Gem and Rock Shows

Gem and Rock Shows är stort i USA. Det är mässor som hålls i olika städer och som säljer ädelstenar, beads (olika slags kulor, pärlor osv som man kan använda för att tillverka smycken), andra slags smycken, mineraler, fossiler, osv. Till mässorna kommer olika utställare som sedan säljer till både privatpersoner och till andra återförsäljare.
Den här tidningen har en lista på vissa av de här mässorna:
http://www.rockngem.com/showdates.asp

Vi har inga sådana här mässor i Mt Shasta området - det är för få som bor här - men de finns i större städer över hela USA. Jag har aldrig kunnat åka iväg på en gem and rock show men det kanske blir någon gång.

Fick nyligen ett fint halsband som var inhandlat på en sådan här mässa. Stenen heter "larimar" och kommer från Dominikanska Republiken. Den är litet mer ovanlig och säljs inte överallt. Fin är den i alla fall tycker jag.

Vår ..... kanske

Den hetaste frågan i Mt Shasta området just nu är "what's up with this crazy weather?"

De här bilderna togs litet tidigare ikväll utanför den byggnad där jag jobbar. Tulpaner i snö. Och det är snart maj.

Det är ungefär 10-15 grader kallare än normalt, det snöar och haglar i stort sett varje dag och alla undrar om vi kommer att få någon vår.

Visst bor vi uppe i bergen men det här är trots allt rätt extremt. Global warming? Nja, jag undrar jag.

Skokastning - "skofiti"

Vi har inte direkt någon graffiti här i Weed men vi har "skofiti". Det är när man binder ihop skosnörena på två skor och sedan kastar upp skorna över telefon/kraftledningar.

Jag trodde att det var något speciellt för Weed och alla mysko typer här ;) men det visade sig vara vanligare än jag trodde. Efter ett samtal med en infödd amerikan förstod jag att man gör det litet överallt. Wikipedia bekräftade samma sak. De hade till och med en bild på skor upphängda någonstans i Göteborg.

Ingen verkar veta vad betydelsen egentligen är men några verkar vara att det finns droger att köpa där skorna finns, att ett speciellt gäng har sitt "huvudkvarter" där, att någon slutat skolan och velat fira.

Såg de här skorna alldeles i närheten av där jag bor. Varför de kastats upp? Oklart.

Löneskillnader

Många människor i USA har mer än ett arbete för att få tillräckligt med pengar att klara sig och betala sina räkningar. Minimilönen i Kalifornien ligger på $8/timme! Och det är rätt många som tjänar så litet. Jag tjänade bra mycket mer när jag bodde i Sverige jämfört med vad jag gör här - som tur är har jag högre timlön än minimilönen. Löneskillnaderna i USA är stora och de märks i samhället.

Jag trivs med mitt jobb och är tacksam att jag har ett arbete i arbetslöshetens Kalifornien. Men det är svårt att få det att gå ihop när man bor själv. Mat, bensin, hyror har gått upp mycket de senaste åren medan lönerna i stort sett stått stilla. Den folkräkning som genomfördes under mars/april kommer att ge en del tillfälliga arbeten eftersom de hushåll som inte skickade in blanketten kommer att få ett hembesök av en så kallad "census worker". Jag hade litet funderingar på att jobba extra med detta men pga mitt arbetsschema gick det inte.

För ett par veckor sedan fick jag ett brev om dessa tillfälliga jobb och jag gick in på den hemsida som finns kring hela folkomröstningen. Jag blev litet chockad när jag såg hur litet man skulle tjäna i mitt område jämfört med övriga Kalifornien. Här låg lönen på $11.50/timme medan i stort sett alla andra skulle tjäna mellan $15-22/timme. När man bor i ett fattigt glesbygdsområde får man vara beredd på att lönerna är mycket lägre men det var ändå litet förvånande att ett statligt jobb kunde ha så stora skillnader.

Ibland funderar jag på att det kanske vore bättre att bo i en större stad med fler arbetstillfällen och fler bostäder men samtidigt har den ekonomiska krisen slagit hårt i hela USA. Mer än 600,000 privatbostäder t ex i Kalifornien tvingades att gå i "konkurs" förra året, dvs folk kunde inte betala sina banklån och bankerna tog över bostäderna. Kanske det vore dags att fundera på att flytta till North Dakota. De har USAs lägsta arbetslöshet (bara 4%) och deras ekonomi har inte alls slagits ut på samma sätt som t ex i Kalifornien (som har 12% arbetslösa). Jag kan nästan ingenting om North Dakota men det låter ju bra. :) De flesta arbetar tydligen inom jordbruk i North Dakota och det finns bison där.


I USA kan man tjäna bra - jag vet att cheferna på min skola har riktigt höga löner. De ligger ute offentligt på skolans hemsida. Men de flesta som tillhör gruppen "classifieds" (dit jag hör) har rätt låga löner. Och de fackföreningar som finns i USA är ofta inte alls lika starka som de europeiska så det blir inte samma påtryckningar. Jag minns fortfarande en jättestrejk i Sverige på 80-talet när Stockholms bussar, tunnelbana och tåg i stort sett stod stilla under ett par veckor i maj. Har svårt att tänka mig att någpt liknande skulle kunna ske i USA.

Kanske dags att spela på det Superlotto som finns i Kalifornien - jackpotten lär vara uppe i 12 miljoner dollar. :)

Bilden från National Geographic - bison i North Dakota.

Extra pengar

Ingen säger väl nej till litet extra pengar. :) I förra veckan stod det på Yahoos amerikanska hemsida att massor med människor i USA missat en så kallad "tax credit" - regeln var ny och tydligen var inte ens skatteverket (IRS) riktigt klara över det hela.

Förra torsdagen tillbringade jag ungefär en timme att försöka få tala med någon som kunde ge mig information om jag kvalificerade för denna skattelättnad. Till slut kom jag fram till en person som efter ungefär 20 frågor sade att jag verkade kvalificera. Problemet är att jag redan i februari skickade in min deklaration och en check för den kvarskatt som jag var skyldig. IRS har redan löst checken (förstås) så nu måste jag se om jag får ett brev från IRS som säger att jag får pengar tillbaka. Jag har en känsla av att jag kommer att få ringa igen och påminna om detta. Personen jag talade med hos IRS till och med sade att risken fanns att man inte skulle uppmärksamma alla deklarationer där personer missat skatteavdraget. Skattelättnaden infördes alltså nyligen och heter "Make Work Pay" och är man ensamstående skall man få $400. Det vill jag ju gärna ha. Får se vad som händer framöver.

Olika slags rabattkuponger är stort här i USA. När jag handlar via nätet brukar jag alltid se om det finns någon rabattkupong för den affär jag vill handla hos. Man kan få "free shipping", "10% off", osv. Det går att spara en hel del pengar om man tar tiden att göra litet efterforskning. När jag flyttade i februari skaffade jag höghastighetsinternet via telefonbolaget. Eftersom jag var tvungen att skaffa ett nytt modem (det gamla fungerade inte längre) fick jag betala för det men jag fick också en rabattkupong. I alla fall trodde jag att det bara skulle bli en men då jag pratat med två olika personer fick jag faktiskt två kuponger. Jag gick till och med med vinst! Telefonbolaget gjorde nog ett misstag men det tog jag gärna emot pga alla problem jag hade med mitt internet när jag flyttat. Jag fick två debetkort som jag nu kan använda som betalkort. Inte alls dumt. :)

Våren tog idag 10 steg tillbaka i Weed med ytterligare ca 20 cm nysnö och några plusgrader. Så här såg det ut för några minuter sedan. De har lovat varmare väder till helgen. Ser fram emot det.

Vårutflykt

Andra bloggare åker till exotiska städer som New York, San Francisco och Miami. Jag åker till Etna. :)

I lördags åkte min granne C (från Lake Shastina) och jag till den lilla staden Etna. Det var vår i luften, solen sken och det kändes varmt. En perfekt dag för en utflykt. Efter ungefär en timmes bilfärd kom vi fram till den här lilla staden som har en!! huvudgata. Vid folkräkningen för tio år sedan bodde det ca 800 människor där! Men jag blev positivt överraskad av Etna. Staden var bra mycket mysigare än Weed och folk verkade ta hand om sina hus och trädgårdar.

C skulle gå till en "thrift store" med en del saker, jag hängde bara med som "turist". Secondhandaffären var stor och otroligt välsorterad. Vi fick också ett tips på ett bra lunchställe - Etna Brewery. Där kunde vi sitta ute och äta eftersom våren, som sagt, hade bestämt sig för att komma på besök.

Vi besökte också en riktigt fin trädgårdsbutik. Tyvärr har jag ju ingen trädgård just nu men kanske en dag att det blir så. En lyckad dag i trevligt sällskap. Etna känns som en "riktig", liten amerikansk stad i västern. Avslutar vårbilderna från Etna med vad ovädersmolnen igår var en föraning om - mer snö! Har aldrig under mina 13 år här sett så mycket snö så sent på våren.

Banken i Etna med en fin murmålning


Etnas City Hall där staden Etna har sitt kontor och där Etnas polis finns


Etnas "laundromat", dvs där man tvättar sina kläder


En litet annorlunda grind utmed huvudgatan


Några bilder från trädgårdsbutiken





Dags att ta på sig vinterjackan igen. :)

Ovädersmoln

Våren kom på ett snabbt besök i helgen. Det var riktigt varmt och skönt och äntligen började det kännas som april. Gjorde en mysig utflykt i lördags med min granne C från Lake Shastina - bilder kommer snart.

Men tydligen var det kortvarigt eftersom ett nytt oväder kommer att dra in under de närmaste dagarna. Mt Shasta har en "Winter Weather Advisory" med snö i prognosen.

Även om jag inte längre har den fantastiska utsikten som jag hade i Lake Shastina ser jag berget och så här såg det ut i kväll när de första molnen började dra in.

Resmål Belize

Det finns en amerikansk TV-kanal som heter HGTV (Home and Garden Television) som har alla möjliga slags program om att köpa hus, renovera sitt hem, osv. De hade häromkvällen ett program som heter "House Hunters International" och just det programmet handlade om ett par som skulle köpa ett hus i Belize. Programmet fick mig att minnas en resa till Belize för flera år sedan.

Belize är ett litet land i Centralamerika som Michael och jag besökte i januari 2002. Vi hade pratat om att kanske flytta till ett varmare klimat eftersom vi var trötta på all snö där vi bodde utanför Mt Shasta. Många amerikaner har gjort Belize till sitt nya hemland eftersom skatterna är lägre och livet är enklare i största allmänhet.

Belize är ungefär dubbelt så stort som Uppland och det bor bara litet drygt 300,000 människor i landet. Fördelen med Belize är att folk pratar engelska. I de andra länderna i Centralamerika bör man kunna spanska.

Vi besökte tre olika delar av Belize - kusten där huvudstaden Belize City ligger, norra delen som gränsar till Mexiko och västra delen där det finns Mayaruiner. Vi hade hyrt en bil och klarade oss utan olyckor. Vägarna i Belize är dåliga och bilförarna är "ökända" :).

Belize City är en rätt nedgången stad och den har en helt annan känsla än övriga delar av Belize. Medan vi var där gjorde vi en utflykt till Ambergris Caye (den del av Belize som HGTV-programmet visade). Ambergris Caye är en ö som har blivit populär som turistmål. Ön har härliga vita sandstränder.

Den nordliga delen som heter Corozal har under lång tid varit inriktad på jordbruk men turismen har börjat växa även där. Vi åkte till Mexiko en dag (med buss faktiskt) och fick uppleva litet av den mexikanska kulturen.

Vi tyckte bäst om den västra delen av Belize som heter Cayo. Där var det svalare och människorna ännu vänligare. Ett besök till Mayaruinerna var självklart och de var imponerande. Xunantunich heter området och var en plats där olika riter och ceremonier ägde rum.

Belize kan verkligen rekommenderas som resmål. Ibland kommer orkaner in över den delen av Centralamerika så det kan vara bra att åka mellan november och maj/juni. Det är enkelt att ta sig runt eftersom det officiella språket är engelska - Belize hette tidigare British Honduras. Om man inte bor på lyxhotell utan bor litet enklare kommer man med all säkerhet att komma i kontakt med en av Belize "nationalrätter" - beans and rice. Den åt vi flera gånger, ofta ihop med kyckling. Belize är fortfarande ett land som inte har nåtts av den stora turismen och har kvar mycket av sin egen kultur.

Bilderna är mina och då de är tagna med en "vanlig" kamera och scannade är inte kvaliteten lika bra som digitala bilder.

Första bilden visar Belize City kring jul/nyår då vi var där.


Ambergris Caye med härliga sandstränder.


Evas Cafe - en känd restaurang/internetcafe





















Xunantunich Maya ruiner


San Ignacio - i Cayo-området

Här bodde vi strax utanför San Ignacio.

Badrumsfläktar

Att bo i USA innebär också att man vanligen har en badrumsfläkt som har alla möjliga slags "finesser". Under mina år i Sverige såg jag aldrig den typen fläktar som finns här (det innebär givetvis inte att de inte finns). I min lägenhet i Sollentuna fanns en rund "fläkt" i väggen som man kunde stänga eller öppna beroende på hur mycket man ville att den skulle suga, men det var inte en "fläkt" man satte på med en strömbrytare.

Här i USA är det vanliga att man har en strömbrytare och sedan kan det vara en fläkt som bara suger, det kan vara en fläkt som har sug och lampa (så när man tänder ljuset går fläkten också igång) och det kan också vara en fläkt som suger och som också värmer upp. Och vissa fläktar har alla tre varianterna, men då kan man välja om man vill ha fläkt och lampa eller "lägga till" värmen.

I min lägenhet i Lake Shastina hade jag faktiskt ingen fläkt utan fick öppna fönstret. Däremot hade de på nedre plan fläktar. Ofta är de amerikanska badrumsfläktarna högljudda. I en av lägenheterna på nedre plan bodde en man som av någon mystisk anledning var tvungen att ha på sin badrumsfläkt 24/7 vilket hördes väldigt väl i mitt sovrum. Vet inte varför han ville ha den på hela tiden men hans fläkt var helt utsliten när den fick bytas ut vid ett tillfälle.
Där jag bor nu har jag en fläkt som faktiskt har både sug, ljus och värme. Wow! :) Även i mitt nuvarande hus verkar folk ha en förkärlek att ha på sina fläktar timme efter timme. Kanske det är något amerikanskt, inte vet jag. De hörs i alla fall.

Eftersom fläktarna ofta låter mycket brukar jag bara ha min fläkt på när det behövs. Jag föredrar nog att ha fönstret öppet i stället. Har man inget fönster är det givetvis bra med en fläkt.

Min nuvarande hyresvärd hade ett 16 sidor långt hyreskontrakt! och där stod det bland annat att man skulle använda badrumsfläkten. Dessutom stod det att man skulle använda köksfläkten om man kokade på spisen - uppenbarligen har det inte bott särskilt många vuxna i de här lägenheterna eftersom de har totalt överflödiga instruktioner. :) Jag har faktiskt en bra köksfläkt i den här lägenheten. I Lake Shastina var det en fläkt som blåste ut, det den sög upp, rakt ut i rummet!?! Vet inte riktigt vilken nytta det gjorde.

Flygplansmat

Under min resa till England och Sverige blev det helt klart att flygplansmaten blir mer och mer sällsynt och när den finns blir det mindre av den om man inte flyger Business eller First Class.

Numera får man alltid betala för flygplansmaten i USA. Jag brukar köpa med mig något från flygplatsen vilket alltid brukar smaka bättre och man får oftast mer. På flighten mellan USA och England åkte jag United och där serverades det mat - fortfarande verkar de servera mat på internationella flighter. Jag satt så nära Economy Plus/Economy Extra att jag såg vad de fick och det var mer och godare mat än vad vi i "boskapsdelen" fick. :) Har ingen om vad de fick i First Class eftersom de alltid har ett draperi som ingen får gå förbi om man inte åker First Class. Kan tänka mig att deras middag och frukost var litet mer påkostad - och givetvis har de betalat mer för sin biljett.

Förra gången jag flög SAS Economy mellan Stockholm och Chicago var det mer mat och mer att välja på än vad det var den här gången. Det verkar som om SAS varit tvungen att dra ner på servicen i "economy". Får se hur länge det blir gratismat på de långa flighterna.

Läste häromdagen om att Ryanair planerar att införa en avgift för att gå på toaletten på de flighter som är kortare än 1 timme. Och strax innan jag åkte till Sverige hade det införts avgifter hos många amerikanska flygbolag även för den första väskan som man checkar in. Som tur var behövde jag inte betala den avgiften eftesom jag flög internationellt. Flyger man inhemska flighter tar till exempel United $25 för den första incheckade väskan och $35 för den andra väskan.

Mycket har hänt under de senaste 10-20 åren med flygbolagen. Jag minns en flight som min pappa och jag flög 1986 från Stockholm till New York. Vi fick sitta i "puckeln" på jumbon - av någon anledning lät SAS economy-passagerare sitta där. Man fick välja på ett par olika rätter och det serverades snacks, godis, frukt och en stor frukost. Och vi fick äta med "riktiga" bestick. :) Det var litet som First Class även om man flög billigt.

Det här kan man få om man flyger med ett Indonesiskt flygbolag - en Japaninspirerad måltid.

Amerikansk gränspolis

När jag var i Sverige gick en TV-serie i Kanal 5 som heter "Gränsbevakarna USA". Jag tittade på ett av programmen och det var intressant att se den vardag som USAs gränspoliser lever med. De har att göra med folk som försöker komma in illegalt i USA, folk som smugglar droger, de som har med sig alla möjliga konstiga saker över gränsen, osv, osv.

Varje dag försöker människor att ta sig in illegalt i USA och många lyckas. Att bevaka alla långa gränser är givetvis omöjligt och vad jag förstått är det många som helt enkelt går över gränsen. Eftersom USA fortfarande är ett attraktivt land för människor att komma till har gränspolisen i USA ett tufft jobb.

Det sägs alltid att även om man kommer lagligt till USA är det upp till gräns- och passkontrollanten att säga ja eller nej. Den makten har de faktiskt. Om man kommer med Visa Waiver eller ett visum kan det bli ett nej om de har någon som helst anledning att vara misstänksamma. Givetvis släpps de flesta in men det kan vara bra att komma ihåg att ingen egentligen är garanterad att bli insläppt.

Första gången jag kom till USA - det var 1985 - skulle jag hälsa på personer som jobbade med en stor miljörörelse i Los Angeles. Jag hade sanningsenligt skrivit var jag skulle bo på min I-94 blankett (den där gröna pappersblanketten som fortfarande delas ut på flygplatsen och flygplanet och som alla som inte har grönt kort eller är amerikanska medborgare måste fylla i) och det var på miljöorganisationens kontor där de även hade hus där anställda bodde. Genom att jag inte skulle bo på ett hotell eller hemma hos en privatperson blev passpolisen misstänksam. Jag var inte så van att resa själv och blev mer och mer nervös när de frågade var det var för organisation - de trodde att det var en religiös organisation av någon anledning och det var tydligen en röd flagga. Det tillkallades fler personer och jag trodde faktiskt att jag inte skulle bli insläppt. Jag reste med visum eftersom Visa Waiver inte fanns 1985. Till slut blev de övertygade att jag inte var något hot och jag blev insläppt.

Under mitt första år när jag hade träffat Michael reste jag som turist, med Visa Waiver, flera gånger och stannade tre månader varje gång. Det var alltså före 11 september och allt var annorlunda då. Jag hade varit i Mt Shasta under sommaren under 3 månader, rest hem till Sverige och stannat där ca 3 veckor. När jag sedan kom till passkontrollen i San Francisco undrade mannen varför jag rest ut och jag sade, sanningsenligt, att jag rest ut för att jag var tvungen. Hans attityd ändrades när jag sade det men han var misstänksam och hade nog varit litet tveksam att släppa in mig.

Efter att ha sett TV-programmet om amerikansk gränspolis förstår jag litet mer varför de är rätt hårda och tuffa. Men det är bra att vara förberedd att man kan bli utfrågad om de blir misstänksamma, även om allt egentligen är i sin ordning.

Som avslutning vill jag bara berätta om ett par "fall" där svenskar sökt turistvisum (B-2 heter det och det kan man söka om man vill stanna längre tid än 3 månader) och fått avslag hos Amerikanska Ambassaden i Stockholm. Det är personer som följt alla regler och haft både tillgånger och kopplingar till Sverige men som ändå blivit nekade visum. Vet inte om det här är något nytt eller om det överlag blivit svårare att få B-2 visum sedan Sverige gick med i Visa Waiver. Kan vara bra att veta att det krävs mycket bevis för att övertyga de som intervjuar på Ambassaden.

Bilden från Wikipedia - visar "immigration inspectors" 1924.

Snö i april

Tog dessa bilder för bara en stund sedan. De är tagna genom min ytterdörr. Så här såg det också ut i januari när all snö kom - inget man riktigt väntar sig i april.

Jag vill ha vår nu! Tycker det är dags. Pratade med min mamma idag och hon hade plockat tussilago. Längtar efter vårblommor här också.

Fredagstemat - I mitt påskägg vill jag ha

Fredagstemat har en ny värdinna för april - Taina - och hon har bestämt att vi idag skall skriva litet om vad vi vill ha i vårt påskägg.

Eftersom jag inte firar påsk blir det mitt imaginära ägg antar jag. :) Överhuvudtaget är påsken i USA inte alls samma stora helg som i Sverige. Idag har vi "Good Friday" - låter faktiskt mycket trevligare än Långfredagen tycker jag. När jag var liten var långfredagen en mycket lång dag eftersom radion bara spelade klassisk musik, de två! TV-kanalerna sände bara seriösa program och jag tror till och med att biograferna var stängda. Det här var alltså fortfarande på 1900-talet. :)

Jag vet egentligen inte vad amerikaner gör på påsken - Michael och jag firade aldrig påsk och jag har inte firat påsk själv. Kan tänka mig att de går i kyrkan eftersom man går i kyrkan här mycket mer än vad svenskar gör. Och så äter man säkert påskgodis. Sött påskgodis. Kan förresten nu med säkerhet säga att svenska, och till och med engelska, kakor och andra söta godsaker är mycket mindre söta än de amerikanska motsvarigheterna. Jag tänkte på det när jag var i England och Sverige.

Vad vill jag ha i mitt påskägg? Bra fråga. Vår, med litet värme och träd som börjar slå ut, är något jag skulle vilja ha eftersom det var full snöstorm tidigare idag. Vår stora motorväg hade massor med avåkningar och trafikolyckor och stängdes under ett par timmar.
Sedan skulle jag vilja hitta en bra bostad. Den lägenhet där jag nu bor är inte riktigt vad jag vill ha under lång tid framöver. Den var litet av en nödlösning och det jag kommit fram till är att jag inte vill bo ett par hundra meter från vår stora motorväg och jag vill inte bo med collegeungdomar. Att ha collegeungdomar omkring sig 24/7 är litet väl mycket. Det räcker så bra att jobba på skolan och "umgås" med dem när jag är där.

Det kanske verkar "heltokigt" att ens tänka på en ny bostad, men jag har faktiskt känt ända sedan jag flyttade in att det var en "nödlösning" och att jag vill ha något lugnare och trivsammare framöver.

Vi har inga helgdagar alls kring påsk så det är vanlig lördag och söndag som väntar och sedan är det dags att gå till jobbet igen på måndag. Glad Påsk!

Bilden från Vintage Holiday Crafts - en riktig Easter Bunny.

Tvätta kläder

Det finns vissa saker som aldrig "tar slut". Att tvätta kläder är en sådan sak. Där jag bor nu har jag inte "lyxen" att ha en tvättmaskin i min lägenhet. Den lyxen hade jag i Lake Shastina. I USA har lägenheter ibland så kallade "washer/dryer hookups" och då kan man ta med sin egen tvättmaskin och torktumlare när man flyttar in. Jag har inte ens "hookups" här. Däremot finns det faktiskt en liten tvättstuga i huset. MEN den kostar pengar. Det är man ju inte riktigt van vid från Sverige där tvättstugor i lägenhetshus brukar vara gratis. Den svenska tvättstugan där man bokar tid och som har sina alldeles egna regler :) finns inte här i USA. Bilden visar tvättstugan i "mitt" hus.

Tvättomater finns det däremot gott om (har skrivit om dessa tidigare) och numera kostar det $2 i Mt Shasta området att tvätta en omgång. Tvättstugan i mitt hus kostar litet mindre men den är som sagt inte gratis.

En av mina favoritkanalar på TV heter HGTV - Home and Garden Television. Där visas det heminredningsprogram, folk som köper osv, renoverar hus osv. Två program som jag har tittat en hel del på är "Property Virgins" (alltså folk som köper hus/lägenhet för första gången - och hur skulle man översätta det till svenska? :)) och "House Hunters". I dessa program har jag sett hur mäklare stolt berättar att ett hus eller en lägenhet har ett "laundry room". Då skulle man ju tro att det litet motsvarar våra svenska tvättstugor. Men icke. Det är oftast ett pyttelitet utrymme, typ garderob mindre, där det står en tvättmaskin och en torktumlare - ofta ställda på höjden. Kanske att det kan finnas ett par hyllor och något litet utrymme vid sidan av tvättmaskinen.

När jag såg dessa "laundry rooms" för första gången tänkte jag att de måste skämta. Men det gör man alltså inte. De är standard i många amerikanska bostäder. Ofta finns det ju ett helt rum i villor i Sverige där man får plats med tvättmaskin, torktumlare, tvättho, hyllor och skåp och diverse andra saker. Mina föräldrar hade ett stort rum i källaren där det fanns plats för allt möjligt och man kunde till och med hänga tvätten för att torka. Den sortens rum finns säkert i USA men är mycket mer ovanliga.

Jag kan nog sakna den svenska tvättstugan litet - det blir helt klart billigare att tvätta sina kläder. :)