Show and Tell: Frukost

Idag hakar jag på Show and Tell-temat som är Frukost. Det blir väl mest tell för min del. Desiree har hand om temat nu i maj.

Vad äter jag till frukost?
När jag berättar för folk att jag ätit samma sorts frukost i säkert 20 år tittar de
litet konstigt på mig. Jag tycker verkligen om den frukosten jag äter och ser ingen anledning att ändra på mina inbitna vanor. :)

Jag äter yogurt och nuförtiden blir det Nancy's fettfria, naturella yogurt. Min blogg handlar ju bland annat om skillnader mellan Sverige och USA och det här med yogurt är en sådan skillnad. Yogurt i Sverige är ju för det mesta i rinnande form. Här är yogurten mycket fastare och man måste ta den ur sin förpackning med sked. I början tyckte jag det var litet konstigt med denna fasta yogurt men nuförtiden har jag helt klart vant mig vid den amerikanska varianten.
I yogurten brukar jag ha en banan. Jag gillar inte den smaksatta yogurten men bananen gör det lagom sött. Sedan äter jag en skiva bröd med honung. Brödet brukar jag köpa i en av våra hälsokostaffärer. Honungen är väldigt god och det är en rå, okokad honung som smakar mycket bättre än de "vanliga" honungstyperna.

Sedan dricker jag faktiskt bara varmt vatten. Jag är ingen kaffedrickare och det är faktiskt väldigt sällan jag dricker te. Verkar kanske litet konstigt att bara dricka varmt vatten men jag gillar det.

Andra frågan "Äter jag samma frukost varje dag eller blir det olika?" har jag redan besvarat. Inga förändringar här inte. :)

Och för att vara riktigt tjatig har jag även svarat på den tredje frågan Gör du skillnad på vardag- och helgfrukost?" Nej, det gör jag alltså inte.

Sorry Desiree, jag är hur trist som helst eftersom jag också svarat på nästa fråga "Är du en kaffe- eller te-människa?"

Den sista frågan "Har du någon speciell favoritmugg/kopp för kaffe eller te?" får jag väl ersätta med vatten (låter ju litet fantasilöst faktiskt :)) - jag har ett par koppar/muggar som jag använder och gillar - tyvärr kan jag inte lägga ut bilder här eftersom jag ju inte köpt min kamera än. Den ena säger "Happy Secretary's Day" och inköptes i en secondhand affär. Jag tyckte den passade mig eftersom jag jobbade som sekretare under så många år i Sverige.

Bilderna har jag tyvärr fått låna från internet.

Pengar från Uncle Sam

Igår läste jag på flera andra USA-bloggar att det kommit eller skulle komma pengar från Uncle Sam. Jag satt som åtta frågetecken och undrade vad det var frågan om. Som tur var visste Anne vad det hela handlade om. Jag måste helt ha missat den här nyheten.

Tydligen vill amerikanska staten att vi skall konsumera mer och på så sätt kanske kunna få ekonomin på fötter. Jag tror nog det behövs litet mer än så troligen. Men jag skall inte säga nej tack till litet "gratispengar".

Det lär väl dimpa ner en check om några veckor och jag ser med spänning fram emot hur mycket jag får. Men jag har i alla fall bestämt mig (och jag gör som Bush vill - jag kommer att spendera en del av pengarna) för att jag skall köpa en digitalkamera så att jag äntligen kan lägga ut bilder litet enklare här på bloggen. Jag känner det ibland som om jag befinner mig i stenåldern jämfört med andra bloggare. :)

Det är bara att buga och tacka.

Sommarbukett

Idag fick jag en jättefin sommarbukett som påminde mig om Sverige. En av lärarna på skolan (hon har flera distanskurser som jag hjälper till med) gav mig en bukett som tack för all hjälp hon får.

Det var syrener och en liten blå blomma som påminde om förgätmigej. Jag brukar oftast inte kunna ha litet starkare doftande blommor inomhus på grund av min allergi men den här buketten verkar jag klara av.

Under min uppväxt i Enebyberg hade vi massor med syrener och förgätmigej på tomten och det doftade så gott från syrenerna.

Sådant här blir man glad av.

Bensinpriset och $4-gränsen

För ett par veckor sedan sprängdes $4-gränsen här i Mt Shasta området.

Det kom väl inte som någon överraskning med tanke på att oljepriset stigit så otroligt. Idag låg oljepriset på över $122/tunna! Vi får se hur högt det kommer att stiga. Jag vet att vi fortfarande har billig bensin jämfört med Sverige men för oss börjar det bli dyrt. När jag kom hit 1997 kostade en gallon bensin $1.21.

Ofta går bensinpriserna upp här under sommaren eftersom fler är ute och reser jämfört med hur det är under vintern. Vissa tror att bensinpriserna kan komma att stiga mycket mer. Kanske att priserna kan gå upp till $10/gallon. Skulle det ske blir det nog många som inte ens har råd att köra bil.

Jag är tacksam varje dag att jag har gångavstånd till mitt arbete och att jag har en bensinsnål bil.

Så här mycket kostar inte bensinen i Mt Shasta området men under helgen var den uppe i $4.05/gallon. Bilden från theadvocate.com

Marken gungade

Jag bor i en jordbävningsstat. I förra veckan gungade faktiskt marken här i Weed.

Runt 20-tiden på kvällen satt jag framför datorn på jobbet och kände helt plötsligt hur marken gungade. Jag trodde först att jag inbillade mig men efter några minuter kom en av lärarna som undervisade den kvällen in på mitt kontor och undrade om jag känt något. Det hade jag ju.

Det visade sig vara en jordbävning som uppmätte 5.2 på Richter-skalan. Alltså inget riktigt stort skalv men ändå tillräckligt kraftigt för att kännas även här i Weed, ca 9-10 mil bort.

Det finns risk för jordbävningar i hela Kalifornien. Vi som bor i den allra nordligaste delen upplever väldigt få jämfört med de som bor längre söderut. Jag hade bara upplevt en jordbävning här tidigare för flera år sedan.

I Sverige är vi ju förskonade från jordbävningar (förutom väldigt små skalv som knappt känns) men här i USA är det inte alls så ovanligt. Överhuvdtaget verkar det litet "oroligt" på många håll just nu - inte bara med jordbävningar utan i största allmänhet. De senaste dagarna har staten Arkansas drabbats av flera tornados, det är fortfarande stora översvämningar i Mississippi-området, South Dakota hade en väldig snöstorm för några dagar sedan.

Äntligen tycks sommaren i alla fall ha kommit till Mt Shasta området. Idag var det riktigt varmt och soligt. Tydligen skall värmen hålla i sig. Det är verkligen på tiden.

För 11 år sedan

Jag hade problem med min dator igår så det blev inget skrivet. Den 21 april för 11 år sedan kom jag till Mt Shasta för första gången. Jag kan inte riktigt fatta att jag varit så länge i USA.

Det var inte första gången som jag var i USA - jag hade redan besökt Kalifornien och några andra platser vid andra tillfällen. Jag minns fortfarande hur nervös jag var när jag satt på flygplanet över Atlanten. Jag hade aldrig träffat Michael utan vi hade bara haft kontakt med varandra per telefon och brev (det var innan alla hade email :)). Han kom och hämtade mig i San Francisco och sedan åkte vi de ca 40 milen till Mt Shasta. Det var en solig och varm dag och man kunde se berget Mt Shasta på långt håll och jag var rätt imponerad. Jag hade aldrig sett ett så stort berg tidigare.

Jag stannade två veckor men sedan kom jag tillbaka för en tremånadersvistelse under sommaren och det blev ytterligare ett par sådana längre vistelser under mitt första år här. Det här var ju före 11 september och de strängare regler som då infördes. När jag bodde i Sverige hade jag sagt att jag inte hade lust att gå i skola igen. Men det var precis vad jag sedan gjorde under fyra år. Mycket lärorikt och jag skulle nog inte ha det jobb jag har idag om jag inte varit elev på skolan.

Det skulle dröja ett bra tag innan jag började jobba men det blev alltså på College of the Siskiyous. Det som sedan hänt har jag redan berättat om här på bloggen, dvs att jag flyttade till Oregon, Michael gick bort och att jag sedan flyttade tillbaka till Mt Shasta området.

Det känns väldigt roligt att kunna få berätta här på bloggen hur det är att bo som svensk i USA och framför allt då på en mindre ort. Vi får se om det blir ytterligare 11 år i USA - jag har i alla fall i dagsläget inga planer på att flytta hem till Sverige.

Spanska

Jag har läst på andra bloggar om vårens ankomst. Här i norra Kalifornien blev det vinter igen igår. Det var bara några plusgrader och det till och med snöade. Natten som gick var rekordkall med många minusgrader. Tydligen skall det här ostadiga och kalla vädret hålla i sig ytterligare några dagar. Det är bara att hoppas att våren snart skall komma.

Idag fick jag ett email från en vän som bor i Colorado. Hon arbetar på en tandläkarmottagning och många av patienterna är spansktalande och kan bara spanska. Hon hade bett en patient att sluta ögonen när hon höll på att ta bort tandsten. Tydligen sade min vän fel ord eftersom patienten började skratta helt hysteriskt. Min vän hade sagt ordet för testiklar i stället för ögon!

Något som jag märkte när jag kom till Kalifornien var att spanska är en del av kulturen här. Det finns t ex många mexikanska restauranger vilket jag ju inte alls var van vid från Sverige. Något annat som jag lade märke till var att när jag ringde till större företag eller olika slags myndigheter fick man alltid valet att antingen höra meddelandena på engelska eller spanska. Numera tänker jag inte längre på det men i början kändes det väldigt ovant.

Här i Kalifornien är det spanska inslaget i kulturen mycket starkt framför allt i södra Kalifornien. När jag åkte buss till Arizona under julhelgen kände jag mig verkligen i minoritet när jag kom ner till Los Angeles området. När jag stod på den sprängfyllda busstationen hörde jag i stort sett bara spanska talas runt omkring mig.

Det kanske vore dags att lära sig litet spanska. Det blev aldrig av när jag bodde i Sverige.