Köpa kläder

De flesta som bor i USA har ett "normalt" utbud av klädaffärer. Så är det inte i Mt Shasta området. Här får man leta med ljus och lykta efter affärer som säljer nya kläder (second-hand affärerna verkar ha tagit över). Det finns faktiskt en affär i Mt Shasta som har nya skor och kläder! De är inte billiga men de finns där i alla fall. I Yreka finns Wal-Mart och JC Penney. De har en del kläder men inga massor eftersom affärerna inte är särskilt stora.

Att bo på landet och i glesbygden har sina utmaningar och att hitta kläder här är definitivt en sådan utmaning. Jag har köpt en del både hos JC Penney och Wal-Mart men ofta har de inte alls vad jag letar efter.

Eftersom utbudet av internetbutiker är enormt stort i USA kommer de till min undsättning ibland. Vissa kläder måste man nästan prova och då går det ju inte att köpa via nätet. Skor till exempel är svårt att köpa utan att kunna prova.

En hel del företag har "fysiska" butiker och dessutom en internetbutik. Vill man undvika "sales tax", om man bor i Kalifornien, får man se till att hitta företag som inte har fysiska butiker i Kalifornien. Ett par riktiga "veteraner" som har både fysiska butiker och internetbutiker är L.L. Bean och Blair. De startade för ca 100 år sedan och är fortfarande storsäljare. Deras kläder är både snygga och praktiska. L.L. Bean är dyrare än Blair men numera har L.L. Bean alltid "free shipping" vilket är ett stort plus. Jag har handlat från båda och alltid varit nöjd. Och de har inga fysiska affärer i Kalifornien vilket innebär att jag aldrig behöver betala "sales tax". Kanon!

Eftersom alltfler människor har det kärvt ekonomiskt i mina trakter blomstrar second-hand affärerna. I Weed finns ett par och i Mt Shasta tre eller fyra. Jag gjorde ett riktigt fynd förra helgen. Jag hittade ett par jeans i en av Mt Shastas second hand-affärer för $4 (ca 25:-)! Och jeansen såg ut att i stort sett inte alls vara använda. Sådant gillas. :)

Inget märkvärdigt med jeansen. Helt vanliga. Men vilket pris! Eftersom jag handlade i en affär här i Kalifornien lades dock "sales tax" på priset.




Något jag gillar här i USA är att folk verkligen har olika stilar. Det är en enorm spridning på hur folk klär sig och ingen är en annan lik. När jag är på besök i Stockholm känns det som om många klär sig väldigt lika och det finns inte så stor valfrihet som det gör här i USA. Har en känsla av att det kanske är ett resultat av hur folk är i de båda länderna. I USA är man litet mer "out there" ;) medan man i Sverige är litet mer reserverad.

Hetta

Idag har vi haft årets varmaste dag här i norra Kalifornien. Kvicksilvret har på vissa håll nått över +35! Det är hett.

Min första sommar här levde jag nog litet i "chocktillstånd" innan jag hade anpassat mig till de varmare somrarna. Jag minns att jag tyckte det var tjatigt faktiskt efter ett par månader att inte ha sett ett enda moln. En dag kom ett åskoväder och det kändes som en befrielse att se moln och få litet svalka genom regnet.

Nu har jag ställt om mig så att jag bättre klarar av de här riktigt varma dagarna men nog är det klibbigt och svettigt när det blir runt +35. Och man har inte riktigt någon energi att göra saker hemma heller. Eftersom det ofta blir rätt svalt här på nätterna, på grund av att vi ligger 1000 meter över havet, har inte särskilt många hus luftkonditionering. I Redding, som ligger runt 10 mil söderut, har i stort sett alla hus luftkonditionering eftersom de har flera månader med temperaturer som ligger runt +35-40. Idag kom de upp till 40-gradersstrecket. Eftersom de ligger i en dal svalnar det heller inte så mycket på nätterna.

När vi bodde på Hawaii var det ungefär samma temperatur året runt. Det var runt +28-30 MEN det var fuktigt. Våra första dagar där var som att bo i en bastu. Att ständigt svettas och alltid vara klibbig är litet småjobbigt. Vi vande oss - till viss del - men aldrig till 100%. Fuktig värme är utmanande.

Något jag snabbt lärde mig när jag kom till Kalifornien var att man vädrar ut med fönstren på vid gavel på natten när det är relativt svalt och sedan stänger man fönstren innan det blir varmt. Det fungerar rätt bra faktiskt även om det under sena eftermiddagen blir rätt varmt inomhus. Nu verkar det vara ungefär samma temperatur utomhus som inomhus så nu är det dags att öppna fönstren.

De har lovat litet svalare till i morgon och det ser jag fram emot. Som tur är har vi luftkonditionering på min arbetsplats så det är "bara" hemma som jag har det varmt. Kvällarna blir sena när det är så här varmt eftersom det är svårt att lägga sig innan det blivit svalare.

Och nu har jag bloggat om vädret som en riktig svensk. ;)

Min utomhustermometer klockan 18.45 idag. Och som ni ser har jag en termometer med både Fahrenheit och Celsius. Jag tycker fortfarande att Fahrenheit är svårt att riktigt förstå och jag har ingen riktig känsla (trots 14 år här) hur till exempel 79 grader Fahrenheit känns. Celsius däremot vet jag precis hur till exempel +26 känns.

Drive-thrus och drive-ins - varför lämna bilen?

Amerikaner är påhittiga och det här med drive-thrus och drive-ins är verkligen ett amerikanskt "fenomen". Självklart har det spritt sig till andra länder, även till Sverige. Eftersom amerikaner älskar sina bilar var drive-thrus och drive-ins troligen ofrånkomliga "uppfinningar".

Redan på 1930-talet kom de första drive-thrus och drive-ins och folk älskade det här konceptet att åka till en restaurang eller biograf och inte behöva lämna bilen. En del servitriser kom till och med till restauranggästernas bilar på rullskridskor. Den första drive-in restaurangen i USA lär ha öppnat 1936 här i Kalifornien.


Bilden från internet.

Sedan har vi drive-in biograferna där man satt i sin bil och tittade på filmen. Många amerikaner har nog minnen från dessa biografer dit man åkte med sin pojk- och flickvän och troligen gjorde mer än bara tittade på filmen. ;)

Nuförtiden finns det mer än bara restauranger som har drive-thru service:

• Affärer som säljer alkohol (drive-tru liquor stores)
• Banker
• Kaféer
• Apotek
• Las Vegas har ställen där man kan gifta sig samtidigt som man kör igenom dem. I vilket land skulle sådant finnas om inte i USA.
• Begravingsbyråer! där man kan köra förbi den avlidne och titta på honom/henne.

Här i Weed har en av bankerna, Premier West Bank, en drive-thru avdelning. De kallar det drive up window men det är samma sak. Varför lämna bilen? :)

Helgkänsla

Idag är det USAs nationaldag - the 4th of July. Den dag då "The Declaration of Independence" antogs 1776. Den dag då man utropade sitt oberoende från England.

Den här helgen reser miljontals amerikaner till släkt och vänner. Man träffas och firar nationaldagen med god mat och fyrverkerier. Det är den 4 juli som flest fyrverkerier skjuts upp här i USA, inte på nyårsafton som i Sverige.

Framför Napa Auto Parts i Weed har ett litet stånd försäljning av fyrverkeripjäser. I vissa delar av USA kommer man att förbjuda fyrverkerier idag eftersom det är så torrt och man har stora bränder.


Eftersom jag inte hade några direkta helgplaner kändes det helt okej att vara hundvakt åt Joey i Lake Shastina. Jag kom igår och möttes av en hund som verkade sakna mamma och pappa. Idag är det litet gladare miner. :) Förhoppningsvis går det bra i kväll om det börjar smälla. Hundar och fyrverkier går ju inte riktigt ihop.

Det är varmt och skall bli ännu varmare till veckan. Vi håller oss inomhus på dagen eftersom det är svalare än att vara utomhus.

När jag bodde i Lake Shastina fanns det i stort sett inget vatten i sjön. Nu har den fyllts på av vinterns alla oväder. När sjön har vatten är det fantastiskt vackert här. Litet annat än "downtown" Weed.




Efter att ha stått tom i snart 1,5 år har ett medelålders par köpt bostaden som jag bodde i innan jag blev utkastad pga att den ägaren inte kunde betala sina lån. De har tydligen stora planer och håller nu på att renovera. Litet konstigt känns det allt att se den gamla bostaden och allt som är på gång där.


Även om jag inte direkt firar nationaldagen önskar jag alla en Happy Fourth!

Tjejer, ni är också välkomna!

Ordningen verkar återställd hos Blogger. Skönt!

Här i Mt Shasta-området har den ekonomiska krisen slagit hårt. Fler och fler affärer och restauranger stänger. Men barerna i Weed tycks klara sig. Kanske folk går dit för att trösta sig och "dränka sina sorger".

Inte alls långt från mitt hus ligger ett par barer - en kallar sig "saloon". Black Butte Saloon har faktiskt en rätt intressant historia. De öppnade redan 1917 så de har varit med ett tag. Miss Georgia Clark var den som byggde och startade den här baren. Folk kom från alla håll i norra Kalifornien eftersom baren fått ett gott rykte om att ha spel och dobbel, sprit och lättklädda damer.


Under flera år på 1920- och 30-talen här i USA fanns ett nationellt förbud mot försäljning, tillverkning och transport av alkohol. Black Butte Saloon lär ha kringått det här förbudet genom att bygga tunnlar till ett speciellt rum där folk fortfarande kunde dricka spriten. Har ingen aning om det här är sant eller inte.
John Wayne lär ha varit en flitig kund hos Black Butte Saloon när han var på semester i området!

Eftersom jag inte brukar hänga på barer vet jag inte alls hur det ser ut där inne men jag såg en kul skylt de har på väggen utomhus "Ladies are welcome". Men vad snällt att även vi tjejer får komma in. ;)


Nu har vi långhelg eftersom skolan har stängt på fredagarna och sedan är det 4 juli - USAs nationaldag - på måndag. Då har de flesta amerikaner ledigt. Det lär bli varmt - en bra bit över +30.

Bloggerproblem

Igår kväll var Blogger och jag inte bästa vänner. :(

Jag skulle svara på alla fina och intressanta kommentarer som kommit på inlägget om hur jag (och andra) upplever olika språk när vi pratar. Jag skrev två svar, sedan var det tvärstopp. Felmeddelanden kom upp "Bad Request", "Error" osv. Eftersom jag skulle gå och lägga mig fick det vänta med svar.

När jag kommer hem från jobbet idag skall det bli både svar (jag har inte glömt er som kommenterat :)) och ett nytt inlägg. Jobbet tillåter liksom inte riktigt att ägna sig å bloggen.

På återhörande om några timmar.

Förändras genom språket

Något jag funderat en del på sedan jag var i Sverige i maj är hur jag upplever att jag på något sätt förändras beroende på om jag pratar engelska eller svenska. Det här blir ett personligt inlägg - har ingen aning om andra svenskar som bor utomlands upplever samma sak.

Jag kan nog i stort sett kalla mig tvåspråkig idag. Har man pratat uteslutande engelska under 14 år finns engelskan rätt säkert inombords. Ibland förundras jag över att jag inte glömt svenska ord och att jag pratar precis som jag gjorde när jag bodde i Sverige. Under de år jag bott i USA har jag nästan uteslutande pratat engelska. Michael och jag pratade alltid engelska och nu pratar jag engelska på mitt arbete varje dag. Jag tänker på engelska och kommer på mig själv att prata med mig själv på engelska. Ni vet så där man kan säga saker till sig själv ibland. Nej, jag har inte blivit helt tossig. ;)

Den skillnad jag upplever är att jag, när jag pratar engelska, "expanderar" på något sätt och det känns som om jag har mer livfullhet. När jag pratar svenska känns det som om jag blir litet mer stel och inte har riktigt lika mycket inlevelse. Jag upplevde verkligen den här skillnaden under vistelsen i Sverige eftersom jag pratade engelska några gånger.

Min första känsla när jag kom till USA 1985 på besök var att människor var mer livliga och det fanns en helt annan "puls". Då var jag på besök i megastaden Los Angeles men jag kan känna den här livfullheten (bästa ordet jag kan komma på) även i lilla Weed.

Kan det vara så att det engelska språket helt enkelt bidrar till en litet större öppenhet och litet mer inlevelse än vad svenskan gör? För mig har språk väldigt mycket att göra med en känsla.

Jag lägger ingen värdering i det här utan tycker bara att det är intressant att fundera på sådana här saker. Som jag nämnt tidigare på bloggen hade min pappa och jag ett bokförlag där vi gav ut böcker på svenska. Böcker som vi hade översatt från engelska. Det var många gånger som det fanns uttryck och sammanhang i de engelska/amerikanska böckerna som hade en viss känsla och vi fick helt enkelt skapa nya sammanhang och uttryck på svenska för att förmedla samma sak. Språk är spännande.

Idag hade vi faktiskt en sommardag som påminde mig mycket om en sommardag i Sverige. En del moln och regn och bara runt +15-16. Jag uppskattar verkligen sådana här dagar eftersom det också kan bli nästan litet tjatigt med sol och hetta under flera månader. Under sommaren är det ovanligt med moln här i norra Kalifornien men i år har det varit litet annorlunda väder med mer regn och moln. Så här fina moln hade vi häromkvällen.