Himlaflod

Mt Shasta syns hos The Weather Channel i ett sammanhang som vi kunde klara oss utan. Just nu ligger norra Kalifornien i en så kallad "atmospheric river". Det är en ström av mycket fuktig luft som kommer från Hawaii rakt in över norra Kalifornien.

Oj, vad det har blåst idag. Och jag undrar hur länge det lappade och lagade taket håller. Nu i eftermiddag och kväll regnar det syndafloder. Vet inte om jag sett så mycket regn pågå under så många timmar.

Mt Shasta (berget) figurerar alltså hos The Weather Channel och det man tror kommer att hända är att det högst uppe på berget kan komma 5 meter snö på bara fyra dagar! Längre ner blir det regn och det tror man kan bli en halvmeter. Blir det som de tror är det ett nytt rekord här i USA - alltså inte bara i Kalifornien. Man talar om det största snöfallet på 50 år.
http://www.weather.com/news/weather-winter/mount-shasta-snow-extreme-20121129

Det är ett lågtryck som parkerat sig utanför British Columbia (i Kanada) och som sänder våg efter våg av vind och regn till oss här i Kalifornien.

The Weather Channel har litet andra intressanta jämförelser till det möjliga snörekordet:

• Atlanta, Georgia har fått ungefär 1 meter snö sedan 1989.
• Det tidigare snörekordet under en snöstorm som pågick under sex dagar var runt 4,8 meter. Gissa var. Mt Shasta!
• Om den längste NBA-basketballspelaren skulle balansera en vaxstaty (av honom själv) på huvudet skulle fortfarande ungefär en halvmeter snö täcka honom och statyn.

Det är stora mängder snö som kan komma. Och mycket regn. Det är inte tillräckligt kallt där Weed ligger för att det skall snöa just nu. De tror att det kommer att fortsätta att regna och snöa fram till början av nästa vecka. Det är bara att vänta och se vad som kommer att hända.

En klassiker går i graven

Många amerikaner fick hjärtat i halsgropen när de för någon vecka sedan läste att ett av USAs äldre företag - Hostess Brands - skulle stänga på grund av konkurs. Det blev till och med en rusning till affärerna för att bunkra.

Hostess har bakat olika söta kakor / bakverk sedan 30-talet och de verkar ha funnit en plats i amerikanernas hjärtan med sina Ding Dongs och Twinkies. Det är klassiker som de allra flesta har ätit någon gång.

Ding Dongs och Twinkies har funnits i mataffärer, bensinstationer osv. En gång har jag smakat på Ding Dongs och det var tillräckligt. :) Alldeles för sött för mig. Men bor man i USA hör det nästan till att ha ätit någon av de här klassikerna.

I och med att Hostess Brands stänger blir många arbetslösa. Mer än 18,000 människor får sluta.

Alla länder har sina klassiker. I Sverige har vi Marabou choklad, glögg osv. Här i USA är det tydligen Twinkies och Ding Dongs. :)

Bilden från ABC News.

Redo för vintern med dubbar

Att bo i Kalifornien är inte bara sol och värme. Det kan också vara snö och is. Många jag har pratat med i Sverige verkar förvånade när jag säger att vi har 5 månader med vinter där jag bor.

Jag var i ett smärre chocktillstånd min första vinter i Mt Shasta eftersom jag aldrig sett så mycket snö som vi fick där Michael och jag bodde. Det snöade oavbrutet flera dagar och snön blev djupare och djupare.

Även om många i Kalifornien aldrig har kört i snö och halka är det något vi gör varje vinter här i norra Kalifornien. Jag har ingen halkträning - finns inte i Kalifornien när man lär sig att köra - utan jag har lärt mig köra i alla möjliga slags vinterväglag. Riktigt djup snö, is, svart is, osv.

I Kalifornien får man börja använda dubbdäck den 1 november fram till 30 april. Alla stater i USA har olika regler.

Det har varit i stort sett snöfritt fram tills nu i Weed men idag var jag iväg till Les Schwab och fick dubbdäcken påsatta. Les Schwab finns i västra USA i nio olika stater och de specialiserar sig på att sälja och byta däck, göra bromsbyten, oljebyten osv. Har man köpt däck genom Les Schwab får man, utan kostnad, byta från sommar- till vinterdäck och vice versa.

Mark hjälpte mig idag och han brukar alltid ta väldigt väl hand om mig och min bil. :) Känns bra att vara rustad för vintern.

Som tur är ryms alla fyra däcken i min baggagelucka och de är inte tyngre än att jag kan bära själv.

Himlen brann

Igår var ytterligare en fin dag med en mer traditionell Thanksgiving-middag dagen efter. Det bjöds på kalkon, potatismos, "stuffing", sås och annat gott hos C och hennes man T. Även en runda scrabble hanns med. Och i den öppna spisen sprakade en brasa.

Jag kom till Lake Shastina när det precis började skymma och det var som att bjudas på ett skådespel när himlen brann. :) Bilderna får tala för sig själva.

Jag har njutit av ytterligare en ledig dag idag och solen har skinit. Vädret inbjöd till en promenad och jag fick se det här fina huset med höstdekorationer.

Thanksgiving med sockerkaka

Den kanske största helgdagen i USA är över men även idag är många lediga. Att kunna sova tills det är ljust och inte behöva höra väckarklockan är uppskattat.

Jag hade en trevlig, litet alternativ, Thanksgiving-dag med ett par vänner inne i Mt Shasta. Solen sken och på morgonen spreds doften av svensk sockerkaka i mitt hus. :) Det var knytkalas och jag tyckte det kunde vara roligt för mina amerikanska vänner att få smaka på en svensk rätt.

Här finns inget vaniljsocker att köpa men det fungerar bra med vanilla extract.

Min mamma bakade alltid sockerkaka i en rund form men jag har faktiskt inga runda formar (kanske ett utslag av mitt "minimalistiska" boende ;)) så man tar vad man har. :) Gick bra med avlång form också. Riktigt så brun var inte kakan på "riktigt".

På eftermiddagen begav jag mig till Mt Shasta och det var inte många bilar som var ute på motorvägen. De flesta var säkert redan på plats hos familj och vänner.

Det är rätt vanligt här att man kan hyra en del av ett hus. Så gör även C. Hon har en mysig liten "lägenhet" men också del av trädgården.

Det blev inga foton under middagen men ett par bilder på dukningen innan maten sattes fram.

Vi avnjöt en mycket god clam chowder soppa, en lika god laxrätt, sweet potatoes, sallad och ett par efterrätter - pumpapaj och min sockerkaka. Den svenska kakan verkade vara uppskattad. :)

Idag är det en viktig dag för butikerna - Black Friday - med massor av reor. Jag håller mig därifrån. Har ingenting jag behöver köpa och senare idag skall jag till min jobbkollega och vän C och hennes man på en mer traditionell Thanksgiving-middag - dagen efter. Det var C och jag som var grannar i Lake Shastina. Jag får alltid litet nostalgi när jag kommer dit eftersom jag trivdes i Lake Shastina och lägenheten jag hyrde var verkligen mysig. Det var från den jag blev tvungen att flytta på grund av att ägaren gick i konkurs.

Önskar alla en fin fredag!

Dag före helgdag

Långhelg väntar med fyra dagars ledighet. Det skall bli skönt. I morgon är det Thanksgiving - USAs kanske största helg.

Det har talats en hel del om hur resvädret kommer att bli. Litet drygt 40 miljoner amerikaner kommer att resa bort för att hälsa på familj och vänner. Här på västkusten har det stormat sedan i helgen. Det var flera oväder som kom in över Washington, Oregon och nordligaste Kalifornien. I Washington uppmättes vindbyar med mer än 180 km/h (orkanvindar). Utmed kusten i Oregon kom det 25 cm regn. Ovädren har dragit bort och jag njuter nu av att det är tyst och det går att sova. :) Tur att vädret blev bättre för alla som skall resa.

Det var en vanlig arbetsdag idag men det var många elever som redan hade rest hem för att fira Thanksgiving. På eftermiddagen kom en av de lärare som undervisar i vår byggnad in på kontoret där jag och min kollega sitter och sade att inte en enda elev hade dykt upp till hans eftermidagskurs. Många anställda hade också tagit ledigt.

Det verkar som om helgen kommer att bestå av en hel del mat för min del. ;) I morgon blir det knytkalas inne i Mt Shasta med ett par vänner. Jag hoppas på litet sol till och med. Det kan behövas efter allt ruskväder som vi haft.

De senaste dagarna har inte berget alls synts till men idag skingrades molnen och fram på eftermiddagen var det imponerande att se all snö som kommit. Det lyste vitt i eftermiddags när solen höll på att gå ner.

SAS - en liten bit av Sverige - och USA?

När jag landade i Los Angeles 1985 - min första resa till USA - var det med SAS. Flyget gick från Köpenhamn till Los Angeles. Sedan dess har det blivit en hel del resor till och från USA med SAS. De senaste åren har jag ofta åkt från Chicago till Stockholm.

Som utlandssvensk blir känslan av Sverige och Skandinavien väldigt påtaglig så fort man kommer till gaten på flygplatsen. De allra flesta är helt plötsligt blonda och långa. :) Man hör svenska och andra nordiska språk.
Flygvärdinnorna har en annan stil än de amerikanska. Och ibland har det nästan känts konstigt att svara på svenska vad man vill ha för mat. ;) Eftersom det fortfarande serveras mat som man inte behöver betala för på de transatlantiska flygningarna känns det litet lyxigt.

Igår var en avgörande dag för SAS. Man undgick, i alla fall tills vidare, en omedelbar konkurs. Men det kom till ett rätt högt pris. Lönesänkningar och andra försämringar. Man talar om att avtalet bryter den "svenska modellen".

Som jag skrivit om flera gånger här på bloggen är svenska fackföreningar fortfarande mycket starka jämfört med de amerikanska motsvarigheterna. Det som nu har hänt för de anställda inom SAS verkar inte alls konstigt i USA. Lönesänkningar och andra försämringar sker inom många företag och organisationer. Kanske SAS-avtalet är en början på en ny trend i Sverige? Framtiden får utvisa om fler företag följer i SAS spår.

Idag är ytterligare en dag med mycket hårda vindar. Skall erkännas att jag förjar bli trött på att lyssna på vinden och undra om taket på  huset jag hyr skall klara av vindarna. Taket har lappats och lagats tidigare vintrar och har fortfarande inte bytts ut - troligen pga att mina hyresvärdar inte har tillräckligt med pengar. Tittade på nyheterna för en stund sedan och där sade man att det har varit orkanstyrka på vindarna utmed kusten i Oregon och Washington. Ser fram emot litet lugnare väder men det dröjer nog ett par dagar.

Den här typen flygplan åkte min pappa och jag med till USA 1986. SAS hade öppnat upp "puckeln" till "economy" så där satt vi i stil. :)