan...

Anne-Marie said...

Magdalena: Om man har en tidsbegränsad period tror jag att man omedvetet och kanske även medvetet inte rotar sig riktigt på samma sätt som om man bor här "för gott". Visst är det intressant att man kan förändras så mycket på så kort tid. Kul att du också bott i Sollentuna. Jag bodde i Kärrdal - du har säkert hört talas om det området.

Anonymous said...

Hejsan.

Jag tänkte flytta till USA med mina två barn. Däremot har jag ingen uppfattning om var i USA som jag vill bo.
Dessutom är jag dödligt rädd för ormar och vill inte bo på såna ställen där ormar kan komma in i husen. Jag såg på TV att de hade haft en orminvasion där ormarna kom in i villorna och speciella ormletare kom hem och tog med sin ormarna därifrån.
Jag undrar också om USA har utlämningsavtal eftersom min före detta är lite jobbig och vi vill komma ifrån honom.

Anonymous said...

Är det här med Green Card något som existerar i verkligheten? Ansökte om ett sådant men tyckte att kvinnan som ringde upp inte verkade seriös.
Hon ville ha siffrorna på mitt Master Card. Men jag har inget sådant. Bara ett vanligt Maestro. Jag hade ändå inte tänkt att lämna ut siffrorna. Frågade på min bank men de sa att de aldrig hade hört talas om det. Denna kvinna som ringde från ett hemligt nummer sa att det kostade 198 Euro som skulle dras från kontot men hur vet man att det inte är en bedragare?

Anne-Marie said...

Anonym: Du kan inte bara flytta till USA utan att ha ett grönt kort eller arbetsvisum först. USA är stenhårt på den punkten. Ormar finns på olika håll i USA. Du kanske får göra litet efterforskningar om var de gifta ormarna finns. Kan tyvärr ingenting om utlämningsavtal.

Anonym: Självklart finns green card. :) Jag har ett! Du måste ha ansökt om ett green card för det "lotteri" som amerikanska staten anordnar varje år. Ansöker man via den officiella hemsidan/myndigheten betalar man ingenting. Men det finns företag som "lurar" folk att betala för ansökan. Det var kanske det du var med om. Gå in på den här hemsidan som är den officiella och som inte kostar något:
http://travel.state.gov/visa/immigrants/types/types_1318.html

Marlene said...

Hej!

Vi är en familj på fem (jag och min man och våra tre pojkar) som så många andra drömmer om att flytta till Usa.

Vi bara vanliga arbetare med drömmen om att flytta och testa något nytt. Vad jag förstår så är det lättare om man har ”special skills” alternativt någon typ av värdefull universitetsutb. i bagaget. Så mina frågor till dig är: Var börjar man? Vilket visum skall vi söka? Osv….
Måste alla i familjen införskaffa sig ett green card eller bara vi vuxna?

Anonymous said...

This is a good tip particularly to those fresh to the blogosphere.
Brief but very precise information… Thank you for sharing this one.
A must read post!

Also visit my site ... how to get a guy to like you

Anonymous said...

What a stuff of un-ambiguity and preserveness of precious know-how concerning unpredicted
feelings.

My blog post airbnb coupon code 2013

Anonymous said...

Excellent article. I'm facing many of these issues as well..

Feel free to surf to my blog post; anti cellulite

Anonymous said...

Hi every one, here every person is sharing these kinds
of experience, thus it's pleasant to read this website, and I used to visit this blog all the time.

My web-site airbnb coupon code 2013