Det här med kärnkraft

Det var 1980 och jag hade rätten att rösta för första gången. I Sverige skulle det hållas en folkomröstning om kärnkraften. Vi kunde välja mellan Linje 1, Linje 2 och Linje 3. Det handlade egentligen om "ja" eller "nej" men med tre linjer blev det varken "hackat eller malet" - det blev "nja" eller "kanske". Linje 2 vann och skämtsamt sade man att "kanske-linjen" hade vunnit. Jag röstade faktiskt på Linje 3 som innebar "avveckling inom 10 år och satsning på alternativ" och jag var i gott sällskap i Stockholms län eftersom den linjen hade flest röster. Liksom många andra bar jag faktiskt en liten "knapp" som var en "signatur" för Linje 3. Jag känder redan då att det fanns alltför stora risker med kärnkraften. http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkomr%C3%B6stningen_om_k%C3%A4rnkraften_i_Sverige_1980

Bilden lånad från nätet.

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Och det vet vi ju hur det har gått med det målet. Sverige är fortfarande beroende av kärnkraft.

USA har litet drygt 100 kärnkraftsreaktorer i 31 olika stater. I Kalifornien finns det 6 kärnkraftsverk men bara 1 lär vara igång nu - Diablo Canyon Power Plant - som också ligger alldeles i närheten av den mycket långa och stora förkastningssprickan San Andreas. Verkar mycket opraktiskt tycker jag med tanke på jordbävningsrisken.

Minns ni vad som hände i april 1986? Jag minns. Kärnkraftverket i Tjernobyl hade en (eller kanske flera) explosioner som bland annat sände mycket radioaktivitet till Sverige. Jag minns att både min pappa och jag upplevde en konstig "hetta" i luften dagen efter att olyckan skett - ingen hade rapporterat ännu om olyckan - och vi fick sedan bekräftelse någon dag senare när rapporterna kom. Fortfarande finns radioaktiviteten i den svenska marken.

Den 11 mars 2011 var det en mycket stor jordbävning (9.0 på Richterskalan) utanför Japans kust. Alla minns vi nog de overkliga bilderna av tsunamin som följde. De enorma vattenmassorna som svepte med sig hus, människor, bilar osv och som också skadade kärnkraftverkat Fukushima. Internet fanns inte när Tjernobyl skedde men nu kunde vi följa på första parkett vad som hände i Japan. Bara några dagar efter jordbävningen och tsunamin skedde explosioner vid 3 av reaktorerna i Fukushima. Jag såg explosionerna på YouTube. Stora moln som gick hög upp i luften. Om någon tror att luften stannar i Japan är det självklart inte så. På norra halvklotet färdas vindarna från väster till öster. Var hamnar de då? Jo på USAs västkust, i Kanada och Alaska. Ungefär 2 veckor efter det att olyckan skett i Japan hade vi en enorm snöstorm här i Weed. Jag var ute och skottade och fick en snöflinga på tungen och den brände! Det skall inte vanliga snöflingor göra. Jag lade snabbt ihop 1+1 och förstod att de utsläpp som kommit från Japan nu nått norra Kalifornien.

Massmedia rapporterade mycket här i USA under ca 3 veckor men sedan lades locket på. Varför vet man väl inte exakt men kanske man var rädd för att skapa panik eftersom USA och framför allt västkusten drabbats mycket av det som hänt i Japan. Även om man inte skriver om det så blir det ju inte mindre sant.
Vindarna har fortsatt att blåsa och nu vet vi att man i Japan släppt ut enorma mängder radioaktivt vatten i Stilla Havet. Det har man gjort under lång och fortsätter att göra varje dag. Strömmarna i havet går också från väst till öst. Man har nu börjat upptäcka allt mer som inte verkar bra utmed kusten här i USA - fiskar som har deformationer, vissa havsdjur som har blödningar i huden, man har uppmätt radioaktivitet i fisk osv. Dessutom är ett "debris field" (område med skräp), ungefär lika stort som Texas, på väg mot USAs västkust. Det uppstod när tsunamin sköljde bort mycket från land.

Det var 3 härdsmältor vid reaktorerna i Fukushima. Det har det inte skrivits mycket om. Ingen tycks veta vart bränslet har tagit vägen! Minns ni filmen "The China Syndrome"? Och Tepco, som driver Fukushima, skall nu under nästa vecka påbörja ett arbete som ingen vet hur det kommer att gå och vilka följderna kan bli om något går snett. Man skall flytta mer än 1000 bränslestavar från reaktor 4 till en annan plats. Allt fler forskare och experter är allvarligt oroade inför detta som skulle kunna påverka hela norra halvklotet.

Jag håller alla tår och tummar jag har!

http://abclocal.go.com/kabc/story?section=news/world_news&id=9317789
http://www.reuters.com/article/2013/11/12/us-japan-fukushima-removal-idUSBRE9AB15L20131112
http://www.japantimes.co.jp/news/2013/11/15/national/tepco-to-start-fuel-removal-from-fukushima-reactor-4-pool-monday/#.UoeMfuIUad4

För att avsluta detta mycket långa (om någon fortfarande är vaken ;)) och allvarliga inlägg (det kändes viktigt att berätta om detta) behövs det litet humor. Minns ni Tage Danielsson obetalbara monolog om olyckan vid kärnkraftverket Three Mile Island i USA och sannolikhet? ;)

De gula skolbussarna

Den här gula skolbussen stannar varje morgon tvärs över gatan från huset där jag bor. Den tidiga morgonen och mitt fönster gjorde bilden litet disig.

USAs gula skolbussar är en del av den amerikanska kulturen. Många kvinnor kör dessa bussar och utan deras insats skulle många barn inte komma till skolan. Varje dag lär 26 miljoner elever använda bussarna.

Idag är alla skolbussar gula men så har det inte alltid varit. 1939 lär Dr Frank Cyr ha organiserat en konferens för att standardisera skolbussarna i det här landet.
Resultatet blev att man skapade 44 olika nationella standardiseringar för skolbussarna. En av dessa var att bussarna skulle vara gula. Den gula färgen uppmärksammas snabbare än andra färger och den lär också synas bättre just på morgonen och sena eftermiddagen/tidiga kvällen då många skolbussar är ute och kör.
Det dröjde dock fram till 1974 innan alla skolbussar i hela USA fick den gula färgen.

När man tar sitt körkort är det nästan en garanti att en teorifråga kommer om just skolbussar och hur man kör om en sådan buss är ute på vägen. Reglerna skiljer sig kanske litet från olika stater men regeln brukar vara att om bussen har "red flashing lights" måste man stanna oavsett vilken sida av vägen man befinner sig. Om man bryter mot den regeln här i Kalifornien kan det bli böter på många hundra dollar.

De gula skolbussarna syns ofta i TV-program och filmer. I skräckfilmen Jeepers Creepers 2 har skolbussen en rätt framträdande roll. http://www.imdb.com/title/tt0301470/. Jag har sett filmen och skulle helt klar inte vilja vara med på den bussen. ;)

Bra att vara förberedd

De flesta av oss har aldrig levt utan elektricitet. Vi är vana vid att lampor, spis, uppvärmning, osv bara fungerar. Självklart förekommer kortare elavbrott men vi har byggt våra liv kring elektricitet 24/7 .

Allt fler experter här i USA är överens om att USAs elnät börjar bli föråldrat och om en attack sker med syfte att skada elnätet eller om en stark solstorm påverkar jorden kan det bli mörkt och kallt väldigt snabbt i det här landet.

Den 13 och 14 november kommer tusentals företag och organisationer från USA, Canada och Mexiko att delta i en simulerad övning för att träna sig inför en möjlig attack på elnätet. Övningen heter GridEx II.
New York Times skrev litet tidigare i år om den här stora övningen: http://www.nytimes.com/2013/08/17/us/as-worries-over-the-power-grid-rise-a-drill-will-simulate-a-knockout-blow.html?_r=0

Det längsta elavbrottet jag varit med om var i Stockholm 1983. Min mamma och jag satt på caféet Sturekatten. Helt plötsligt märkte vi att elen försvann men vi tänkte inte så mycket på det eftersom det var ljust ute. Men när vi kom ut från Sturekatten förstod vi att det var ett större elavbrott. Affärerna stängde och tunnelbanan gick inte och folk strömmade ut på gatorna. Eftersom vi inte hade en chans att ta oss ut till Enebyberg utan tunnelbana åkte vi till min farmor som då bodde på Kungsholmen. Bussarna gick i alla fall så vi kunde åka dit. Min farmor hade en gasspis så det gick att få det litet varmt och vi kunde laga till mat. Givetvis var det vinter när det här stora elavbrottet skedde. Till slut kunde vi åka hem men det var många timmar senare. Wikipedia skriver så här "Sveriges största strömavbrott skedde 27 december 1983 då 90 % av Sveriges befolkning blev utan ström. Bara Skåne var i stort sett inte drabbat av strömavbrottet. Strömavbrottet berodde på brand i en frånskiljare utanför Enköping".

Alldeles nyligen gick det ett program på TV-kanalen National Geographic. Programmet "American Blackout" http://www.survivetheblackout.com/ visar vad som skulle kunna hända om det blir ett långvarigt elavbrott på flera veckor. Jag har inte sett programmet (en så kallad "docudrama") men det har pratats en hel del om det. YouTube har hela programmet - vet inte om man kan se det utanför USA.

Stora affärskedjor i USA har lager för bara ca 1-2 dagar. Inga bensinpumpar skulle fungera. Om det var vinter skulle väldigt många inte kunna värma sina bostäder.
Nu skall man ju inte förutspå att det här kommer att hända men att ha i bakhuvudet att det är en möjlighet. Jag och många andra skulle inte klara sig särskilt bra alls. Framför allt inte om det var vinter.

Att vara litet förberedd tycker jag bara hör till god planering. Michael var helt klart mycket mer förberedd än vad jag är och han levde under några år "off the grid" så han visste precis vad man skulle göra. Det allra svåraste skulle vara uppvärmning och att laga mat. Jag har ingen vedspis som en hel del har i Weed med omnejd. Har man en vedspis kan man både ha värme och laga mat på den.

Eftersom min elspis inte skulle fungera har jag köpt en liten campingspis.

Jag har en Mr Heater som kan värma upp ett mindre rum med propan.

Eftersom varken TV eller internet skulle fungera köpte jag alldeles nyligen en så kallad "emergency radio". Den kan ta emot FM, AM och kortvåg. Dessutom drivs den med antingen el, batterier eller genom "cranking" vilket innebär att man vrider en spak som laddar ett batteri.

Några så kallade "emergency candles" har jag också.

Och en "lykta" med LED-ljus som drivs med batterier.

Ledig måndag!

Tänk så skönt med en ledig måndag. Det är helgdag i USA idag - Veteran's Day. Dagen då man kommer ihåg alla de som varit ute i något krig.
Skolan har stängt och jag tackar och tar emot. :) Jag inser hur mycket jag behöver vara ledig. Men som jag skrivit tidigare maxade jag min ledighet när jag var i Sverige efter mammas bortgång och får vara restriktiv. Skolan kommer att vara stängd rätt länge kring jul- och nyår och vi har ju förmånen att inte behöva ta ledigt då - vi får dock betalt som tur är.

Idag kommer det att bli litet firande i förväg av min födelsedag eftersom jag jobbar som vanligt i morgon. R kommer över en stund och vi skall äta något gott. I morgon lär det vara min födelsedag. Inget jag egentligen firar. Har man passerat ett halvsekel är det onödigt att bli äldre tycker jag! Jag gör som Joey i TV-serien "Friends" - jag fyller samma år efter år. ;).
Det blir första gången under hela mitt liv som jag inte pratar med min mamma eller pappa på min födelsedag men det går säkert bra det också.

Igår fick jag en trevlig inbjudan till ett par i Mt Shasta om ett par veckor. Mannen i familjen är faktiskt från Sverige! Min vän J hade pratat om ett par hon känner där mannen är svensk och min chiropraktors fru hade också nämnt om ett par med en svensk man. Det visade sig vara S och C i Mt Shasta. Skall verkligen bli trevligt.

Trots att vi idag skriver 11 november visade termometern 10-11 grader nu på morgonen. Och igår var det faktiskt uppemot +18. Helt otroligt. En front är på väg in med vind och kanske litet regn men det lär inte bli något stort oväder i alla fall.
Jag följde superstormen Haiyan under helgen som ödelade delar av Filippinerna. En av de allra största stormarna som Jorden sett. Bilderna visar en enorm förödelse. Jag kom att tänka på tsunamin 2004 i Thailand och 2011 i Japan. Tankarna går till alla de som förlorat både hus och hem och närstående.

Det blir inget djuplodande inlägg idag men i morgon tänkte jag skriva om något som sker här i USA den 13 och 14 november. En simulerad övning som har med USAs mycket föråldrade elnät att göra.

Fina rosor som jag fått redan idag.

Handla mat

Jag har aldrig behövt gå hungrig. Det fanns alltid tillräckligt med mat i mitt barndomshem och även här i USA har jag alltid haft mat på bordet. Även när jag bara arbetade deltid och hade väldigt litet pengar.

Tyvärr är många amerikaner inte lika lyckligt lottade. Just nu får 47 miljoner (ungefär 23 miljoner hushåll) så kallade "food stamps" för att kunna handla mat. Det är ungefär 1 av 7 amerikaner. Food stamps är ett bidrag som man kan ansöka om när man har en låg lön.

Den 1 november ströps en hel del pengar till det här programmet vilket har gjort att de familjer som har food stamps nu får mindre pengar att handla mat för. Redan har många fått vända sig till så kallade "food banks" som människor med låg inkomst kan gå till och få hjälp några gånger per år.
Här berättar man mer om nedskärningarna och hur det troligen kommer att drabba många miljoner amerikaner: http://www.nbcnews.com/business/families-brace-billions-food-stamp-cuts-set-8C11505320

Här i Weed med omnejd är många som bekant låginkomsttagare och har det knapert. Vi har en organisation som heter Siskiyou Food Assistance - http://www.siskiyoufoodassistance.org/ - som troligen är det närmaste en "food bank" man kommer. I större städer finns ett större utbud som vanligt. Det här är långt från Silicon Valley i Kalifornien där det finns gott om pengar fortfarande.

För ungefär en månad sedan var det något som gick snett i det system som tar hand om så kallade EBT-kort som används om man har "food stamps". Jag var i Yreka just den dagen och handlade och såg uppsatta skyltar som sade att EBT-systemet låg nere. Eftersom ingen kunde registrera köp via korten lät bland annat Walmart i vissa städer folk handla men det hela urartade och polis fick tillkallas till slut.



Jag är tacksam att jag kan handla mat med mina egna intjänade pengar även om det blir dyrare och dyrare i mataffärerna. Min mathållning har ändrats mycket de senaste 2-3 åren och jag äter nästan uteslutande ekologisk ("organic" på engelska) mat trots att den är rätt mycket dyrare. Det finns otroligt mycket skräpmat i USA. Här är ett smakprov på det som finns hos mig. :)

Jag äter faktiskt ingen fisk längre från Stilla Havet på grund av den radioaktivitet som kommer från Japan - får lov att återkomma till det snart. Har också "cat fish" i frysen som inte kommer från Stilla Havet. I frysen finns också ekologisk köttfärs, ekologisk kyckling, ekologisk korv osv.

Frukt är en självklarhet varje dag.

Yogurt äter jag varje morgon. Majonnäs med olja som kommer från druvkärnor kan vara gott på en smörgås. Innehåller inga ägg alls. Men jag äter också ekologiska ägg.

Pasta är gott. Även quinoa pasta.

Jag kokar självklart egna soppor men det är också praktiskt att ha färdiga hemma.

Amerikansk ost har jag i stort sett slutat äta eftersom den mesta osten är "processed". Är man svensk har man litet krav på ost. ;) Som tur är finns till exempel Jarlsberg - även om den är dyr.

Det blir dåligt med eget bakat bröd, mest beroende på tidsbrist. Det här brödet är gjort bland annat med "spelt" eller dinkelmjöl.

Röd potatis är vanligt i USA. Morötter och gurka är också gott. :)

Och ekologiska kakor är inte heller dumt. :)

Telefonkataloger - jodå

För inte så länge sedan läste jag att Eniro inte längre ger ut några telefonkataloger alls. Numera är det bara nätupplagan som gäller. Hur går det med alla äldre personer som kanske inte har dator?
När jag bodde i Sverige fanns fortfarande "tegelstenarna" varje vår. Det låg stora högar i entréen till det hus där jag bodde och man plockade åt sig en av varje del.

Även om Sverige har bestämt sig för att inte längre ha fysiska telefonkataloger finns de i överflöd där jag bor. Trots att det inte bor så många människor här har vi flera olika typer av telefonkataloger. Eftersom de uppdateras varje år är de aktuella. Vi har, precis som i Sverige, "vita sidor" för privatpersoner och "gula sidor" för företag. Sedan finns det också "grå sidor" där man kan leta efter ett telefonnummer och se vem som har det.
En av de största avdelningarna i de gula sidorna är "advokater". De finns i överflöd även här i Mt Shasta-området. :)

Vissa städer i USA hade bestämt sig för att inte längre ge ut telefonkataloger men 2012 lämnade en industrigrupp in en stämningsansökan och fick den godkänd vilket gjorde att det distributionen av telefonkataloger fortsätter.

Självklart kan man leta på nätet efter personer och företag men jag tittar faktiskt då och då även i telefonkatalogerna. Eftersom de är aktuella är de en bra resurs tycker jag.
En bra hemsida som jag använt en hel del är http://www.411.com/. Där kan man söka efter adresser, telefonnummer, företag, omvänd sökning med telefonnummer osv.

Ett axplock av mina telefonkataloger. Det finns ett par till. ;)

Tidig julklapp

Jag köpte en tidig julklapp till mig själv alldeles nyligen. :) En tradition som funnits under många år försvann när min mamma gick bort - en svensk väggalmanacka som hon köpte och skickade till mig.
Eftersom jag inte hittade den variant som hon skickat (den tycks bara säljas i Sverige) fick det bli en kompromiss.

Efter litet "googlande" hittade jag ett par olika varianter som säljs här i USA. Den jag fastnade för heter "Splendor of Sweden" och den innehåller svenska, amerikanska och kanadensiska helgdagar. Kan inte skylla nu på att jag inte vet när alla möjliga helgdagar äger rum. ;) Dessutom har den de svenska namnsdagarna, de svenska veckonumren och vackra bilder.

När jag bodde i Sverige visste jag precis vilken vecka det var. I USA har jag noll koll på det eftersom vi inte använder veckonummer. Ibland när jag pratar med vänner i Sverige säger de "jag skall göra det och det vecka 25". Jaha, tänker jag, undras just när det är.

Hemsidan jag köpte den via skickade almanackan fantastiskt snabbt. Jag beställde den på morgonen och ett par timmar senare var den ivägskickad! Scandinavian Gift Shop i Minnesota var snabba. :) http://www.scandinaviangifts.com/.Detta var en ny hemsida för mig
Jag har ett antal hemsidor som säljer svenska och skandinaviska saker bokmärkta i min dator. Det är "oaser" för oss utlandssvenskar. Framför allt för oss som inte har nära till "the mother ship", dvs IKEA. :) Mitt närmaste IKEA ligger ca 40 svenska mil härifrån.

Igår eftermiddag bjöds vi på vackra molnformationer - lenticular clouds. Det var inte "staplar" med moln men fina ändå.