Saturday, April 9, 2016

Att vara social utan alkohol

Ett laddat ämne kanske men jag provar i alla fall att ta upp det här. Litet tidigare i år hade Dagens Nyheter ett par artiklar om just alkohol och sociala situationer och det fick mig att fundera på det jag själv upplevt under årens lopp. http://asikt.dn.se/asikt/debatt/vi-maste-sluta-att-normalisera-alkohol-2/ett-sociokulturellt-problem/

Går det att vara social utan alkohol? Självklart. Jag har varit det i hela mitt liv och tycker det har gått rätt bra. Men nog är det många som har haft synpunkter, tankar och känslor kring att jag inte dricker alkohol. Och rätt många verkar tycka att det är okej att de uttrycker sina åsikter att jag "borde" dricka.

Jag växte upp i ett hem med en måttlig alkoholkonsumtion men bestämde mig relativt tidigt för att jag inte ville dricka alkhol. Mest för att jag inte tycker om smaken på olika drycker.
Visst var det en utmaning när jag gick i skolan och de andra i klassen började vara ute på fester och även dricka alkohol. Att inte falla för grupptrycket trots att det helt klart inte var riktigt accepterat att stå utanför.

Min erfarenhet av Sverige är snart 19 år gammal men när jag bodde där var det vanligt att det hörde helgen till att festa och dricka för att ha kul. I alla fall var det den uppfattningen jag fick. Enligt artiklarna hos Dagens Nyheter tycks det fortfarande vara så.

Det där att kunna ha roligt utan alkhohol är fullt möjligt vilket jag kan intyga. :) Jag minns fortfarande en kommentar en av mina chefer hade när vi hade en kräftskiva på jobbet och alla drack utom jag. Jag skrattade och hade kul precis lika mycket som alla andra. "Hur kan man ha så roligt när man inte dricker"? sade han. Han är troligen inte alls unik i att tycka så och jag tror att många ser likadant på alkohol och sociala sammanhang.
En annan av mina chefer var mer obekväm med att jag inte drack. Oj, vad han höll på och "hacka på mig" men som tur var var jag tillräckligt insiktsfull och förstod att det bara var hans egen osäkerhet som lyste igenom.

Folk har som sagt haft en del åsikter kring vad de tycker jag borde eller inte borde göra vilket visar hur laddat detta är. Min linje har alltid varit att ge andra utrymme att dricka eller inte dricka alkohol. För mig skulle det kännas absurt att börja tala om för andra vad jag tycker att de skall göra.

Här i USA verkar alkohol inte vara lika laddat som i Sverige. Visst dricker amerikaner när de träffas och umgås men jag har aldrig upplevt att jag har varit "konstig" som jag var i Sverige.
Kanske en skillnad kan vara att alkoholhaltiga drycker säljs i mataffärerna i USA och inte i specialaffärer som Systemet? Det finns säkert många teorier och förklaringar till skillnaderna mellan våra länder.

Vad tycker ni som läser om det här?
Både min farmor och pappa hade väldigt lätt för att skratta och ha roligt i vardagliga situationer och jag hoppas och tror att jag fått med mig en del av denna syn på tillvaron.

De här bilderna hade jag i ett inlägg för flera år sedan men det ser likadant ut idag hos mataffären Ray's i Mt Shasta. Priserna kanske kan skilja sig litet.





40 comments:

FREEDOMtravel said...

Intressant inlägg! Jag både gillar och ogillar alkohol. Till skillnad från dig tycker jag mycket om smaken på t ex öl, vin, konjak mm. Jag kan också gilla den avslappning och uppsluppenhet som alkohol medför, men jag gillar inte att bli full. Jag dricker också försiktigt eftersom jag lätt får huvudvärk och migrän. Eftersom jag oftast dricker måttligt och ibland tackar nej helt har jag känt av det här sociala trycket om att man "ska" dricka. Det är väldigt olika i olika grupper tycker jag. En del accepterar utan problem att man tackar nej men andra tjatar vilket gör mig förbannad ärligt talat. Det där med att ha roligt är oxå intressant. Jo jag kan ha roligt utan alkohol, förutom om folk runt om är aspackade. Då tycker jag ofta att det roliga försvinner och väljer att gå hem... och då tycker en del att man är "tråkig" fast jag tycker ju tvärtom ;)

Louise said...

Jag tycker den här reklamfilmen sammanfattar ganska bra hur det är: https://www.youtube.com/watch?v=JQI8qMSc7UY
Jag är inte så glad i alkohol heller, men ändå ska folk tjata. Jag kan ta en drink eller två ibland, men gillar varken öl eller vin annars. Jag är nöjd med att dricka något annat, men det har många svårt att förstå, precis som du säger.
Systembolaget vill ju få fram att vi har färre alkoholmissbrukare och att det är mer svåråtkomligt med alkohol när det bara säljs som det gör i Sverige. Men man kanske får en annan syn på det istället om det är så lättåtkomligt som det är där borta, som du säger.

Channal said...

Jag gillar Systembolaget! Det ska vi vara stolta över. Så mycket annat statligt som har sålts ut billigt och bara blivit till det sämre. USCH!! Jag växte också upp i ett hem med en måttlig alkoholkonsumtion. Det fanns bara vid fina middagar och festliga tillfällen. Aldrig till vardags. Idag har vi blivit mkt mer kontinetala med alkoholkonsumtionen. Minns TV-serien Dallas, de drack whiskey varje dag. När jag var i Frankrike 1980 drack de vin varje dag till maten. Jag tyckte det var konstigt. Men idag är det naturligt för många. När jag var ung drack man för att få ruset. Parta och ha kul. Det är svunna tider. Nu dricker jag för att det är gott och festligt. Men vi har inte mycket alkohol hemma. Vi köper hem när vi ska ha det festligt. Oftast när vi bjuder barnen på middag har vi aldrig alkohol. De är 21-29 år. Men jag tycker inte det passar. Jag behöver inget alkohol för att vara social. Det fixar jag ändå =)

Fin söndag till dig och Kram! Anna

Från Glam till Damm said...

Godmorgon!

Jag har aldrig tyckt om starksprit men något glas vin här och där tycker jag om. Dock har jag upptäckt att ju äldre jag blir ju mindre dricker jag, kanske för att jag numera mest blir trött efter ett glas vin samt att jag alltid vill vakna upp pigg och full av energi varje morgon, vilket man absolut inte gör om man (i min ålder) dricker för mycket kvällen innan.

Jag gillar konceptet som mina amerikanska väninnor har, ett glas vin i solen vid 16.30 tiden på eftermiddagen. Tidigt och bra och så skall man alltid äta något.

Jag håller med om att alkohol inte är lika laddat ämne i USA som i Sverige och jag tycker personligen att det är mycket praktiskt att de säljer vin i mat affären vilket underlättar då det blir one-stop.shopping. Allt på ett och samma ställe med andra ord.

Tack för ännu ett fint och genomtänkt inlägg! Prenumererar du på Dagens Nyheter digitalt?

Ha en toppen dag!

Kram, Anneli

Rebekah M said...

Hej, och "hats off" för ett välskrivet inlägg. Det är nog ett mer känsligt ämne för svenskarna än nordamerikaner.

Så ... jo, jag har en del tankar om alkohol. Hemma i Sverige krävs det förklaring när man tackar nej till alkohol. Det har jag inte upplevt att man behöver här. Det behövs inget svammel om att "jag har bilen", "jag står på penicillin/hjärtmedicin/annat" och vad mera undanflykter folk hittar på. Jag var på en middagsbjudning för ett antal år sedan, där man inte gav upp när jag tackade nej till snaps. Tror det var FYRA gånger de insisterade på att jag skulle ta snapsar. Till slut blev jag så irriterad så jag sa "Jag TROR jag ska klara mig igenom den här middagen utan att droga mig!"

Det är ett oerhört sorgligt kapitel att vi människor måste tillsätta kemikalier för att "ha roligt", men det ligger i mänsklighetens natur. Människor har rökt och druckit sedan urminnes tider. Jag växte upp under "mellanölsperioden", och till skillnad från Dig, klarade jag inte grupptrycket.

Jag har sett de absolut mörkast, tänkbara sidorna av alkoholen och jag gav upp att dricka 1993. Livet är väldigt kärt, och jag vill inte lägga locket på mina känslor/bedöva mig, med hjälp av alkohol. Allt det här snacket om att "det är så gott" ... det är en förvärvad smak. Prova och ge lite rödvin eller whiskey till ett litet barn så får man se hur gott de tycker att det är. (Undantaget kan eventuellt vara öl)

Ett jobb jag sökte på 80-talet frågade man under anställningsintervjun, vilken inställning jag hade till alkohol. Jag blev lite överraskad över frågan, men svarade nå't allmänt om att "det var väl okay, i små mängder som stämningshöjare". Jag fick jobbet, och en tid senare frågade jag dem om det där med alkoholen under anställningsintervjun ... vad som hade hänt om jag svarat att jag var absolutist, och total motståndare till alkohol. Då hade jag inte fått jobbet, sa de!!!

Taina said...

Bra ämne att ta upp! Jag kan verkligen ha kul utan alkohol. Visst dricker jag både vin och öl. Men jag behöver verkligen INTE ha det för att ha kul. Vid en julfest så drack jag typ ett halvt glas vin och sedan tillbringade jag resten på dansgolvet. Fick frågan efteråt om hur mycket jag hade druckit som jag dansade! Har fått det förut. Jag älskar nämligen att dansa och vissa vågar inte förrän de fått alkohol i sig. Jag får mitt rus av att just dansa. Alkohol och dans går inte ihop för mig. Visst är det lite småtrist att andra "tror" att det är alkoholen som gör att jag kan tillbringa 5 timmar på dansgolvet pga alkohol.

Här i CT säljs inte all alkohol på mataffärer. Öl och alkodryck, men inte vin och sprit. Det har man på liquor eller package store.

Tack för ett bra inlägg!

Steel City Anna said...

Har dricks det pa ett annat satt an i Sverige, mycket ol och vin, inga snapsar vad jag vet! Upplever inte att nagon nansin tjatat eller trugat mej, men det tyckte jag nog inte i Sverige heller. Min man dricker inte och det ar aldrig nan som ifragasatt det. Man ar kanske for artig for det i England eller sa ar det helt enkelt ointressant?

Jag tror absolut att Systembolaget gor att det blir en upptrissad stamning kring alkohol.

Annica said...

Anne-Marie, bra skrivet om ett intressant - och ofta känsligt - ämne!
I mitt hem förekom aldrig alkohol; mina föräldrar var båda helnykterister och medlemmar i nykterhetsförbund. Även jag är absolutist - och precis som med mina föräldrar - är det helt naturligt och självvalt.
Jag har aldrig förstått det där att man måste dricka sprit för att ha roligt. Vad är det för glädje? Konstlad. Och angående den sociala biten så är jag hellre nykter och eventuellt osocial än påverkad/full, högljudd och tramsigt social.
Jag föredrar att umgås med människor som inte dricker, känner mig mer bekväm med dem. Och överförfriskade har jag mycket, mycket svårt för. Visst har jag fått höra att jag är en trist glädjedödare som inte dricker sprit. Men de som sagt det har aldrig sagt det när de nyktrat till. Och förresten, den sortens åsikter bryr jag min inte om. Jag tror att det handlar om att de alkoholglada är rädda att man ska se när de gör bort sig.
Min glädje, livslust och sociala kompetens kluckar inte i en flaska utan spritter helt naturligt i min kropp.
Helnykter helgkram!

olgakatt said...

Under studentåren var det ibland jobbigt att behöva försvara att jag inte dricker alkohol. Man försökte ibland t o m lura i mig sprit - vilket ju är dömt att misslyckas. Helkorkat att tro att man inte smakar tillsatserna! På vissa krogar var det också förr kutym att ge helnyktra sämre service men det märker jag inte längre.
Eftersom Sverige befinner sig i brännvinsbältet och nu har lagt till ett kontinentalt vindrickande ska vi vara tacksamma för Systembolaget. Annars skulle de redan stora alkoholskador vi har vara ännu värre.

I bekantskapskretsen har jag inga problem med tjat numera. Antagligen har de riktiga vännerna kristalliserat ut sig med åren. De som har tyckt att jag och maken är tråkiga har vi nog tyckt detsamma om och då avslutar man ju sällskapslivet med varandra helt naturligt.
Så klart behöver man inte droga sig för att ha roligt, tvärtom!

Annika said...

Jag gillar öl ibland och ibland ett glas vin men jag tycker det är direkt obekvämt när folk är påverkade. Jag tycker inte om att vara i barer senare på kvällen eller på fester där många höjer rösterna och "sorlar" på det där sättet som det lätt bli när folk har druckit ett par glas. Jag vet att de bara har roligt och att det inte är någon fara på taket men är överhuvud extremt ljudkänslig numera. Därför föredrar jag också sociala möten som inte är fester - restaurangmiddagar eller kaffe eller lunch med max 6 personer passar mig bättre. Så jag tror att "ha kul" för mig har en helt annan innebörd än för de flesta. Jag är inte förtjust i 50-årsmiddagar och kräftskivor och andra större kalas av den anledning - med eller utan alkohol, men med är värre. Likaså träffar där det är stojigt i allmänhet (bland annat om det är fler än ett eller två barn där...).

Jag har också upplevt att det finns mer varianter på socialt umgänge i mina amerikanska sammanhang. Den amerikanska etiketten när man är hemma hos någon är ju oftast att fråga "vad vill du dricka" och sen erbjuda vatten, läsk, juice, rött eller vitt vin eller öl - det blir mer naturligt då att välja alkoholfritt jämfört med hur jag växte upp i Sverige där vinet var utvalt till maten och men därför antingen drack det som "alla" drack (dvs. vinet som matchade maten) eller "det alkoholfria" som kunde vara vatten eller lättöl om någon körde bil. Överhuvudtaget växte jag upp på ett sätt som innebar fler väldigt formella middagar medan i USA har umgänge inneburit antingen att gå på restaurang och alla betalar för sig själva (och kan äta och dricka vad de vill...) eller grillparty i trädgården eller mingelparty med nån buffé där heller ingen har koll på vad man äter och dricker eller inte. Jag vet inte hur typiskt det här är, vare sig med mina svenska umgängesformer med trerätters middagar eller de amerikanska.
Kram

Anne-Marie said...

Helena: Roligt att du tyckte om inlägget. Jag har smakat både öl, vin och litet starkare drycker och tycker inte att jag ens velat lära mig tycka om smaken.
Det där att folk inte tycks kunna ge andra utrymme att tycka och göra som de vill finns inom alla områden i samhället och inte bara när det gäller alkohol. Se bara på sociala forum där man försöker övertyga andra om att ens egen åsikt är den enda riktiga och man förlöjligar andra.
Tror att de som tjatar om att man skall dricka inte vill att den som är nykter skall se allt töntigt som de som dricker gör. ;)
Jag deltar inte i några fester nuförtiden och folk tycker säkert att jag är hur tråkig som helst men det bjuder jag på. :) Att ha fulla människor runtomkring sig är inte alls trevligt tycker jag.

Anne-Marie said...

Louise: Vilken bra reklamsnutt. Och visst är det så. Många blir "hotade" och störda av allt som avviker och inte passar in i normen. Heder åt de som står på sig och står upp för vad de känner är rätt. :)
Jag tror att det känns obekvämt att ha en nykter person bland de som dricker eftersom den som är nykter kan se vad som pågår. Det är mycket bekvämare att alla är berusade.
Jag tror inte på att det är färre som missbrukar alkohol pga Systembolaget. Jag har inga siffror men med tanke på hur det dricks i Sverige känns det inte rätt. Här i USA dricker folk också men det är inte samma "hysteri" som i Sverige tycker jag. Tänk bara på de skidorter i Alperna som haft invasioner av svenska ungdomar som har "ställt till det" när de varit fulla.

Anne-Marie said...

Anna: Jag har bara varit inne på Systembolaget vid ett tillfälle tror jag. :) Jag skulle köpa något åt en god vän och kände mig väldigt malplacerad.
Intressant att man i Sverige blivit mer kontinental betr. alkoholkonsumtionen. Men man tar ju efter mycket annat från utlandet så varför inte även det. :)
Jag minns att min värdfamilj i Frankrike (när jag var på språkresa 1978) drack vin till maten varje dag. Inget konstigt med det för dem men för mig var det ovant.
Tror absolut att du kan vara väldigt social utan alkohol. :) De som behöver alkohol för att umgås med andra har det nog ofta jobbigt inombords tror jag.
Ha en fin vecka! Kram!

Anne-Marie said...

Anneli: Tror att många upplever det som du gör, dvs att man inte klarar av alkohol "lika bra" när man blir litet äldre. Nu är ju du yngre än vad jag är, men, men. ;)
Jag undrar om det inte ofta är så i utlandet - inklusive USA - att man äter mer tillsammans med det man dricker. Har fått en känsla av att en hel del i Sverige, kanske framför allt yngre, dricker utan att äta. Det kan inte vara bra.
Numera reagerar jag inte inför att se alkohol i mataffären. I början gjorde jag det. Nu brukar jag ju inte gå i just den avdelningen av naturliga skäl men jag ser ju alla flaskor som finns till försäljning.
Tack och roligt att du tyckte om inlägget! :)
Nej, jag har klurat ut hur jag kan läsa DN utan att prenumerera. :)
Ha en fin vecka! Kram!

Anne-Marie said...

Rebekah: Hej och tack för din komplimang. :) Roligt att du tyckte om inlägget.
Tror som du att det är mer laddat för svenskar än för nordamerikaner.
Jag håller helt med dig om att man ibland verkar behöva försvara sig med näbbar och klor nästan i Sverige om man inte har någon "legitim" ursäkt. Visst blir det jobbigt i längden när folk inte kan ge sig och bara fortsätter att tjata.
SJälvklart har människor i alla tider använt olika slags berusningsmedel, inte bara alkohol. Jag var av någon anledning orubblig i mitt beslut. Idag är jag tacksam för det.
Jag tror också att det är så att man måste lära sig att "tycka om" alkohol. Jag har inte lärt mig att tycka om kaffe vilket väl också är något man ofta lär sig. Motvalskärring är jag. ;)
Min farfar var faktiskt alkoholist men jag var så liten när han dog (i levercancer pga alkoholen) att jag inte hade någon relation till honom och pappa och farmor var helt annorlunda som personer.
OMG, tala om att du skulle kunna ha stämt det företaget om det varit så att de vägrat att ge dig jobbet pga att du inte drack. Helt otroligt!
Tack för en lång och insiktsfull kommentar!

Anne-Marie said...

Taina: Roligt att du tyckte att det var ett bra ämne. Tack!
Jag är precis som du betr. att dansa. :) Älskar att dansa och behöver absolut inte en droppe alkohol för att kunna släppa loss. Men tror som du säger att många inte vågar om de inte har druckit. Verkligen sorgligt egentligen att många är så "begränsade".
Ja, det är litet trist att folk tror att man är berusad bara för att man vågar ha sitt "groove" ute på dansgolvet. ;) Men det är deras förlust och du har förmågan att kunna vara dig själv helt nykter.
Vi har faktiskt liquor stores i Mt Shasta men jag har aldrig varit inne i någon så vet inte vad de säljer som inte mataffärerna har. Tycker att allt verkar finnas i mataffärerna.

Anne-Marie said...

Anna: Eftersom pubarna i England är så populära kanske det blir ett litet annat slags drickande där? Skönt att höra att man inte ifrågasätter huruvida någon dricker eller inte.
Jag tror att många i Sverige har ett fokus på alkohol som inte riktigt finns här i USA och kanske även i England. Varför vet jag inte, men det är en känsla jag har fått.
Kulturen i Sverige tror jag påverkar hur man ser på alkohol och i den ingår Systembolaget.

Anne-Marie said...

Annica: Vad trevligt att du tyckte om inlägget - tack!
Mina morföräldrar var helnykterister men mamma och pappa drack ibland litet grand. Jag ville aldrig komma in ens i detta måttliga drickande.
Så bra du beskriver att vara sig själv även om man anses att vara jättetrist. Jag tror säkert att folk har tyckt att jag är en mycket konstig prick. ;)
Min chef som hackade på mig drack rätt friskt och jag tror han var väldigt obekväm att ha en nykter "observatör" som såg hur tramsigt och fånigt han betedde sig många gånger. Han var den som blev mest tramsig faktiskt av de som jobbade på kontoret.
Jag föredrar också att vara "trist". :) Och jag vet ju att det inte alls stämmer utan är omvärldens "etikett".
Du beskriver det hela så bra och jag kan bara hålla med dig.
Äskladdad kram tillbaka! ;) Det åskar och regnar just nu i Weed.

Anne-Marie said...

Olgakatt: Och det konstiga är ju att man skall behöva försvara sig. Det skall man ju egentligen inte behöva göra.
Går det ens att smyga in alkohol utan att känna/smaka det? Skulle inte funka med mig heller.
Usch då, det visste jag inte att det till och med var sämre service förr för helnyktra.
Intressant att man har tagit till sig det kontinentala drickandet mer och mer i Sverige.
Nej, jag har inte varit på fester på mycket länge där det funnits risk att folk skall tjata och de vänner jag har nu bryr sig inte. Jag har både helnyktra vänner och de som dricker alkohol.

Anne-Marie said...

Annika: Låter som om du och jag har samma uppfattning vad vi är "bekväma med". :) Jag tycker inte om energin som blir när folk blir berusade och inte vet vad de säger och gör.
Jag har inte varit på fest på MYCKET länge och blir nog mer och mer en "eremit" precis som Michael var. ;) Att träffas i mindre grupper eller bara en och en över en lunch/middag tycker jag passar mig perfekt. Håller helt med dig om att ha kul verkligen kan ha olika betydelser för olika personer. Jag har kul när jag skriver på min blogg eller läser andras bloggar till exempel. :)
Kunde inte låta bli att le när jag läste om att det blir stojigt med barn. :) Har faktiskt samma upplevelse.
Jag var sällan på fest och tillställningar i Sverige men tror nog att det ofta är litet mer "inrutat" där och mer bestämt med dryck och mat. Här i USA tror jag det är litet mer flexibelt precis som du skriver om att man får välja olika slags drycker och ingen kanske egentligen bryr sig så mycket. Tycker att det känns mycket mera avslappnat. Har minnen även från England att det är mer avslappnat och folk inte bryr sig så mycket.
Tack för en intressant kommentar! Kram!

Gunnel said...

Det ligger nog en hel del i det att vi inte kan köpa alkohol lika lätt här som i USA. Men åker vi över till Danmark...en tur på 20 min för mig...så är det fritt fram.Kanske den här "otillgängligheten" gör det lite mer spännande och nödvändigt så fort det är fest. Inte katten blir folk roligare när de dricker alkohol...oftast tvärtom. Kram

Desiree said...

Jag tror absolut pa att man kan har roligt utan alcohol. Om nagon valjer att inte dricka alcohol tycker jag man ska respektera detta utan att ifragasatta eller pika eller kommentera. Jag har sett baksidorna av alcoholism pa nara hall (min mamma har haft stora problem med alcohol under arens lopp, nu har hon slutat och ar nykterist. Jag tackar varje dag hon klarar da jag var sa nara att forlora henne forra aret). Sjalv dricker jag valdigt mattligt. Jag dricker aldrig starksprit eller drinker. Jag gillar inte ol men dricker ett par glas vin om helgen till en god middag. Jag har lart mig att saga nej tack till alcohol och att ocksa inte kanna att jag maste dricka bara for att det finns eller for att alla andra dricker. Det ar en stor social dryck skulle jag konsumera alcohl vid varje tillfalle som gavs har skulle det blir alldels for mycket. Nar jag dricker vill jag aldrig bli full. Jag dricker vin som sagt mest for att jag tycker att det kan forhoja smaken pa en god middag. Aven om man inte har problem med alcohol sa innehaller alcohol ocks en massa onodiga kalorier och ar en dryck som gor en slo och trott och nagot som ocksa gor att man sover samre. Ska jag trana eller upp och jobba dricker jag inte alcohol. Men alcohol ar valdigt laddat I Sverige.

Annika said...

Ja, ett laddat ämne är det säkert. Alla gånger.
Jag älskar vin, och dricker det varje helg. Men, det blir oftast inte mer än att P och jag delar en flaska vin till middag och, när vi lagar mat.
Ibland blir det mer, förstås, om vi har middag med gäster eller är på fest.
Precis som du skriver är det nog inte lika laddat här i US. Jag har ett par stycken i min bekantskapskrets som inte dricker, eller om de tar något är det med verklig måtta. Kanske ett halvt glas vin eller en öl på en hel kväll.
Ingen ifrågasätter dem, nej inte. Om jag har fest försöker jag alltid se till att ha några goda alkofria drycker hemma, alltså inte bara coke och sprite etc, utan ngt annorlunda.
Här säljs öl och vin i vanliga affärerna, men starksprit på ABC-affären (Alcoholic Beverage Control).
Nej, jag har aldrig märkt av fylla ute på allmän plats här, trots att folk dricker.
Har aldrig blivit störd av ngn som druckit för mkt etc.
Det är som om alkohol hanteras på ett annat sätt?
Jag är inte så förtjust i starksprit, men martinis dricker jag gärna ibland.
Mest rödvin för mig, vitt på sommaren + prosecco.
Öl väldigt sällan.
Personligen gillar jag verkligen att jag kan köpa vin och öl då jag handlar mat. SÅ bekvämt.
Jag kan tycka det kan vara jobbigt att sitta i en bar numera, men inte för att jag störs av att folk dricker utan för att ljudnivån är så HÖG.
Mina fldrar drack mkt mindre än P och jag gör idag då jag växte upp. De kunde dela på en öl en middag en lördag, och de drack inte alls på helgerna oftast, om det inte var fest eller middag m gäster. De dricker också mer idag än vad de gjorde i 30-40 årsåldern.
Min uppfattning är att folk dricker mer idag än vad man gjorde för 20-30 år sen.
Det här var ett intressant inlägg, och jag läste kommentarerna med stort intresse!!
Kramar!!

Ann said...

Ännu ett intressant inlägg! Här i Alaska får inte alkoholen säljas i affären, men inne i en annan affär inne i mataffären. När jag var yngre (alltså i 20års åldern och jag växte upp i Stockholm) så var det oftast så att man förfestade innan man gick ut, och man gick ibland inte ut förrän vid 11-12 på natten för nattklubbarna hade öppet till 3-5 på morgonen. Anledningen till att vi förfestade var att drinkarna var så oerhört dyra på all ställen, så vi drack innan istället. Varför vi drack vet jag inte riktigt, kanske kändes det skönt att vara lite onykter? Och på förfesterna så sminkade vi oss och valde kläder och pratade förstås, förfesten var som en väldigt social tillställning bara den, hade det varit upp till mig hade det räckt med det för jag är en morgon människa och blev alltid så himla trött på kvällen.

Jag kommer inte ihåg att någon blev tillfrågad varför de inte drack på ett negativt sätt så det känner jag inte igen. Här i USA känns det kanske lite mer vanligt att en del inte dricker. Fast en sak jag tänkt på när folk pratar om USA vs resten av världen är att USA faktiskt är så himla stort. Det finns så himla många nyanser av USA. Alaska är som ett eget land bara det, det säger även de som bott i Alaska väldigt länge. När jag tog taxi till flygplatsen en gång frågade chauffören om jag skulle till USA haha. Här i USA så dricker jag nästan bara öl, om vi går ut på någon fin resturang kan det bli en drink eller cocktail. Alltid då vi är på fester (potlucks och bonfires) är det nästan bara öl och vin på bordet, folk dricker inte riktigt starksprit här, bland mina kompisar så universitet community. Om något så är det väl whiskey då. Har jag en mer organiserad fest så har jag alltid några alkohol fria alternativ! Och när jag går på några av dessa fester så har jag faktiskt nästan alltid med mig min vatten flaska.

Om man kollar kriminal rapporten på lokala tidningen i Fairbanks, Alaska så är det i stort sätt minst två personer som blivit arresterade för DUI varje dag, ja VARJE dag. Det om något är skrämmande. Många som dricker starksprit och kör, men även dricker ett par öl och kör. Senast igår så var det en onykter man som föll igenom isen och antagligen drunknade. Ingen vet vem han är! Så himla sorgligt. Det är mycket drickande i the native communities (rent biologiskt klarar de inte av alkoholen lika bra som non-natives). Vissa av de byarna är så kallade dry villages, ingen alkohol får säljas eller drickas, men det är ett helt annat kapitel.

Anne-Marie said...

Gunnel: Ja, om man bor i södra Sverige är det rätt nära till Danmark och till spriten. Jag vet faktiskt inte vad det kan bero på att man tycks dricka mer med syfte att bli full. Sverige och Finland är väl de nordiska länder där det dricks mest "ordentligt" har jag fått för mig.
Kram!

Anne-Marie said...

Desiree: Att inte kunna ha roligt utan alkohol (som en del tycks tro) och behöva kommentera och pika tycker jag visar på en stor omogenhet hos den som gör det. Ja, har man haft alkoholism på nära håll blir det en ordentlig väckarklocka. Vad skönt att din mamma mår bättre nu. :)
Vad bra och sunt det låter med hur du ser på alkohol. Jag vet att min pappa ibland tog ett glas vin för att han tyckte, precis som du, att det smakade bättre. Av någon anledning har jag inte "lärt mig" att tycka om smaken på alkoholhaltiga drycker.
Jag tror att många skulle vilja dricka mindre men så dras de med i grupptrycket och hänger på bara för att andra dricker. Och inte tror jag att de gillar att vara bakfulla och må dåligt.
Ja, av någon anledning tycks det vara laddat med just alkoholen i Sverige.
Kram!

Anne-Marie said...

Annika: Tack för att du delade med dig av dina vanor och hur du ser på alkohol.
Just det där att man inte tycks göra en stor sak av folks alkoholvanor i USA gillar jag. Kanske det inte alltid är så men det lilla jag upplevt har aldrig inneburit samma tryck som i Sverige. Kanske det är som i södra Europa att man dricker mer till vardags och inte gör en stor sak av alkoholen? Svenskar och deras tax free-inköp tycker jag nästan är litet komiskt. Litet som en "snuttefilt". ;)
Jag rör mig inte ute i Mt Shasta och Weed sent på kvällen så vet egentligen inte hur folk beter sig om de druckit en del. Det finns självklart barer här som man går till men jag har själv aldrig varit där. Att gå till en bar som en helnykter person är ingen höjdare. ;)
Det du skriver om dina föräldrars alkoholvanor tycker jag låter intressant och att de, och även andra, dricker mer än för 20-30 år sedan. Man undrar vad det kan bero på? Att det finns mer att välja på? Billigare alkohol? Att man fått "budskapet" från samhället att det "skall" drickas mer alkohol? Intressant bara att fundera litet på varför det blivit så.
Roligt att du tyckte om inlägget och visst var det många intressanta kommentarer! :)
Kramar!!

Anne-Marie said...

Ann: Vad roligt att du tyckte om inlägget. :)
Som vanligt skiljer det sig en del mellan olika stater och hur man säljer till exempel alkohol. Det var en ny variant jag inte hört talas om att det finns en affär för alkohol inne i mataffären.
Det du berättar om hur ni festade är något jag aldrig var med om eftersom jag inte hörde till "festgruppen" i min klass. :) Jag tror att ungdomar ofta tror att de inte kan ha roligt utan alkohol och att det blir okej att göra töntiga saker när man har alkohol i kroppen.
Vad skönt att du inte blivit utsatt för folks ifrågasättande betr. att inte dricka. Tyvärr har jag hört det alltför många gånger.
Kul att man till viss del inte ser Alaska som en del av USA. Litet som Hawaii troligen som fortfarande motvilligt är en del av USA. Ja, ni har ju Kanada mellan er och resten av "the lower 48." :) Inte helt fel tycker jag eftersom ni troligen kan köra litet mer er egen grej som stat. Kalifornien är en av de mest "uptight" stater som finns i USA betr lagar och regler.
Att man har en högre tillåten promillehalt i USA är inte bra. Det tycker jag är rent bedrövligt faktiskt och sorgligt som du skriver när folk kör ihjäl sig pga att de är onykta.
Natives tror jag har en delvis annan slags fysik och de blev ju även riktigt sjuka och dog av sjukdomar som de "vita" tog med sig till USA.
Intressant att det finns byar som är helt alkoholfria.

Krönikören said...

Jag dricker inte speciellt ofta och förstår vad du menar. Men de senaste åren tycker jag att det har börjat förändras. Det finns många, många fler alkoholfria alternativ nu än för bara ett par år sedan vilket underlättar.

Anne-Marie said...

Lotta: Vad bra att det verkar ha förändrats på senare år och att det finns fler alternativ till alkoholhaltiga drycker. Sådant är positivt.

Anonymous said...

Verkligen intressant! När jag växte upp, fanns det s.k. motbok.
Motbok fick man vid en viss ålder (21 ?), och om man var gift. Det hölls koll
på hur mycket man köpte. Ransonering på sätt och vis
Min mor drack aldrig. När jag var tonåring, var det aldrig tal om
att dricka sprit. I min lilla stad fanns det några "ölgubbar", som
vinglade på stan, men såg aldrig nån fylla. Kommer ihåg att vi hade
glögg vid jul, men det var för de vuxna.

Den första ggn jag drack riktig sprit, var på Gripsholm, när jag var
sjösjuk. Jag mådde så illa, att jag kunde ha försökt vad som helst.
Whisky skulle bota sjösjukan, så jag försökte. Det blev bara värre.
Står fortfarande inte ut med lukten av whisky.

När jag gick på Handels i Norrköping hade jag så himla roligt med att
möta teknister och gå på dans. Aldrig sprit. Vem behövde det, när det
var så kul?

När jag kom till USA, bodde jag hos icke-drinkare svenskar och jobbade för kväkare; sprit kom inte i fråga. Sen jobbade jag på en country club, där jag på
fritiden var tillsammans med collegeungdomar. Ingen sprit där heller.

När jag först träffade min blivande man i San Francisco, och efter vi varit
på bio på vår första "date", sa han "Let´s go Herbert´s Sherbet". Då
visste jag, att han var den rätte. :)

Åh, ja! Jag tycker om vin, martinis och en del öl (Blue Moon), och gillar den lilla "buzzen" i hjärnan, men att bli full - NEJ. Har vanligtvis en öl
med middagen, i synnerhet om jag ska titta på Washington Capitals hockeymatch efteråt. :)

Ruth i Virginia

Anne-Marie said...

Ruth: Roligt att du tyckte om inlägget.
Motbok har jag givetvis hört talas om. Det var litet andra tider det. :)
Jag har en känsla av att det var litet mer "ofarligt" med berusning förr i tiden. Självklart har folk alltid blivit fulla och det fanns säkert slagsmål när alkohol var inblandat men det var kanske inte så långt ner i åldrarna som det är nu.
Oj, det verkar litet motsägelsefullt tycker jag att whiskey skulle bota sjösjuka. Bättre kanske med sjösjukepiller.
Att umgås och ha roligt tycker jag är självklart att man kan ha utan alkohol. Och att dansa är ju roligt.
Kväkare kan jag tänka mig var återhållsamma.
Du har så många roliga och trevliga historier kring ditt och din mans liv.
Min mamma brukade dricka lättöl till maten på äldre dar. ;)

Tredje året i Hjo said...

Idag har vi svenskar anammat medelhavsländernas måttlighetsdrickande (vin) under veckorna samtidigt som helgsupande lever kvar i stor utsträckning. Men jag tycker mig minnas en notis nyligen om att vi dricker mindre än för 10-20 år sedan. Måste vara spriten som minskat. Vilket måste anses som bra.
Systembolaget är ett märkligt påfund, men jag gillar deras stora utbud.

Anne-Marie said...

Hans: Intressant att läsa om vad som händer i Sverige och hur saker och ting förändras. Att både dricka under veckorna och helgsupa låter ju inte vidare bra.
Ja, kanske mängden sprit minskat.
Har bara varit inne på Systembolaget en gång ;) och jag kände mig väldigt "out of place". :)

Anne said...

Jätteintressant och bra inlägg!
Jag håller helt med dig om att alkohol är mycket mer laddat i Sverige, det är helt olika kulturer tycker jag och helt olika förhållningssätt. Som Annika skrev här ovan också, folk hanterar rent generellt alkohol bättre här och kan konsumera på ett mer sansat sätt. Jag tänkte på det så sent som i vintras då grannen hade Super Bowl party och det förstås bjöds på öl och vin, folk drack men ingen blev packad. Sport och alkohol i Sverige är lika med för så många att bli aspackad. Många gånger jag varit på fotbollsmatcher i Sverige och det dräller av fulla människor. Aldrig sett det då jag varit på live matcher här i USA (eller hemma hos nån som hållit fest i samband med sportevenemang).
Men visst, brännvinskulturen, brännvinsbältet som jag såg Olgakatt skrev om är ju stark. Inte bara Sverige utan även Storbritannien, Ryssland (och de nordiska länderna) som delar den här kulturen med att dricka. Här dricker man för att vara social men i Sverige även för att bli full. "Var du full i helgen" kunde det frågas bland folk då jag var yngre, som att vara full var en bedrift och en merit man inte behövde skämmas för utan tvärtom vara stolt över. Idag känns det absurt tänka sig det, att någon skulle fråga "var du nåt full i helgen då" på ett positivt sätt. Om man får hårddra det. Just därför, hur kulturen är, så antar jag att en mer "stängd" spritförsäljning behövs och Systemet fyller en viktig funktion. Man skulle antagligen inte kunna hantera det om det blev tillgängligt. Samtidigt, när svenskar reser till länder det är tillgängligt i mataffärer blir de som galna. Minns många resor jag gjort till Medelhavet under sommaren och där svenskar flockas och samlas (britter med, för den delen) och hur svenskar kan bete sig som svin, pga alkoholne. Vi drack inte alls på det sättet och stod bara förundat och såg på hur folk skämde ut sig. Självklart inte ALLA men du förstår vad jag menar, om man ska generalisera.
Själv dricker jag högst måttligt, för mig har det blivit mindre med åren än tvärtom. Är inte absolutist och tar gärna ett glas vin till en speciell middag eller då jag sitter på en uteservering och njuter i solen. Men min konsumtion är idag väldigt liten och sällan. Jag är uppväxt med speciellt en pappa som druckit mycket och inte haft en hälsosam alkoholkonsumtion, det har präglat mig och speciellt som vuxen har jag känt att jag inte vill förmedla ett sånt alkoholbeteende till mitt barn heller och jag kan också känna en vaksamhet för jag tror det här är genetiskt och har man närstående med alkoholproblem ska man själv se det som en röd flagga och vara medveten om att man kan vara mer utsatt själv lättare utveckla ett osunt beroende så ju äldre jag blivit, desto mer återhållsam har jag faktiskt blivit.

tennswede said...

Jag tror att många som blir störda av att någon inte dricker är en indikation på att de har alkoholproblme eller rent av är alkoholister. Ingen normal alkoholkonsument bryr sig om vem som dricker eller inte.

Rebekah M said...

Återkommer till det här, efter att ha läst Annes kommentar här ovanför. Jag blev påmind om något jag helt hade glömt bort: När jag gick på högstadiet (som det hette då, klasserna 7, 8 och 9), var det den stående frågan bland skolkamraterna på måndagar ... «Var du nå't full i helgen?» Om man varit aspackad så var det på något sätt en merit, med höga poäng. Hade man dessutom spytt så var det ett plus. Märkligt nog var det ingen skillnad mellan tjejer och killar. Det var lika okay för tjejer att vara aspackade. När man var ute på helgerna, fanns det till och med de som spelade fulla, fast de, av olika anledningar inte var (tillräckligt) fulla.

Synnerligen märklig mentalitet, och jag hoppas verkligen att den inte finns längre. Det jag beskriver var 1969/70.

Jag tror att alkoholberoende kan vara genetiskt betingat ... kan vara nå'n enzym man endera har eller inte har ... inte vet jag, men i vilket fall så har man ju alltid ett val.

Anne-Marie said...

Anne: Hej! :)
Vad roligt att du tyckte om inlägget.
Det är intressant att man tycks kunna hantera alkohol på ett annat sätt i USA jämfört med Sverige. Jag har aldrig varit på någon match i USA - och inte i Sverige för den delen - men det jag sett och läst verkar vara att till exempel fotbollsmatcher ofta urartar i Sverige och det kan säkert ofta vara alkohol som är inblandat.
Det där med brännvinsbältet kan man undra hur det uppkommit och varför folk dricker mer för att bli fulla än för att umgås och ha alkoholen som en del av umgänget. Jag var aldrig ute och festade i skolan men minns ju i klassen att de andra försökte "bräcka varandra" ifråga om hur fulla de varit och ju fullare någon varit desto häftigare var det tydligen. Så främmande för mig att jag inte ens förstår det tänkandet.
Jag har läst en hel del artiklar om hur odrägliga svenskar ungdomar varit i Alperna till exempel där de supit och förstört och detta mönster finns självklart även på andra platser. Det låter absurt när man skriver det rent ut som du gör och att folk faktiskt tycker det är kul.
Jag tror också att det kan finnas genetiska "triggers" och att det kanske är lättare att trilla dit om man har någon närstående i släkten som kanske haft/har alkoholproblem. Min farfar var ju alkoholist och jag vet inte om det påverkat mig. Kanske litet men mest beror min icke-konsumtion på att jag inte tycker det smakar gott.

Anne-Marie said...

Tennswede: Min chef i Sverige som störde sig på att jag inte drack tror jag kan ha haft att göra med att han nog hade litet problem med spriten. En hel del säljare (vilket han också var) som reser mycket och har representation med kunder tror jag kan ha svårt att ha en måttlig alkoholkonsumtion.

Anne-Marie said...

Rebekah: Jättetrevligt att du återkommer. :)
Jodå, högstadiet hette det även när jag gick i skolan. Samma "fenomen" pågick när jag gick på högstadiet att man försökte "bräcka" varandra. Den/De som varit mest fulla var häftigast och som du säger, hade någon spytt var det ännu häftigare. Fullkomligt absurt.
Jag kan ju inte svara på hur det är nu men tror säkert att det fortfarande kan vara så.
Det kan säkert vara så att vissa personer har en viss disposition att kanske bli mer beroende av alkohol än andra. Precis som vissa blir mer myggbitna än andra.