Att behöva söka sitt jobb flera gånger!

Jag kommer inte att skräda orden i det här inlägget eftersom detta går emot allt sunt förnuft i mitt tycke vad skolan håller på med och “utsätter" mig för.

När jag kom tillbaka från Sverige förra hösten hade jag turen och förmånen att min chef N (som nu gått i pension) hade möjligheten att få in mig som deltids- och korttidsanställd inom skolan igen. Jag jobbade bara ca 20 timmar/vecka till att börja med vilket självklart inte var tillräckligt för att få alla räkningar betalda men jag hade litet sparade pengar som jag också kunde ta av. Efter några månader lyckades N få upp antalet timmar till 28 vilket givetvis var mycket bättre. Fortfarande var det dock bara som korttidsanställd. Under juli (efter axelskadan) fick jag dessutom mer betalt per timme eftersom N hade lyckats att ge mig en annan jobbtitel. Detta var som en förberedelse innan N skulle gå i pension i oktober.

Några dagar innan N skulle gå i pension frågade vår nye chef T (han är chef för kontoret som sysslar med “instruction" - det vill säga allt som har med kurser att göra) mig om jag kunde tänka mig att jobba heltid 40 timmar/vecka. Javisst sade jag eftersom jag inte hann med allt jag skulle göra och jag hade fått mer ansvar och fler arbetsuppgifter. Det tog bara 1 eller 2 dagar innan personalavdelningen skickade ett mejl till mig och sade “we are sorry but you will not be able to work more hours as of .... but we have to advertise this job internally and you have to apply for it." Att T inte visste detta eller att personalavdelningen inte hade kunnat kläcka ur sig detta är under all kritik. Herregud vad dåligt.

Jobbet var som sagt bara för interna ansökningar OCH det var dessutom bara “interim". Det innebär att det inte var ett permanent jobb utan mer som ett vikariat. Jag sökte jobbet motvilligt eftersom jag annars hade fått sluta på en gång och fick skicka in en ansökan med brev, CV, referenser och så vidare. Eftersom jag var den enda som kunde söka jobbet (jobbeskrivningen var egentligen skriven för mig av N) var jag den enda som sökte jobbet. Men trots detta fick jag gå igenom TVÅ intervjuer - en med en liten grupp och en med “höjdarna" inom skolan. Beskedet jag fick under den sista intervjun var “we will check your references and let you know." Hur urbota korkade är de om de skulle kolla referenser när jag har jobbat där 11 år och folk känner mig och vet vem jag är? Det visade sig att inga referenser kollats (jag frågade mina referenser) men trots detta tog det ca 3 veckor!!! från mina intervjuer tills dess att jag faktiskt blev anställd. Totalt tog det 1,5 månad för detta interna jobb från utannonseringen tills dess att jag blev anställd! Jag har inte ens ord för hur dåligt och oprofessionellt detta sköttes.

Det har varit flera personer inom skolan som varit anställda som “interim" och haft dessa vikariat under kanske 6 månader till 1 år. Men så enkelt skulle det inte vara i mitt fall tydligen.
När jag och min kollega hade ett möte med chefen T bara ca 1 vecka efter det att jag blivit anställd på heltid och som “interim" sade han under mötet “I haven’t seen the job (alltså mitt jobb som jag precis blivit anställd för) being advertised as permanent yet. I have to make sure it gets advertised." Jag fick en obehaglig känsla i maggropen och mycket riktigt - bara ca 1 vecka efter det mötet var mitt jobb utannonserat igen. Men denna gången var det utannonserat externt och vem som helst kan söka. Tala om slag i ansiktet och förnedrande. Jag brukar inte svära på bloggen men det här kräver litet mer kraftord - vad fasiken håller de på med?

Om jag skall fortsätta att jobba inom skolan måste jag återigen söka mitt jobb med ansökan (brev, CV, referenser osv) och dessutom gå på intervjuer igen om de väljer att intervjua mig. Jag har ännu inte sökt jobbet och det tar emot något helt otroligt att göra detta. Dessutom vet jag ju inte om de vill bli av med mig eller om detta bara är en mycket oprofessionell byråkrati som inte tar någon som helst hänsyn till mig. Om jag inte söker utan helt enkelt lämnar skolan - vilket faktiskt känns som ett alternativ i det här läget - kommer de att få ett helvete rent ut sagt eftersom ingen kan en hel del av det jag kan efter det att N gick i pension. Och det vore faktiskt rätt åt dem när de behandlar folk på det här sättet.

Som sagt, jag skräder inte orden eftersom det här är under all kritik. Alla jag har pratat med inom skolan säger samma sak - vad håller de på med?

Jag kommer säkert att återkomma till detta men allt detta har gjort att min inspiration och lust (förutom axelskadan) legat på sparlåga under flera månader.
Så här kan det alltså gå till i “drömlandet" USA och ni som vill flytta hit - var medvetna om att det kan vara så här.. Jag tror tyvärr att jag inte alls är unik.
Och ni undrar kanske nu - varför söker hon inte bara ett annat jobb? Svar: Det är inte alls gott om jobb här och det är inte alls enkelt att få ett annat jobb. Men jag har en del andra tankar också kring vad jag eventuellt kommer att göra framöver vilket inte alls innefattar Weed och USA - får lov att återkomma till dessa framöver.

Okej “rant over" för denna gången. Mt Shasta är vackert med all snö nu. Tog denna bild igår när jag åkte till staden Yreka.

Lägesrapport

Jag lever fortfarande även om det kanske inte verkar så här på bloggen. :) Hoppas att kunna återuppta bloggandet efter en jobbig höst.

Axeln blir bättre och bättre och jag märker att jag blir starkare. Men fortfarande har jag litet ont inne i axeln och blir trött om jag skriver mycket så får vara försiktig - det gäller även hur mycket jag skriver på bloggen. Rörelseförmågan blir bättre men är ännu inte vad den var. Kommer att skriva litet mer om detta och vad jag gjort eftersom jag bara har gjort “naturliga" saker och vet att man kan bli frisk även utan mediciner.

Mitt arbete är rena, rama “dårhuset" och har gjort att min inspiration och lust har legat på sparlåga. Detta är en stor orsak till att jag inte skrivit på bloggen under hösten. Kommer att gå in på detta mer också i inlägg framöver. Skolan har stängt för jullov nu vilket känns skönt. Skönt att få litet andrum från denna miljö som jag varit i sedan januari.

Vi har full vinter här i nordligaste Kalifornien. Det snöade dagen före julafton och snön ligger kvar eftersom det varit ovanligt kallt. Med våra dåligt isolerade hus är det många lager kläder som gäller just nu. :)

Det här blir inget långt inlägg men ville ge ifrån mig ett livstecken. Har fått en del undringar under hösten hur jag har det. Tack till er som skrivit!

Mt Shasta har massor med snö och så här vintrigt såg det ut i lördags när solen sken en stund.

Att fylla 55

Man är inte äldre än vad man känner sig och det mottot lever jag efter. Att jag på pappret lär bli 55 i november känns egentligen helt ointressant men när man blir 55 tycks man helt plötsligt höra till en "ny grupp" i alla fall här i USA.

En del restauranger har så kallade "senior discounts" och det är ofta 55-gränsen som gäller. Men det kan även vara 60 eller 65 som är gränsen. Oftast är det de större kedjorna som har de här rabatterna och som bekant har vi ett magert utbud i Mt Shasta-området av restauranger. Här i Weed har vi en restaurang som heter Hi-Lo Café där de har en så kallad "senior menu" (frukost, lunch och middag) som gäller från 55. Ingen rabatt märkligt nog men mindre portioner. Från deras meny "Reserved for those over 55 who’ve been around the mountain a couple of times and want a little less food." http://thehilocafe.com/

Den här bilden är från maj 2015 när C och hennes man passerade genom Weed och vi åt frukost/brunch hos HI-Lo.

Här är en lista med "senior discounts" för de litet större restaurangkedjorna: https://www.theseniorlist.com/2015/01/2015-senior-discounts-restaurants/

Något annat som jag snart "kvalar in till" är "55+ communities," det vill säga bostadsområden där man måste vara 55 för att kunna bo. De finns också i Sverige vad jag vet men tror att det är litet mer utbrett här i USA.
Min vän C (som bodde granne med mig i Lake Shastina) och hennes man har bott i ett sådant område i Oregon sedan de flyttade härifrån. De här bostadsområdena har ofta olika aktiviteter, golfbanor och kan bestå av många hus. Ofta är det villor vilket kanske inte är lika vanligt i Sverige.

Jag har börjat fundera litet på om ett sådant område skulle kunna vara något för mig eftersom jag mycket snart har åldern inne. Vad jag vet finns inga sådana "55+ communities" i mitt område men på många andra platser i USA finns de. Har ännu så länge ingen bra lista över var de finns men har tittat litet på nätet.

Vi har sluppit brandrök de senaste dagarna vilket varit underbart och branden lär vara 85% "contained" nu. Troligen kommer den att brinna tills det börjar regna men de har i alla fall fått den under bra kontroll. Som mest var det mer än 2000 brandmän som bekämpade branden.

Och idag är det 15 år sedan 9/11 skedde. I en av grupperna jag är med i hos Facebook (svenskar i USA) skrev många om sina upplevelser just denna dagen 2001 och det var intressant och gripande att läsa om alla minnen som finns kring den här dagen. USA förändrades 11 september 2001 och är fortfarande ett annat slags land tyvärr.

Don't wear white after Labor Day

Ni får överse med att jag inte svarar på kommentarer just nu. Annars är det A och O för mig att besvara alla kommentarer men jag tar det litet lugnt med detta på grund av axeln. Tack till er som skriver!

Idag är det Labor Day i USA och skolan är stängd. Många i USA är lediga idag och det är trevligt med en långhelg. Semester kan jag egentligen inte ha såvida jag inte vill förlora inkomst (har ju varken sjuk- eller semesterersättning) och idag blir det en sådan dag med förlorad inkomst.

Labor Day infaller alltid den första måndagen i september och är ett “inofficiellt“ avslut på sommaren. Många är ute och campar den här helgen och det brukar vara fullt på campingplatserna. Vi har det ovanligt svalt just nu och i morse var det bara +4 här i Weed men det skall bli varmare igen under veckan. Nästa helg talar man över +30 igen - nu börjar det bli litet tjatigt med sol och värme tycker jag.

Det finns ett märkligt uttryck kring Labor Day som säger “don’t wear white after Labor Day“ vilket ju kan tyckas vara underligt. Det verkar ha sitt ursprung i det tidiga 1900-talet när överklassen kunde ha vita/ljusa kläder under sommaren medan arbetarklassen ofta hade mörkare klädesplagg då de hade jobb som ofta innebar hårt arbete och smuts. När september kom blev det svalare och överklassen kunde använda andra kläder som kanske var mörkare till färgen.

För de flesta människor idag spelar det givetvis ingen roll vilka färger på kläderna man har under olika årstider men uttrycket verkar leva kvar. https://www.yahoo.com/style/where-did-whole-don-t-150041390.html



Branden i vårt område har nu vuxit till 25,000 acres och berget är helt täckt av rök idag. Igår syntes det och luften var klar så förhållandena ändras för varje dag och timme.

Något helt orelaterat - jag tittade inte på OS i Rio men såg givetvis att svenskarna vann en del medaljer. TV-reklamen här i USA (och även i Sverige) är oftast bedrövligt dålig och fånig men under sommar-OS släppte ett av USAs största försäkringsbolag - Farmer’s - en kul liten reklamsnutt. :)



Happy Labor Day!

En innehållslös tillvaro ;)

Jag har fått litet frågor från bloggvänner “vart jag tagit vägen“. Eftersom axelskadan fortfarande är påtaglig har bloggen fått ta en undanskymd tillvaro ett tag eftersom vi fick väldigt mycket att göra inom min avdelning på jobbet innan skolan satte igång och även sedan höstterminen startade. Eftersom jag knappt kan vara hemma från skolan (har ju ingen sjukersättning) var jag tvungen att ransonera datortiden hemma så att jag kunde vara på jobbet och göra det jag skulle. Bloggen ger inga pengar men jobbet gör det. :)

En av mina kollegor har haft ungefär samma sak som jag har med försämrad rörelseförmåga och smärta vid oförsiktiga rörelser och hon sade att denna typen skador kan ta lång tid - ofta många månader. Hon var mer “normal“ igen efter kanske 6 månader. Och jag har märkt att det också är relativt enkelt att bli “återskadad“ till viss del. Jag använder en “magnetic pulser“ nu (kommer att skriva mer om denna vid ett annat tillfälle) och den hjälper till att läka. Använde denna vid min fotledsskada för 3,5 år sedan. Jag skulle troligen inte alls sitta framför en dator men just nu har jag inget annat sätt att få in pengar.

Det känns som om jag har en rätt innehållslös tillvaro just nu som rubriken säger eftersom jag jobbar, går hem tvärs över gatan och försöker ta det lugnt och vila axeln, laga mat, titta litet på TV och göra sådant som man måste göra i ett hem. Bor man själv blir det ju en del att göra trots allt.

Jag skrev på min FB-sida häromdagen att jag varit så tacksam att vi inte haft rök från skogsbränder tidigare i sommar. Det har brunnit - och brinner fortfarande - längre söderut i Kalifornien men nu är det vår tur tyvärr. Vi har inte haft åskoväder så man misstänker att denna branden kanske har startats av människor.
Branden startade i lördags kväll (ca 80 km från Weed) och har nu exploderat i storlek. Jag visste inte ens om den förrän Weed var insvept i brandrök i tisdags morse. Röken har kommit och gått sedan dess och igår kväll var det rök igen så att jag inte kunde öppna mina fönster. Som tur är har det blivit litet svalare.

Området där det brinner är glesbefolkat och det verkar ofta brinna där under sommaren, men trots detta har flera hus förstörts. Och igår utfärdades hälsovarningar på grund av all rök och partiklar i luften. Jag håller mig inomhus och tänker inte vara ute när det är påtaglig rök i luften. Torkan i Kalifornien har inte “försvunnit“ och bara för att man inte skriver om den - nu är det “bara“ skriverier och TV-program om presidentvalet i november - är den påtaglig för oss som bor här.

Här är ett par länkar som har bra information om just den här branden:

http://inciweb.nwcg.gov/incident/4997/
https://www.facebook.com/YrekaNews/?fref=ts

Länken jag har i högerspalten till en webkamera som finns här visar nog rätt bra hur röken ser ut vid olika tider under dagen.

Den här bilden tog jag i gryningen i tisdags och det är disigt på grund av röken.

Går det överhuvudtaget att lämna Weed?

Mt Shasta har av olika indianstammar ansetts vara ett heligt berg under lång tid och många som kommer hit som turister eller bor här känner samma sak. Ibland talar man till och med om att Mt Shasta är en kraftplats och ett energivortex. Jag börjar undra om Weed besitter samma egenskaper.

Framför allt “mitt“ college tycks vara ett sådant vortex som man inte kan ta sig ur. :) Många har gått i pension eller slutat av andra anledningar men av någon anledning tycks de återvända. Jag har ju gjort samma sak. Första gången jag lämnade det här området var när Michael och jag flyttade till Hawaii. Ett år senare var jag tillbaka. När Michael hade gått bort bodde jag i Oregon men återvände. Och nu senast kom jag tillbaka till Weed efter mitt “Sverigeäventyr“. Trots att jag känner att det är dags att hitta en ny plats.

Men jag är som sagt inte alls unik utan det är många med mig som återvänder. Självklart är skolan en stor arbetsgivare i det här glesbygdsområdet med få arbetstillfällen och små företag. Kvinnan som började inom “min“ avdelning - när jag skulle lämna mitt jobb förra hösten - slutade i början av juni för att flytta till Texas. Hon var också tillfälligt deltidsanställd och flyttade till Houston i Texas där hon bott för många år sedan. Idag fick vi veta att hon nu är tillbaka och skall jobba tillfälligt inom en annan avdelning inom skolan! Jag och min kollega gjorde stora ögon när vi fick veta det och jag kände att ingen kan ta sig härifrån. Vi försöker men så dras vi av någon märklig kraft tillbaka till detta vortex. :)

Jag har fått en del “rapporter“ från R som fortfarande befinner sig i Montana och han tycker om den allra västligaste delen där han varit. Det är vackert och människor är trevliga. Och vädret verkar vara mycket mera växlande än vad det är här i Kalifornien där det blir tjatigt med bara sol och varmt. Tydligen är det inte alltid att det finns tillgång till mobiluppkoppling eftersom han varit på flera campingplatser där han inte kunnat ringa. Vi får se när jag eventuellt kan besöka Montana - blir dock inte förrän jag är mycket bättre i axeln vilket tycks ta sin tid.

En kartong med mycket personlighet!

Det kanske får bli litet kortare inlägg under en period så att jag kan skriva litet oftare. Har i alla fall svarat på alla trevliga kommentarer nu på det tidigare inlägget - beklagar att det tog litet tid.

Som jag berättat om tidigare brukar jag köpa barley grass = korngräs och ha i min yogurt till frukost. Tidigare har jag kunnat köpa korngräset i hälsokostaffären i Mt Shasta men av någon anledning slutade de att sälja det. Så jag har varit tvungen att försöka hitta det på nätet eftersom det inte finns i någon annan affär här.

Jag hittade det hos en försäljare via Ebay men det var inte ekologiskt vilket jag helst ville ha. Så alldeles nyligen gjorde jag min första beställning hos Nuts.com. Jag ringde dit först eftersom jag hade ett par frågor och de är “nutty“ helt klart. ;) Har aldrig hört ett sådant meddelande innan man kom fram till personen i kundtjänsten.

Igår kunde jag hämta paketet och det var en kartong med mycket personlighet. :) De hade lyckats klämma in text på varenda del av kartongen förutom insidan. Jag har läst många bra recensioner om Nuts.com och de säljer inte bara nötter utan även “Dried Fruit,“ “Chocolates & Sweets,“ Snacks,“ “Coffee & Tea,“ och olika varor för “Cooking & Baking.“ Jag fick min beställning väldigt snabbt och som sagt en mycket speciell kartong.

Alla bilder går att klicka på så att de syns bättre.