Vara förberedd
De allra flesta av oss lever bekväma liv. Vi har en bostad, bil, kan åka på semester och vi har mat på bordet. Så har det varit under lång tid och kanske det kommer att fortsätta att vara så.
I USA finns det många människor som känner att den här sortens livsstil trots allt är rätt sårbar med stigande priser på mat, el, bensin och en växande arbetslöshet. De här människorna har blivit en rörelse som har växt explosionsartat de senaste åren - "preppers" kallas de som förbereder sig på olika sätt. Den senaste helgens stora oväder i nordöstra USA ledde till att miljontals människor blev utan el. Och fortfarande finns det områden där elen inte kommit tillbaka.
Både i USA och i Sverige är de flesta totalt beroende av el och att till exempel leveranser av mat fungerar till affärerna.
När jag bodde i Sverige tänkte jag inte så mycket på att vara litet förberedd på olika sätt. Michael var helt klart en "prepper" - han var före sin tid. Han hade lagrat olika slags torr mat och konserver, hade olika verktyg om han skulle vara tvungen att klara sig mer på egen hand. Huset vi bodde i hade en vedspis så att vi kunde ha det varmt även om elen försvann och vi kunde även laga mat på spisen. Tyvärr har huset jag hur ny ingen vedspis så om det blir ett långt elavbrott skulle det inte gå att bo i huset. Eftersom jag har begränsat med utrymme kan jag inte lagra särskilt mycket men jag skulle klara mig längre än många andra. Läste nyligen att många i USA har mat för bara några få dagar hemma. Och jag har extra vatten även om vi klarar oss rätt bra i Mt Shasta området eftersom det finns drickbart vatten i en park i Mt Shasta som kommer från en källa uppe på berget. Vissa i "prepper"- rörelsen här i USA har lager av mat som räcker kanske under 6 månader till 1 år.
För några år sedan köpte jag ett litet värmeelement som drivs med propan. Jag har inte behövt använda det men det finns som en "backup". Det kan inte värma hela huset men ett rum skulle kunna vara varmt.
Att kunna rena vatten i nödsituationer är något alla inom "prepper" rörelsen pratar om. Ingen långsiktig lösning men man kan klara sig ett tag.
Att kunna koka/värma mat på annat sätt är viktigt om man bara har en elspis. Jag har tyvärr ingen gasolspis för camping men den här fungerar utan gasol.
Och det här bränslet kan man använda för spisen.
En såg är alltid bra att ha. Och den här behöver aldrig skärpas.
Vissa människor tycker det verkar överdrivet och fånigt att förbereda sig på det här sättet och att man verkar paranoid. Jag tycker det är smart att tänka framåt och vara litet förberedd.
Den här bloggen är en amerikansk resurs för alla som vill vara förberedda. Har nästan 300,000 besökare varje vecka.
Survivalblog.com
En artikel som har ca 3 år på nacken men berättar om hur fler och fler amerikaner dras till "prepper"-rörelsen:
http://abcnews.go.com/Nightline/story?id=5565070&page=1
18 comments:
Visst är det märkligt att man inte tycks lära sig något av långa strömavbrott, när det stormar och snöar.
I allmänhet tro jag att folk på landsbygden är en aning bättre rustade - många har vedspis och somliga brunn på gården. Se'n gäller det ju att ha en del stapelvaror hemma.
Margaretha
Jag tror att det beror väldigt mycket på var man bor, hur förberedd man är för avbrott av olika slag.
Bekvämare vi får i vårt dagliga liv i samhället, mera avskärmade tror jag att vi blir för den verklighet som uppstår trots allt någon gång nu och då, när strömmen går, vattnet uteblir och andra bekvämligheter bara inte finns. Helt plötsligt.
Intressant inlägg!
Karinkram!
Du är förberedd!
Det är så lätt att bli bekväm och inte tänka till. Flera av mina vänner och arbetskamrater har ännu inte el och vatten. Det duschas i skolor och hos vänner.
Kram!
Hmmm.. tycker det verkar nojigt.
Kanske forbereder sig folk for 2012 och slutet pa Mayakalendern? ;)
Det är nog alltid bra att vara förberedd så att man kan klara ett lite längre strömavbrott men som Pettas säger så beror det ju mycket på hur och vart man bor. Att bo i lägenhet i storstad med begränsat utrymme gör det svårt att lagra. Mina svärföräldrar bor på en gård i Blekinge så där skulle de nog klara sig betydligt bättre då det finns vedspis osv. Här i storstan är man väldigt utsatt. Det hela måste ju också ha rimliga gränser så att det inte blir en överdriven nojja. Strömavbrott kan man som sagt kanske förbereda sig på men atomkrig och sådant tror jag inte att preppa sig mot.
Kram!
Minns det där tydligt från millennieskiftet, y2K. DÅ bunkrades det i hus och koja.
Men, det är klart att det alltid är bra att vara beredd på om det skulle hända ngt.
Det finns ju guidelines om det också.
Jo, ett strömavbrott etc kan vi nog till viss el förbereda oss på, men större saker vette 17...
Intressant läsning.
Kram!!
Det är inte helt fel att vara förberedd, oavsett var man bor. För visst har du rätt, vi är alla oerhört beroende av el dessa dagar och när den försvinner inser vi verkligen HUR mycket.
Vi som bor på landet måste vara lite mer förberedda. Strömavbrott tillhör vardagen här ute och blir det storm kan den försvinna under flera dagar. Det mesta går att lösa men det som faktiskt är det värsta är att vattnet försvinner. Då inser vi hur mycket vatten vi gör av med på en dag och hur vi tar det för givet. På det viset kan strömavbrott vara ganska nyttiga.
Ta hand om dig Anne-Marie!
Kram Lotta
Margaretha: Jag förstår heller inte att man inte har litet mer förberedelser eftersom det blir vinter varje år och ofta oväder som leder tillströmavbrott. Jag tror att vi har invaggats i tron att elen alltid finns och när det blir avbrott blir alla förvånade. Tror också att landsbygdsboende personer kan ha litet bättre förutsättningar. Stapelvaror har jag en del av men pga begränsat utrymme kan jag inte lagra alltför mycket.
Karin: Självklart beror mycket på var man bor. Jag skulle personligen inte vilja bo i en stor stad som till exempel San Francisco - eller Stockholm - där man är otroligt sårbar. Och vem vet vad som kommer att hända eftersom naturen blir alltmer "opålitlig" med mer extremt väder för varje år som går. Roligt att du tyckte om inlägget. :) Kramar!
Lotta: Jag är inte alls så förberedd som "riktiga" preppers är. Mycket beroende på att jag inte har utrymme. Sedan skall man ju inte tro det värsta men jag har hört meteorologerna på The Weather Channel säga gång på gång att 2011 är det värsta och dyraste väderåret någonsin med mer och mer extremt väder här i USA. Ingen tror jag vet vad som egentligen kan komma att hända. Det är lätt att bli bekväm och ta allting vi har för givet. Det gör jag också. Kram!
Liza: Som jag skrev tycker en del att det är nojigt. Jag tycker faktiskt inte det. Jag tycker det är bra att tänka till litet och inte ta allting för givet som vi oftast gör. Hur skulle du hantera ett riktigt långt strömavbrott? Har du någon "backup" plan? De i USA som förbereder sig tror jag inte tänker på Maya-kalendern. Det är andra som gör.
Desiree: Bor man i en storstad är man väldigt utsatt och sårbar. Jag minns ett längre elavbrott på 80-talet som kanske pågick 7-8 timmar. Det blev kaos i Stockholm. Självklart är det lättare att vara mer förberedd på landet än i en storstad. Man skall göra allt med måtta och inte bli totalnojig men att ha litet framförhållning och inte ta allt för givet, det tror jag är smart. Skall man klara av ett atomkrig måste man nog ha en bunker. Det har inte jag. ;) Kram!
Annika: Roligt att du också gillade inlägget. :) Y2K var väldigt "upphaussat" här i USA och det blev ju platt fall. Det som faktiskt pågår nu och som ju inte kan bortförklaras är det mer och mer extrema vädret. Ni på östkusten har ju verkligen drabbats nu under hösten. Och sjlvklart påverkar extremt väder infrastrukturen. Jag minns tornadoutbrottet i våras då det var totalt kaos i flera stater. Jag tror på förberedelser med måtta och att ha litet framförhållning. Kram!
Lotta: Både el och vatten är vi så vana vid att de bara finns. Som du säger kan det vara nyttigt att inse hur vi tar dessa för givet och kanske ha litet backup-planer. Jag minns när Michael och jag bodde på Hawaii och det inte regnade på några veckor - då blev den "catchment tank" som tillhandahöll allt vårt vatten en resurs vi fick hushålla med. Många på Hawaii har inte kommunalt vatten utan får sitt vatten från regnen som samlas upp i en stor tank. Ha det fint Lotta! Kram!
Lite för nojigt för min del. Det finns så mycket man kan oroa sig för.
Jane: Jag ser det mer som att vara litet förberedd. Vi har ibland längre strömavbrott under vintern i Mt Shasta-området och har man litet framförhållning kan man klara sig bättre än om man inte har någon framförhållning alls.
Var lite ironisk dar, tror ingen egentligen tror pa att jorden gar under 2012 ;)
Men vet faktiskt inte hur jag skulle gora om det blev ett langt stromavbrott. Aldrig riktigt tankt pa det eller oroat mig.
Liza: Intressant att du (och givetvis även andra) uppfattar att det är att oroa sig. Jag ser det inte så, utan mer som att tänka litet framåt och se vad man kan göra för att klara sig själv mer om det skulle bli t ex ett längre strömavbrott. Mer som en förberedelse.
Post a Comment