Fredagschock
Det är inte fredagen den 13 men det känns nästan så.
Jag hade skrivit till min kontaktperson hos begravningsbyrån häromdagen för att höra mig för litet om det resterande för mammas dödsbo. Hans svar gav mig en mindre chock denna fredag, den 11 april.
Det visar sig nu att jag måste betala en större summa (en sex-siffrig summa) för något som fanns kvar från försäljningen av villan i Enebyberg. Mamma hade fått, som man kan få, en uppskjuten skatteinbetalning för vinsten. Jag visste om detta men hade ingen tanke på att den inte var helt avbetalad när hon gick bort.
Och självklart visste min kontaktperson hos begravningsbyrån inte om detta heller.
Man tar sig igenom dessa saker men nog hade det varit trevligt om det inte hade varit fler utgifter vilket det nu kommer att bli. Och ingen liten sådan.
Det är nog bra att det är fredag efter ett sådant email och jag kan ta det litet lugnt under helgen. Ta mig igenom detta rent känslomässigt eftersom det faktiskt rör upp en del känslor. Att ta hand om allt efter en persons bortgång kan verkligen vara en "berg-och-dalbana". Man möts av saker som man minst av allt trodde. Och jag försökte verkligen veta så mycket jag kunde om min mammas liv och vad som var på gång för henne. Bor man på andra sidan jordklotet blir det givetvis svårare. Trots detta lyckades jag rätt bra. Nu hoppas jag att detta är det allra sista och jag kan lägga allt detta bakom mig. Och litet omvärderingar inför framtiden får jag nog göra efter dagens email.
Avslutar med några bilder jag tog på igår som visar att våren är på gång i Weed.
32 comments:
Fy, vilken trist överraskning! Ingen konst att hålla sig för skratt en sån dag.
Jag minns hur frustrerad jag blev över byråkratin när min farfar gått bort och en massa papper från farmors bortgång 30 år tidigare bara MÅSTE fram. Och det var inte ens pengar involverat i det.
Blir man 100 000-tals kronor skyldig ser ens budget plötsligt helt annorlunda ut! Håller tummarna att det är slut på arbetet efter din mamma i och med detta!
oj, oj, oj…jag förstår att du känner dig helt överrumplad. Men nu kan det ju inte komma några fler överraskningar….
Vilka vackra bildet. Jag längar verkligen till våren nu.
Kram, Anneli
Åh neeeej fy vad jobbigt! Vilken fruktansvärd chock, usch. Så jobbigt. En stor styrke kram. Även om det löser sig förstår jag helt klart att det inte blir en vidare munter eller lätt framtid att få detta att gå ihop. Måst de ha allt med en gång eller går det kanske att fixa eller ordna med någon sorts avbetalningsplan?
Kram!
Vilken oerhört ledsam avslutning på veckan. Jag förstår att du är chockad. Sådana där besked skakar om rejält.
Du har nyligen gått igenom en turbulent tid i ditt liv - din mors bortgång med allt vad det innebar, både känslomässigt och praktiskt, och så kommer nu detta till råga på allt. Jag känner verkligen med dig.
Hoppas att du, mitt i det jobbiga, kan finna lite tröst i den vackra våren. Så fina bilder!
Sänder en varm, transatlantisk kram!
Förstår din chock Anne-Marie! När du säkert trodde allt var klart och ordnat med dödsboet, så kommer det här. En rejäl summa dessutom. Såklart det rör om och påverkar din budget.
Hoppas innerligt att det ordnar sig, trots allt och att du kan fortsätta dina planer som du tänkt.
Varma kramar!
Hejsan, va grymt vackert det är nu.
Du har verkligen fångat det vackra med kameran. Hälsningar Stig.
Nej, sådana överraskningar kan man klara sig utan!
Fantastiskt härliga vårbilder var det i alla fall, hoppas du klarar av att njuta lite av det underbara vädret under helgen trots allt.
Olgakatt: Det var verkligen inget muntert email som min kontaktperson hade skickat. Men allt skall ju bli korrekt så det är bara att "bita i det sura äpplet".
Jag börjar verkligen tröttna på allt detta kring dödsbon. Har ju gått igenom ett par vid det här laget - min pappas (där mamma fick ta den största "smällen"), Michaels och nu min mammas. Nu vill jag lägga allt detta bakom mig.
Anneli: Nej, jag hoppas verkligen att det inte skall komma fler obehagliga överraskningar. Det borde inte göra det.
Man blir onekligen både litet chockad och tagen på sängen när man får sådana här besked.
Men du kommer ju snart till våren. :) Fast det är kanske inte någon lummig vår dit du kommer. Där har det väl varit vår/sommar hela vintern.
Kram!
Desiree: Tack för din kram. :) Nej, jag tror inte att det blir några delbetalningar utan det är bara att snällt betala hela summan.
Jag borde kanske ha mints att mamma hade det här uppskovet men jag hade nog fått för mig att det var mer omhändertaget än vad det var.
Kram!
Annica: Tack för din omtanke. :)
Det har onekligen varit en mycket turbulent tid under ett par år - först med mammas sjukdom och sedan med allt kring hennes dödsbo.
Jag blev verkligen omskakad i morse eftersom jag inte alls var medveten om att uppskovet inte var avbetalat.
Det var riktig vår idag igen med temperaturer på runt +25. Litet för varmt tycker jag så här tidigt men vädret tycks ju "ha fått fnatt".
Kram tillbaka över Atlanten!
Lotta: Jag får avvakta tills jag får den exakta summan - har fått en ungefärlig summa ännu så länge - och se hur det ser ut och vad som känns rätt.
Eftersom jag tror att allt sker av en anledning vet jag att det finns någon mening även med detta. Har inte riktigt blivit klar över detta ännu men kommer absolut att "jobba på det".
Varm kram till dig!
Stig: Roligt att du tyckte om bilderna. :) Och det är vackert - och det blir snart ännu vackrare när mer slagit ut.
Tack för ditt mejl!
Marina: Roligare besked kan man verkligen få. Men det går ju inte att ändra på det hela - tyvärr.
Värmen skall tydligen fortsätta hela helgen och mer kommer att slå ut. Roligt att du tyckte om vårbilderna. :)
Åh nej!
Min första spontana tanke var att går allt rätt till? Ska du verkligen behöva betala sexsiffrigt? Varför osv....
Önskar att det verkligen är slut på alla byråkratiska funderingar efter detta. Dödsbon är sällan roliga att hantera, dels med tanke på känslor som blommar upp, minnen osv. men också rakt av allt extra bekymmer som kommer som ett brev (mejl) på posten.
Jag fick också brev från skatteverket igår angående min brors dödsbo, men det var positivare än vad ditt var.
Kramar!
Nej,vilket omskakande email ,forstar verkligen din frustration over att behova betala en sa stor summa. Reavinstskatter anser jag orattvisa.Du koper ett hus for pengar du redan skattat for,och nar du maste salja det sa betalar du skatt en gang till.Markligt!
Forre presidenten Zarkozy har i Frankrike tog bort denna skatt,nar det galler ditt "récidence principale"
vilket ju manga var tacksamma for.
Hoppas du kommer over detta trakiga pa nagot satt och kan planera som tidigare,men visst,
klart att det paverkar budget och annat.
Det ser ut som ni har full var nu .Sa harligt!
Ha en go weekend nu trots ledsamma
besked.
Styrkekramar ifran Frankrike!
Gunilla
Fy för det lede, vilka nyheter! För ett par dagar sedan var det en artikel i Washington Post om precis det du skriver om. Barn
har fått skatteräkningar av den orsaken att föräldrarna var skyldiga IRS, när dom dog, även om det var för många, många år sedan.
Hoppas verkligen du kan få juridisk hjälp med detta. Men DET kostar ju pengar också.
Vilken vacker bild med Mt. Shasta i bakgrunden.
Ruth i Virginia
Karin: Det är nog inget "fuffens" på gång. Mamma hade fått ett uppskov för skatten som uppstod när hon sålde villan i Enebyberg - det blev ju en vinst eftersom de köpte den redan 1965. Det jag inte mindes var att detta uppskov inte var omhändertaget och betalat. Hade jag mints detta (jag kunde ju inte hålla koll i detalj på allt som rörde mammas deklarationer från andra sidan jordklotet), hade jag kunnat meddela min kontaktperson hos begravningsbyrån tidigare och vi hade nu sluppit detta.
Jag känner mig i bättre form idag eftersom jag förstått litet djupare/högre betydelse av detta. Du förstår nog. :)
Vad skönt att du fick ett positivt besked för din brors dödsbo.
Kramar!!
Gunilla: Det är många skatter tycker jag i alla möjliga sammanhang - både här i USA och i Sverige. Jag kan ju ingenting tyvärr om Frankrike. Bra att du berättar hur det är där. :)
Man blir litet omskakad av sådana här besked. Hade jag mints att upskovet inte var avklarat och betalt hade ju min kontaktperson hos begravningsbyrån kunnat sätta undan pengar för utgiften och jag hade inte behövt få beskedet nu.
Jag hoppas att hans slutgiltiga besked inte blir alltför dramatiskt.
Vi har nästan för mycket vår för tidigt. :) Om det nu finns något sådant. Jag ser hur snön redan smälter på berget. Och vi skulle behöva mycket mera regn och snö för att hjälpa till med att lindra torkan.
Ha det gott! Varm kram!
Ruth: Det var verkligen inget roligt besked men rätt skall ju vara rätt och det är bara att betala.
Jag läste precis om det du skriver om - IRS försöker få in pengar och folk fattar ingeting av de besked de får.
Jag visste ju i alla fall om detta även om minnet var litet "grumligt" och jag inte visste/mindes att det hela inte var avklarat redan. Tyvärr.
Nej, juridisk hjälp behöver jag nog inte. Jag litar på att min kontaktperson vet vad som gäller. Han arbetar hos Ignis begravningsbyrås juridiska avdelning.
Det är vackert här men också redan ännu torrare.
Men åh, vad hemskt och tråkigt!! Verkligen inget roligt besked!
Vilken fantastisk bild på berget och den spirande grönskan!
En överraskning av det helt klart tristare slaget. Hoppas det ska ordna upp sig.
Ha det gott
inga roliga mail sådana dära, men tänk jag tror allt sker av någon anledning även om man inte ser det just när det händer så hittar man till svaret när tiden är inne. Men förstår att du upplever det som en tråkighet, Underbar bild på berget även de andra bilderna men berget är för sig hm känns som jag sagt eller skrivit det innan.
ta hand om dig
Sara: Nej, det var inget roligt besked. Men det är bara att betala - man vill ju inte ha något ouppklarat med Skattemyndigheten.
Tack - roligt att du tyckte om bilden. :)
Mammaxtre: Allt går även om det här givetvis kändes litet som ett bakslag.
Jag känner mig bättre efter att ha "processat" det hela nu under helgen.
Ha det gott du också!
Malix: Jag tror, precis som du, att allt har en mening och jag kan se den redan. Såg den redan igår faktiskt. I fredags tog jag en promenad i skogen kring skolan och pratade med träden en stund. De är visa och kloka. :)
Ha det bra!
Men fy vad tråkigt! :o/
Kram
Åh så trist, vilken chock!!!!! Hoppas verkligen att allt kommer lösa sig på något sätt!! Kramar från Småland
Ah jag känner verkligen med dig Anne-Marie. Jag har varit med om flera nära personers bortgangar och jag vet verkligen hur fruktansvärt jobbigt det är; känslomässigt naturligtvis, men även praktiskt.
Fantastiskt vackra bilder!!
Extra stora kramar
Mimmi: Ja, det var inget roligt besked. Men jag tar väl mig igenom detta också hoppas jag.
Kram!
Annelie: Det var en kalldusch minst sagt. Jag försökte verkligen ha koll på allt som rörde mamma men detta mindes jag inte. Inte att det fortfarande var utestående.
Kram!!
Martina: Min mamma gick bort i juli förra året så det är inte mycket kvar av det praktiska kring hennes dödsbo. Det mesta har gått som på räls men detta var minst sagt en kalldusch.
Roligt att du tyckte om bilderna. :)
Stor kram!
Post a Comment