Sunday, September 29, 2013

Innesittardag i punktform

Jag brukar vanligtvis inte skriva inlägg i punktform, men idag kändes det som en bra dag för det.

  • Stormen som rullade in igår har fortsatt hela dagen idag med blåst och regn. Därav innesittardagen. Har faktiskt inte ens gått ut idag. Det har inte blåst fullt så mycket som de varnade för men träden har vajat ordentligt. Det har inte varit så kallt som förra helgen - just nu är det +13-14.

  • Utsikt från mitt kontor över en gråmulen Bel Air Park.


    Synd att bilder inte är rörliga, men litet kanske det syns att trädet vajar.


  • När man arbetar 8 timmar/dag, 5 dagar i veckan blir det inte mycket tid under vardagarna för saker hemma. Att städa, tvätta och fixa andra saker måste jag göra under helgerna. Idag gick en omgång i tvättmaskinen. Jag har förmånen att ha både tvättmaskin och torktumlare i lägenheten. Nu använder jag bara tvättmaskinen och lufttorkar tvätten på en ställning. Efter året i Hawaii när man var tvungen att torka i torktumlare, och mina kläder slets något helt otroligt, torkar jag tvätten i rumstemperatur. Jag har tidigare, troligen mer än en gång, skrivit om de amerikanska tvättmaskinerna som inte alls är som de svenska. När jag var i mammas lägenhet och tvättade i hennes maskin tänkte jag på att tvättcykeln var 1-1,5 timme. Här ligger den runt 30-40 minuter. Den maskinen jag har ger i alla fall möjligheten till en andra sköljning. Självklart finns det mer "avancerade" tvättmaskiner även i USA men den jag har är rätt standard hos de flesta.



  • Efter resan till Sverige har en hel del papper blivit liggande på hög. Gick igenom en del av dessa idag. Jag tog med mig en del papper i resväskan som jag ville ha som minne. Skickade även en del papper med posten. Allt tar sin tid och skall in i pärmar osv. Litet trött på papper måste jag erkänna att jag är eftersom jag gick igenom s väldigt mycket under mina få veckor i Sverige. Men det känns bra när det blir gjort.
  • Idag börjar en av mina favoritserier "Once upon a Time" med nya avsnitt. Skall bli spännande att se om den är lika trevlig att titta på som tidigare. Ibland kan det ju bli litet "tillgjort" ju fler avsnitt som görs. Historien fortsätter om Storybrooke och all magi som finns där.

Bilden lånad från fanpop.com

Saturday, September 28, 2013

Vinterkänsla

Kylan kom litet överrumplande. Igår var det riktigt kallt. På eftermiddagen haglade det helt plötsligt. Och på kvällen tog jag fram en fleecetröja och varma fleecetofflor.

Väderkartan ser ut som en färgglad quilt med olika "warnings" och "advisories" till helgen! En monsterstorm skall komma in över nordvästra USA med orkanstyrka på vindarna - det kommer att blåsa i Weed! - och de talar om översvämningar vid kusten och jordskred. Vinter i september? Det verkar inte bättre.

Jag har ännu inte riktigt kommit på hur jag skall värma min nya bostad. Det är såpass kallt nu på kvällarna och nätterna att man måste ta fram de bärbara elementen. Har nog aldrig tagit fram dessa element så tidigt. I morse hade min bil frost på vindrutorna.

Kanske det blir en vargavinter. En del forskare tror det. Har läst flera artiklar den senaste veckan om att många forskare inte förstår vad som är på gång med solen. Solen har stor påverkan på jordens klimat. Vi skall vara mitt uppe i ett så kallat "solar maximum". Men det finns knappt några solfläckar och det borde vara många. När detta har hänt tidigare har jorden gått in i miniistider.

En hemsida jag ofta brukar titta på är Spaceweather.com. De berättar om vad som händer med solen. Och de har också skrivit om frånvaron av solfläckar och att det borde vara tvärtom. Idag skriver de "The weakest Solar Max in 100 years continues today with another 24 hours of quiet." De visar också ofta vackra bilder på norrsken, som uppstår när solen slungar ut materia.

Efter den senaste veckans kyla ligger snön faktiskt kvar uppe på berget och har nog fyllts på litet de senaste dagarna. Efter helgen kommer berget nog att vara ännu vitare.

Vy över berget idag från Mt Shasta.

Tuesday, September 24, 2013

24 september

I morse sade jag högt "Har den äran pappa!" Hade min pappa levt hade han fyllt 82 idag. Ibland har jag svårt att riktigt fatta att han inte funnits här på Jorden sedan 2001. Fattar inte att tiden gått så fort.

Det slog mig idag att min pappa faktiskt är en anledning till att jag bor i USA idag. Min pappa och jag stod varandra mycket nära och vi gjorde väldigt mycket tillsammans. Bland annat gick vi ofta på föredrag som hölls på olika håll i Stockholm. Kan i parentes nämna att min pappa också var en anlitad föredragshållare. Han älskade att stå inför folk och prata. :)

1985 var ett amerikanskt par i Stockholm - Andy & Katie Lipkis som grundat miljöorganisationen Tree People. Sin vana trogen inledde min pappa ett samtal med Andy & Katie - han pratade alltid med folk överallt. Och eftersom jag också var där pratade även jag med dem. Senare samma år åkte jag (själv) till Los Angeles och bodde under 3 veckor hos Tree People och fick vara med på olika evenemang och utflykter. När jag kom hem till Sverige sade jag till pappa "jag vill flytta till USA".
Genom någon av sina hundratals kontakter fick pappa kontakt med en advokat i Los Angeles som berättade hur det går till att immigrera till USA. Och vi fick klart för oss att det nästan var omöjligt. Eller i alla fall mycket svårt. Jag lade mina planer på hyllan men det blev flera resor till USA innan jag 1997 kom hit "på riktigt".

Sommaren 1986 åkte min pappa och jag till USA på en rundresa till New York, Washington D.C., Santa Fe (i New Mexico), San Francisco och Los Angeles. Det var både "business" och "pleasure". Vi drev själva en miljöorganisation (som aldrig "bidde" något egentligen men vi försökte verkligen) och vi hade satt upp möten med flera avdelningar inom till exempel FN, Sierra Club, osv. Eftersom vi drev ett bokförlag på fritiden besökte vi också författare och amerikanska bokförlag.
Sedan hann vi också med att hälsa på vänner i Santa Fe och Los Angeles. Den resan har en speciell plats i mitt minne.

Jag kom sedan själv tillbaka till USA 1992 till både San Francisco och Los Angeles och även genom mitt arbete fick jag förmånen att något år senare resa till huvudkontoret i Connecticut.

Hade min pappa inte inlett samtalet med Andy & Katie tror jag faktiskt att jag inte hade bott i USA idag. Den där röda tråden som finns när man ser tillbaka på händelser är rätt klar för mig. Och jag ser synkroniciteter och andra möten och sammanträffanden.

Grattis pappa!


Bilden lånad från nätet.

Sunday, September 22, 2013

First Day of Fall - Take back the Night

I USA har varje årstid en första dag. Oftast stämmer det inte alls med hur vädret är. Men idag stämmer vädret faktiskt med att det är First Day of Fall eller höstdagjämningen.

Solen har försökt komma fram men det har varit mycket moln och fortfarande svalt väder. Inte mig emot att ha en varmare tröja och att inte behöva ha fönstren öppna. Med den trafik som är i närheten av skolan är det rätt skönt att kunna stänga ute en del av ljuden.

Idag är dag och natt lika långa och nu kommer det att bli mörkare och mörkare för varje dag. Jag minns en viss panikkänsla som kom vid den här tiden på året när jag bodde i Sverige eftersom mörkret är så kompakt och långvarigt. Visst blir det rätt tidigt mörkt här i Weed också mitt i vintern men det är ljust i alla fall fram till halv fem/femtiden på eftermiddagen. Och det blir ljust vid halvåtta på morgonen.
Numera har vi sommartid i USA fram till början av november vilket gör att det är en löjligt kort tid med vintertid. Bort med sommartiden! Ha en tid hela året - "normal"tiden.

En av de hemsidor där jag ofta hittar mycket bra och intressant att läsa är Huffington Post. De skrev idag om First Day of Fall: http://www.huffingtonpost.com/2013/09/21/first-day-of-fall-2013_n_3964178.html?ir=Green . Gillar deras beskrivning av hösten "It's a time to reflect, and settle in to a new post-summer groove." :)

Speaking of groove - eftersom det blir mörkare kanske den här låten kan passa bra. Lägger ut både videon och en länk till en annan sida - förhoppningsvis fungerar någon av dessa även utanför USA.

Take Back The Night (Official Audio) by Justin Timberlake on Grooveshark

Saturday, September 21, 2013

Första snön!

Alla vädersajter hade pratat om regn. Efter ungefär 6 månader - eller kanske ännu längre tid - utan i stort sett någon nederbörd hoppades jag att de hade rätt. Och det hade de. Igår kom det några stänk men i morse satte det igång att regna ordentligt och det höll på under flera timmar. Det var härligt att se vattenpölar och höra regnet smattra. Att bara ha sol och värme blir faktiskt tjatigt i längden.

När det höll uppe och molnen hade börjat skingras litet gav jag mig ut på en promenad. Det var kyligt - bara runt +10 - och uppe på berget hade det till och med snöat! Ingen snö hade kommit i Weed men högre upp hade det faktiskt kommit en hel del. Självklart kommer inte snön att ligga kvar eftersom det skall bli varmare igen till veckan men hösten har nog kommit litet försiktigt även till Weed.

Utsikt över berget från min gata. Berget är så högt att molnen täcker det till hälften.




Utsikt från skolans campus över Eddy Mountains.


Det verkar finnas en hel del rönnbär. Kanske det blir en riktig vinter i år.


Thursday, September 19, 2013

Papperstunna väggar

Efter tre år i ett fristående hus är jag nu tillbaka till "delad vägg" med lägenheten som ligger bredvid min. Och till de papperstunna väggarna som ofta finns i amerikanska hus. När jag flyttade in bodde två bröder där. De var överlag rätt tysta förutom ett par högljudda nätter. När jag kom tillbaka från Sverige satt en stor skylt "For Rent" på deras del av huset. Inte riktigt vad jag ville se men jag hade haft på känn att de inte skulle stanna.

Eftersom jag numera nästan bor "on campus" undrade jag givetvis vilka som skulle flytta in. Jag vet att det bott många college elever i just dessa lägenhetern och de brukar inte vara världens tystaste människor. Många kompisar och fester brukar vara det vanliga college livet.

Den stora skylten satt kvar någon vecka efter det att jag återvänt till Weed och sedan blev det mycket aktivitet med folk som kom dit för att städa och fixa olika saker.
För en vecka sedan flyttade de nya grannarna in. Jag har fortfarande inte stött på dem men jag har sett att det är ett par som till och med är äldre än vad jag är! Min hyresvärd måste vara i "sjunde himlen" att inte ha college elever - som ofta förstör och inte verkar fatta ett dugg vad det innebär att bo i en lägenhet.
Nu är vi "gamlingar" alltså grannar. ;) Hittills har det varit relativt tyst och jag hoppas att det fortsätter så.

Jag "googlade" faktiskt litet om just de amerikanska papperstunna väggarna och det verkar nästan alltid handla om pengar och att vilja spara pengar. Och att det inte riktigt finns någon tradition att bygga "rejält" som vi oftast gör i Sverige. Och ingen riktig tradition att bygga med betong som man ofta gör i till exempel Europa. Jag tänkte på hur tyst det var i mammas lägenhet nu när jag var där i augusti. Här hör man i stort sett allt - prat, TV, hundar som skäller, osv. Som tur är har jag mitt sovrum i alla fall utan delad vägg. Och även det rum som jag använder som kontor.

Nej, att bo i ett fristående hus skall man nog göra här i USA. Men nu bor jag som jag gör och det är inte för all framtid. Hur länge vet jag inte ännu.

Igår tog jag en promenad till en av mina tidigare bostäder - jag har ju haft några stycken, suck - och såg denna uppmaning. Klåfingriga personer verkar det finnas överallt.

Tuesday, September 17, 2013

Arsenik och gamla spetsar

De gamla spetsarna vet jag inte hur det är med men arsenik finns i något de allra flesta äter - kyckling. I pjäsen "Arsenik och gamla spetsar" förgiftar två förvirrade systrar ensamstående män med arsenik. Arsenik äter man ju inte så vad gör arseniken i kycklingen? Bra fråga.

Redan på 40-talet började man här i USA ge arsenik till kycklingar för att främja tillväxt, behandla sjukdomar och öka pigmentering i kycklingköttet. Även om ett medel inte längre får användas, har man tydligen fortsatt med ett annat. USAs matindustri upphör aldrig att förvåna och skrämma mig.

Självklart försvinner inte arseniken magiskt utan en liten mängd finns kvar i köttet som vi äter. Urk!

Det är de "vanliga" kycklingarna som har högst värden. Det säkraste är att äta ekologiska kycklingar vilket jag gör numera. I USA kan man nästan inte äta "vanlig" mat längre såvida man inte vill "göda" sig själv med tillsatser som, när man vet vad de är, gör att man blir mörkrädd.

En länk som berättar om arsenik i kycklingar: http://www.huffingtonpost.com/chris-hunt/arsenic-in-chicken_b_3267334.html

När man väljer att äta ekologisk mat blir menyn litet mer begränsad - i alla fall när man bor som jag gör med ett mindre antal affärer. Därför provade jag något alldeles nyligen - ekologisk kycklingkorv. Den finns i hälsokostaffären i Mt Shasta och var inte billig men faktiskt riktigt god. Listan på ingredienser var mycket kort vilket var positivt - och det var ekologiskt.


Jag har skrivit mycket om torkan och hettan här i Weed. Idag regnade det! Inte mycket men jag fick till och med ta fram mitt paraply. Och jag kunde ha en litet varmare tröja på mig. Från att ha varit drygt +30 i lördags var det beskedliga +12 nu på kvällen. Det kommer att bli varmare igen men kanske att det äntligen börjar bli litet mera höstlikt.

Litet blött på marken blev det.


Och moln hade vi till och med!