Tuesday, December 26, 2017

Tankar mellan jul och nyår

Nu har the Thomas Fire bekräftats som Kaliforniens största brand i modern historia. Först i januari tror man att den skall vara under kontroll. Inget regn och ingen snö syns till hos oss eller i södra Kalifornien. Torkan är uppenbarligen tillbaka.

Nu när jag har litet mera tid har jag börjat fundera på vad nästa steg möjligen kan bli. Något som jag funderat på ett bra tag är att ha en mindre RV/van och kanske kunna leva mer av ett “nomadliv". Av någon anledning har antalet litet äldre RVs som är till försäljning minskat i antal de senaste 1-2 åren och de som säljs nya kostar ofta som ett vanligt hus.

Genom min vän R har jag lärt mig en hel del om att bo i en RV/van även om jag själv aldrig bott i en under någon längre period. Tror dock att jag skulle kunna anpassa mig till att bo på en relativt liten yta utan större problem.

I USA finns många som är så kallade “snow birds", det vill säga människor som bor i RVs och reser söderut under vintern. Många från Kanada reser till staten Arizona till staden Quartzsite och stannar under vintern. R befinner sig nere i Quartzsite nu men har, av någon anledning, inte alls sett lika många “snow birds" som han brukar under vintern. Jag besökte Quartzsite under skolans jullov vintern 2007 och fick uppleva denna litet speciella stad som lever upp just under vintern på grund av dessa “snow birds".

Ett problem med att ha en RV är att det har blivit svårare och svårare att parkera på olika platser om man inte vill parkera i en RV Park eller liknande. R har oftast parkerat ute i naturen vilket han fortfarande kan göra i Quartzsite. Här i nordligaste Kalifornien och i södra Oregon har “forest service" och annan “law enforcement" som patrullerar i skogarna blivit mycket hårdare än vad de var för bara 5 år sedan.

För ett par år sedan hittade jag den här hemsidan och har läst alla tips och “how to’s" som finns där. Mycket intressant man som levt länge i sin RV/van och som kan denna sortens livsstil på sina fem fingrar.
http://www.cheaprvliving.com/

Den här sortens RV/van är en typ som jag har funderat på. Tyvärr har de blivit rätt dyra de senaste 2-3 åren men de lär vara väldigt hållbara och den sortens storlek skulle även jag kunna köra utan problem. :) Ja, vi får se men tankarna finns.



Jag kokade litet risgrysngröt på julafton och tittade på Karl-Bertil Jonsson via SvT Play. Kalle Ankas Jul bryr jag mig inte om längre.
Igår höll jag mig faktiskt hemma och blev fullständigt övertygad om att jag inte kan bo med grannar nära inpå. Mina grannar (fem personer och två hundar i två rum och kök!!!) har låtit sina hundar skälla utomhus en hel del vilket hörs väldigt väl in till mig också. Igår slog de dock ett nytt rekord - 9 timmar utomhus med skällande hundar vilket helt förstörde allt lugn. Jag ringde min hyresvärd idag och lämnade ett meddelande. Inte okej. Framför allt då jag hade kontaktat hyresvärden för ett par veckor sedan och nämnt skällandet. Hon tyckte inte heller att det var okej. Kanske dags att ta in på hotell. ;)

33 comments:

Anonymous said...


Hej Anne-Marie det var ett tag sen jag skrev här.Husbilar.van jag
funderar ochså på det.Ja dom är dyra minst 350sek annars blir det
för många mil och för gammalt.Att parkera stora RV är ett problem
i stan. I usa är det än värre möjligen walmart parking.Plåtis.van
som ser utt som en anonym hantverkar bil är bra tror jag.Skall
man bo i den på vintern typ sverige.montana.N dakota är en bra
heater allt.Diesel heater är bra tror jag.Husbilar med försvag
motor är en plåga att köra.Att köpa en v8 van och inreda den själv
vore en dröm. häls christer

Anne-Marie said...

Hej Christer,
Roligt att “se" dig igen. :)
I Sverige är det kanske ännu dyrare med husbilar eftersom det inte är lika vanligt som i USA.
Det finns en del Walmart-parkeringar som fortfarande tillåter “overnight parking" men en hel del har slutat att tillåta detta pga hemlösa och “lösdrivare" som förstör för alla andra. Trist men sant.
Vet inte om man ens kan bo i en husbil i till exempel Montana eller andra nordliga stater. Blir nog väldigt kallt.
Det är synd att de litet äldre husbilarna här i USA har blivit så få. Vet inte om det beror på att folk inte har råd med de nya och “sitter på" sina bilar.
Ja, det finns mycket att tänka på när det gäller husbilar. :)
God fortsättning!

Anonymous said...

Hej Anne-Marie

Hur kommer det sig att du stannar kvar i USA?
Det låter i dina blogginlägg som du lever ett ganska ensamt liv och utan man/kärlek, och dessutom får du spara för att ha råd att bo.

Vad är det egentligen som håller dig kvar där du tycks vara lite alienerad och ensam i ditt liv?

Med vänlig hälsning
/Läsare

Anonymous said...

Hej Anne-Marie.
Hmm, det där med husbil, har jag också börjat fundera på. Det är rätt många i Sverige som bor året runt på campingar numera. Skönt att enkelt kunna flytta, om inte grannskapet gillas, om man inte installerat sig för mycket. Jag har sett, att dom t.o.m. har små trädgårdar, med staket runt "sin" tomt.

I USA finns ju många sådana campingplatser. Vi åkte förbi en sån "campingstad" när vi åkte mellan L.A. och Phoenix (om jag kommer ihåg rätt), den låg mitt ute i ingenstans.
Dieselvärmare skall man nog bara använda i nödfall, jag tror det är mycket bättre och billigare med elvärme, om man bor på en plats med el förstås.

Man kan också ha en cykel, och kanske en moped, som närtransportmedel (det ordet fanns visst inte i ordlistan).

En gammal kompis bodde i husvagn ett tag, efter sin skilsmässa, och han gillade det. Allt har naturligtvis sina för och nackdelar, det kommer man aldrig ifrån.

Mvh Skogåsbon

Anne-Marie said...

Läsare:
Ser att du läser min blogg med dina “färgade glasögon". :-) Du gör flera felaktiga antaganden och dessa beror på dina “färgade glasögon", dvs hur du väljer att tolka det jag skriver.
Jag är litet oklar över vart du tror/känner att jag “borde" flytta? Kan du klargöra? Skulle uppskatta om du kunde klargöra i ytterligare en kommentar. Om du avser Sverige har jag i dagsläget ingenting som “drar" mig dit. Jag har ingen nära släkt där numera (vet inte om du har läst min blogg under en längre tid eller inte och har en bakgrund till vad som hänt i mitt liv) och att hitta ett jobb när man bott så länge utomlands som jag gjort (20 år) och är så “gammal" som jag är skulle nog inte vara det lättaste. Jag har haft och har tankar att eventuellt flytta tillbaka till Sverige trots allt men jag är mycket tveksam när jag ser vad som händer i Sverige numera.
Litet fräckt faktiskt att tro att jag känner mig ensam eftersom du inte alls känner mig. Bara för att man inte lever i ett förhållande betyder det inte att man är ensam eller känner sig ensam. Kanske en spegling av hur du uppfattar tillvaron? Att ensamhet kommer med att bo själv. Så långt från sanningen som man kan komma. Jag känner mig inte ett dugg ensam trots att jag bor själv. Du har läst in saker som inte stämmer.
Vet inte vad du menar med att jag måste spara för att ha råd att bo. Jag behöver inte spara numera. Det var en period när jag inte tjänade så mycket och det var knapert. Att köpa ett hus i till exempel Kalifornien är dyrt och bor man i glesbygden som jag gör ligger lönerna lägre. Att bo i en husbil har ingenting med att spara att göra.
Din fråga om varför jag stannar i USA visar att du inte riktigt har förstått mitt sätt att se på tillvaron och återigen, du antar att jag känner mig ensam. Fel antaganden.
Skriv gärna och utveckla litet mer om hur du ser på det hela.

Anne-Marie said...

Hej Skogåbon,
Spännande och intressant att fler i Sverige också bor i husbilar numera. Blir det inte kallt att bo i husbil under vintern? Självklart kan man värma upp en husbil men den är ju inte riktigt isolerad såsom en vanlig bostad är. En anledning till att vi har “snow birds" i USA är just att de inte vill bo i de kallare staterna i sina husbilar utan drar söderut.
Att bo så nära inpå andra (som dessa campingar) är vad jag helst inte vill. Känner att jag måste ha mer “luft" omkring mig och inte behöva höra andras “oväsen" vilket jag gjort under alldeles för lång tid i mitt liv.
Campingplatser för RVs har vi till och med i Weed där man hyr under en viss tid. De som campar ute i naturen gör det ofta till viss del genom att bryta mot antalet dagar som man “officiellt" får campa. Nere i Arizona i det område där R befinner sig verkar ingen bry sig men där jag bor kan man bli bötfälld och till och med hamna i fängelse om det vill sig riktigt illa.
Ja, att cykla går bra för kortare avstånd. Mopeder är ovanliga där jag bott i USA. Vet inte om det är så i alla stater. Närtransportmedel tycker jag var ett bra ord. :)
Jag “lever med frågan" just nu hur jag skulle tänka mig att bo och var och har absolut inte fattat några beslut. Absolut, allt har för- och nackdelar. Men det jag vet är att jag måste ha mer “eget" och inte hyra och inte bo alldeles inpå andra.
God fortsättning!

Lena i Wales said...

Fy, vad jobbigt med högljudda grannar, människor eller hundar! Förstår att du längtar "bort". Intressanta tankar.

Annika said...

Ja, det låter nog klokt att se sig om efter ngt nytt. Otroligt störiga grannar du har, skulle bli tokig. Vet hur det kan vara, som tortyr. Hade problem med detsamma för ca 10 år sen. Numera lugnt, tack och lov.

Det fina med US är att det finns så gott om alternativa boenden. En person kan bo i en RV utan problem, en annan kan bo i ett tiny house som de tom kan ta med sig längs vägarna, någon kanske väljer att bo ensam i skogen och denne någon kanske är helt och hållet självförsörjande. Eller, så bor man helt liv på en segelbåt. Man kanske väljer att bo i ett kollektiv, eller så lever man i en förort eller mitt i en stad (med eller utan rumskompis. Beroende på ålder och var man befinner sig i livet). Massor med alternativ.
Sen undrar jag ... måste man vara sambo eller gift för att vara lycklig? DET köper jag ICKE! alla är vi olika. DET gäller civilstånd också. Tröttsamt gammaldags tänk ...

Varma kramar till dig!!

Anonymous said...

Hej A-M,
Har du aldrig funderat på att köpa ett Tiny-House?
Det finns ju numera så många olika fina modeller och storlekar.
Vill man bo för sig själv men samtidigt kanske inte för isolerat så verkar det vara ett mycket bra alternativt.
Gäller så klart även där att hitta en bra plats/stat där man kan trivas för framtiden och där man kan finna ett arbete.
Att bo i en bil/van verkar väldigt sårbart /osäkert.

Tycker inte du skall ta illa vid dig om en läsare undrar varför du stannar i USA och inte flyttar - jag tror inte att det har med
några ”färgade glasögon” att göra. En text kan tolkas på flera sätt och det är inte alltid självklart att texten tolkas av den som läser texten på det sätt man själv vill och kanske som man själv menade i skrivandets stund. Ingenting ovanligt i det.

Önskar dig en trevlig nyårshelg och ett Gott Nytt År.
Marie GA

Gunilla Nardin said...

Bränder och torka verkar vara vardagsmat numera.Man kan bar hoppas att det blir bättre så småningom.
Det där med husbil, tycker jag skulle vara något för dig. Låter som en kul och omväxlande tillvaro.
Dessutom har du din vän att få goda råd ifrån. Störiga grannar
är fruktansvärt jobbigt att leva med. Din värd borde byta
ut dem omgående, om det är möjligt att göra så hos er?
Hoppas du kan vila upp dig ändå på din ledighet.
God fortsättning och ha det gott!
(utan störande grannar)!
KRAM
Gunilla







Anne-Marie said...

Lena: Ja, det verkar “förfölja" mig med grannar som inte tar hänsyn. Egen bostad känns som ett måste.
Att bo i en husbil är givetvis väldigt annorlunda men jag tror att det skulle kunna fungera.

Anne-Marie said...

Annika: Minns ju att du berättat att ni också hade någon granne vars hund skällde väldigt mycket. Fattar inte att mina grannar tål att lyssna på skällande under så många timmar. Kanske det är litet som med ett eget barn att man som förälder klarar av skrikande bättre än en utomstående person.
En sak jag verkligen uppskattar med USA är just de många olika alternativen som finns och att de allra flesta inte reagerar inför olika livsstilar. Sverige känns onekligen litet mer “snävt" när det gäller boendetyper och hur accepterade de är. Jag kan ju inte säga att det skulle fungera för mig att bo i en husbil men jag tycker jag har fått mycket information via R och olika hemsidor och har en känsla för hur det skulle kunna vara.
Ja, det där att man skulle känna sig ensam bara för att man inte har en man eller är i ett förhållande känns litet “insnöat" måste jag säga. Och det finns många som lever i ett förhållande och är ensamma i detta. Viktigt att tänka den tanken också.
Stora kramar!!!

Anne-Marie said...

Marie GA: Jodå, jag har funderat på tiny house. Många är dock rätt dyra och det känns som om man inte riktigt får så mycket för pengarna. En hel del tiny houses kostar lika mycket som ett enklare “vanligt" hus. Sedan är tiny houses inte helt enkla att kunna parkera. Jag pratade precis med en kvinna som har bott i ett tiny house och det var något både hon och hennes make poängterade. De flesta städer är mycket noga med olika slags tillstånd för denna typen hus och paret jag träffade lämnade en annan ort pga problem med just parkering och olika slags tillstånd.
Det där med “färgade glasögon" är mycket vanligt förekommande. Det ser jag exempel på varje dag inom skolan. Efter att ha varit gift med en terapeut under 10 år känner jag mycket väl igen detta “fenomen". :)
God fortsättning!

Anne-Marie said...

Gunilla: Det känns som om hela Jorden “gungar" tycker jag. Såg att man i Filippinerna haft stora, stora skadliga översvämningar.
Vad roligt att du ser husbil som en möjlighet och inte bara något konstigt och osäkert. :) Ja, det är onekligen en möjlighet.
Det känns som om jag inte skulle vara helt oförberedd att ha en husbil. Självklart är det något helt annat att faktiskt bo i en jämfört med att läsa om det och bara ha provat på det under någon vecka som jag gjorde i Quartzsite.
Bra grannar verkar tyvärr vara en bristvara här i Weed. :) Under den tiden jag har bott i just den här bostaden har det bara varit ett par grannar som var riktigt bra. Min hyresvärd har faktiskt slängt ut ett par olika grannar men självklart kan hon inte göra det titt som tätt.
Jag har tagit en hel del härliga promenader i skogen kring skolan och naturen är mitt “heliga rum". Därför vore det fint att kunna bo närmare eller till och med i naturen (skogen).
God fortsättning och kramar!!

sp said...

Igenkänning i de tankarna! Har liksom du stort behov av lugn och ro omkring mig, bor därför i ett litet hus ute i skogen med lagom grannkontakt.

Ett val jag gjort och trivs med det. Trots detta självvalda boende kan jag ibland fundera över hur det vore att skaffa någon slags husbil och dra ivag. Något väldigt lockande i den tanken.

En hel del svenskar, är min erfarenhet i alla fall, har en ganska negativ syn på de som väljer att bo i husbil.

Vet inte riktigt vad det bottnar i från början?

Många människor i Sverige förutsätter nästan att man har en dålig ekonomisk situation, är en ¨"sämre" människa, en enstöring osv.

Att man gör ett aktivt val pga olika anledningar faller inte många in...

Tycker det är viktigt att man gör sina olika boende val utifrån vad man själv trivs med och struntar i dessa oförstående negativa människor.!

Lycka till med vad du än väljer Anne-Marie! Ska bli kul att följa dig vidare på din väg :-)

Anna-Karin i Halland

Steel City Anna said...

Låter spännande med nomadliv :) skulle gärna ha grannar men på avstånd och oerhört stor trädgård :) jag är rätt krånglg själv som granne dock tror jag, lyssnar på musik och har konstiga arbetstider och duschar mitt i natten och sånt. Ingen har iallafall klagat än. God fortsättning!

Anonymous said...

Förtydligande.
När det gäller Tiny Houses så har det kommit massor men nya modeller i alla former. Även små modeller med enkel inredning och i bra prisnivå. Prisnivån beror ju mest på hur och vad man vill inreda med.
Min tanke var nog mest att man skaffar sig en permanent plats och där man har tillgång till det man behöver men även enskildhet. Finns ju många sådana små samhällen på olika ställen. Tex vill jag minnas i NC. Trivs man senare inte där kan det ju vara bra att kunna flytta hela huset till annan plats.

”Färgade glasögon” är för övrigt ingenting jag tror på. Människor tolkar information/text på olika /sitt eget sätt och ibland kan det bli riktigt galet. Inte mycket att göra åt.
Marie GA

Anne-Marie said...

Anna-Karin: Välkommen hit - minns inte att du har kommenterat!
Vad skönt att även andra har känslan av att behöva lugn och ro. Tycker det blir ett större behov ju äldre jag blir. Du bor precis som jag skulle vilja bo. :)
Jag funderar givetvis också på hus men tycker att hus i USA ofta är dyra (även i mindre befolkade områden) jämfört med områden i Sverige där det inte bor så många. Och hus i USA är inte alls byggda lika väl som svenska hus.
Ja, kanske husbil fortfarande har en negativ klang i en del svenskars öron. Här i USA finns det säkert en helt annan kultur kring att bo i husbil. Kanske man kopplar husbil till fattigdom och “lösdrivare"?
Bra beskrivning av hur en del kan se på folk med husbil. :)
I USA finns det så många fler sorters livsstilar jämfört med i Sverige utan att det anses konstigt och suspekt. En del av det “högre taket" som finns i USA.
Absolut att man skall göra sina egna val. Det är alltid klokt att lyssna på olika idéer och tankar men man skall alltid göra det som känns rätt i hjärtat och följa magkänslan.
Tack! Vi får se vad det blir av allt framöver. :)

Anne-Marie said...

Anna: Jag har aldrig levt nomadliv men tror att jag har litet av en nomad i mig. :)
Jag växte upp i ett hus med stor trädgård så det är den typen boende som jag var van vid under lång tid.
Fint att du har bra grannar. Antar att hus i England kanske är lika dåligt ljudisolerade som husen i USA. England och USA verkar likna varandra rätt ofta.
God fortsättning!

Anne-Marie said...

Marie GA: Ja, det finns olika typer tiny houses. Det har jag också sett.
Med ett tiny house måste man köpa en bit land så att man kan ställa det där. En del hyr mark/land men då är man återigen beroende av en annan person som kan sälja eller göra förändringar på sin mark.
Betr. “färgade glasögon" - whatever floats your boat. ;)

Pettas said...

Din funderingar om att ev. röra på dig mera med husbil låter spännande. Jag tror att du skulle trivas hur bra som helst. Det bor ju en indian i dig :)
Också här på vår lilla ö har bofasta köpt sig husbil och drar iväg både österut och västerut men också kör omkring på Åland. Ingen dum idé att ha stugan med sig.
Lycka till med funderingarna om framtiden!
God tur ! <3

Anne-Marie said...

Karin: Haha, ja litet indian kanske det är i mig. :) Jag bor ju på en plats där det levt flera indianstammar inte alltför länge sedan.
Ja, tankarna finns med husbil men det är också ett väldigt stort steg till att leva så jämfört med hur jag levt hittills. Vi får se som sagt.
Spännande att även Ålänningarna har husbilar. Man kommer ju inte så långt men det spelar säkert ingen roll.
Tack Karin! <3

Anonymous said...

Hej igen Anne-Marie.
Att bo på en "camping" på vardagarna, och dra iväg någonstans på helgerna, vore idealiskt. Då kan man väl stå ut med vissa grannar? Alla grannar behöver inte vara dåliga. Jag håller med dig, om att det vore så skönt att ibland bara dra iväg till "lugnare" platser, och ladda batterierna, om man säger så.

Jag har fått några störiga grannar också, som inte tar hänsyn, och det är inte så kul, men jag försöker att koppla bort det, trots att dom gör vissa väsen.

Att testa att bo i en RV, tycker jag absolut att du skall göra, nu när du börjat tänka i dom banorna. Gör du inte det, kommer du nog ångra dig. Det går alltid att flytta tillbaka till ett "normalt" boende igen, om du inte skulle gilla det.

Precis, i Sverige anses det nog lite konstigt att bo i en husvagn, eller husbil, men det håller nog på att ändra sig, eftersom fler och fler börjar göra det.

Känner du att du vill, och har möjlighet till det, så tycker jag att du skall prova, annars kommer du någ att ångra dig.

Det var mina 20 cent.

Mvh Skogåsbon

Anonymous said...

Jo just det ja. Angående uppvärmningen, så tror jag inte att det är ett så stort problem. Visst, hus är mer isolerade, men en RV är inte så stor, så det är inte så mycket att värma upp heller.

Mvh Skogåsbon

olgakatt said...

Det kan ju ha med klimatet att göra att åretruntboende i husbil inte är lika vanligt i Sverige. Men många semestrar numera i husbil medan husvagn blir allt mer sällsynt på vägarna. De husvagns/husbils”byar” jag sett i USA ser inte så lockande ut så det förstår jag verkligen att du inte tänker dig.
Men friskt vågat är hälften vunnet så varför inte försöka med nomadliv ett tag? Kanske börja med att hyra en husbil några veckor och testa!

En mycket stor andel av Sveriges befolkning består av ensamhushåll, oftast helt självvalt. Särboskap blir allt vanligare i förhållanden, kanske för att många kvinnor tröttnat på att på vara passopp. Apropå den korkade kommentaren.....

Anonymous said...

Ja så kan man ju också se det.
Är man positiv i sitt tänkande och inte negativ så brukar det bli bra slutresultat. Du hittar säkert ett bra boende på sikt där du kommer att trivas jättebra.
Marie GA

Anne-Marie said...

Hej Skogåsbon,
Ja, det kan vara en möjlighet med vardagscamping. Om man inte har folk vägg i vägg klarar jag mig bättre. Hus i USA har papperstunna väggar tyvärr. Ingen ljudisolering egentligen vilket är jobbigt för en ljudkänslig person, vilket jag är. Man hör allt nästan. Inte alls som svenska lägenheter där det isoleras mycket bättre.
Absolut är det en klar möjlighet att bo i husbil. Måste givetvis hitta någon först. :) Sedan måste jag också fundera på hur jag skulle försörja mig. Jag är ju inte i pensionsålder ännu.
Säkert är uppvärmning inte så knepigt eftersom det är en liten yta. Det som kan bli problem, enligt min vän R, är att delar av till exempel vattentankar osv kan frysa. Han har levt länge i olika slags bilar/RVs och han har alltid dragit söderut på vintrarna.
Mycket att fundera på. :)

Anne-Marie said...

Olgakatt: Säkert har det med klimatet att göra i Sverige. Men det finns rätt stora områden även i USA där det blir ordentligt kallt på vintrarna. Tror också att det är en annan kultur i USA där husbilar är mer accepterade och en del av hur folk bor.
RV-parker kan säkert variera beroende på var man bor. Jag hittade en för ett par år sedan som ligger i West Virginia och den såg helt okej ut. Den var inte öppen året runt utan man var tvungen att bege sig någon annanstans under några månader. Men rätt många RV-parker är småtrista tycker jag också.
Såg faktiskt en hyr-RV köra omkring i Mt Shasta-området alldeles nyligen.
Ja, det var en litet märklig kommentar och bra med din bekräftelse. Visst lever väldigt många i ensamhushåll och det är helt självvalt. Att tro att man skall bli lyckligare automatiskt i ett förhållande känns litet förlegat tycker jag.

Anne-Marie said...

Marie GA: Visst kan man. :)
Vi får se vad som händer och hur allt blir framöver.

Annica said...

En stuga i skogen vore härligt! Eller, ännu hellre, vid havet med skogen bakom. Som infödd kustbo vill jag bo nära vatten (om det så bara skulle vara en liten porlande bäck). ;)
Att bo i husbil är för mig en helt främmande tanke. Jag måste ha större yta att röra mig på, vill inte stöta på en vägg så fort jag vänder mig om. ;) Jag beundrar människor som kan leva så.
Att ha störande grannar är otroligt jobbigt. Om man inte får ha lugnt och tyst i sitt hem, var får man det då? Jag är också väldigt ljudkänslig och skulle inte klara av en störande omgivning. (Intensivt skällande hundar kan få vilken hundälskare som helst att bli hundhatare.)
Det är tusen gånger bättre att vara ensam i ensamhet än ensam i tvåsamhet. Det måste vara hemskt. Tyvärr är det inte ovanligt. Självvald ensamhet är mest positiv. Enda nackdelen är att man kan bli "lite" egotrippad. Man tar alla beslut själv och behöver inte ständigt visa hänsyn till någon. ;) Och även om man lever singelliv så kan man vara en mycket social person.
Oj, det blev en lång kommentar! Kram från norr!

Anne-Marie said...

Annica: Det låter perfekt med vatten och skog. :) Det är så torrt här tyvärr - torkan vi har nu är abnorm och helt onormal mitt i vintern.
Jag har ju aldrig provat på att bo i en husbil under en längre tid men tror att jag skulle klara av det.
Störande grannar är inte kul. Jag tycker mycket om hundar men just grannarnas hundar kunde jag ha gjort saker mot ;) när de skällde så länge. Fräckt och oförskämt tycker jag när folk inte fattar att det stör andra.
Att inte känna sig ensam trots att man bor själv är det inte alla som gör, trots att man kanske valt det själv. Jag har nått dit nu “på ålderns höst". ;) Att bo med en annan person har givetvis sina fördelar också men man måste kompromissa väldigt mycket. Ja, litet egotrippad kanske man blir men det är helt okej. :)
När jag är på jobbet umgås jag med andra precis hela dagarna och det är skönt att inte alltid ha andra omkring sig tycker jag. Michael var likadan - när han inte jobbade (han var ju terapeut) ville han helst vara för sig själv. Jag blir nog mer och mer på det sättet.
Tack för lång och trevlig kommentar! Kramar!

Annica said...

Det finns mycket som kan störa andra. För många år sedan, när jag bodde i ett villakvarter med åtta villor, så var det en familj (dock inte allra närmaste grannarna, tack och lov!) som lät sina barn sitta och tuta i en bil parkerad på garageuppfarten. Hela tiden, dagarna i ända. Till slut tröt tålamodet och vi ringde — uppbackade av hela kvarteret! — till familjen och sa att ljudterrorn måste upphöra. Frun i huset, d.v.s. mamman till "tut-barnen", var sur som ättika men det samtalet blev ändå slutet på tutet. ;)
Men man undrar: Vad ÄR det med vissa människor???

Anne-Marie said...

Annica: Ja du, det kan man verkligen undra.
Varför skulle man ens komma på idén att låta sina barn sitta i en bil och tuta? Folk är mycket konstiga och oförskämda tycker jag.
Bra i alla fall att ert “tut-uppror" ;) gav resultat. Sådant ljud kan ju göra att man blir galen till slut.