Att behöva söka sitt jobb flera gånger!
Jag kommer inte att skräda orden i det här inlägget eftersom detta går emot allt sunt förnuft i mitt tycke vad skolan håller på med och “utsätter" mig för.
När jag kom tillbaka från Sverige förra hösten hade jag turen och förmånen att min chef N (som nu gått i pension) hade möjligheten att få in mig som deltids- och korttidsanställd inom skolan igen. Jag jobbade bara ca 20 timmar/vecka till att börja med vilket självklart inte var tillräckligt för att få alla räkningar betalda men jag hade litet sparade pengar som jag också kunde ta av. Efter några månader lyckades N få upp antalet timmar till 28 vilket givetvis var mycket bättre. Fortfarande var det dock bara som korttidsanställd. Under juli (efter axelskadan) fick jag dessutom mer betalt per timme eftersom N hade lyckats att ge mig en annan jobbtitel. Detta var som en förberedelse innan N skulle gå i pension i oktober.
Några dagar innan N skulle gå i pension frågade vår nye chef T (han är chef för kontoret som sysslar med “instruction" - det vill säga allt som har med kurser att göra) mig om jag kunde tänka mig att jobba heltid 40 timmar/vecka. Javisst sade jag eftersom jag inte hann med allt jag skulle göra och jag hade fått mer ansvar och fler arbetsuppgifter. Det tog bara 1 eller 2 dagar innan personalavdelningen skickade ett mejl till mig och sade “we are sorry but you will not be able to work more hours as of .... but we have to advertise this job internally and you have to apply for it." Att T inte visste detta eller att personalavdelningen inte hade kunnat kläcka ur sig detta är under all kritik. Herregud vad dåligt.
Jobbet var som sagt bara för interna ansökningar OCH det var dessutom bara “interim". Det innebär att det inte var ett permanent jobb utan mer som ett vikariat. Jag sökte jobbet motvilligt eftersom jag annars hade fått sluta på en gång och fick skicka in en ansökan med brev, CV, referenser och så vidare. Eftersom jag var den enda som kunde söka jobbet (jobbeskrivningen var egentligen skriven för mig av N) var jag den enda som sökte jobbet. Men trots detta fick jag gå igenom TVÅ intervjuer - en med en liten grupp och en med “höjdarna" inom skolan. Beskedet jag fick under den sista intervjun var “we will check your references and let you know." Hur urbota korkade är de om de skulle kolla referenser när jag har jobbat där 11 år och folk känner mig och vet vem jag är? Det visade sig att inga referenser kollats (jag frågade mina referenser) men trots detta tog det ca 3 veckor!!! från mina intervjuer tills dess att jag faktiskt blev anställd. Totalt tog det 1,5 månad för detta interna jobb från utannonseringen tills dess att jag blev anställd! Jag har inte ens ord för hur dåligt och oprofessionellt detta sköttes.
Det har varit flera personer inom skolan som varit anställda som “interim" och haft dessa vikariat under kanske 6 månader till 1 år. Men så enkelt skulle det inte vara i mitt fall tydligen.
När jag och min kollega hade ett möte med chefen T bara ca 1 vecka efter det att jag blivit anställd på heltid och som “interim" sade han under mötet “I haven’t seen the job (alltså mitt jobb som jag precis blivit anställd för) being advertised as permanent yet. I have to make sure it gets advertised." Jag fick en obehaglig känsla i maggropen och mycket riktigt - bara ca 1 vecka efter det mötet var mitt jobb utannonserat igen. Men denna gången var det utannonserat externt och vem som helst kan söka. Tala om slag i ansiktet och förnedrande. Jag brukar inte svära på bloggen men det här kräver litet mer kraftord - vad fasiken håller de på med?
Om jag skall fortsätta att jobba inom skolan måste jag återigen söka mitt jobb med ansökan (brev, CV, referenser osv) och dessutom gå på intervjuer igen om de väljer att intervjua mig. Jag har ännu inte sökt jobbet och det tar emot något helt otroligt att göra detta. Dessutom vet jag ju inte om de vill bli av med mig eller om detta bara är en mycket oprofessionell byråkrati som inte tar någon som helst hänsyn till mig. Om jag inte söker utan helt enkelt lämnar skolan - vilket faktiskt känns som ett alternativ i det här läget - kommer de att få ett helvete rent ut sagt eftersom ingen kan en hel del av det jag kan efter det att N gick i pension. Och det vore faktiskt rätt åt dem när de behandlar folk på det här sättet.
Som sagt, jag skräder inte orden eftersom det här är under all kritik. Alla jag har pratat med inom skolan säger samma sak - vad håller de på med?
Jag kommer säkert att återkomma till detta men allt detta har gjort att min inspiration och lust (förutom axelskadan) legat på sparlåga under flera månader.
Så här kan det alltså gå till i “drömlandet" USA och ni som vill flytta hit - var medvetna om att det kan vara så här.. Jag tror tyvärr att jag inte alls är unik.
Och ni undrar kanske nu - varför söker hon inte bara ett annat jobb? Svar: Det är inte alls gott om jobb här och det är inte alls enkelt att få ett annat jobb. Men jag har en del andra tankar också kring vad jag eventuellt kommer att göra framöver vilket inte alls innefattar Weed och USA - får lov att återkomma till dessa framöver.
Okej “rant over" för denna gången. Mt Shasta är vackert med all snö nu. Tog denna bild igår när jag åkte till staden Yreka.
